Etikettarkiv: livsstil

Folkkonst och minimalism

Finns det plats för folkkonst i ett samhälle där minimalism, prylbantning och frivillig enkelhet blir allt trendigare? Går det att kombinera den ofta färgglada och mönstrade folkkonsten med den mer avskalade och enkla minimalistiska livsstilen?

Tidigare i veckan skulle vi varit i Linköping och föreläst på Östergötlands museum en kväll. Men på grund av nästan en veckas sängliggande i influensa blev vi tyvärr tvungna att ställa in föreläsningen. Förlåt alla som tänkt komma (!) det blev antiklimax även för oss. :(  Vi hade såklart lagt ner mycket tid på att förbereda en föreläsning så vi kan lika gärna skriva ett blogginlägg om det här med folkkonst och minimalism, för att på så vis lyfta våra tankar.

Men vad är egentligen folkkonst? Det fick vi börja med att ta reda på när vi fick uppdraget att föreläsa i ämnet. Vi kom fram till att det var; konst skapad av vanligt folk, och ofta av återbrukat material. Vanligtvis var det vardagliga och praktiska prylar, möbler och kläder som gjordes personliga genom att utsmyckas med färgrika mönster och symboliska budskap. Typ så. :)

Bildkälla: https://lyx.se/blog/2014/12/06/svensk-folkkonst/

Vi brukar kalla vår syn på minimalism för Svensson-minimalism, vi förespråkar inte den extrema minimalismen med maximalt 100 saker eller att man måste bo litet, utan försöker förmedla en minimalistisk syn som rent praktiskt går att applicera för ”alla”. När det gäller folkkonsten kan man kalla den för Svensson-konst. Det var helt enkelt konst som kunde skapas av ”alla”. :)

Folkkonst är ofta färgrik, brokig och livlig i sina mönster och uttryck vilket skulle kunna ses som en motpol mot minimalism som ofta kännetecknas av avskalat, enkelhet och lugn. Men under vår research kom vi fram till att folkkonst och minimalism har flera likheter och gemensamma beröringspunkter.

Den historiska folkkonsten bestod som sagt ofta av återbruk av material. Att helt enkelt göra något nytt av något redan befintligt. Det förekommer även inom vår syn på minimalism, att i första hand använda och justera det du redan har, istället för att konsumera nytt. Likaså skapades stor del av folkkonsten av praktiska saker i hemmet som faktiskt användes och behövdes. Kläder, möbler och saker som behövdes, smyckades och målades. Minimalism brukar vi säga ska vara just behovsdriven. Att du skalar av och minimerar tills du bara har de saker du verkligen tycker om, använder frekvent och helt enkelt har ett behov av.

Ytterligare en likhet vi identifierade mellan folkkonst och minimalism är uttrycket av det personliga och unika. Folkkonstens skapande var ofta unikt och personligt. Och inom minimalism brukar vi säga att det inte finns någon mall att följa, utan att allas minimalistiska livsstil kommer vara personlig och unik då den ska utgå från just dina behov. Din minimalistiska livsstil kommer skilja sig från din grannes, liksom förändras över tid när behoven ändras.

Kanske är den minimalistiska stilen en form av folkkonst i modern tappning? Likt tavlan på bilden ovan som vi själv har tagit fram tillsammans med Mind Your Wall. Vi har en teori om att det i dagens samhälle där intrycken är många, så dras folkkonsten mot enkelhet och stilren design jämfört med hur den sett ut historiskt.

För 100-150 år sedan var intrycken i samhället betydligt färre jämfört med idag, och hemmen mer spartanskt inredda. På den tiden kanske folkkonst blev ett sätt att piffa till hemmet, möbler och saker med färg, form och mönster. Medan idag när vi omges av ständiga intryck och stimulans för alla sinnen, såväl i som utanför hemmet, skapas istället en längtan i motsatt riktning. Mot mer lugn och enkelhet inom de områden där vi själva kan välja – som i hemmet.

Kanske speglar helt enkelt folkkonst kulturen som råder när den skapas. Eller en längtan till förändring mot det som är.

Så för att knyta an till frågan vi ställde i inledningen, går det att kombinera folkkonst med en minimalistisk livsstil? Ja, självklart finns det plats för folkkonst även i ett minimalistiskt hem. Precis som det finns plats för annan konst och prydnadsföremål. Så länge du utgår från konkreta behov, omger dig med det du faktiskt använder frekvent, och så kanske ett par älskade favoritprylar vars enda syfte är att göra dig riktigt, riktigt glad. :)

Har du något du skulle kalla folkkonst där hemma? Och vad tycker du, är folkkonst förenligt med en minimalistisk livsstil?

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?