Etikettarkiv: löpning

Noll in, en ut?

Här om veckan skrev Herr Minimalist om hur han köpt en ny skjorta som ersatt en identisk i färg och modell, men som slitits ut. Herr Minimalist garderob är redan minimalistisk, vilket du kan se i blogginlägget Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv, därav är det hyfsat enkelt för honom att göra dessa ”en in, en ut”.

Själv fick jag en liknande impuls att göra en ”en in, en ut”, då jag här om dagen rensade ut några löparstrumpor som inte längre höll måttet och tyckte mig behöva ersätta dessa. I samma veva fick jag ett mail med erbjudande från en träningsbutik online där jag tidigare shoppat, om att köpa valfritt träningsplagg till rabatt. Nu när jag äntligen kommit igång lite smått med löpningen efter graviditeten var det som ett, eller flera, tecken på att det var meningen att jag skulle konsumera. Eller höll jag på att lura mig själv med en romantiserad behovsanalys?

Innan något köp ägt rum tog jag mitt förnuft till fånga genom att ställa mig själv följande frågor:
Hur många löparstrumpor äger jag redan?
Jag räknade efter och fann tio par.
Hur många gånger i veckan tränar jag löpning?
Cirka två.
Hur ofta tvättar vi denna typ av tvätt?
Minst varannan vecka.

Genom att stanna upp och se över vad jag redan ägde och har, inte bara vad jag faktiskt rensat ut, insåg jag att de där nya löparstrumporna nog kan vänta tills jag slitit ut ytterligare några par. I dagsläget hade jag faktiskt inget verkligt behov, det blev tillslut noll in, en ut.

Känner du igen dig i ovanstående, att vilja ersätta något som egentligen inte behöver ersättas?

Utrustningskrävande fritidsintressen

För några veckor sedan fick vi en riktigt bra fråga från en av våra läsare:

Det skulle vara kul att höra er syn på mängden prylar när det kommer till hobbys och intressen. Jag känner själv att kostnaderna lätt sticker iväg när det gäller sådana saker, då man lättare rättfärdigar dyra köp eftersom det handlar om något man är intresserad av. Ni kanske skulle kunna skriva ett inlägg som behandlar just detta?

Till att börja med gillar vi, precis som de flesta andra, att kitta upp oss när vi funnit en intressant hobby. Så sent som inför vår fjällvandring här om veckan letade vi delvis i onödan efter orsaker att byta ut och optimera vår utrustning för att känna oss mer mentalt redo.

Just därför att det är så roligt att optimera och bygga en bra utrustning tänkte vi igenom våra tre mest utrustningskrävande fritidsintressen det vill säga löpning, längdskidåkning och friluftsliv och hur vi ser på dessa.

Man kan inte hålla på med allt. Det är bättre att fokusera på ett par intressen där du tillåter dig att lägga ner mer tid och pengar för att kunna utöva dessa på den nivå du anser rimlig utifrån dina nuvarande omständigheter.

Vi båda skulle gärna åka långfärdsskridskor på vintern men har medvetet valt bort detta till förmån för längdskidåkning eftersom vi vet att vi oftast inte hinner med båda i den omfattning vi skulle vilja.

Införskaffa utrustning baserat på konkreta behov. Det vill säga köp inte saker proaktivt, men gör såklart inte heller hobbyn tråkig och mindre motiverande genom att ha dålig och obekväm utrustning.

Herr Minimalist fick exempelvis nytändning på löpningen efter inköp av ett par nya kvalitativa löparskor samt löparställ efter att tidigare ha joggat runt i sin på tok för gamla och slitna utrustning.

Om möjligt köp kläder och prylar som kan användas vid mer än en hobby. Ett par fodrade löparbyxor fungerar till exempel utmärkt i längdskidspåret och ett underställ passar lika bra vid fjällvandringen som vid vinterlöpning eller längdskidåkning.

Fru Minimalist har till exempel en fantastisk skaljacka som numera används som skidjacka, regnjacka och vindjacka. Därmed kunde tre andra jackor elimineras.

Hyr eller låna hela eller delar av utrustningen. Om hobbyn är en utrustningskrävande men utövas relativt sällan kan det löna sig att hyra hela eller delar av utrustningen. Ibland går det även att låna utrustning från familj, vänner och bekanta. Detta är även ett bra tips om du bara provar på en hobby och inte säkert vet om du kommer att fortsätta framöver.

Herr Minimalists sporadiska bouldering-intresse är ett bra exempel där han föredrar att hyra istället för att äga ett par klätterskor. Ett annat är de tillfällen då vi spelar Squash där vi väljer att hyra racket och boll istället för att äga dessa.

Köp kvalitet. Om det är givet att sakerna kommer att användas frekvent under en lång tid är det alltid en bra ide att köpa god kvalitet. Kvalitativa saker går dessutom ofta att sälja begagnade till bättre pris.

Vi insåg tidigt att våra vandringsryggsäckar kommer att användas många gånger per år vid tillfällen som fjällvandring, längre utlandsresor, skogsturer med mera. Därför valde vi att köpa god kvalitet så att vi kan lita på att de håller när det gäller. Dessutom har vi insett att vi förblir nöjda med saker längre om de är av god kvalitet.

Inse när en hobby är passé. Om intresset verkligen falnat är det dags att göra sig av med utrustningen trots eventuell nostalgi. Det är onödigt att binda upp pengar och förvaringsutrymme med utrustning du inte längre använder eller tror dig komma använda igen. Säljer du de inaktuella sakerna direkt blir hobbyn billigare över tiden. Dessutom är det bättre att de kommer till användning hos någon annan. 

Fru Minimalist har till exempel slängt alla fotbollsgrejer som användes flitigt under tio års tid, liksom skänkt bort spinningskorna från åren som spinninginstruktör.

Det här var våra tips. Om du tycker att vi glömde något, anser att något kan utvecklas eller inte håller med så kommentera gärna, det är alltid uppskattat! :)

Kom i form med minimalism

De senaste veckorna har jag snubblat över en hel del information på nätet på temat minimalistiska träningspass. Med minimalistiska träningspass menar jag lite kortare träningspass men som trots det ger bra effekt och vanligtvis består av olika varianter av basövningar som stimulerar flera muskelgrupper samtidigt. Jag tänkte att jag skulle ge några läs- och sevärda exempel.

Bloggaren Lofsan slog hål på myten om att du måste träna i minst 30 minuter för att det ska ge effekt i ett inslag för TV4 nyligen. Där berättar hon om den senaste forskningen som säger att 20 minuters hård träning tre gånger i veckan ger minst lika bra hälsoeffekt som 60 minuter medelintensiv träning lika många gånger.

I förra veckan skrev en av våra bloggrannar om 7 minimalistiska träningsformer med tips både för nybörjare och mer träningsvana personer som vill prova något nytt. Gemensamt för de flesta av tipsen är att de är högintensiva pass där flera muskelgrupper får jobba parallellt och på kort tid.

I dagarna hittade jag ytterligare ett inlägg på temat minimalistisk träning, den här gången hos bloggen nyttigt.eu, med rubriken Det minimalistiska tränandet blir alltmer populärt, där inlägget fokuserar på forskning kring kortare träningspass. Tydligen har bristen på träningsmotivation, inte bara hos amerikanarna, fått följden att träningsforskare över hela världen försöker hitta strategier för hur befolkningen ska kunna uppnå tillräckliga hälsoeffekter av träning fast på kortare tid.

Och för ett par veckor sedan skrev jag själv om löpning som minimalistisk träningsform just för att det är så enkelt att utöva, kräver minimalt med utrustning och kan börja så fort du knutit på dig joggingskorna.

För många, liksom för mig, är dock träningen så mycket mer än något jobbigt på en att-göra-lista som genomförs på kortast möjliga tid. För mig handlar det även om att släppa jobbtankar eller bara jobbiga tankar, få endorfinkickar, om möjligt vistas i direkt solljus och i naturen samt naturligtvis skapa en stark och hälsosam kropp som håller hela livet. Ett av inläggen ovan formulerar hur jag känner på ett bra sätt:

…det är inte bara promenaden i sig som stärker. Frisk luft, solljus och bara det att vi vistas i den gröna naturen påverkar hälsan positivt. Att pressa ner 30-minuters-promenaden i skogen efter jobbet till någon form av högintensiv träning under 10 minuter på arbetsplatsens löpband låter inte helt gediget.

Oavsett så är det enligt mig positivt att det forskas fram minimalistiska träningsformer som ger möjligheten att genomföra riktigt bra pass på kortare tid när det behövs. Den bästa träningen är trots allt den som blir av.

Born to run with minimalism

Här om kvällen sprang jag ett millopp och kom då mitt i löparspåret att tänka på minimalism och träning. Eller mer specifikt, minimalism och löpning. Hur lättillgänglig och minimalistisk löpningen är jämfört med många andra träningsformer och vad lite som behövs för att kunna utföra den.

Jag har tidigare i livet varit aktiv fotbolls- och hockeyspelare (jajamen det fanns damhockeylag redan på 90-talet). Både dessa sporter krävde en hel del utrustning. I fotboll i form av specifika strumpor, benskydd och inte minst fotbollsskor av vilka vi skulle ha minst tre par olika, ett par för inomhussäsongen, ett par för försässongen på grus och så ett par för spel på gräs. En del lagmedlemmar hade även ett par fotbollsskor för spel på konstgräs. Hockeyutrustningens alla delar ska jag inte ens gå in på, men ni förstår min poäng.

När det gäller löpning är det egentligen bara löparskorna som är den utmärkande utrustningen. Visst finns det stort utrustningsutbud även för löpare och framför allt för de som springer på högre nivå, men det är inget krav att ha avancerade löparbyxor som stabilisterar musklerna, ger bättre syretransport och stimulerar blodcirkulationen för att ta sig en löptur. Du kan dessutom börja rundan direkt utanför dörren och avsluta den på samma ställe, ingen transport, passande av tider eller köande till ett pass.

I boken Born to run – jakten på löpningens själ av Christopher McDougall förklarar Christopher bakgrunden till varför vi människor är som gjorda för att löpa. Han ger även skotillverkarna en käftsmäll och hävdar att vi ger fötterna mer och mer stöd men att detta också skapar mer och mer skador. Trots inköp av dyra, utprovade skor med luftkuddar och specialanpassade iläggssulor blir varje år mellan 65 % och 80 % av alla löpare skadade.

Skulle vi snegla på världens mest löpstarka folk vad gäller långdistanslöpning, tarahumarafolket, skulle vi inte ens behöva löparskor som utrustning utan klara oss på hemmabyggda skor av gamla bildäck och remmar och därmed skulle löpningen som träning bli ändå mer minimalistisk. Att löpning är en minimalistisk träningsform vidhåller jag dock oavsett vad du sätter på fötterna.

Hur gick det på loppet då? Jo tack, nytt personligt rekord på 46 minuter och 36 sekunder, det kan jag inte vara annat än nöjd med! Till helgen stundar en ändå större kraftmätning – Stockholm maraton!