Etikettarkiv: lustshoppa

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Bekännelser från garderobens inre

Så liten min garderob plötsligt blivit genom projektet capsule wardrobe. 25 plagg utgör den om jag bortser från ytterkläder och träningskläder. Jag har heller inte shoppat kläder på snart tre månader, undantaget två träningslinnen. Det gör mig stolt. Vi såg filmen The true cost här om veckan och efter det blev jag än mindre shoppingsugen.

Men det har inte alltid varit så. För bara ett par år sedan var jag en riktig ”shopaholic”. Det visste jag inte då, men jag kan se det nu i efterhand. Jag hade gått från fyra år med studiemedel och lite sidoinkomster från extrajobb i en svensk småstad, till heltidsjobb med månadslön i en storstad. Det var inga jätteinkomster, men från att ha fått ut kring 8 000 per månad fick jag nu ut det dubbla, med i princip samma fasta kostnader då jag började min storstadstid med att bo inneboende.

Även om jag lade undan till sparande varje månad hade jag flera tusenlappar att spendera. Som nyinflyttad var dessutom det sociala umgänget högst begränsat, så tid att strosa i butiker fanns det överflöd av om kvällar och helger. Att jag dessutom bodde ett stenkast från en av landets största gallerior med generösa öppettider, gjorde shoppingen ändå mer lättillgänglig och pengarna rullade snabbt. I takt med att inkomsten ökade, gjorde även garderoben och märkeskläderna så.

Den härliga känslan i kroppen när du hittar det fina plagget som bara är så ”du”. Tillfredsställelsen när du märker att det sitter bra på kroppen. Och glädjen du känner när du lämnar butiken med plagget prydligt ihopvikt i en fin påse. Min dåvarande pojkvän kunde ibland erbjuda sig att bära en påse eller två åt mig, men jag ville bära alla påsar själv och riktigt insupa shoppingkänslan.

Jag har köpt flera par skor som aldrig använts för att de varit för osköna att gå i någon längre sträcka. Flera klänningar som kostat 2000-3000 kr styck och som endast använts 1-2 gånger på något bröllop och som jag idag skulle behöva både en heltidsanställd personlig tränare och viktcoach för att någonsin komma i. Priset per användningstillfälle är högt och det är inte utan att jag får lite retroaktiv shoppingångest när jag tänker vad jag kunnat göra med pengarna istället.

Jag kan inte riktigt svara på när exakt jag ändrade uppfattning om min garderob och bytte shoppingvanor. Insikten har nog smugit sig på, i samband med resor då vi klarat oss med väldigt få plagg, saker jag läst och kommit till insikt i. Liksom att praktiskt våga testa att rensa ut kläder och leva med färre plagg. Det har fått mig att inse att en mindre garderob inte är likställt med tråkigare garderob, eller att det ens behöver innebära en känsla av färre plagg att välja på, utan att det faktiskt kan vara tvärtom med rätt plagg i garderoben.

Med färre plagg har jag lättare att välja kläder på morgonen, lägger mindre tid och energi på att vela och prova kläder inför en middag eller fest, garderoben är luftigare och finare att titta in i och byrån har bättre ordning. Eftersom garderoben numera innehåller nästan enbart favoriter, känner jag mig fin, stark och som den bästa versionen av mig själv i nästan vad jag än sätter på mig.

Min garderob är inte ”klar”, det blir den nog aldrig. Men den är på rätt väg med mitt nuvarande tankesätt kring kläder, konsumtion och shopping.

Är eller har du varit en shopaholic eller känner du någon som shoppar alldeles för mycket?

Noll in, en ut?

Här om veckan skrev Herr Minimalist om hur han köpt en ny skjorta som ersatt en identisk i färg och modell, men som slitits ut. Herr Minimalist garderob är redan minimalistisk, vilket du kan se i blogginlägget Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv, därav är det hyfsat enkelt för honom att göra dessa ”en in, en ut”.

Själv fick jag en liknande impuls att göra en ”en in, en ut”, då jag här om dagen rensade ut några löparstrumpor som inte längre höll måttet och tyckte mig behöva ersätta dessa. I samma veva fick jag ett mail med erbjudande från en träningsbutik online där jag tidigare shoppat, om att köpa valfritt träningsplagg till rabatt. Nu när jag äntligen kommit igång lite smått med löpningen efter graviditeten var det som ett, eller flera, tecken på att det var meningen att jag skulle konsumera. Eller höll jag på att lura mig själv med en romantiserad behovsanalys?

Innan något köp ägt rum tog jag mitt förnuft till fånga genom att ställa mig själv följande frågor:
Hur många löparstrumpor äger jag redan?
Jag räknade efter och fann tio par.
Hur många gånger i veckan tränar jag löpning?
Cirka två.
Hur ofta tvättar vi denna typ av tvätt?
Minst varannan vecka.

Genom att stanna upp och se över vad jag redan ägde och har, inte bara vad jag faktiskt rensat ut, insåg jag att de där nya löparstrumporna nog kan vänta tills jag slitit ut ytterligare några par. I dagsläget hade jag faktiskt inget verkligt behov, det blev tillslut noll in, en ut.

Känner du igen dig i ovanstående, att vilja ersätta något som egentligen inte behöver ersättas?

Stresshopping och oplanerade inköp

En av svårigheterna med att leva minimalistiskt är när ett behov har identifierats och något nytt ska köpas in. Vi brukar göra gedigen research och uppfattas ofta av personer i vår omgivning som sega i våra köpbeslut. Oavsett om det är ett klädesplagg, en möbel eller en stavmixer som ska införskaffas, så kan det ta ett par månader från att behovet identifierades till att köpet är genomfört. Vi googlar, läser recensioner, jämför priser, kollar youtube-filmer, klämmer och känner, för att det utifrån kvalitet, material, pris och andra jämförbara produkter ska kännas bra.

Motsatsen till beteendet ovan kan nämnas stresshopping vilket sällan leder till bra eller genomtänkta köp. Detta kan inträffa när du är stressad och tror dig plötsligt behöva fylla ett behov, men kanske inte har tid att besöka flera butiker, läsa på och göra gedigen research eller helt enkelt köper saken av fel anledning.

Att ta många aspekter i beaktning inför ett köp och ha höga ambitioner om att göra rätt val i det ofta stora utbudet av liknande produkter, kan göra det svårt för en minimalist att shoppa. Och framför allt blir det otroligt jobbigt de fåtal gånger du utsätts för en situation där du måste stresshoppa för att fylla ett akut behov. Det sistnämnda råkade vi utför här om veckan.

Extra jobbigt mentalt blir det när du redan innan köpet vet att produkten du köper inte är den bästa eller den du egentligen vill ha, men du måste kompromissa med din kravspec för att lösa situationen.

Här om dagen blev vi tvungna att omedelbart börja ge bebis minimalist mjölkersättning. Jag hade planerat att köpa en nappflaska i stål från Klean Kanteen men innan bebisens ankomst blev det aldrig av, jag skulle ju ändå helamma var planen. Att ta sig in till stan var inte ett alternativ i detta läge och att beställa en nappflaska via nätet skulle ta alldeles för lång tid, det här behovet behövde lösas NU. Några snabba googlingar på typ ”bästa nappflaska nyfödd” senare, stod jag i kön på apoteket med en plastnappflaska från MAM i handen. Jag som inte vill utsätta vår bebis för plast i onödan, den stoltserar visserligen med att vara BPA-fri, men det finns ju flera dåliga plastkemikalier än BPA.

Nu en vecka senare har vi kompletterat den första nappflaskan med en nappflaska i stål från Klean Kanteen. Minimalism i all ära, men det är dessutom oerhört skönt att inte längre behöva diska samma nappflaska tio gånger per dag varav två-tre gånger på natten.

Jag har en svag känsla av att febertermometer till bebis minimalist skulle kunna bli en liknande stresshoppingupplevelse om vi inte inom kort börjar göra research och köper en. När det väl är feberdags kommer det inte fungera med tre dagars leveranstid oavsett hur mycket bättre och billigare nätbutikens febertermometer är jämfört med närmsta apoteks variant.

För ett par år sedan hade exemplet ovan inte rört stresshopping av nappflaska utan snarare av en topp inför helgens festligheter, eller en present till värden inför kvällens spontana fest. Vi har kommit in i en helt annan fas i livet nu, och jag gillar det. :)

Har du något exempel på när du stresshoppat? Vad köpte du och hur kändes det efteråt?

Det märkliga fenomenet lönehelg

En lönehelg är första lördagen och söndagen efter att månadens lön trillat in på lönekontot. Det är en festens helg för då är den fattigaste veckan på månaden äntligen över då vi tvingats leva på havregrynsgröt och snabbmakaroner till frukost, lunch och middag. Äntligen får vi åter igen ekonomiskt utrymme att ta ut svängarna.

Lönehelgen är nämligen den period då restauranger och butiker med mera har sina mest lönsamma dagar i månaden. Städer och gallerior fylls av glada människor som triggar varandra att tillfredsställa alla nya shoppingbehov som identifierats under månaden, samt för att dricka alkohol och äta mat ute på lokal och bränna en oproportionerligt stor del av månadens inkomster. Allt på bara några timmar.

Om man just anlänt från en annan planet skulle lönehelgen troligen upplevas som en folkfest, snudd på en religös ritual endast trumfad av årets julklappsshopping, där vi alla oavsett personliga och globala konsekvenser blidkar de moderna gudarna marknaden och tillväxten.

Men är inte fenomenet lönehelg rätt konstigt egentligen? Vore det inte mer logiskt att hålla i pengarna lika hårt under måndens alla dagar om det nu är så att din ekonomi är så tight att du först kan konsumera igen då lönen väl anländer? Och vore det inte mer praktiskt att handla och äta ute vilken annan helg som helst i månaden då butiker och restauranger är mindre smockfulla?

Jag personligen tenderar att tolka lönehelgsbeteendet som ett symptom på en väldigt dålig privatekonomi alternativt en dålig ekonomisk medvetenhet, men kan alla dessa lönehelgsshoppande människor verkligen ha det så illa ställt? Eller är det så att lönehelgen egentligen inte har något med tillgängligt kapital att göra utan mer handlar om en undermedveten belöning alternativt frustrationsventil efter ännu en månads hårt arbete?

Dagspressen och andra intressenter eldar såklart på denna trend efter bästa förmåga och får det att låta helt normalt att utan eftertanke byta oumbärlig livstid mot ofta onödig konsumtion. Ett beteende som enligt många varken bör ifrågasättas eller förändras.

Hemma hos Minimalisterna ser det som vanligt lite annorlunda ut. Eftersom vi ser det lite som en sport att eliminera onödiga utgifter och shoppar väldigt lite och sällan finns det oftast en del pengar kvar på våra konton vid månadens slut. Fru Minimalist kastar sig därför modigt in på Avanza eller Nordnet och köper intressanta aktier som hon hungrigt sneglat på sedan förra lönen och jag (Herr Minimalist) som varken är lika modig, påläst eller övertygad om dagens aktiemarknaden drabbas av lätt ångest varje gång pengarna istället flyttas in på ett mögligt räntekonto på obstämd tid. Både drömmer vi dock om att en dag ha lagt undan och investerat tillräckligt med kapital för att kunna kliva av hela lönecykeln.

En intressant effekt av att inte längre fokusera på nästa lön och shoppingtillfälle är att hjärnan tenderar att fokusera på andra värden i livet. Det är som att en helt ny värld öppnat sig där det går att finna livsglädje och tillfredställelse i oändligt många fler små och stora händelser oavsett tid på månaden. Bara att vakna upp i en skön säng, kliva in i en varm dusch, hälla upp rent vatten direkt ur kranen, plocka fram en nyttig och välsmakande frukost eller välja och vraka bland butikens goda (och ekologiska) matvaror, kan vissa dagar göra mig oändligt tacksam och snudd på lyrisk över livet.

Personligen ser jag även lönen som en påminnelse om att ännu en månad av mitt liv har passerat samt vikten av att ta vara på tiden och livet. Varje sekund, minut, timme och dag är unik och värdefull och kommer aldrig igen!

Hur firar du din lönehelg?

Shoppa dig lycklig eller kanske olycklig?

Nordea publicerade i veckan en undersökning som visar att hela 73 % av alla kvinnor och nästan lika stor andel av männen, söker och finner glädje i att shoppa till sig själva. Det är alltså inte förnuft och behov som styr många människors shopping utan känslor och sinnesstämning.

Vi tycker det är oroväckande att så många har en motsvarande inställning till shopping och skapar sig vanor som lätt kan bli en ovana och leda till köp på kredit, konsumtions lån, betalningsanmärkningar och liknande. Nästan en femtedel av kvinnorna och en tiondel av männen i undersökningen känner även tröst i att shoppa. I värsta fall kan det skapas en ond cirkel med glädjeshopping – konsumtions lån – betalningsanmärkningar – deppighet – tröstshopping.

”Att shoppa har blivit en del av vår livsstil. Vi blir glada av att köpa något till oss själva. Frågan är hur länge glädjen varar och hur snart vi måste ge oss ut på en ny shoppingrunda för att hålla humöret uppe. Det blir en flykt från verkligheten, särskilt för dem med konsumtionslån och betalningspåminnelser som väntar därhemma”, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Som vi försöker förmedla i vår blogg är det inte sakerna du köper eller äger som gör dig lycklig. För mycket ägodelar kan snarare göra dig olycklig och ta mer energi från dig än de ger i ett längre perspektiv. Lycka som grundar sig på materiella ting är väldigt sårbar i och med att det materiella är tillfälligt och kortlivat i en värld som ständigt förändras. Bilen går sönder, du tröttnar på den tidigare så vackra vasen, jeansen blir omoderna och tröjan urtvättad. Verklig och bestående lycka har sin grund inom oss och är nästan oberoende av materiella ting du kan köpa. Det finns många undersökningar som visar att lycka handlar om mjuka värden som tacksamhet, uppskattning, odla sociala relationer, umgås med familj och vänner, ta hand om dig själv och din kropp.

Nästa gång du känner för att shoppa dig lycklig, stanna upp och lukta på blommorna, ring en vän eller gå och träna. Se om inte glädjen kan komma även den vägen istället!