Etikettarkiv: miljö

Ta hand om det du har

Vår uppfattning är att om du har färre saker så tar du bättre hand om de få du har. När du rensat ut så att du bara har plagg och prylar kvar som du verkligen tycker om och där majoriteten är favoriter och används frekvent, så vill du såklart att de ska hålla och kunna användas länge. 

Att ta hand om det du redan har är bättre än att köpa nytt. Även om du köper fairtrade, ekologiskt och GOTS-märkt etc. Använd det du redan har i så stor utsträckning som möjligt. Se det som en hållbarhetshandling och att du gör det för miljöns skull om det motiverar dig mer.

Jag har alltid tyckt att lämna kläder och skor till kemtvätt, skomakare och skräddare varit väldigt tråkiga utgifter. Det har känts som bortkastade pengar, trots att kläderna ju blivit rena, skorna i finare skick än innan och kläderna hela igen. Sen insåg jag att det till viss del handlar om mindset och vilket fokus jag har. Nu ser jag mina besök hos kemtvätten, skräddaren och skomakaren som hållbarhetshandlingar, samt fokuserar på att jag ju kommer undan billigare än om jag skulle behövt ersätta plagget med ett nytt. För att inte tala om tiden som besparas i att slippa leta efter nya välsittande och trivsamma plagg.

Kostymbyxor för lagning, och klänning och kjol till kemtvätt. Bara tråkig utgift eller även hållbarhetshandling?

Här om veckan var det dags för just ett sådant besök, både skräddaren och kemtvätten behövde besökas och det kändes så bra att gå dit och ta hand om mina plagg på bästa sätt.

Är du duktig på att ta hand om det du har?

De bortglömda transaktionskostnaderna

Tänk om du hade fem olika konton innehållandes fem olika typer av mycket värdefulla tillgångar, där en transaktion på det ena kontot alltid påverkade ett eller flera av de andra. Och tänk om det totala värdet av dina tillgångar oundvikligen minskade vid varje transaktion men att du trots detta flera gånger per dag helt obetänksamt skyfflade tillgångar fram och tillbaka mellan dina konton. Visst vore det ett besynnerligt beteende?

De fem tillgångar jag syftar på i exemplet ovan är tid, pengar, energi, miljö och humanism. Det vill säga de fem områden där du enligt oss gör störst vinster med en minimalistisk livsstil. Dels genom att minimera onödig nykonsumtion och rensa ut saker du inte behöver men även genom att göra mer medvetna transaktioner i allmänhet. Låt mig ge några exempel:

  • Du är trött eller lite nedstämd efter en tuff arbetsdag och tröstshoppar på vägen hem. Dina energinivåer går ytterst temporärt upp men det tar tid, kostar pengar och är dåligt ur miljösynpunkt då shoppingen troligen inte fyllde ett praktiskt behov.
  • Du väljer att behålla en pryl du inte längre har behov av. Du sparar tid och energi på att inte sälja eller skänka den vidare men prylen kommer inte någon annan till glädje (humanism) och leder indirekt troligen till någon annans nykonsumtion (miljö). Dessutom går du miste om ett eventuellt ekonomiskt andrahandsvärde.
  • Du väljer att köpa en begagnad pryl istället för nytt direkt ur butik. Du får troligen lägga lite mer tid och energi på att hitta det du behöver men du gör miljön en tjänst och sparar med stor sannolikhet en del pengar.
  • Du köper en ny pryl av hög kvalitet, vilket gör att den både håller och uppskattas längre. Du får troligen lägga ut lite mer pengar men du behöver inte ersätta den lika snabbt, vilket är bra ur både ett ekonomiskt, tids- och miljöperspektiv.

En förklaring till att vi alla agerar så olika ligger i att vi ofta inte är medvetna om hur det ena kontot påverkar det andra. En annan förklaring är att vi värderar de olika tillgångarna olika högt vid olika tillfällen baserat på känslor, sinnestillstånd samt hur mycket resurser vi anser oss ha på respektive konto. En tredje förklaring är att tid, pengar och energikostnader snabbt och tydligt påverkar oss själva, medan kostnader på miljö- och humanistkontot främst påverkar någon annan som vi inte har en relation till och sällan får en omedelbart märkbar effekt.

En lösning på utmaningen ovan är att inför varje konsumtions- respektive rensningsbeslut stanna upp en sekund och göra en snabb och enkel konsekvensanalys ur de olika perspektiven ovan. Något som vi bland mycket annat går in på i mer detalj kring i vår bok Prylbanta. :)

Vilka tillgångar ovan tenderar du att värdera högst respektive lägst och vad får det för konsekvenser för andra och över tid?

Att köpa begagnat tar ofta mer tid och energi men är miljövänligare och bättre för plånboken jämfört med att köpa nytt.

Ett kärt återseende

Mot slutet av sommaren hände det som inte får hända, min absoluta favoritfleecetröja som varit med mig nästan dagligen sedan början av 2015 fick under en grillfest på något sätt ett stort och fult brännmärke på bröstet. Och sedan för att göra saken värre införskaffade jag raskt en ersättare innan jag undersökt möjligheterna till att rädda plagget. Det var först när jag satt och skrev in- och utlistan för augusti som jag insåg att det kanske fanns oanande möjligheter. Men vad hände sen?

Det visade sig efter lite efterforskningar att tillverkaren av tröjan, företaget Houdini, hade en omfattande miljöpolicy där de inte bara erbjöd möjligheten att återvinna uttjänta plagg, vilket var min första avsikt, utan även reparation av trasiga plagg. Därför passade jag på att besöka deras butik under en jobblunch på stan och hörde mig för kring eventuella möjligheter. Det visade sig att brännmärket skulle vara lättfixat, att en reparation skulle kosta 120 kronor och att jag skulle få tillbaka plagget inom fem veckor. En möjlighet som jag bara inte kunde låta bli att testa trots att jag var skeptisk till om reparationen verkligen skulle bli snygg och bra.

Men så ganska precis fem veckor senare fick jag ett SMS om att tröjan var fixad och fanns att hämta i butiken. Och döm om min förvåning när det visade sig att de fixat skadan med exakt rätt material och färg på ett kreativt sätt som nästan fick lagningen att se ut som knäppningen på en kappa eller motsvarande. Nu några veckor senare är jag faktiskt mer förtjust i min gamla tröja än dess betydligt nyare och numera lätt överflödiga ersättare. Den gamla tröjan upplever jag numera lite som ett ”kap” eftersom jag under en tid såg den som förlorad och dessutom har den numera lite karaktär. Ingen annan har ju faktiskt en tröja likadan som min.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Sammanfattningsvis kommer jag personligen vid framtida konsumtion alltid att favorisera företag med liknande miljöpolicys och tjänster. Av både miljö- och ekonomiska skäl. Och blir vi tillräckligt många som agerar likadant blir med lite tur liknande tjänster en självklarhet i framtiden.

Har du också använt dig av eller känner du till andra företag som erbjuder motsvarande tjänster?

Obs! Detta inlägg är inte på något sätt sponsrat av Houdini utan jag uppskattar helt enkelt bara företagets produkter och hållbarhetstjänster. :)

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?

Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?

Vi svenska slänger nästan 60 kg fullt ätbar mat per person och år. Det bedöms att var femte matkasse du bär hem slängs helt i onödan och att en tredjedel av alla mat som produceras i hela värden slängs. För att minska detta otroliga matsvinn startade företaget Matsmart.

Matsmart är en onlinebutik som ger matsvinnet en andra chans! Här hittar du varor som många andra butiker hade slängt på grund av exempelvis kort bäst före-datum, utgående sortiment, förpackningsbyte, tryckfel, säsongsvaror eller överproduktion. Varorna säljs till kunder över hela Sverige med en snittrabatt på 50 procent.

När vi handlade på Matsmart senast köpte vi bland annat olivolja, bönpasta, linspasta, oliver, müsli, mellis till barnen och frömix till fröbröd. Helt vanliga produkter som vi brukar köpa, de flesta ekologiska, men till över halva priset mot om vi köpt dem i en vanlig matbutik. Utbudet hos Matsmart varierar, så det du eventuellt saknar en vecka kan finnas i butiken veckan därpå.

Mat är en stor utgiftspost hos de flesta, inte minst barnfamiljer. I samarbete med Matsmart ger vi dig 50 kr rabatt vid köp för över 350 kr om du anger koden: minimalisterna. Rabattkoden är giltig fram till sista februari så passa på att testa Matsmart samtidigt som du gör miljön och plånboken en tjänst!

Kom ihåg att det är skillnad på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Bäst före-dag är en rekommendation där tillverkaren garanterar samma kvalitet, smak och textur som vid tillverk-ningstillfället. Många varor kan ätas i veckor, ibland månader, efter att datumet passerats. Sista förbrukningsdag sätts på varor som bedöms snabbt kunna försämras och bli en hälsorisk. Av de varor vi köpte var det ingen som hade passerat sitt bäst före-datum.

Själva upplever vi att matsvinnet ökat i vår familj sedan vi fick barn. Alla rätter vi lagar går inte hem hos barnen, eller så petas bara de godaste bitarna ut ur soppa/gryta/paj etc, och ibland äts inte hela portionen upp. I vissa fall kan någon av oss vuxna äta upp barnens rester men det långt ifrån alltid lämpligt. Både Herr och Fru Minimalist är uppväxta med hund i familjen och för dessa husdjur var barnrester en delikatess samtidigt som det minimerade matsvinnet. :) Att hela förpackningar med mat hinner bli oätbara är dock sällsynt som väl är.

Vad är dit bästa tips för att minska matsvinnet?

Detta inlägg är ett samarbete med Matsmart.