Etikettarkiv: miljö

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?

Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?

Vi svenska slänger nästan 60 kg fullt ätbar mat per person och år. Det bedöms att var femte matkasse du bär hem slängs helt i onödan och att en tredjedel av alla mat som produceras i hela värden slängs. För att minska detta otroliga matsvinn startade företaget Matsmart.

Matsmart är en onlinebutik som ger matsvinnet en andra chans! Här hittar du varor som många andra butiker hade slängt på grund av exempelvis kort bäst före-datum, utgående sortiment, förpackningsbyte, tryckfel, säsongsvaror eller överproduktion. Varorna säljs till kunder över hela Sverige med en snittrabatt på 50 procent.

När vi handlade på Matsmart senast köpte vi bland annat olivolja, bönpasta, linspasta, oliver, müsli, mellis till barnen och frömix till fröbröd. Helt vanliga produkter som vi brukar köpa, de flesta ekologiska, men till över halva priset mot om vi köpt dem i en vanlig matbutik. Utbudet hos Matsmart varierar, så det du eventuellt saknar en vecka kan finnas i butiken veckan därpå.

Mat är en stor utgiftspost hos de flesta, inte minst barnfamiljer. I samarbete med Matsmart ger vi dig 50 kr rabatt vid köp för över 350 kr om du anger koden: minimalisterna. Rabattkoden är giltig fram till sista februari så passa på att testa Matsmart samtidigt som du gör miljön och plånboken en tjänst!

Kom ihåg att det är skillnad på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Bäst före-dag är en rekommendation där tillverkaren garanterar samma kvalitet, smak och textur som vid tillverk-ningstillfället. Många varor kan ätas i veckor, ibland månader, efter att datumet passerats. Sista förbrukningsdag sätts på varor som bedöms snabbt kunna försämras och bli en hälsorisk. Av de varor vi köpte var det ingen som hade passerat sitt bäst före-datum.

Själva upplever vi att matsvinnet ökat i vår familj sedan vi fick barn. Alla rätter vi lagar går inte hem hos barnen, eller så petas bara de godaste bitarna ut ur soppa/gryta/paj etc, och ibland äts inte hela portionen upp. I vissa fall kan någon av oss vuxna äta upp barnens rester men det långt ifrån alltid lämpligt. Både Herr och Fru Minimalist är uppväxta med hund i familjen och för dessa husdjur var barnrester en delikatess samtidigt som det minimerade matsvinnet. :) Att hela förpackningar med mat hinner bli oätbara är dock sällsynt som väl är.

Vad är dit bästa tips för att minska matsvinnet?

Detta inlägg är ett samarbete med Matsmart.

Nya och gamla kläder till barnen

Våra båda barn har ärvt majoriteten av sina kläder från fyra äldre kusiner. I samband med första besöket efter de föddes liksom vid högtider har även nya plagg hittat sin väg in från släkt och vänner. Detta då de tycker så synd om våra barn som bara får gå i slitna, urtvättade och ärvda kläder. Nej, vi skojar såklart när det gäller den där sista meningen. :) 

Här tänkte vi berätta om hur vi går tillväga när vi införskaffar kläder till barnen. Vad vi försöker tänka på och vad vi gör innan vi besöker en klädbutik. För trots en del ärvda plagg har vi behövt komplettera barngarderoben då och då, inte minst när Storasyster Minimalist började förskolan nu i höst och det plötsligt blev lag på regnkläder, gummistövlar och många ombyten. :)

Hur går vi då tillväga när vi införskaffar kläder till barnen?

1. Ärva. Vi börjar naturligtvis med att kika igenom vad vi ärvt. Det är inte alltid kläderna passar i storlek då alla kusiner är födda olika tider på året och växer olika fort. Hittar vi inte lämpligt plagg i rätt storlek brukar vi även kika i nästa storlek. Ofta går det ju att vika upp ärmarna eller byxbenen, och olika märken är olika stora i sina storlekar.

2. Second hand. Tradera, Second hand-butiker, FB-grupper, Blocket och loppisar. För vår del har vi i princip bara testat de två förstnämnda. Finns inte det önskade plagget i steg 1 bevakar vi plagg på Tradera och följer budgivningarna i 2-4 veckor. Vinner vi inte lämpligt plagg under den tiden brukar vi göra en utflykt till en second hand-butik för barnkläder som vi gillar och som är kräsna med vad som tas in. Visserligen märks ju det även på prislappen på plaggen, men det känns ändå bättre ekonomiskt och framför allt miljömässigt än att köpa nytt. Vi besöker ytterst sällan loppis, är inte med i någon lokal FB-grupp och har inte använt Blocket för just barnkläder.

3. Nyköp. Det är sällan vi köpt något barnplagg helt nytt, men i takt med att barnen växer kommer det förmodligen ske i större utsträckning då plaggen slits mer. Det vill säga vi ärver färre plagg och utbudet second hand blir tunnare. Vid nyköp försöker vi göra så bra val som möjligt. Helst ska plagget vara GOTS-certifierat. GOTS är en förkortning av Global Organic Textile Standard och innebär att varan innehåller 70-95% ekologisk bomull, men reglerar även begränsningar av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan, samt har sociala krav. Våra favoritmärken för barnkläder är Geggamoja och Polarn O Pyret. Även KappAhls Newbie och Mini Rodini gör fina plagg men de förstnämnda (Newbie) har dålig onlinebutik för oss som i princip aldrig besöker fysiska butiker, och de sistnämnda upplever vi dyra även på andrahands-marknaden. Samtliga ovannämnda märken säljer GOTS-certifierade plagg.

Ärvda plagg med stora plasttryck brukar vi inte använda på barnen på grund av risken att de innehåller ftalater. När det gäller ärvda plagg är vi inte lika noga med att plaggen kommer från GOTS-certifierade märken, men vid köp second hand är vi det.

barnklader_gots

Många snöar in på att köpa kläder av ekologisk bomull, men det säger egentligen inte så mycket som man kan tro. Plagget kan fortfarande ha färgats och mögelbehandlats med starka kemikalier och kan ha tryck på sig som innehåller ftalater.  Ett plagg med märkning att det är av ekologisk bomull betyder alltså bara att bomullen odlats utan kemiska bekämpningsmedel.

Öko-tex är också en märkning som många leverantörer slänger sig med. Den märkningen ställer krav på att produkten är fri från förbjudna azo-färgämnen, ftalater, tungmetaller och flamskyddsmedel. Den kontrollerar dock inte produktionsförloppet och säger inte huruvida varan eller dess innehåll är ekologiskt. Öko-tex-märkning förekommer både för leksaker, hudvårdsprodukter, kläder och andra textilier.

Med ett syskon i minimalistfamiljen har vi upptäckt glädjen i att försöka syskonmatcha barnen lite, även om det skett väldigt sporadiskt hittills. Det försvåras av att inte köpa så mycket nya kläder.

Vad är dina ”krav” när det gäller köp av nya och begagnade kläder till barn?

Detta blogginlägg är inte sponsrat av något av de nämnda klädmärkena, vi är bara vanliga nöjda kunder. :)

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?

Inkörsportar till minimalism

Inkörsportar till MinimalismVarför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?

Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.

Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.

Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.

Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.

Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.

Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.

Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.

Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.

Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.

Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.

Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.

Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?

Specialfall i minimalistköket

På fredagskvällen åt vi hämtmat i form av väldigt god sushi till middag. Vi började då diskutera huruvida det mest minimalistiska och miljövänliga är att äga egna sushipinnar eller ta engångs-sushipinnar vid de tillfällen vi äter sushi. Den mer allmänna frågeställningen är hur ofta behöver något användas för att vara värt att äga?

Om vi går tillbaka till det specifika sushifallet så är ju det mest minimalistiska att ta engångsvarianten. Då slipper vi äga, diska och förvara sushipinnar i hemmet. Andra saker som inte används särskilt ofta i hemmet kan ju hyras eller lånas, men när det rör sig om småsaker som dessa faller dessa alternativa lösningar bort.

Om vi blandar in miljö och hållbarhet i fallet sushipinnar blir det annorlunda. Då bör mer rejäla sushipinnar som kan diskas och användas om och om igen, vara mer miljövänliga. Även om de förmodligen tar något mer material och energi i anspråk vid själva tillverkningen än den enkla gratisvarianten.

Hur många gånger per år behöver vi äta sushi för att ekvationen ska gå ihop, var gpr brytpunkten för när det är mer värt att äga egna sushipinnar än att använda engångs-sushipinnar? Vid vissa hämtmatstillfällen kommer det förmodligen ändå slinka med engångs-sushipinnar om vi inte är på vår vakt när de plockar ihop vår take-away-påse, eller om vi glömt att ta med våra sushipinnar när vi ska äta sushi utomhus.

Idag äter vi sushi som hämtmat till lunch eller middag knappt en gång i månaden, motiverar det ägande av egna sushipinnar? :)

Vet du några liknande specialfall gällande liknande prylar eller områden i hemmet?