Etikettarkiv: miljö

Ett kärt återseende

Mot slutet av sommaren hände det som inte får hända, min absoluta favoritfleecetröja som varit med mig nästan dagligen sedan början av 2015 fick under en grillfest på något sätt ett stort och fult brännmärke på bröstet. Och sedan för att göra saken värre införskaffade jag raskt en ersättare innan jag undersökt möjligheterna till att rädda plagget. Det var först när jag satt och skrev in- och utlistan för augusti som jag insåg att det kanske fanns oanande möjligheter. Men vad hände sen?

Det visade sig efter lite efterforskningar att tillverkaren av tröjan, företaget Houdini, hade en omfattande miljöpolicy där de inte bara erbjöd möjligheten att återvinna uttjänta plagg, vilket var min första avsikt, utan även reparation av trasiga plagg. Därför passade jag på att besöka deras butik under en jobblunch på stan och hörde mig för kring eventuella möjligheter. Det visade sig att brännmärket skulle vara lättfixat, att en reparation skulle kosta 120 kronor och att jag skulle få tillbaka plagget inom fem veckor. En möjlighet som jag bara inte kunde låta bli att testa trots att jag var skeptisk till om reparationen verkligen skulle bli snygg och bra.

Men så ganska precis fem veckor senare fick jag ett SMS om att tröjan var fixad och fanns att hämta i butiken. Och döm om min förvåning när det visade sig att de fixat skadan med exakt rätt material och färg på ett kreativt sätt som nästan fick lagningen att se ut som knäppningen på en kappa eller motsvarande. Nu några veckor senare är jag faktiskt mer förtjust i min gamla tröja än dess betydligt nyare och numera lätt överflödiga ersättare. Den gamla tröjan upplever jag numera lite som ett ”kap” eftersom jag under en tid såg den som förlorad och dessutom har den numera lite karaktär. Ingen annan har ju faktiskt en tröja likadan som min.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Ett oväntat kreativt sätt att trolla bort ett fult litet brännmärke.

Sammanfattningsvis kommer jag personligen vid framtida konsumtion alltid att favorisera företag med liknande miljöpolicys och tjänster. Av både miljö- och ekonomiska skäl. Och blir vi tillräckligt många som agerar likadant blir med lite tur liknande tjänster en självklarhet i framtiden.

Har du också använt dig av eller känner du till andra företag som erbjuder motsvarande tjänster?

Obs! Detta inlägg är inte på något sätt sponsrat av Houdini utan jag uppskattar helt enkelt bara företagets produkter och hållbarhetstjänster. :)

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?

Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?

Vi svenska slänger nästan 60 kg fullt ätbar mat per person och år. Det bedöms att var femte matkasse du bär hem slängs helt i onödan och att en tredjedel av alla mat som produceras i hela värden slängs. För att minska detta otroliga matsvinn startade företaget Matsmart.

Matsmart är en onlinebutik som ger matsvinnet en andra chans! Här hittar du varor som många andra butiker hade slängt på grund av exempelvis kort bäst före-datum, utgående sortiment, förpackningsbyte, tryckfel, säsongsvaror eller överproduktion. Varorna säljs till kunder över hela Sverige med en snittrabatt på 50 procent.

När vi handlade på Matsmart senast köpte vi bland annat olivolja, bönpasta, linspasta, oliver, müsli, mellis till barnen och frömix till fröbröd. Helt vanliga produkter som vi brukar köpa, de flesta ekologiska, men till över halva priset mot om vi köpt dem i en vanlig matbutik. Utbudet hos Matsmart varierar, så det du eventuellt saknar en vecka kan finnas i butiken veckan därpå.

Mat är en stor utgiftspost hos de flesta, inte minst barnfamiljer. I samarbete med Matsmart ger vi dig 50 kr rabatt vid köp för över 350 kr om du anger koden: minimalisterna. Rabattkoden är giltig fram till sista februari så passa på att testa Matsmart samtidigt som du gör miljön och plånboken en tjänst!

Kom ihåg att det är skillnad på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Bäst före-dag är en rekommendation där tillverkaren garanterar samma kvalitet, smak och textur som vid tillverk-ningstillfället. Många varor kan ätas i veckor, ibland månader, efter att datumet passerats. Sista förbrukningsdag sätts på varor som bedöms snabbt kunna försämras och bli en hälsorisk. Av de varor vi köpte var det ingen som hade passerat sitt bäst före-datum.

Själva upplever vi att matsvinnet ökat i vår familj sedan vi fick barn. Alla rätter vi lagar går inte hem hos barnen, eller så petas bara de godaste bitarna ut ur soppa/gryta/paj etc, och ibland äts inte hela portionen upp. I vissa fall kan någon av oss vuxna äta upp barnens rester men det långt ifrån alltid lämpligt. Både Herr och Fru Minimalist är uppväxta med hund i familjen och för dessa husdjur var barnrester en delikatess samtidigt som det minimerade matsvinnet. :) Att hela förpackningar med mat hinner bli oätbara är dock sällsynt som väl är.

Vad är dit bästa tips för att minska matsvinnet?

Detta inlägg är ett samarbete med Matsmart.

Nya och gamla kläder till barnen

Våra båda barn har ärvt majoriteten av sina kläder från fyra äldre kusiner. I samband med första besöket efter de föddes liksom vid högtider har även nya plagg hittat sin väg in från släkt och vänner. Detta då de tycker så synd om våra barn som bara får gå i slitna, urtvättade och ärvda kläder. Nej, vi skojar såklart när det gäller den där sista meningen. :) 

Här tänkte vi berätta om hur vi går tillväga när vi införskaffar kläder till barnen. Vad vi försöker tänka på och vad vi gör innan vi besöker en klädbutik. För trots en del ärvda plagg har vi behövt komplettera barngarderoben då och då, inte minst när Storasyster Minimalist började förskolan nu i höst och det plötsligt blev lag på regnkläder, gummistövlar och många ombyten. :)

Hur går vi då tillväga när vi införskaffar kläder till barnen?

1. Ärva. Vi börjar naturligtvis med att kika igenom vad vi ärvt. Det är inte alltid kläderna passar i storlek då alla kusiner är födda olika tider på året och växer olika fort. Hittar vi inte lämpligt plagg i rätt storlek brukar vi även kika i nästa storlek. Ofta går det ju att vika upp ärmarna eller byxbenen, och olika märken är olika stora i sina storlekar.

2. Second hand. Tradera, Second hand-butiker, FB-grupper, Blocket och loppisar. För vår del har vi i princip bara testat de två förstnämnda. Finns inte det önskade plagget i steg 1 bevakar vi plagg på Tradera och följer budgivningarna i 2-4 veckor. Vinner vi inte lämpligt plagg under den tiden brukar vi göra en utflykt till en second hand-butik för barnkläder som vi gillar och som är kräsna med vad som tas in. Visserligen märks ju det även på prislappen på plaggen, men det känns ändå bättre ekonomiskt och framför allt miljömässigt än att köpa nytt. Vi besöker ytterst sällan loppis, är inte med i någon lokal FB-grupp och har inte använt Blocket för just barnkläder.

3. Nyköp. Det är sällan vi köpt något barnplagg helt nytt, men i takt med att barnen växer kommer det förmodligen ske i större utsträckning då plaggen slits mer. Det vill säga vi ärver färre plagg och utbudet second hand blir tunnare. Vid nyköp försöker vi göra så bra val som möjligt. Helst ska plagget vara GOTS-certifierat. GOTS är en förkortning av Global Organic Textile Standard och innebär att varan innehåller 70-95% ekologisk bomull, men reglerar även begränsningar av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan, samt har sociala krav. Våra favoritmärken för barnkläder är Geggamoja och Polarn O Pyret. Även KappAhls Newbie och Mini Rodini gör fina plagg men de förstnämnda (Newbie) har dålig onlinebutik för oss som i princip aldrig besöker fysiska butiker, och de sistnämnda upplever vi dyra även på andrahands-marknaden. Samtliga ovannämnda märken säljer GOTS-certifierade plagg.

Ärvda plagg med stora plasttryck brukar vi inte använda på barnen på grund av risken att de innehåller ftalater. När det gäller ärvda plagg är vi inte lika noga med att plaggen kommer från GOTS-certifierade märken, men vid köp second hand är vi det.

barnklader_gots

Många snöar in på att köpa kläder av ekologisk bomull, men det säger egentligen inte så mycket som man kan tro. Plagget kan fortfarande ha färgats och mögelbehandlats med starka kemikalier och kan ha tryck på sig som innehåller ftalater.  Ett plagg med märkning att det är av ekologisk bomull betyder alltså bara att bomullen odlats utan kemiska bekämpningsmedel.

Öko-tex är också en märkning som många leverantörer slänger sig med. Den märkningen ställer krav på att produkten är fri från förbjudna azo-färgämnen, ftalater, tungmetaller och flamskyddsmedel. Den kontrollerar dock inte produktionsförloppet och säger inte huruvida varan eller dess innehåll är ekologiskt. Öko-tex-märkning förekommer både för leksaker, hudvårdsprodukter, kläder och andra textilier.

Med ett syskon i minimalistfamiljen har vi upptäckt glädjen i att försöka syskonmatcha barnen lite, även om det skett väldigt sporadiskt hittills. Det försvåras av att inte köpa så mycket nya kläder.

Vad är dina ”krav” när det gäller köp av nya och begagnade kläder till barn?

Detta blogginlägg är inte sponsrat av något av de nämnda klädmärkena, vi är bara vanliga nöjda kunder. :)

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Second hand fyndad vindfleeceoverall från Polarn och Pyret. Övriga plagg på bilden är ärvda.

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?