Etikettarkiv: miljövänlig

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Fixa prylarna

Under hösten har Naturskyddsföreningen ett tema som heter ”Fixa grejen” Det är så himla bra tema vilket gör att jag vill lyfta fram det i bloggen.

Det är lätt att stirra sig blind på att minimalism handlar om att ha göra sig av med saker och leva med få saker. Men det handlar lika mycket om att ta hand om de saker du har. Och efter att ha prylbantat har du ofta favoriterna kvar och dessa vill du ju vårda och ta hand om så bra som möjligt för att slippa konsumera nya (eller begagnade).

Fixa grejen ger tips och råd hur du får dina favoritprylar att hålla längre liksom hur du själv kan laga dem om de gått sönder. Här är mina tre favorittips bland Fixa grejen!

  • Få bort ringar och märken på träbord. Märken och ringar från glas och koppar på träbord är irriterande men de kan vara lätta att få bort, här beskriver de hur.
  • Laga dragkedjan. Att på ett eller annat sätt behöva fixa dragkedjor i barnens kläder tycker jag händer då och då. Kanske extra mycket för oss som nästan enbart ärver eller köper begagnade kläder till barnen (?). Bra tips finns här!
  • Putsa silvret med bikarbonat. Precis som det låter hur du får silversmycken, bestick eller andra silverföremål som blivit svarta att glänsa fint igen. Här kan du läsa hur och se resultatet.

Kika in på Naturskyddsföreningens ”Fixa grejen” och lär dig något nytt om hur du kan ta hand om dina kläder eller prylar. För kom ihåg att ta hand om det du har är alltid bättre än att köpa nytt. ;) Se gärna filmen nedan om du inte redan är pepp på att själv ändra beteende och/eller inspirera andra att det nya normala ska bli att fixa prylen istället för att köpa en ny pryl.

Vilket tips tar du med dig? Eller sitter du på något annat hemmahack att dela med dig av? :)

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Scener ur hjärtat

Jag lyssnade klart på Malena Ernman och Svante Thunbergs bok ”Scener ur hjärtat” på Nextory här om dagen. Jag hade gjort en notering i kalendern att den skulle släppas som ljudbok den 24 augusti och laddade ner den samma dag. Det ångrar jag inte. Eller kanske ångrar jag det jättemycket. För efter att ha lyssnat på den kan jag inte leva på samma sätt som tidigare. Och jag inser nu att det är bråttom att nå ut med budskapet att vi befinner oss mitt i en hållbarhets- och klimatkris och att vi måste ta alla varningssignaler på allvar. Ändra vår livsstil och leva mer hållbart och långsiktigt. Du, jag och alla andra.

Men ”Scener ur hjärtat” tar egentligen avstamp någon helt annanstans, nämligen i psykisk ohälsa. Inom bokens första 30 minuter (ljudbok) har jag redan gråtit en gång. Och det ska visa sig bli fler under bokens gång. För boken är naken och gripande på såväl individ som global nivå. Det är föräldrars kamp för sina barns hälsa och rättigheter till vård och skola, och det är medmänniskors kamp för en hållbar planet som våra barn och barnbarn kan växa upp i.

Det är en bok om familjekris och klimatkris. Om psykisk ohälsa och planetens ohälsa. Om utbrända människor på en utbränd planet. Allt i en logisk blandning i en ologisk värld. För egentligen hänger allt ihop om vi höjer blicken, vidgar vyn och ser det ur ett större perspektiv istället för att streta på allt hårdare och intensivare i ekorrhjulet medan vi trasar sönder oss själva, våra medmänniskor och planeten.

Mänskligheten står i en rulltrappa på väg upp mot temperaturer som saknar slutdestination. Vi kan inte längre bara bry oss om ”trevliga” och enkla miljöfrågor som matsvinn, plastpåsar, källsortering och lufttryck i bildäcken. Dessa miljövänliga handlingar är egentligen bara en piss i Mississippi och ett sätt att friskriva sig från ytterligare ansvar. För det är jobbigt att inse att vi måste ändra vår livsstil, våra vanor och våra beteenden. Som vi skriver i vår bok Prylbanta:

”Att politikerna ska lyckas arbeta fram en ekonomisk politik som inte är konsumtions- och tillväxtbaserad känns idag avlägset. Politiker är beroende av sponsrade forskare och ekonomiska särintressen, vilket försvårar hållbarhetsarbetet ytterligare. Det är vi konsumenter som måste visa vägen och inte sitta still i båten och invänta syndafloden.”

Vissa forskare hävdar att vi har ca 18 år på oss att laga och vända vårt sjunkande skepp jorden. Och en ny rapport av ledande klimatforskare i PNAS varnar för att redan en uppvärmning på två grader kan innebära att en accelererande uppvärmning blir omöjlig att stoppa. Efter den här stekheta sommaren är det fler som inser att vi har en klimatkris, men steget från att erkänna krisen till att förstå dess innebörd är lång. Många befinner sig mitt i detta tomrum där livet fortsätter som vanligt; boka julens flygresa, shoppa ny höstoutfit och tänka att tekniken kommer lösa det.

Det kan låta som att boken är en sorgsen dystopi men det är den inte. Den är bara realistisk istället för hoppfullt naiv. Jag är ledsen att behöva säga det men det är inte ekologisk bomull i kläderna, att byta till LED-lampor eller att klimatkompensera din flygresa som kommer lösa klimatkrisen. Det krävs större och mer obekväma förändringar och omställningar för att vi ska nå Parisavtalet och för att våra barn ska ha en fungerande planet att bo på.

Om de senaste årens flyktingkatastrof var jobbig för samhället, hur kommer det då inte bli när stora delar av världen blir obeboelig och hundratals miljoner klimatflyktingar världen där det fortfarande går att leva? Många är beredda att göra vad som helst för sina barn, förutom att göra de ändringar och uppoffringar som krävs för att lämna dem en planet att bo på. Hur ska du kunna se dina barn i ögonen om några år och säga att du visste om att vår tids konsumtions- och flygvanor var de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte?

Såg detta på väg till förskolan. Naturen kan vara så vacker men då måste vi ta hand om den.

Det här var den första ljudbok jag kände att jag letade tillfällen att lyssna vidare, jag måste ut och springa, jag måste ta en lunchpromenad. Efter den här boken har Malena Ernman växt i mina ögon. Så länge folk inte vet bättre fortsätter man att leva på som om inget hänt, men här är en person (eller snarare en familj) som åtminstone försöker nå igenom bruset för att få människor att fatta att det handlar om att ändra livsstil och beteende nu. Inte imorgon. Inte när politikerna hunnit ändra lagar. Utan NU idag. När börjar #metoo för klimatet?

I somras hade vi ett samarbete med Nextory där du fick 30 dagars gratis läsning och lyssning, det erbjudandet gäller fortfarande (fram till 30 september 2018). Så vill du läsa eller lyssna på Malena Ernmans bok kan du fortfarande nyttja erbjudandet med koden Minimalisterna (gäller nya e-postadresser/kunder). Det är en bok som alla borde läsa, för att få större förståelse för den pågående klimat- och hållbarhetskrisen, och större förståelse för att många familjer kämpar med sitt bakom Instagramfiltren. Läs eller lyssna på den du med!

Vi vill passa på att uppmärksamma er på att även Prylbanta nyligen kommit ut som e-bok, och självklart finns den hos Nextory. ;)

Har du läst eller lyssnat på Malena Ernmans bok? Vad tyckte du?

Samarbete: 5 saker vi vill hyra i sommar

Även om vi inte tänker på det så är det oftast tillgången till saker som är det väsentliga, inte själva ägandet. Att fler och fler inser friheten i att äga färre saker samt vill göra miljön en tjänst, gör att intresset för delningsekonomin ökar. Ett företag som underlättar för den som vill ta del av delningsekonomins alla fördelar är Hygglo, som vi nu har ett samarbete med.

I det här inlägget tänkte vi berätta om saker vi gärna skulle vilja hyra i sommar som finns att hyra genom just Hygglo. Dessa 5 prylar och typer av saker skulle vi gärna hyra i sommar:

Lådcykel. Det här är en pryl som vi eventuellt kommer köpa när vi flyttat till hus och inte längre har matbutik, bibliotek, tågstation etc inom 5 minuters promenad som idag. Och på så vis behöva använda bilen mindre. Men innan vi köper en lådcykel så har vi haft som ambition att hyra en sådan under sommaren, vilket vi också har gjorde förra helgen genom just appen Hygglo då det fanns en som hyrde ut en eldriven Cargo Bike lådcykel tio minuter från där vi bor.

Vi ville känna hur den känns att köra, vad barnen tycker mm, för att minska risken att vi gör en romantiserad behovsanalys. ;) Det är ju trots allt ganska dyra att köpa. En väldigt minnesvärd och rolig sommarutflykt som rekommenderas! Jag upplevde att vi lättare kunde prata om saker längs vägen med barnen när de satt framför oss, man såg vad de pekade på mm, jämfört med när vi testat cykelstol bak på en vanlig cykel. Om det blir ett köp? Vi ska fundera över behoven och får återkomma. Förmodligen hyr vi den en gång till under sommaren först.

Storasyster på utflykt med lådcykeln.

Renoveringsgrejer. Även om vi inte kommer göra några större renoveringsinsatser i huset vi köpt så kommer vi ta bort en del tapeter och måla ytskick i flertalet rum. Här skulle exempelvis en tapetborttagare/ångmaskin vara till stor hjälp. Likaså kan jag tänka mig att en borrmaskin kommer behövas när vi fixar i ordning i hemmet.

Bärstol. Vi kommer som vanligt att vistas en hel del i naturen och skogen i sommar. Tidigare år har vi burit barnen på ryggen i bärselar. Nu märker vi att storasyster inte är så förtjust i det längre utan vill kunna se mer och känna sig lite friare, därför skulle en bärstol vara utmärkt att hyra när vi vill gå lite längre sträckor i skogen eller på fjället.

Med små barn funkar bärsele på ryggen utmärkt, men med större barn känns bärstol smidigare.

Trädgårdsredskap. Som alla andra som kommer från många års boende i lägenhet är trådgårdsredskap något vi inte alls har, eller vill lägga särskilt mycket pengar på. En eldriven häcksax vore smidigt att hyra då vi har häck runt hela tomten, liksom skottkärra vid behov. Förmodligen kommer vi gräva upp stor del av häcken som behöver bytas ut och då önskas både det ena och andra hyras.

Partytält. Ingen flytt utan en inflyttningsfest, eller? :) Vår kommande bostad har en stor fin altan men utan tak eller dylikt över, och vem vågar lita på att det är soligt och varmt ända in i september efter den här kanonvarma våren? Nej ett partytält vore smidigt att hyra vid en inflyttningsfest i början av hösten, kanske även porslin och glas eftersom vi inte har särskilt stora uppsättningar själva.

Så där har ni våra 5 typer av saker som vi gärna skulle hyra via Hygglo i sommar. Ladda ner Hygglo-appen och se vad som finns att hyra i ditt närområdet. Så du kan få tillgång till fler saker, utan att för den sakens skulle behöva köpa, äga, organisera eller underhålla dessa. :)

Vad skulle du kunna tänka dig att hyra genom Hygglo?

Detta inlägg är ett samarbete med Hygglo.

En lugn plats.

Investeringar och hållbarhet

En vanlig följdfråga när jag skriver något om sparande i aktier och fonder är hur jag tänker ur ett hållbarhetsperspektiv. Vilket inte är så konstigt för de allra flesta minimalister har eller får med tiden ett miljöintresse.

Jag tänkte dela upp temat hållbarhet och investeringar i två olika blogginlägg; ett inlägg idag med mina tankar kring hållbarhet och sparande, och ett mer konkret inlägg om någon vecka med konkreta tips för hur du aktivt kan göra för att spara mer hållbart.

Vi är många som vill spara i fonder och aktier med fokus på hållbarhet. Tyvärr finns i mina ögon ingen tydlig enhetlig märkning som det exempelvis gör för kravmärkt och rättvisemärkt mat. Vilka investeringar som är hållbara eller ”gröna” är svårtolkat, vilket förmodligen beror på att gränsdragningen över vad som är hållbart till viss del är subjektiv. Är banker, spelbolag och matvarubolag okej? Eller ska det vara vindkraftsbolag, värmepumpar och el-bilar? Eller får det inte ens vara bolag som tillverkar produkter och tjänar pengar på andras konsumtion?

Mitt intresse för sparande och investeringar kom före mitt intresse för minimalism och före miljöintresset som växt fram under vår minimalistiska resa. Alla har vi olika inkörsportar till minimalism och mitt kom inte från miljöhållet även om det med tiden blivit en av de största drivkrafterna. Miljö och hållbarhet var tyvärr inte en viktig hörnsten när jag började spara i aktier och fonder, vilket gör att jag historiskt inte haft det i åtanke. Jag har hållit mig borta från ”värsting-aktier” som olja, tobak, vapen, gruvindustri m.fl. Men jag har inte koll på om fonder jag ägt sedan länge har ägarandelar i den typen av bolag.

Att spara mer hållbart är ett snällare alternativ. Snällare mot samvetet och snällare mot miljön. Och förhoppningsvis är det också långsiktigt smart. När man pratar brett om vilka områden individen kan göra skillnad ur miljöhänseende brukar man prata om de fem b:na; bilen, biffen, bostaden, butiken och sist, men förmodligen störst rent ekonomiskt, börsen. Vilka bolag du väljer att placera dina pengar i påverkar vår framtid. Företagen som finansieras via börsen orsakar nämligen majoriteten av de utsläpp som finns runt om i världen.

Värt att ha med sig när det gäller hållbart sparande tycker jag personligen är att det inte behöver vara ”fult” att spara pengar i bolag på börsen. Ibland får jag intrycket att vissa avstår att investera på börsen av etiska och miljömässiga skäl, att det känns fel. Och visst, känns det helt fel så avstå. Men att få sina pengar att arbeta dygnet runt varje dag i mer hållbara alternativ, tycker inte jag man ska behöva ha dåligt samvete över. Lite som att man handlar miljövänliga kläder och prylar vid behov, istället för att sluta shoppa eller konsumera helt och hållet.

Om alternativet är att du låter pengarna stå stilla på något bankkonto så kan du vara säker på att bankerna i sin tur investerar dem i högst oklara bolag och branscher. Där har du rentav ändå sämre kontroll över vad dina pengar går till och vad de arbetar för dygnet runt, även om de ser ut att vara passiva när de står där på sparkontot dag ut och dag in. Bättre då att göra aktiva val och placera dem i bolag eller branscher du kan stå för. Det tycker i alla fall jag.

I nästa blogginlägg på temat sparande och investeringar kommer jag berätta om konkreta exempel på hur du kan hitta mer hållbara investeringar att spara pengarna i. Stay tuned. :)

Är hållbarhet en aspekt du har i åtanke när du investerar dina pengar?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Köp mindre få tillgång till mer

Att dela har blivit det nya äga. Eller är åtminstone på väg att bli det. Allt fler väljer bort ägandet och väljer istället att hyra, låna, ge bort, byta eller köper begagnat. Att dela bostäder, bilar eller kläder med andra människor, vad gör det med vårt sätt att förhålla oss till varann och vilken roll har tillit i den nya ekonomin?

Om detta och mycket mer handlar Naturskyddsföreningens bok Ägodela. Boken är överfull med konkreta exempel. Om skjutsgrupper, klädbytardagar, kollektivboenden, andelsjordbruk, cykelmiddagar och tidsbanker.

Boka Ägodela från Naturskyddsföreningen lånades givetvis på biblioteket. :)

Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet. Vi går från privat ägande till att dela på tillgångar. Det är inte borrmaskinen vi vill ha utan hålet. Genom at låna, byta, hyra, köpa second-hand och dela istället för att köpa nytt så sparar vi på miljön och bygger samtidigt upp förtroende och gemenskap.

Det är i alla fall idén. De sociala nätverken har tagit delandet till en helt ny skala, och vi ser både stora företag och sociala rörelser växa fram runt om i världen. Det finns städer som Seoul och Amsterdam som kommit riktigt långt med ägodelandet. Där själva stadsledningen insett att det här kan vara en möjlig lösning både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Något som också beskrivs i boken.

Om vi rannsakar oss själva, vad behöver vi? Vad kan vi avstå från att köpa och istället våga fråga om någon annan kan låna ut? Vad av det vi äger kan vi tänka oss att dela med andra? Hygglo är en utmärkt tjänst för att hyra prylar du behöver tillfälligt och under kortare perioder, liksom såklart hyra ut, men i boken får du mängder med tips på fler spännande tjänster inom alla tänkbara (och otänkbara) områden.

Jag lånade såklart boken på biblioteket, för det är ju läsandet av boken som är det intressanta och inte ägandet. :)

Har du läst boken och vad tyckte du i så fall?