Etikettarkiv: miljövänlig

Uppfräschning av minimalisthemmet

Under vår julledighet passade vi på att måla om i lägenheten. Det är något vi funderat på ett tag men det senaste året känt ”äh, det duger, vi ska ändå flytta relativt snart”. Men flytta har vi ju inte gjort så nu efter 8 år för Fru Minimalist och 5 år för Herr Minimalist med samma tapet och väggfärg kände vi att det var dags för en förändring och uppfräschning.

Hela projektet började egentligen redan i november då vår vita kombinerade kyl- och frys gick sönder. Efter att ha varit utan i två veckors tid (!) på grund av strul med leveransen och att den vita kombinerade kyl- och frys vi beslutat oss för, inte fanns i just vitt, utan bara i rostfritt, så dök tanken på att göra hemmet mer enhetligt färgmässigt upp.

Vi har aldrig tidigare målat, renoverat eller tapetserat en vägg och förmodligen var det även därför vi hade ett större motstånd att göra detta, så vi tar förändringen steg för steg.

Val av färgnyanser
Eller till och börja med val av färgmärke. Initialt började vi kika på en leverantör av eko-färger men hittade ingen nyans vi riktigt gillade samt fick input från följare på vår instagram att kvaliteten hos den leverantören inte alltid höll måttet. Vi började därför kolla färger som var Svanenmärkta och har EU Ecolabel hos Nordsjö.

Efter att ha kikat på färgkartor och googlat bilder på målade väggar med olika nyanser, så bestämde vi oss för att provmåla med tre olika färgnyanser varav vi hade för avsikt att välja en eller två. Dessa skulle sedan målas på två fondväggar, en i sovrummet och en i köket.

Från vänster; Grey Fashion, Grand Cliff och Grey Haze. Samtliga Svanenmärkta färger från Nordsjö.

Vi målade alla tre utvalda färger på sovrumsväggen som du ser ovan. Så snart färgen hade torkat tyckte vi båda att den vänstra nyansen ovan, Grey Fashion, var för ljus. Vi ville ha en tydlig förändring och dessutom var det ju bara en vägg som skulle målas i respektive rum, övriga fortfarande vara vita. När vi frågade följare på instagram och instastories tyckte majoriteten; mittersta färgen, Grand Cliff, i köket och den mörkaste till höger, Grey Haze, i sovrummet. Och det tyckte vi också. Även om vi var lite nervösa att det skulle bli för mörkt i sovrummet. Vi har trots allt en liten bostad och vill inte att den ska kännas ändå mindre.

Där pennan ligger är de två färgnyanser vi tillslut valde; Grand Cliff i köket och Grey Haze i sorvummet.

Förarbete
I köket hade vi en tapet på en överblommad maskros som förra ägarna satte upp. Herr Minimalist har egentligen aldrig gillat den utan tyckt att den varit för rörig. Fru Minimalist däremot har alltid tyckt om den, men sedan vi satte upp en ärvd kristallkrona som taklampa håller jag med om att dessa tillsammans gav ett rörigt intryck och kristallkronan försvann in i maskrosen. Eller vad tycker du utifrån bilden nedan?

Tapeten rev Fru Minimalist ner då den inte täckte hela väggen och vi var rädda att det annars skulle bli synliga märken där tapeten slutar och resten av väggen börjar. Så här i efterhand skulle det nog gått att måla över den. Nu fick vi lägga en del tid på att slipa väggen med sandpapper då tapeten drog med sig olika mycket av väggen under. Nåväl, efter det var det bara att lägga ut golvpapp och maskeringstejpa lister, golv och närliggande väggar.

Målningen
Målningen var väldigt enkel och tog ca en halvtimme per vägg. Sen skulle den torka i två timmar och sedan på med ett nytt lager. Sen klart! Nu förstår vi att folk målar om hemma, det är ju inte alls särskilt svårt och ger en stor förändring på kort tid. Även om vi var nybörjare så blev det färgmässigt ett jämt och fint resultat när det torkat.

Vi var lite nervösa att någon av färgerna skulle dra åt det blåa hållet när de kom upp på hel vägg, vi ville verkligen ha en grå-grå-färg. Liksom som tidigare nämnt att sovrummet skulle bli för mörkt eller upplevas litet.

Köket målade vi dagarna innan julafton och sovrummet målade vi på juldagen för att tajma att vi skulle åka till Fru Minimalists föräldrar i Dalarna. För även om färgen är Svanenmärkt så ville vi inte att barnen skulle sova i sovrummet första natten efter målning. Som ni som har barn vet blir det aldrig som man tänkt sig oavsett hur minutiöst man planerar. När vi målat klart, packat ihop oss i bilen, hållit lillebror vaken två timmar längre än vanligt och skulle åka, fick vi veta att väglaget blivit så dåligt under dagen att alla avrådes från att ge sig ut på vägarna. Det slutade med att familjen sov i vardagsrummet den natten…

Slutresultatet
Men slutet gott allting gott, för vi är riktigt nöjda med slutresultatet! Vi tycker att hemmet känns mer genomtänkt och enhetligt. Man går in genom en grå ytterdörr och möts av en hallbänk med grå klädsel som du kan se här. Kliver in i vardagsrummets grårandiga tapet bakom en mörkgrå soffa med ljusgråa kuddar. Kökets rostfria kyl- och frys matchas nu med en grå fondvägg. Och vidare in i sovrummet där väggen är mörkgrå och sängarna svarta och vita.

Vi upplever att sovrummet blev lugnare och mer ett sovrum med den mörkgrå fondväggen. Vi skulle gärna ha en bredare säng med ljusgrå mjuk sänggavel, men det får bli i en större bostad. Kanske målar vi samma gråa nyans på väggen i ett framtida hem, nu när vi vet att det inte är så svårt och att det blir så snyggt. :) Nedan ser du före och efter bilder i sovrummet.

Så här såg sovrummet ut före ommålningen, vägg i ”caffe latte”-nyans.

Så här blev slutresultatet. Ett sovrum som ger ett lugnt intryck. Färgnyans ”Grey Haze”.

Köket blev också betydligt lugnare och kristallkronan vi har som taklampa framhävdes och gjorde sig betydligt bättre än när den ”blandades” med maskrosen på väggen. Även denna nyans är vi väldigt nöjda med. Köket känns både större och ljusare än med maskros-tapeten.

Kristallkronan gjorde sig bättre i köket efter renovering, och köket känns större och ljusare.

I sovrummet användes färgnyansen Grey Haze S4000-N (mörkare) och i köket Grand Cliff S3000-N (ljusare). Båda färgerna är från Nordsjö och är Svanenmärkta och har EU Ecolabel.

Har du något hemma hos dig som du skulle vilja måla om?

Två ekologiska deodoranter

På Instagram har jag under hösten visat bild två ekologiska deodoranter som jag testat. Jag använder numera ekologiska produkter på det mesta i badrummet, men någonstans där jag inte hittat en fungerande produkt är just deodoranter. Tills nu.

Jag blir lätt varm och jag kan bli väldigt varm, så jag behöver en riktigt bra deo och har inte tyckt att någon av de ekologiska och mer naturliga varianterna hållit måttet. Efter att ha läst gott om Maria Åkerbergs saltdeo kände jag mig tvungen att testa den, kunde det var sant att en så pass naturlig deo verkligen fungerar? Den innehåller alltså enbart salt och vatten (!). Då jag använder flera andra hudvårdsprodukter från Maria Åkerberg var steget att testa deras deo lätt att ta.

När jag visade upp den på Instagram i slutet av sommaren fick jag samtidigt tips om en deodorant från C/O Gerd som andra som också letat länge efter fungerande ekologiska deo tyckte fungerade. Du ser båda deodoranterna nedan.

Saltdeon använde jag varje dag under två veckor ungefär. Själva deon doftar inget alls. Jag använde den som Saraseviga rekommenderar; dvs jag tvättar mig under armarna med tvål och vatten, sköljer deo-stiftet under kallt vatten och rollar i ena armhålan. Sen sköljer jag stiftet igen och upprepar i andra armhålan. Jag avslutar med att skölja stiftet en sista gång under kallt vatten och ställer sen undan det för att torka. Jag sätter inte på det medföljande locket för att stiftet ska kunna torka ordentligt.

Efter två veckor gav jag upp och gick tillbaka till min vanliga ”giftiga” deo på arbetsdagar. Tyvärr. Jag fortsatte med saltdeon på helgerna när tempot och svettfaktorn ofta är lägre. ;)  För mig fungerande tyvärr inte saltdeon från Maria Åkerberg. Kanske måste jag stå ut längre än två veckor för att kroppen ska vänja sig (?). Det positiva för den som kan använda den är att den tycks vara väldigt dryg. Och som sagt helt naturlig och kemikaliefri.

Detta nederlag fick mig att istället köpa deodoranten från C/O Gerd som jag fick tips om i samband med att jag visade upp saltdeon på Instagram. Deon från C/O Gerd är unisex och har en neutral och örtig doft som passar både män och kvinnor. Jag som gillar naturen skulle beskriva doften som friskt, skog och mossa. :) Det tog någon vecka att vänja sig men nu tycker jag det luktar gott och fräscht. Om jag blev besviken över att inte saldeon fungerade som jag hoppats, så blev jag istället positivt överraskad vad bra den här deon funkade för mig.

Bästa naturliga och ekologiska deon? För mig funkar den utmärkt.

Trots vinterns ibland svettiga lämningar och hämtningar på förskolan, kontorsjobb och träningspass så har den hållit måttet. Den funkar från morgon till kväll 99% av dagarna. Jag är riktigt nöjd och det känns roligt att äntligen, efter flera års letande, ha hittat en ekologisk deo jag kan använda och känna mig trygg med. Den här kommer jag fortsätta köpa framöver och känner inget behov av att ha någon annan mer kemikaliestinn deo igen.

Jag fick höra att C/O Gerds deo var väldigt odryg, men det upplever jag inte. Jag har använt den varje dag i snart två månader och har ca 2/3 kvar. Det kan nog jämföras med mina tidigare kemikaliedeodoranter, som ju dock varit billigare i inköp. Men jag lägger hellre några kronor extra på en kemikaliefri deo som ett mindre svenskt bolag tagit fram, än på en kemikaliestinn deo som ett globalt bolag producerat.

Vi måste komma ihåg att vi kan ”rösta” med plånboken i både stora och små frågor, varje dag. Det vi väljer att stötta växer och det vi väljer att inte stötta minskar.

Har du testat någon av deodoranterna som nämns i inlägget eller någon annan bra ekologisk deo?

Detta är inget sponsrat inlägg utan jag skriver bara om min upplevelse av två produkter jag själv valt ut att testa och använda.

Ta hand om det du har

Vår uppfattning är att om du har färre saker så tar du bättre hand om de få du har. När du rensat ut så att du bara har plagg och prylar kvar som du verkligen tycker om och där majoriteten är favoriter och används frekvent, så vill du såklart att de ska hålla och kunna användas länge. 

Att ta hand om det du redan har är bättre än att köpa nytt. Även om du köper fairtrade, ekologiskt och GOTS-märkt etc. Använd det du redan har i så stor utsträckning som möjligt. Se det som en hållbarhetshandling och att du gör det för miljöns skull om det motiverar dig mer.

Jag har alltid tyckt att lämna kläder och skor till kemtvätt, skomakare och skräddare varit väldigt tråkiga utgifter. Det har känts som bortkastade pengar, trots att kläderna ju blivit rena, skorna i finare skick än innan och kläderna hela igen. Sen insåg jag att det till viss del handlar om mindset och vilket fokus jag har. Nu ser jag mina besök hos kemtvätten, skräddaren och skomakaren som hållbarhetshandlingar, samt fokuserar på att jag ju kommer undan billigare än om jag skulle behövt ersätta plagget med ett nytt. För att inte tala om tiden som besparas i att slippa leta efter nya välsittande och trivsamma plagg.

Kostymbyxor för lagning, och klänning och kjol till kemtvätt. Bara tråkig utgift eller även hållbarhetshandling?

Här om veckan var det dags för just ett sådant besök, både skräddaren och kemtvätten behövde besökas och det kändes så bra att gå dit och ta hand om mina plagg på bästa sätt.

Är du duktig på att ta hand om det du har?

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

En hållbar garderob är inte perfekt

Under vår- och sommar är det många som rensar i garderoben. Ett projekt som är högst lämpligt de semesterdagar då regnet smattrar mot fönsterrutorna. När du väl rensat garderoben och tagit något eller flera steg mot en mer minimalistisk garderob så kommer en ny utmaning. Nämligen att förvalta nystarten och behålla garderoben minimalistisk.

Det gäller att vara på sin vakt för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår, slentrianshoppa och konsumera kortsiktigt, slå till på reaplagg bara för att de är billiga eller på annat sätt komma hem med kläder som får spendera större delen av sin livstid instängda i en garderob eller byrålåda.

Många förknippar hållbarhet när det gäller kläder med skuldkänslor och dåligt samvete. Kanske har man sett filmen ”The true cost”, läst boken ”Modeslavar” eller något tidningsartikel på ämnet som öppnat ögonen för att någon annan betalar väldigt dyrt för att du ska kunna köpa billiga kläder.

Fundera kring vad du redan gör bra på området. Kanske brukar du laga plagg istället för att köpa nytt utan att du tänker att det är en hållbarhetshandling. Kanske har ett par gamla jeans blivit shorts eller en jeansväska. Kanske ärver eller köper du barnkläder second hand. Hur kan nästa steg se ut för att ta det ett steg längre?

Lappade och lagade barnkläder och byxor omsydda till shorts.

Var snäll mot dig själv även om du faller tillbaka in i gamla konsumtionsmönster. Mångas konsumtionsmönster och shoppingvanorna har tagit tid att forma och kan behöva tid att bytas ut mot ett nya beteenden och vanor. Dra lärdom när du gör mindre bra val och se det positiva i att du nu blivit medveten och uppmärksam på ditt beteende. En hållbar garderob bygger på medvetenhet, eftertanke och långsiktighet. Kvalitet bör gå före kvantitet, och hållbarhet och minskad miljöpåverkan bör gå före prislapp och en kortvarig dopaminkick.

En viktig aspekt för att skapa dig en långsiktigt hållbar garderob är att ha med sig är att det inte handlar om att skaffa dig den perfekta garderoben. Det finns inget recept att följa till punkt och pricka för att det ska bli optimalt och få bästa möjliga resultat. Självklart beror det på vem du är och vilket liv du lever. Som med minimalism generellt ska garderoben vara behovsstyrd och hjälpa dig i din vardag.

Att minimera inköpen av nya kläder, skor och accessoarer besparar dig tid, energi, fokus och inte minst pengar, men kanske framför allt belastas miljön mindre. Förr eller senare kommer förmodligen behov uppstå av att köpa kläder och fylla på i garderoben. Oavsett när, var eller hur ett behov av att köpa ett specifikt plagg uppstår, så är det bra att då ha värderingar och krav för den nya garderoben klara.

Hitta dina ”krav” som ett plagg behöver uppnå för att rättfärdiga köp och förtjäna en plats i just din garderob. Kanske kikar du på andrahandsmarknadens utbud först? Har krav på färger, material, prisnivå eller klädmärkets transparens gällande produktion och kemikalier? Fundera på om du kan se dig själv bära plagget även om 5 år?

Mer om en hållbar garderob och utrensning av kläder kommer du kunna läsa i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som kommer ut 2017-09-29.

Vad gör du för att göra din eller dina barns garderob mer hållbar?

Nya eller begagnade barnskor?

Jag lade upp ett par skor från märket Kavat som jag fyndat till Storasyster på Tradera. Väldigt många ifrågasatte det här med att köpa begagnade skor till barn, liksom att barn ärver skor. Att barns kroppar skulle ta skada av att de går i redan använda och ingångna skor.

Jag googlade runt lite men hittade ingen pålitlig källa som styrkte påståendet, men heller inte motsatsen. Det tycks vara tudelat, vissa hävdar att barnen visst kan gå i skor som någon annan gått i eftersom små och förhållandevis lätta barn ändå inte hinner slita på skor i någon större omfattning under den ofta korta period som små barn använder skorna.

Givetvis handlar det inte om att köpa väldigt slitna skor. Barnskor för 1-3 åringar (vår dotter är nyligen fyllda 2 år) används bara under några månader, och i vårt klimat där vädret varierar används sällan samma skor varje dag i flera månader. Barnskor bör med andra ord inte hinna slitas särskilt mycket eller ”gås in”.

Det här var första skorna vi köpte till våra barn, du ser dem i bilden till inlägget. Tidigare har vi haft förmånen att ärva skor från barnens äldre kusiner.

Så här tänker vi när vi köper barnskor second hand eller tar över ärvda skor:

  • Skorna ska se fräscha ut, det vill säga inte ha något stort tydligt slitage.
  • Sulan ska kunna böjas, det vill säga skorna ska inte vara för gamla och ha torkat.
  • Barn under 5 år växer upp till en halv skostorlek varannan månad, de bör inte slita så mycket på skorna.
  • Barn behöver ingen speciell dämpning eller extra stabilitet.

I Sverige använder vi dessutom skor förhållandevis lite. I länder när folk har skor även inomhus och därmed skor på sig stora delar av dygnet blir kraven på skorna viktigare.

Om skorna är i fortsatt bra skick när Storasyster växt ur dem har vi inga problem att låta lillebror ärva dem. För oss är det inte en ekonomisk fråga, det handlar om miljön. Skor som ser bra ut, är mest troligt också okej att ärva eller köpa begagnat, i våra ögon. Något år till tror jag vi kan leta skor begagnat utan problem, men i likhet med att det är svårt att hitta fräscha kläder second hand i större storlekar till barn, gissar jag att det är svårt med skor när de används längre perioder och slits mer.

Hur tänker du när det gäller att köpa barnskor second hand och/eller att ärva barnskor?

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?