Etikettarkiv: närvaro

Söker lugnet om kvällarna

Sedan Lillebror Minimalist föddes i somras har jag upplevt ett större behov av att få lugna kvällar. Det blir lätt att allt går i ett från att vi vaknar tidig morgon till att barnen somnat vid kl 20. Lillebror tycks dessutom inte ha läst manualen att bebisar ska sova många timmar per dygn, så timmarna av egentid innan nattpasset börjar, vill man både göra så mycket som möjligt av, och samtidigt så lite som möjligt.

Det är lätt att dessa ca två timmar fördrivs framför en skärm, med hemnet-knarkande, sociala medier, blogg och ett försök att bocka av en oändlig inkorg och to-do-lista. Samtidigt som hjärnan bara vill få vara, tänka färdigt en tanke innan en ny invaderar och ha färre mejl i den mentala inkorgen.

En kväll i veckan äter vi sen middag efter att vi lagt barnen. Vi äter i lugn och ro, njuter länge av maten och pratar utan att bli avbrutna. Ofta med ett glas ekologiskt vin eller bubbel. Eller två. :)

middag_tumanhand

Instagram frågade jag tidigare om någon testat färgläggningsböcker för vuxna för att se om det kunde vara ett sätt att varva ner på kvällen. Jag har även funderat att yoga oftare, men det har ibland känts för jobbigt att göra sena kvällar. Likaså testade jag ljudböcker och poddar ett tag, men har insett att jag inte vill ha mer brus, ljud och babbel, utan hellre tystnad och lugn.

fargbok_vuxen

Nu testar jag något nytt, nämligen att skriva tacksamhetsbok. Vi har tidigare berättat om att vi, Herr och Fru Minimalist, innan vi somnar berättar för varandra vad vi är tacksamma för. Sedan Lillebror Minimalist kom har detta dock runnit ut i sanden då han är extremt lättväckt och vi alla fyra sover i samma sovrum.

Att skriva ner det du är tacksam över ska ha större positiv inverkan än att bara tänka eller säga det. Jag började göra tacksamhetsnoteringar i Simplenote, men insåg att jag hellre vill skriva för hand. Jag kostade därför på mig en präglad bok från Bookbinders design. Färg, storlek och text på omslaget väljer du själv. Hur min tacksamhetsbok ser ut  ser du längre ner i inlägget. Jag hoppas det inte känns som ytterligare en to-do att bocka av. Utan att det blir en lugn avslutning och reflektion över dagen som då avslutas i en tacksam och positiv anda. Och jag känner inget måste att skriva i den varje kväll. I den bästa av världar skulle jag även meditera en 5-15 minuter innan läggdags, men där är jag ännu inte. :)

Har du behov av att varva ner om kvällarna och vad gör du i så fall för att hitta lugnet?

tacksamhet_bok

En präglad bok från Bookbinders design för tacksamhetsnoteringar.

Våga visa tacksamhet

Tacksamhet gör dig snällare, positivare och att du njuter mer av det som är bra i ditt liv. Det gör dig även mindre materialistiskt, att du uppskattar det du redan har i större utsträckning samt boostar relationer.

På sista återbesöket på BB för Lillebror Minimalists lämnade vi över en gåva till barnmorskan, undersköterskan och förlossningsavdelningen. Det var såklart ingen pryl :) utan en ätbar gåva i form av choklad samt ett tackbrev. I brevet skrev vi lite om vår upplevelse av förlossningen, vad vi tyckte barnmorskan och undersköterskan gjorde bra och hur tacksamma vi var över det stöd och bemötande vi fått. Vi gjorde en liknande gest till ett annat BB efter förra förlossningen av Storasyster Minimalist eftersom även det var en positiv upplevelse för alla inblandade.

Det tar ju tid, energi och kostar lite pengar att skriva ihop ett brev, köpa lämplig gåva och i vårt fall ta oss till biblioteket för att skriva ut brevet nu när ingen av oss jobbar. För mig som är otroligt förlossningsrädd känns det dock som en liten uppoffring när jag känner en sådan enorm tacksamhet och lättnad att allt gick bra och för det stöd och hjälp vi fick både innan, under och efter förlossningen.

Tackbrev, tackkort och presentpåse innehållandes choklad.

Tackbrev, tackkort och presentpåse innehållandes choklad.

Generellt upplever jag att vi är dåliga på att göra sådana här små gester, framför allt mot personer vi knappt känner. I det här fallet träffade vi bara barnmorskan och undersköterskan under drygt två timmars tid eftersom förlossningen gick snabbt. Ändå kändes det givet att de skulle få höra hur glada och tacksamma vi var att just de tog emot oss den där morgonen och gjorde sitt jobb så bra för just oss.

Ofta kostar det så lite i tid, energi och pengar att göra någon annans dag eller till och med vecka. Jag tror det till stor del är en vanesak, att om du börjar visa tacksamhet, så blir tröskeln att göra det igen, och igen, mindre för varje gång. Du kommer inse att det inte är svårt och samtidigt kan ge en varm känsla eller ett leende tillbaka som värmer även hos dig. Det är naturligt om det känns lite obekvämt att kommentera en främling, men börja med en kollega eller vän. Eller gör som vi, skriv det till någon i ett brev, på ett kort eller i ett mejl.

En så enkel gest som att genuint tacka för bra service i butiken, berätta för någon att du tycker hen har ett fint klädesplagg, är fint nyklippt i håret, eller höll ett professionellt framträdande på mötet. Dessa exempel tar bara några sekunder av din tid och du har ju förmodligen redan tänkt tanken att servicen var bra, klädesplagget snyggt, håret fint stylat och imponerats av framträdandet. Så vad är det som hindrar dig att gå från tanke till handling? ;)

Kan vi inte komma överens om att sprida lite mer tacksamhet och glädje omkring oss nu i sommar? :)

Att leva med en icke-minimalist

Om du väljer att leva mer minimalistisk kommer du stöta på opposition, mothugg och skepticism längs vägen. Vissa i din omgivning kommer helt enkelt se vissa vanor som väldigt provocerande. Att det är dina kollegor, bekanta och vissa vänner kan du förmodligen stå ut med, men vad gör du när person som vanligtvis är din största hejarklack och stöttepelare, det vill säga din partner, inte vill minimera och prioritera som du?

Den frågan fick vi i kommentarsfältet på bloggen av en tjej som själv anammat en minimalistisk livsstil med ett fåtal kvalitativa klädesplagg och prylar, medan sambon är raka motsatsen, sparar allt från gamla kläder till souvenirer och tackar aldrig nej till gratisprylar.

Den här och liknande situationer kompliceras naturligtvis av att bo under samma tak och dela hem och prylar, det vill säga den yta och de saker som den ena personen nu vill ändra på, ha på ett visst sätt, eller kanske inte ha alls. Nedan kommer våra tips för att den aspirerande minimalisten ska slippa skilja sig från sin andra hälft. ;)

  • Kommunicera. Berätta om dina tankar kring minimalism. Varför gör du det, vilka fördelar ser du och hur skulle du vilja gå tillväga? Välj ett tillfälle att ta upp ämnet när ni har en lugn dag eller kväll tillsammans, inte när du blir irriterad över alla prylar hen envisas med att sprida ut överallt eller när byrålådan är så full att den inte går att stänga. Då kan det uppfattas som en attack mot personen ifråga och mottagligheten och öppenheten minskar markant. Låt sedan din partner berätta hur hen ser på minimalism och på det sätt varpå du önskar leva framgent.
  • Agera förebild. Dina handlingar påverkar mer än ord. Att din sida i er walk-in-closet är minimalistisk och i ordning, att ditt nattduksbord är prydligt och avplockat. Sådant kommer påverka mer och vara mer övertygande, än att förklara capsule wardrobe-konceptet, paretoprincipen eller att prata om ordning och reda. Du kan inte förändra någon som inte själv vill förändras. Satsa istället på att inspirera och föregå med gott exempel.
  • Bort med tassarna. Det kan vara otroligt svårt, men frestas inte av att börja rensa bland din partners prylar och kläder utan att ha tillåtelse, i likhet med att du inte ska rensa bland dina föräldrars tillhörigheter utan godkännande. Börja med dina egna saker, förmodligen blir du förvånad över hur mycket du kan göra dig av med utan att behöva röra någon annans eller gemensamma tillhörigheter.
  • Gemensamt bohag. När det gäller just gemensamma tillhörigheter är vårt tips att diskutera er fram till en lösning. Kanske kan vissa rum få vara mer minimalistiska och avplockade än andra, eller vissa specifika delar av rum.
  • Bredda minimalismen. Kom ihåg att minimalism handlar om så mycket mer än att rensa bland onödiga prylar. Det blir tragikomiskt om prylar är det som ska komma emellan och skapa irritation i förhållande, när prylar är det du inte vill fokusera på. Se och testa andra delar av minimalism, som att minska digitala distraktioner, antalet fokus eller öva på att bli mer närvarande med mera.

Kom ihåg att minimalism är som att skala en lök lager för lager, där det är resan och inte målet som räknas. Det du kan göra är att vara närvarande under resans gång och njuta av de framsteg du själv gör. I bästa fall sår du ett frö genom ditt engagemang och genom att synliggöra fördelarna med dina framsteg, och får tillslut med dig din partner på den minimalistiska resan. Lycka till!

Vad är ditt bästa tips för att leva minimalistiskt med en icke-minimalist?

Fru Minimalists ord 2016

Tidigare har vi berättat att vi brukar nyttja långledigheten över jul- och nyår till att gå igenom årets mål och sätta nya mål för kommande år. Fru Minimalist skriver även ett årsbrev till sig själv, utdrag från ett sådant brev kan du läsa här.

Vi brukar fokusera på endast ett fåtal mål inom ett par olika kategorier eftersom det enligt forskning ökar sannolikheten att målen som sätts uppnås. Det är heller ingen idé att sätta mål utan att ha en actionplan för hur implementeringen av målen ska gå till i praktiken. Bara för att du säger eller skriver att du ska träna tre gånger i veckan, så frigörs det inte per automatik tid i kalendern för denna aktivitet. Du behöver alltså en plan för vad du kan göra avkall på för att få tid för träning. Målen du sätter ska även vara mätbara och gärna kunna delas upp i delmål under året för att upprätthålla motivation och senare veta om du nådde målet eller inte.

Förutom mål och årsbrev brukar vi även ange ett par ord som ska följa med oss under året och genomsyra våra handlingar just det året. Under 2015 hade exempelvis Fru Minimalist ord som ”positiv” och ”närvarande”.

  • Positiv: Jag visste att första halvåret skulle bli tufft med en förlossning då jag är otroligt förlossningsrädd och därefter en period av konstant sömnbrist. Jag insåg att jag skulle behöva tänka positivt i många nya krävande situationer.
  • Närvarande: Jag ville fokusera på att vara närvarande med vår dotter eftersom folk säger livet rullar på dubbelt så fort efter barn. Jag läste exempelvis boken Mindfulness för föräldrar som jag även recenserade här på bloggen, för att skapa mig verktyg för att vara mer närvarande i vardagen.

Vilka är då Fru Minimalists ord som ska genomsyra år 2016?

  • Långsamhet: Det kanske är ett märkligt ord att ha som ledord för året, men låt mig förklara. Jag är en person agerar snabbt, talar snabbt och ofta tar snabba beslut, för mig är sträckan från tanke till handling otroligt kort. På gott och ont. Ofta är det positivt då det gör att jag tar action, ser till att saker händer, driver projekt, kommer framåt etc. Men allt har en baksida. Ibland tar jag action och beslut för fort, svarar utan att tänka eller känna efter mm. Om jag är lugn och ger mig själv tid att tänka efter talar jag dessutom långsammare vilket är mer behagligt för mottagaren. Dessutom fattar jag mer välgrundade beslut om jag ger mig själv tid att tänka efter en extra gång.

Konkreta exempel på när snabbheten varit negativ är dels de gånger jag märker att jag talar snabbt och ser att folk har svårt att uppfatta vad som sades. Eller när vi fått erbjudande om att låna vänners bil, men snabbt men artigt tackat nej för att inte vara till besvär. Istället för att stanna upp och fundera om det finns något konkret behov av bil närmsta veckorna, vilket det oftast gör för en barnfamilj utan bil med vänner och familj utanför stan.

  • Närvarande: Under 2016 vill jag återigen fokusera på att vara närvarande, både i relationer med vänner, medarbetare och familj. Inte för att det gick dåligt under 2015, utan för att jag fortfarande anser det vara viktigt. Jag tror även att långsamheten kan hjälpa närvaron och vice versa.

Konkreta exempel på när jag lyckats vara närvarande under 2015 är dels under flertalet av amningsstunderna och lekstunderna med Bebis Minimalist, men framför allt när familjen gick på två kurser i babysim. Där var det närvaroträning på hög nivå och det var en härlig känsla att under 30 minuter enbart vara fokuserad på det som sker här och nu.

Det är sant som folk säger att livet rullar på snabbare med barn, men varje dag ges jag möjlighet att träna på att vara närvarande och långsam i exempelvis diskussioner på jobbet, i telefon med vänner och tillsammans med familjen.

Vilka ord vill du ska symbolisera ditt 2016?

Te, påsar och burkar

I minimalisthemmet dricker vi mycket te året runt. Nu när hösten och vintern är i antågande med kyla och mörker kulminerar antalet koppar per dag. Te utgör ofta såväl en mysig och uppiggande start på dagen som lugn avslutning på kvällen, som gärna avnjuts med grädde och lite honung och ackompanjeras av en bit mörk choklad.

Vår tekonsumtion gör att det i perioder finns många olika teer som trängs i ett av köksskåpen. Tidigare hade vi även väldigt många teburkar som tog plats, nu har vi lyckats minimera antalet till fyra stycken som du ser nedan vilket känns lagom utifrån vår tekonsumtion. Teburkarna är inte bara snygga, de gör det även enklare att ta löste. Visserligen hade det varit ändå mer minimalistiskt att inte ha några teburkar alls, och det är en fin balans mellan att ha ett fåtal teburkar som ger en känsla av ordning och reda i köksskåpet, och för många burkar som istället skapar oreda och snarare ger ett rörigt intryck.

Våra fyra teburkar.

Våra fyra teburkar.

Vi köper i princip bara löste, gärna ekologiskt sådant. Detta då vi helt enkelt gillar smaken på löste bättre och upplever att det ger starkare smak. Storfavoriten i hemmet är något så tråkigt och klassiskt som ekologiskt Earl Grey. Då och då provar vi nya tesorter, antingen på eget initiativ eller genom att vi får te i gåva, men vi återkommer alltid till vårt favoritte. Detta har lärt oss att inte ha för många olika tesorter hemma samtidigt. Vi tenderar nämligen att oftast välja favoritteet vilket slutar med att andra mindre goda teer står och blir gamla och tappar smak.

När du kliver in i en tebutik är det lätt att bli överväldigad av alla tesorter och valmöjligheter. Det är inte ovanligt att det finns hundratals tesorter att välja bland. Något som snarare gör det svårare än lättare att välja, i likhet med konstaterandet i boken ”The paradox of choice”. Det är helt enkelt jobbigt att välja när det finns för många valmöjligheter.

Oftast dricker vi svart te, men i perioder försöker vi gilla grönt te. Ännu har vi dock inte hittat någon favorit, utan efter ett par koppar blir det gröna teet ståendes i skåpet i enlighet med beskrivningen ovan. Kanske har du något gott grönt te att tipsa oss om? :)

När det kommer till tillredning av te så är vi inte sådana finsmakare att vattnet ska hålla en viss temperatur. Däremot använder Herr Minimalist en tekorg likt den på bilden nedan istället för vanliga kulformade tesilar som enligt honom inte alls ger samma goda smak.

Tekorg - Betydligt bättre än traditionella kulformade tesilar. :)

Tekorg – Betydligt bättre än traditionella kulformade tesilar. :)

I dagsläget använder vi tekoppar från vår Höganäs-servis, men i perioder blir vi sugna på att byta ut dessa till förmån för någon variant av Bodums tjocka glas som du både kan dricka kalla och varma drycker ur. Att slippa ha både en uppsättning vattenglas och en uppsättning tekoppar skulle kännas minimalistiskt. Vägen dit att behöva konsumera när vi har såväl fungerande glas som tekoppar känns inte lika minimalistisk.

Eftersom vi enbart dricker te och inte kaffe har vi valt att inte ha någon kaffekokare eller kaffekoppar i hemmet. När vi får kaffedrickande besök serverar vi frystorkat ekologiskt kaffe ur tekoppar, och det är aldrig någon som klagat.

Vad är din relation till te? :)

Har du blivit utsatt för phubbing?

Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.

Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.

Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.

46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.

Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.

Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.

Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)

Mindfulness i badbassängen

I vintras skrev jag ett blogginlägg om boken Mindfulness för föräldrar och gav tips på hur du kan bli mer närvarande och mindful i vardagen. Jag skrev bland annat följande stycke som jag är övertygad om att många av er läsare kan känna igen er i:

Som vuxen lär du dig att planera och ständigt ligga steget före istället för att vara närvarande i det som händer här och nu. Att du under tiden du byter blöja, läser för barnen eller ”lyssnar” till ditt barns dag på dagis, är mitt uppe i middagsplanering, jobbtankar eller att du måste komma ihåg att tvätta.

Jag märker själv när jag är ute tar en barnvagnspromenad hur tankarna snurrar och jag tänker på allt mellan himmel om jord. Förutom det fantastiska att jag är ute och går med vår underbara dotter i vagnen, att solen värmer mitt ansikte och vinden blåser i håret, det tänker jag väldigt sällan på där och då. Likaså när jag är på gymmet, det är ytterst sällan jag funderar över hur det känns i musklerna jag tränar eller vad skönt det är att röra på sig. Jag försöker, men det är svårt och kommer ännu inte automatiskt.

Men är det någonstans jag lyckas vara närvarande i nuet till 110% och känner mig otroligt mindful så är det när jag och Babis Minimalist går på babysim. Jag har märkt hur otroligt närvarande jag är med henne under den halvtimmen vi badar och gör diverse övningar. Det är fullt fokus och samtidigt njuter jag av hur varmt och skönt vattnet är, samt ser och känner hur hon rör sig i vattnet och tar sig an nya utmaningar. Det är en härlig känsla att vara så otroligt närvarande tillsammans.

Ibland får jag till samma närvaro och mindfulness vid matningsstunderna, känner hur Bebis Minimalist håller hårt i mitt finger, hör hennes ljud och myser av stunden tillsammans. Men ofta flyger tankarna iväg även där, eller så passar jag på att läsa en bok som upptar mitt fokus.

Att vara mindful och närvarande i varje minut dygnet runt är inte eftersträvansvärt, men att hitta de där stunderna i vardagen när du stannar upp och känner efter hur det känns här och nu, är lycklig och njuter, tror jag är viktigt. De där 90% av tillvaron som är vardag och det verkliga livet riskerar annars att bara bli en lång transportsträcka. Många inser inte förrän i slutet av livet att lycka är ett medvetet val och att lycka oftast finns i de små guldkornen i din egen vardag, det gäller bara att stanna upp och se dem.

Har du några exempel på tillfällen då du är totalt närvarande i det som händer här och nu?