Etikettarkiv: nextopia

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Nextopia – Livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället

Ständigt ökande förväntningar har lett till att imorgon blivit viktigare än idag. Att vi blivit mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb, nästa grej.

Vi kan göra vad som helst, när som helst, var som helst, skriver Micael Dahlén, författare och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i sin bok Nextopia, vilket är en av böckerna jag läst på kvällarna under månaden utan skärmtid.

I boken skriver Dahlén om vårt förväntningssamhälle där det finns gott om möjligheter att bli lycklig, samtidigt som det aldrig tidigare varit svårare att förbli lycklig. Vi strävar hela tiden mot ett nextopia som lovar att nästa vad-som-helst är bättre än allt vi tidigare upplevt. Varför? För att människan har en grundläggande drivkraft att hela tiden sträva längre fram och det är detta som för människan och evolutionen framåt, menar Dahlén.

Boken beskriver bland annat hur en iPhone kan utses till världens bästa mobiltelefon innan den ens nått handeln samt varför filmbranschen satsar på uppföljare och trilogier. Dahléns tes är att vi i allt högre grad lever i framtiden och då är förväntningar viktigare än den färdiga produkten.

I en intervju i DN i samband med bokens lansering 2008 får Dahlén frågan hur man ska göra för att maximera sin lycka i förväntningssamhället, och han svarar:

Man ska se fram emot i morgon eller något som händer om tre månader, mindre saker som inte är ouppnåeliga. Då kommer belöningarna med jämna mellanrum och man slipper att bli besviken. Att köpa ett hus gör dig lycklig men att äga ett hus gör dig inte lycklig. Resonerar man så är shopping ett kostnadseffektivt sätt att bli lycklig på.

Kanske är det Dahléns bakgrund som professor i företagsekonomi som gör att han inte ser några problem med att primärt mäta framgång och lycka i siffror kopplad till konsumtion och strävan efter nästa kick.

Jag tycker att boken är både tänkvärd och intressant men personligen saknar jag ett kapitel som tar upp eventuella problem med att leva i ett förväntningssamhälle och koppla sin lycka till konsumtion. Men det kapitlet tillhör kanske en annan framtida bok, vilken jag förväntar mig kommer vara betydligt bättre än alla tidigare böcker jag läst. ;-)