Etikettarkiv: nostalgi

Utrensning av dagböcker

Under julledigheten gjorde vi en genomgång av vårt källarförråd och passade såklart på att prylbanta lite också. Bland annat rensade jag, Fru Minimalist, ut mina dagböcker som förvarats i min nostalgilåda. Många skriver dagbok för att dokumentera, andra för att komma ihåg, eller skriva av sig jobbiga känslor och få formulera sina tankar.

Jag har skrivit dagbok till och från mellan det att jag var 12 och 18 år. Totalt rörde det sig om 4 böcker av varierande tjocklek. Min första dagbok var mest en dokumentation över saker som hände, medan de senare blev mer ett sätt att skriva av sig jobbiga känslor och händelser.

Tidigare kändes dessa dagböcker självklara att spara, men ju mer jag tänkt på det har jag kommit fram till att jag vill rensa ut dem. Att så inte skett är för att jag inte visste vad jag skulle göra med dem för att säkerställa att texterna inte kom på villovägar. Hade vi haft en kamin eller liknande hade problemet lösts under en kväll framför brasan.

Sista sidan på min första dagbok. Skönt att se att det var så mycket mer på den övre positiva sidan. :)

Om vi börjar med varför jag vill rensa ut dem? Helt enkelt för att de inte symboliserar den person jag är idag, den person jag vill vara, eller den person jag vill att mina barn ska se mig som, om de kommer över böckerna i framtiden.

Dagböcker i tonåren är det vanligt att skriva i när man är mitt uppe i alla starka känslor; arg, ledsen, besviken men också såklart himlastormande förälskad och glad. Jag hade vissa problem under tonåren (vem hade inte det? ;) ) som jag inte behöver dela med mig av till mina barn, åtminstone inte i det formatet eller med de orden som en dagbok förmedlar dem i.

Hur gjorde jag mig då av med dem rent praktiskt? Den första dagboken från 12-13-årsåldern hade ganska harmlöst innehåll och det jag reagerade mest på var vad stort och pinsamt även väldigt småsaker kunde bli. :) Den rev jag bara ur sidorna i och lade i vanliga soporna.

Dagboksanteckningar från när jag var 12 år.

Jag spelade fotboll i 10 års tid och var alltid väldigt självkritisk mot min insats.

De tre nyare dagböckerna var jobbigare att läsa och jag blev inte glad över det jag läste. Så om jag inte behöver dem, och inte blir glad av dem, då var valet att göra mig av med dem lätt.

Och det kändes som en frihet och lättnat att göra sig av med dem. Jag har tidigare tänk tanken att vad jobbigt det skulle vara om vi hade inbrott i förrådet och någon tog lådan med dessa, samt att jag inte vill att barnen ska ta del av dem, som sagt. Därför körde jag dem i en dokumentförstörare som mina föräldrar har, du ser resterna av dagbokssidorna nedan. :)

Vad Herr Minimalist ska göra med sina gamla dagböcker/journaler? Han har fortfarande en vision om att han vill elda upp dem, men vi har ju ingen egen kamin och det är väldigt sällan vi eldar nu med småbarn, så vi får väl se hur länge de blir liggandes i förvaringslådorna. ;)

Har du kvar dina dagböcker, och i så fall varför eller varför inte?

Det som blev kvar av dagboksanteckningarna.

Utmanande rensning bland fysiska foton

När man frågar människor vad de skulle ta med sig från bostaden vid en brand svarar väldigt många foton och fotoalbum. Foton är bland de viktigaste ägodelar många har vilket såklart gör dessa extra svåra att rensa bland och minimera. Dessutom brukar just foton vara ett dåligt samvete för många där antalet nya foton ökar i mångdubbel takt mot vad man hinner rensa.

Nostalgi och kära minnen från relationer och resor återfås när du kikar på bilderna vilket är några av anledningarna till att vi sparar foton. Tyvärr upplever vi att många inte tittar på de sparade fotona i någon större utsträckning, vilket är väldigt synd. Vi tittar regelbundet på våra foton via vår Apple-TV. Vi lägger betydligt mer tid på att titta på foton på vår tv, än på att se spelfilmer och tv-program. Det är lättåtkomligt och uppskattat både bland barn och vuxna.

Ser det ut så här hemma hos dig också?

Inför sommaren 2017 har jag (Fru Minimalist) haft som mål att rensa bland mina fysiska foton. I inlägget ”Tips för en kravlös semester” har jag berättat om min vana inför sommaren. Istället för att planera in alla projekt jag vill göra under semestern, så planerar jag in dessa i kalendern vid lämpliga tillfällen 1-2 månader innan semestern. På så vis består semestern inte av en lång aktivitetslista där jag strävar efter att bocka av projekt efter projekt, utan jag blir semesterledig!

Åter till rensningen av foton. En första men viktig detalj när du ska rensa foton är att börja med att välja ut den delmängd foton du ska rensa. Annars kommer projektet förmodligen kännas oöverstigligt och du kraschar av utmattning eller tröttnar innan du hunnit i mål. Välj foton från en specifik tillställning, sommarsemestern 2016 eller från ett specifikt år, beroende på hur många foton det rör sig om och hur mycket tid du har.

I mitt fall bestod delmängden jag avsåg att rensa av framkallade foton jag tagit mellan åren 2008-2011 vilket motsvarade en period då jag var tillsammans med mitt ex. Tyvärr skiljdes vi inte som de bästa vänner, så trots att vi hade känt varandra i nästan 10 år och varit tillsammans stor del av tiden så har vi sedan all praktiskt pappersexercis var ordnad i princip inte haft kontakt. Det rörde sig om foton från tre utlandsresor, någon större tillställning och ett fåtal ströfoton. Jag hade inte hunnit skapa några fotoalbum av dessa utan alla foton låg i de där fickorna fotona ligger i vid framkallning som i sin tur låg i min nostalgilåda i förrådet. Några fotonegativ har jag inte kvar, förmodligen har mitt ex dem om de finns kvar.

Många foton blir det…

Jag ställdes snabbt inför några viktiga frågor för att ta mig vidare i rensningen:

  • Måste jag behålla foton där mitt ex är med?
  • Måste jag ens behålla foton från resor vi gjort tillsammans?
  • Vad uppstår det för känslor när jag tittar på fotona?

I ett första skede tänkte jag inte behålla några foton där mitt ex eller vi båda fanns med, utan bara mer neutrala foton som påminner om det specifika resmålet och aktiviteter vi gjorde där. Det blev ganska tråkiga foton eftersom majoriteten var utan människor.

Sedan insåg jag att mitt ex ju faktiskt är en stor del av mitt tidigare liv. Jag känner inte längre negativa känslor när jag ser fotona på oss tillsammans. Då fick några foton på oss båda också vara kvar. De symboliserar trots allt en lång tid av mitt liv med även många positiva minnen.

Jag bläddrade igenom alla foton och delade upp dem i två högar.

  1. Foton som väckte positiva känslor och som jag tyckte var fina.
  2. Övriga foton där majoriteten var på diverse hus, byggnader och mat eller rent krasst dåliga foton eller dubbletter av fotona i hög 1.

Sedan gick jag igenom hög 2 igen och valde ut foton det skulle kunna finnas intresse för mitt ex att kika på. Det var framför allt foton där han själv var med på bild och dubbletter från hög 1. Även om vi inte haft kontakt på många år så går det idag att leta rätt på och kontakta personer via exempelvis Facebook och han fick frågan om han var intresserad av fotona.

En oväntad känsla som smög sig på under rensningen var att jag blev väldigt sugen på att skapa årsvisa fotoalbum. Det vill säga ett album för större händelser under 2017, ett för 2016 osv. Det har varit mitt dåliga samvete i flera år. Att nya foton bara samlas på en digital hög. I och med rensningen av de fysiska fotona insåg jag att det inte behövs särskilt många foton från respektive händelse eller resmål för att återskapa känslor och minnen. Då kändes det plötsligt roligare och som ett mer överstigligt projekt. Har du skapat en fotobok och har tips på leverantör med enkel setup och snygg fotobokslayout får du gärna tipsa i kommentarsfältet!

Totalt rensade jag ut nästan 400 fysiskafoton (!) och sparade ca 40. Exet fick chansen att få ta del av ca 60 foton. De foton jag tillslut sparade var väldigt få, 10-15 per resa/fototillfälle, så jag överväger att digitalisera dem. Alternativt läggs de i nostalgilådan med tydlig märkning med resmål och år.

Vad jag gjorde med den stora högen foton som rensades ut? Jag slängde dem faktiskt bara i våra brännbara sopor, lite märklig känsla just då, men den känslan ersattes snabbt av den härliga känslan att vara klar med projektet att rensa ut fysiska foton. :)

Har du rensat dina foton eller känns det som ett oändligt och oöverstigligt projekt?

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)

Saker vi sparar till barnen

Så här efter jul påminns många om vad mycket saker barnen har och kanske framför allt får. Vi har flera gånger fått frågan om vilka prylar vi sparar till barnen, och det tänkte vi nu besvara. Till att börja med kan man ju fråga sig om man sparar saker från barnen för sin egen skull, eller till barnen för deras och  efterlängtade barnbarns skull. :)

Vanliga barn- och bebissaker att spara är exempelvis de första skorna, första klädesplaggen eller (föräldrarnas) favoriter av de sistnämnda. Första passfotot och barnens favoriter bland mjukisdjur, böcker och leksaker. Liksom id-bandet/armbandet mamma och bebis får vid förlossningen, en hårlock, teckningar. Likaså någon sorts hand- och fotavtryck.

passfoton_blogg

Vi planerar att spara endast ett fåtal saker. Vi går igenom det kategori för kategori nedan.

Kläder och skor. Vi kommer inte spara ett enda klädesplagg. Här har vi gått tillbaka till oss själva, hur kände vi när det fanns 30-35 år gamla kläder att ärva. Visst är det lite gulligt att Storasyster Minimalist har en t-shirt som Herr Minimalist hade när han var i knappa 2-års åldern. Men det är en t-shirt av totalt 3-4 kartonger med kläder och skor sedan barndomen. Likaså bland kläder som Fru Minimalist haft, det är ytterst få plagg som använts. Mycket för att kläderna inte haft bra stretch eller känts fräscha efter 30-35 år i en kartong på en vind, eller helt enkelt för att de blivit slitna. Våra barn har åkt hem i samma klädesplagg från BB och det har varit en ärvd vit body med svarta ränder som du ser på bild nedan. Vi skänker eller säljer hellre barnkläderna medan de fortfarande är fräscha än förvarar dem i en låda i ca 30 år.

bebisskor

Barnets första skor är vanligt att spara. På fotot är Fru Minimalist gravid med Storasyster Minimalist.

lillebror_hemgang

Böcker och leksaker. Barnen har varsin ångestframkallande ”Första-året-bok” som vi alltid missar att fylla i olika utvecklingssteg i. Några sidor har blivit ifyllda i Storasyster Minimalists bok. Lillebrors är ännu oöppnad så här mer än ett halvår efter födseln (!), ångestframkallande var ordet. :) Några barnböcker planerar vi inte att spara, förhoppningsvis blir de vällästa av flera barn så de mer eller mindre slits ut.

Gällande leksaker kommer vi förmodligen spara lego. Detta är något våra föräldrar sparat och en av få plastleksaker vi bestämt oss för att ta in i hemmet. Ännu är våra barn för små för vanligt lego, men inom ett par år blir det användbart och uppskattat, inte minst av oss föräldrar. Vi hyr leksaker via Bundling numera och kan därav prova på många olika leksaker istället för att köpa.

Mjukisdjur och snuttefilt. Favoritmjukisdjuren på bild nedan, Doddi från Geggamoja, används dagligen tillsammans med en snuttefilt från samma märke. Om vi går tillbaka till oss själva så användes mjukisdjur på ett eller annat sätt upp i tonåren, så dessa kommer förmodligen bli kvar i hemmet länge vare sig vi vill eller inte. :) Snuttefiltarna åker nog ut när de inte längre används, men än så länge får de följa med till många ställen, tur de är små och kan tvättas. :)

Doddi med sin nya kompis.

Doddi med sin nya kompis.

Dopgåvor. Både Storasyster Minimalist och Lillebror Minimalist fick smycken i dopgåva som var av det finare slaget och kommer sparas tills de blir äldre. Övriga dopgåvor som böcker, leksaker, ryggsäck med mera, räknar vi inte med att spara när de inte längre används, förutom de personliga barnfiltarna vi skriver om nedan.

Barnfiltar. Barnfiltarna de fick i dopgåva som är personliga med namn, födelsedatum, vikt och längd kommer att sparas. Än så länge används dessa dagligen, så de är inget som läggs undan i någon låda just nu. Vi kommer spara och använda dem så länge de håller sig fräscha. Övriga barnfiltar skänker eller säljer vi hellre än sparar, men förmodligen kommer de användas flera år till innan det är dags att göra sig av med dem.

dopfilt_personlig

Teckningar och förskolepyssel. Vi låter teckningar sitta uppe på kylskåpet en vecka innan vi antingen slänger eller sparar i en pärm. Vi planerar att spara några teckningar från varje termin för att kunna följa utvecklingen. Övrigt förskolepyssel tänker vi använda eller låta pryda hemmet under en kortare period, men när påsken, julen etc är över, så är även livstiden för pysslet det. Då slänger vi det är planen, om det inte är ett fall för vår egen nostalgilåda… :)

Pengar och värdepapper. Vi sparar barnbidraget på ett gemensamt ISK-konto där vi köper aktier och fonder till barnen. Vi vill inte ha ett konto som blir barnens när de blir myndiga eller varsitt konto där pengarna kan växa olika beroende på födelseår, timing och val av värdepapper. Pengarna är tänkta att användas till exempelvis körkort, studier eller bostad.

Så för att summera vad vi sparar till barnen:

  • ”Första-året-bok”
  • Lego
  • Deras respektive mjukisdjur
  • Smycken de fått i dopgåva
  • Personliga barnfiltar
  • Ett urval av teckningar
  • Pengar och värdepapper

Vad har du sparat till dina barn? Och vad var du glad över att dina föräldrar sparade från din barndom? :)

Mental och fysisk utrensning inför tredje barnet

Ibland rensar du ut saker för att du tröttnat på dem, andra gånger för att intressen eller livssituation ändrats och du finner plötsligt sakerna överflödiga. Då och då blir rensningen en riktig nostalgiresa, exempelvis när du går igenom en kartong som dina föräldrar sparat från din barndom, eller när du gör en rensning i din nostalgilåda.

Vissa gånger upplever jag rensningen som mer mental än fysisk. En sådan rensning gjordes i samband med att vi i vintras fick veta att vi väntade Lillebror Minimalist och att han var just en lillebror. Jag, Fru Minimalist, var väldigt inställd på att det skulle bli en till tjej, och behövde mentalt rensa ut flera av de mest tjejiga-klädesplaggen som Storasyster Minimalist haft, för att ta in att det skulle komma en son. Storasyster Minimalist har två tjejkusiner som hon ärvt kläder av och även om flera bodys i de små storlekarna varit neutrala så har mycket varit rosa och volang, särskilt i lite större storlekar. Visst kan killar ha dessa kläder, men vi väljer att inte klä Lillebror Minimalist i denna typ av kläder tills han kan välja själv. :)

Ytterligare en sådan mental rensning sker just nu. Lillebror Minimalist har redan växt ur de första storlekarna med bebiskläder. Vi vet inte om vi kommer skaffa fler barn och därför har jag börjat en ny mental resa med att rensa ut majoriteten av kläderna i dessa storlekar. Vi vill inte förvara för mycket i flera år som kanske bara blir liggandes. Då är det bättre att plaggen kommer till användning i närtid. Skulle det trots allt bli ett tredje barn i framtiden så blir det en riktig minimalist eftersom vi bara sparar ett par bodys i varje storlek. :)

Ett par plagg i de minsta storlekarna som nu rensas ut.

Ett par plagg i de minsta storlekarna som nu rensas ut.

Jag har funderat över varför jag känner detta behov av att rensa kläder efter Lillebror Minimalist innan vi slutligt bestämt oss huruvida vi önskar fler barn. Kanske är jag rädd att bli besviken. Om vi sparar alla bebiskläder i en låda så gör vi ju det för ett kommande barn. Skulle vi sedan inte vilja eller lyckas få fler barn, så blir det en besvikelse.

Har du upplevt något liknande eller någon helt annan rensning som varit mer mental än fysisk?

lillebror_hemgang

Månadens in och ut juni 2015

Då var det är dags för juni månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 68 och införskaffat 15 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi oftast en motivering för eventuella inköp samt även en kommentar kring vissa av de prylar vi gjort oss av med.

Herr Minimalist

  • Strumpa (-1)

Fru Minimalist

  • Kaffekopp (-12)
  • Kaffefat (-12)
  • Assiett (-12)
  • Vattenflaska till vätskebälte (-1)

Bebis Minimalist

  • Body strl 68 (+3)
  • Byxor strl 68 (+2)
  • Halsband (+2)
  • Klänning strl 68 (+1)
  • Pyjamas strl 68 (+1)
  • Ryggsäck Haglöfs Corker XS (+1)
  • Sångbok (+1)
  • Namn-filt (+1)
  • Träleksak Brio (+1)
  • Bönbok (+1)
  • Dopljusstake (+1)
  • Tröja/kofta strl 62 (-5)
  • Body str 50 (-4)
  • Byxor strl 50 (-4)
  • Byxor strl 56 (-3)
  • Byxor strl 62 (-3)
  • Tröja strl 56 (-2)
  • Body strl 62 (-2)
  • Strumpor (-2)
  • Fleece strl 56 (-1)
  • Pyjamas strl 56 (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Teburkar (-2)
  • Dammvippa (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Inget på in-listan denna månad heller och på ut-listan enbart en strumpa som blivit löjligt tunn i hälen. Det börjar dock bli dags att införskaffa ett par nya mörkblå chinoshorts men det får bli någon gång nästa månad.

Kommentarer Fru Minimalist

I samband med bouppteckningen över min mormor hösten 2013 tog jag emot en servis som sedan dess har legat nerpackade inlindande i tidningspapper. Istället för att vara nostalgisk kring denna typ av minnessaker så valde jag att sälja servisen och de hundralappar jag fick in fick Bebis Minimalists på sitt sparkonto som en dopgåva från gammelmormor.

Kommentarer Bebis Minimalist

Flera av Bebis Minimalist saker kommer från hennes dop tidigare denna månad. Snart är Bebis Minimalist ett halvår och vi har nu rensat bland de kläder som hon växt ur och i samband med det kommit fram till det optimala antalet klädesplagg i varje storlek, mer om det i ett kommande blogginlägg. :)

Kommentarer Minimalisterna (gemensamt)

Två teburkar och en dammvippa ut, inte så mycket att tillägga på det. :)

Att sälja ärvda ting

Här om dagen var det två år sedan min mormor gick bort. Vid bouppteckningen ett par månader senare fick jag bland annat en klassisk servis från Hackefors med blomman Linnea, så här skrev jag om servisen då:

Klassisk Hackefors servis Linnea i 12 delar med kaffekoppar, kaffefat och assietter. Med tanke på att jag och Herr Minimalist aldrig dricker kaffe så är överflödig ett milt uttryck. Jag önskade få ärva denna servis när jag var tio år och nu får jag stå mitt kast. Samvetet säger spara medan förnuftet säger sälj.

För ett par veckor sedan bestämde jag mig för att sälja servisen. Sedan den kom in i hemmet för knappt två år sedan, har varje kopp, fat och assiett stått varsamt inslaget i tidningspapper i en plastkasse. Jag kände att de förtjänade bättre än så, att någon annan säkerligen skulle ta hand om servisen bättre och förhoppningsvis även använda den. Som vi tidigare skrivit i inlägget Om jag vore en pryl:

Om jag vore en sak så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet. Den dag jag av en eller annan anledning inte längre är aktuell vill jag ha kommit till maximal nytta under min verksamma tid.

Servisen kom inte till maximal nytta hemma hos oss och under överskådlig framtid skulle den heller inte göra det eftersom ingen av oss tycker om kaffe. Jag gick även igenom våra tips om hur du bäst hanterar minnessaker som vi skrev i inlägget Nostalgi och minnessaker, men inget där var direkt applicerbart på servisen.

Här kommer kruxet och knepet att kunna sälja saker du har byggt upp nostalgisk ränta kring, och prylar du ärvt och därför känner mer hänsyn och ansvar för. Gör något särskilt för pengarna du säljer saken för. Låt dem inte bara bli en del av familjens allmänna vardagskonsumtion, om du inte har det enormt knapert för tillfället förstås. Om det handlar om större summor kan du och/eller familjen göra någon minnesvärd aktivitet tillsammans. Ett annat bra alternativt är att låta pengarna bli ett bidrag till barnens sparkonto.

Vad vi gjorde för hundralapparna som servisen gav? Jo, vi satte in dem på Bebis Minimalist nyöppnade sparkonto i samband med dopet. På så vis blev pengarna från servisen som en gåva till Bebis Minimalist från gammelmormor, vilket kändes fint.

Har du några nostalgiska och/eller ärvda saker som inte används och som skulle kunna säljas?