Etikettarkiv: prioriteringar

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Så enkelt men ändå så svårt

Minimalism kan sammanfattas så här:

Minimalism_samf

Minimalism handlar till stor del om att komma underfund med vilka saker, människor och aktiviteter som är viktiga för dig och vilka som inte är det, samt att våga välja bort de sistnämnda. I teorin låter det otroligt enkelt.

Problemet är att de flesta av oss är så fast i ekorrhjulet att vi inte tar oss tid att uppmärksamma vad vi egentligen vill i livet, jämfört med vad vi tror att vill, borde vilja utifrån samhällets normer och vår omgivning, eller vad som bara råkar bli.

Det är lätt att tappa kontakten med våra inre värderingar, om vi ens någonsin tagit oss tid att lyssna på och fundera kring dem. Ofta har vi fullt upp med att fylla våra liv med mer prylar, fler åtaganden, längre to-do-listor och ytterligare relationer att underhålla. Vi köper fler saker än vi behöver eller har plats för, fyller kalendern tills det inte får plats mer aktiviteter, stressar och flänger runt på helgerna, stirrar i våra mobiltelefoner så fort vi får en kort paus och hänger på sociala medier för att inte missa något. Detta trots att de flesta helst vill spendera mer tid hemma med familjen, prata lugnt kring middagsbordet, läsa i soffan eller kanske träna.

Så hur kan du göra för att komma underfund med dina prioriteringar i livet, vilka saker, människor och aktiviteter som tillför värde och vilka som inte gör det?

Ett förslag är att ställa frågor till dig själv som du besvarar ärligt. Har du en partner eller nära vän kan ni göra det tillsammans och samtidigt lära känna såväl er själva som varandra lite bättre. Nedan finns 10 frågor som kan få dig att inse vad du borde lägga mer tid och fokus på i livet, och vad du kanske borde rensa upp och minska ner för att i längden bli lyckligare:

1. Vilka är dina 3-5 viktigaste pusselbitar i livet som du inte vill vara utan?

2. Vad skulle du vilja göra mer av i livet?

3. Vad skulle du vilja göra mindre av i livet?

4. Vilken typ av aktiviteter ger dig mer energi än de tar?

5. Vilken del av dagen ser du vanligtvis mest fram emot och varför?

6. Hur många timmar per dag känner du dig stressad och vad skapar den stressen?

7. Vilken känsla ger ditt boende dig?

8. Vilken är din favoritplats i hemmet och varför?

9. Om du tittar i din kalender närmsta veckan/månaden, vilka av åtagandena och aktiviteterna ser du fram emot och vilka är energikrävande måsten?

10. Om du får en helt oplanerad ledig dag, hur skulle du då välja att spendera den?

Så till den förmodligen viktigaste frågan, utifrån svaren på frågorna ovan, vad kan du göra redan idag som tar dig i en positiv riktning? Kan du planera in något du vill göra mer av, plocka bort eller avboka något i kalendern som tar mer energi än det ger eller som skapar stress? Spendera mer tid på din favoritplats i hemmet eller skapa en sådan plats? Eller planera in den typen av aktiviteter du skulle göra om du fick en oplanerad dag? :)

Hoppas dessa frågor ger dig en liten tankeställare kring dina prioriteringar och hjälper dig framåt på den minimalistiska resan. Den är ju så enkel men ändå så svår. :) Vill du ha praktiska och handfasta tips samt en steg för steg guide ska du läsa inlägget ”Så börjar du den minimalistiska resan”. Lycka till! :)

Att prioritera sig själv framför andra

Under vår sommarsemester gjorde vi en bilresa till Norrland för besök hos släkt och vänner. I samband med resan upplevde vi hur viktigt det är att våga prioritera sig själv och sin familj. Att inte låta andra bestämma, ständigt anpassa sig till något som inte passar en själv utan som komplicerar och tar mer energi än det ger. När vi säger nej är vi ofta rädda att göra andra ledsna och besvikna.

I blogginlägget Supermänniskornas två superknep skrev vi: ”Två av supermänniskornas superknep är att säga nej och att prioritera. De fokuserar på väl utvalda områden i livet. De vet när de ska tacka ja och när de ska tacka nej, och låter inte andras prioriteringar och agenda styra deras dagar eller liv. Se till att planera dina dagar utifrån ditt eget livspussel inte någon annans.”

Låt oss ge några konkreta exempel från vår resa:

Sommarstuga. Det började redan ett par veckor innan själva resan. Vi behövde bestämma om vi skulle bo gratis i den minimalistiskt lilla sommarstugan som är spartansk och charmig utan rinnande vatten, med utedass etc. Eller boka in oss och båda barnen på ett hotell 40 minuter från sommarstugan. Vi kostade på oss ett fint hotell, med bra hotellfrukost och gym, vilket vi så här i efterhand var otroligt nöjda med!

Hotell. En annan barnfamilj som skulle besöka samma sommarstuga frågade om vi inte kunde boka in oss på deras hotell istället. Vi höll dock fast vid att vi ville bo på just ”vårt” hotell av olika anledningar. I efterhand en bra prioritering visade det sig, deras hotell var sämre och de fick efter klagomål byta rum efter en sömnlös natt. Det visade sig också att våra familjer har helt olika dygnsrytm och tider, så någon gemensam hotellfrukost mm hade det ändå inte blivit.

Bilresa. Från början var tanken att vi skulle starta bilresan samtidigt som ett annat sällskap och kunna rasta tillsammans längs vägen. Det visade sig dock dagen innan avresa att vi hade olika uppfattningar om när avresan lämpligen skulle ske. Istället för att anpassa oss prioriterade vi det vi vet passar våra två barn bäst. Det innebar att vi inte rastade tillsammans längs vägen, men å andra sidan fick vi en väl fungerande femtimmars bilresa med två nöjda småbarn.

Rastpaus. Med två barn i bilen, varav en 1,5 åring med spring i benen och en månadsgammal som behöver ammas, blir rastpauserna betydligt längre än tidigare. Vi försökte se rasterna som en del av resan och inte något som snabbt skulle klaras av för att så fort som möjligt hoppa in i bilen och vara på väg igen. Vi stannade vid fina rastplatser oftast 1-1,5 timme för att äta, amma, leka, byta blöja och andra toalettbestyr, och skapade flera fina semesterminnen även vid dessa tillfällen. Det är ju resan som är målet. :)

En bra rastplats innehåller en stunds gungande om Storasyster Minimalist får välja. :)

En bra rastplats innehåller en stunds gungande om Storasyster Minimalist får välja. :)

Begränsa. Vi hade planerat en dagsutflykt där vi skulle besöka två skilda familjer i en stad drygt 2 timmar enkel resa från hotellet där vi hade vår bas. Dagen innan besöken insåg vi ansträngningen i att först åka drygt 2 timmar, besöka familj 1, åka ytterligare 30 minuter, besöka familj 2, för att sedan åka drygt 2 timmar tillbaka till hotellet. Hela dagen skulle bestå av lätt stress och fokus på att försöka tajma våra båda barns olika ät- och sovtider med resorna och andras agendor, istället för fokus på semester och umgänge. Vi prioriterade tillslut att bara besöka familj 1 och kunde då vara helt närvarande under vår vistelse där.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det vid semestrar med flera olika sällskap inblandade är viktigt med förväntningar, tydlig kommunikation, att veta sina egna och familjens begränsningar samt att våga prioritera om och välja bort. Självklart måste du ibland anpassa dig och kompromissa, men som barnfamilj får du i lite större utsträckning tänka på hela familjens bästa. Glada och nöjda barn = glada och nöjda föräldrar. :)

Anpassar du dig ständigt efter andra eller är du duktig på att prioritera det som fungerar bäst för dig själv eller din familj?

Dina 960 månader i livet

Vad vill du lägga din tid i livet på? Skulle du tänka och prioritera annorlunda om du visste exakt hur lång tid du hade kvar att leva? Medellivslängden i Sverige är ca 80 år, det betyder att du bara har 960 månader på dig att njuta av livet från det att du föds.

Det finns forskning som visar att redan när du går ut gymnasiet, har du spenderat över 90% av den tid du totalt i livet tillbringar med dina föräldrar. För vissa gäller detsamma tiden med sina syskon, beroende på relation och hur nära varandra ni bor.

Många tycks trots detta tycka att tv-soffan är väl spenderade timmar på dygnet, eller slösurfande på mobilen. Fotbolls-EM är nyligen avslutat och många spenderade åtskilliga timmar framför mer eller mindre spännande fotbollsmatcher. Senare i sommar börjar OS som även det kommer få stor del av svenska folket att bänka sig framför tv:n.

Varför hamnar du så lätt framför tv:n om kvällarna? Många gör det nog för att spara energi för att orka med nästa arbetsdag. Andra för att de tror sig återskapa energi genom den typen av lugn och avkopplande aktivitet. Vi har också varit där, men de senaste åren har vi insett att tv inte är det bästa sättet att återskapa energi efter en tuff dag. Träning, meditation, yoga, umgänge med nära och kära eller att baka, kan ge minst lika bra avkoppling och fylla på energidepåerna.

Kanske kan några av tv-timmarna eller övertiden på jobbet bytas ut mot tid med föräldrar, syskon och övrig familj, om det är svårt att träffas fysiskt så via videosamtal eller telefon. Något som är vanligt att ångra på sin dödsbädd är just att inte mer tid spenderades med familj och vänner, bli inte en av dem som ångrar just detta.

Det kan vara värt att då och då reflektera över hur du vill spendera din livstid. Läser du det här har du betydligt färre än de ursprungliga 960 månaderna kvar. Jag och Herr Minimalist har var och en drygt 500 månader kvar att njuta av livet. Det känns skrämmande lite när man ser det på pränt och vet hur snabbt en månad kan gå!

Hur många månader har du kvar och hur vill du spendera dessa kvarvarande månader? Vad vill du lägga mer respektive mindre tid på? Och vad är ditt bästa sätt och tips för att återfå energi efter en tuff dag på exempelvis jobbet?

En existentiell landmina

För vår del handlar inte minimalism enbart om att minimera onödiga fysiska prylar utan även alla typer av distraktioner, åtaganden och fokus som inte är prioriterade eller konstruktiva.

Men ibland bjuder livet på en distraktion som kan liknas vid en oemotståndlig landmina, vilken man knappt kan låta bli att sätta foten på trots god förståelse kring dess destruktiva effekter.

Det var nämligen precis vad som hände mig den 10:e november då datorspelsutvecklaren Bethseda Softworks släppte Fallout 4. Det är ett spel som jag sett fram emot sedan Fallout 3 släpptes 2008, vilket jag i sin tur sett fram emot sedan Fallout 1 och 2 släpptes 1997 respektive 1998. Fallout-serien har allt jag uppskattar i spelväg som en fantastisk story och dialog, en vacker och dramatisk postapocalyptisk värld med snudd på oändliga utforskningsmöjligheter samt ett genomarbetat och omfattande uppgraderingssystem för min spelkaraktär.

Så vad är problemet, borde jag inte kunna unna mig lite Fallout några timmar i veckan? Vad är egentligen det värsta som kan hända?

Utmaningen är att jag finner spelen så pass underhållande och beroendeframkallande att det i praktiken inte blir ”några timmar” i veckan. Istället riskerar det att bli nästan varenda lediga timme tills dess att jag utforskat varenda litet skrymsle och maximerat min spelkaraktär i samtliga dimensioner. Vilket kan ta veckor, kanske månader, med tanke på hur stort och omfattande spelet är.

Och med en redan idag relativt begränsad mängd egentid som jag mår bäst av att lägga på aktiviteter som umgänge med familj och vänner, fysisk träning, böcker, meditation, yoga, matlagning och inte minst sömn riskerar Fallout att medföra en kostnad (utöver den rent finansiella för spel och spelkonsoll) på min fysiska och mentala hälsa som jag inte är villiga att betala.

Med den insikten lyckades jag navigera runt och förbi ”minan” och idag några dagar senare när den värsta hypen har lagt sig är jag trots allt nöjd med mitt beslut. Även om jag på ett sätt fortfarande avundas de vänner som gett efter för frestelsen och numera spenderar kvällar och helger med att uppleva ett magnifikt virtuellt äventyr.

Nu är Fallout för min del ett extremfall men egentligen går samma tänk att applicera på flera andra områden i livet som ofta går under radarn eftersom vanan eller acceptansen redan är etablerad. De allra flesta (oss inkluderade) skulle till exempel troligen må bra av att byta en stor del av sin slentriantid framför TVn, datorn, läsplattan och mobilen mot högre prioriterade och mer hälsosamma aktiviter.

När undvek alternativt klev du på en riktigt läskig existentiell landmina senast? :)