Etikettarkiv: prylar

Äger dina prylar dig?

I minimalistsammanhang hör man ofta olika varianter av uttrycket ”äger dina prylar dig istället för tvärtom?”. Det spontana svaret för de flesta är nog att man inte alls känner sig ägd av sina prylar, men börjar man nysta i det är det trots allt många som är ägda av vissa av sina prylar.

Rent ekonomiskt känner du dig förmodligen inte ägd av dina prylar, om du inte köpt till exempel bilen, mobilen eller liknande på avbetalning. Men genom att du behöver jobba flera timmar i veckan och ytterligare år av livet på grund av just din prylkonsumtion, är du kanske ändå ägd av dem till viss del i ett större perspektiv. :) Fru Minimalist har kunnat gå ner i arbetstid utan att för den delen få lägre livskvalitet, snarare tvärtom, till stor del tack vare minskad onödig konsumtion. Även Herr Minimalist jobbade deltid innan han gick på föräldraledighet i våras.

I inlägget ”Förankrad av prylar i hemmet” skrev vi om att många äldre bor kvar i stora villor efter att barnen flyttat, fyllda till brädden av prylar som gör det övermäktigt att flytta till en mindre bostad. De har fyllt upp sina utrymmen med prylar som de känner trygghet i och skulle ha svårt att göra sig av med såväl fysiskt som psykiskt på grund av den ansenliga mängden. De äldre är en annan generation och har levt i en tid när det snarare rådigt brist än dagens överflöd, och har därav extra svårt att göra sig av med saker. Det får man ha respekt för, men de kan likväl ses som att de är ägda av sina prylar.

Även i det lilla vardagliga kan vi vara ägda av våra prylar. När du gör en utflykt till stranden och har mobil, nycklar och plånbok i väskan. Antingen känner du att någon borde stanna vid strandmadrassen och vakta prylarna, eller också nojar du och kastar övervakande blickar mot väskan medan du badar. Du kan aldrig riktigt slappna av eller vara närvarande i aktiviteten i vattnet på grund av prylarna. 

Samma sak om du är bland en stor mängd folk, på en konsert, ett allmänt midsommarfirande eller en populär turistattraktion. Du känner med handen mot fickan att mobilen ligger kvar. Kollar till handväskan eller jackfickan nu och då att den är stängd eller prylarna ligger där de ska. Du förlorar varje gång liten del av närvaron i aktiviteten för att du är rädd att bli av med prylarna.

Bilen är en vanlig pryl att känna sig ägd av. Både ekonomiskt, tidsmässigt och energimässigt. Besiktning, däckbyte, förvaring, fordonsskatt och diverse service mm. I en storstad även gisslet med trygg parkering. För oss har bilen vi köpte förra hösten, inneburit en stor frihetskänsla och en pryl som vi än så länge sällan känner oss ägd av. Men många känner mer oro och energidränage över sin bil än glädje och frihet. Kanske även för oss när vi befinner oss i en annan livsfas, eller så snart bilen börjar krångla…

I vilka sammanhang äger dina prylar dig? :)

Nojar du över såväl barnens säkerhet som dina prylars när du är på stranden? :)

Öppna öglor

Minimalism handlar för oss mycket om att stänga eller eliminera ”öppna öglor”. Det handlar typiskt om fysiska saker och uppgifter som ditt medvetande ofrivilligt fastnar i om de förblir öppna. Har du tillräckligt många öppna öglor skräpandes i bostaden alternativt i huvudet blir du till slut så distraherad eller irriterad att du slutar fungera optimalt i vardagen.

Det kan självklart vara viktiga uppgifter som gång på gång poppar upp i ditt medvetande tills de är åtgärdade, delegerade, aktivt ignorerade alternativt dokumenterade i ett system du litar på. Ett system du vet att du ofta återkommer till, vilket gör att du kan släppa uppgiften mentalt tills vidare utan risk att den förblir glömd tills det är för sent.

Men det kan även vara saker som ligger framme på diverse ytor i hemmet och som faktiskt egentligen hör hemma någon annanstans. Barnleksaker på golvet som ska in in leklådorna, högar med tidningar som ska ned i pappersinsamlingen, kläder som egentligen borde doneras eller en mobil på bordet som ska till återsamlingsplatsen.

Allt du äger, oavsett om det är mentala uppgifter eller fysiska saker, kan ses som öppna öglor. Dessa varierar givetvis i hur mycket de påverkar dig. Vissa är du så van vid att de inte längre påverkar dig speciellt mycket, typiskt enkla rutinuppgifter eller fysiska saker som faktiskt ska stå framme som en bordslampa, prydnadssak eller krukväxt. Andra är betydligt mer störande och påträngande, till exempel ett utspillt glas mjölk på golvet eller insikten att det är dags att söka ett nytt jobb.

Men oavsett hur viktiga dina åtaganden är alternativt hur ändamålsenliga dina prylar är, så kommer de att och ta mer eller mindre mental energi av dig, för någonstans i ditt undermedvetna är du trots allt medveten om dem. Det är därför det är så viktigt att rensa ut det som inte längre är prioriterat eller adderar värde i ditt liv. Och kanske är det människor som precis som vi stör sig lite extra på onödiga öppna öglor som tenderar att attraheras av minimalism. Oavsett om de kommer från ett mentalt eller materiellt perspektiv.

Har du några öppna öglor som du borde eliminera redan idag?

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?

Så börjar du den minimalistiska resan

Det är många som felaktigt associerar minimalism med att leva med så få saker som möjligt. Att göra sig av med nästan allt, även det som faktiskt sätter guldkant på tillvaron. Den minimalism vi förespråkar färgas istället av ambitionen att enbart eliminera det som inte tillför glädje, värde eller löser ett konkret och återkommande behov i ditt liv för att ge plats för allt det som faktiskt gör det. Oavsett om det handlar om saker, relationer, åtaganden, kläder eller appar.

Varför ska man leva minimalistiskt? Den enligt oss absolut enklaste förklaringen är att minimalism ger ökad tillgång av tid, mental energi och pengar, vilket i sin tur leder till större frihet i allmänhet. En annan minst lika viktig bonus är mindre negativ inverkan på miljön.

Hur gör du då om du blivit intresserad och nyfiken på minimalism, men tidigare inte riktigt vågat testa att rensa på allvar eller inte vet hur du ska ta de första stapplande stegen på den minimalistiska resan?

Vissa hoppar rakt in och bara kör, medan andra trevar sig fram eller aldrig riktigt kommer igång. I likhet med att överväga andra livsstilsförändringar kan personer ofta delas in i tre olika kategorier:

  1. Kul, nu kör vi! Hit med en sopsäck och en tremånaderslåda.
  2. Jag är intresserad men vet inte var eller hur jag ska börja.
  3. Nej tack. Jag har inte problem med mina saker, möjligtvis för liten yta och förvaringsbrist.

Personer i kategori 3 kan ibland inspireras att förflytta sig mot 1 och 2 när de märker hur glada dessa personer är över sin nya livsstil. :) Så, hur kan du konkret göra för att börja din minimalistiska resa?

1. Bestäm dig. Fundera kring varför du vill leva enklare, minska överflödiga prylar och onödiga distraktioner. Känner du att sakerna i hemmet håller på att kväva dig? Gör du inte annat än plockar och städar? Vill du kunna spendera mer tid med dina barn? Känner du dig stressad? Är privatekonomin på väg åt fel håll? Har du blivit en slav under mejlen och notifieringar i mobilen? Skriv ner det. Ett beslut blir mer konkret om du formulerar det i ord och skriver ner det. Dessutom kan det vara bra att gå tillbaka till anteckningarna om motivationen tryter. Att skriva det i en app som Simplenote, din dagbok eller i ett mejl du skickar till dig själv räcker gott.

2. Energigivande start. Starta rensningsprocessen där du upplever ett sug efter att börja rensa för att få momentum och känna att rensningen ger mer energi än den tar. Oavsett om det är bland apparna i mobilen, kläderna i garderoben eller tomkartongerna i förrådet. Saker med hög nostalgisk ränta är sällan ett ställe där du ska starta din rensningsprocess, men känner du för det så testa. Se dock till att det är bland dina egna saker du börjar rensa och inte någon annan familjemedlems. :)

3. Rensa dubbletter. Dubbletter har de flesta av oss i hemmet även där det är totalt överflödigt, i vissa fall även trippletter. Gå ett varv i hemmet i jakten på dessa. Några vanliga ställen att leta på är köksredskap (måttsatser, stekspadar, osthyvlar, vispar…), bunkar och stekpannor, men också bland linjaler och pennor, böcker, handväskor, svarta klänningar, mössor och vantar. Antingen gör du dig av med dubbletterna på en gång, eller så lägger du dem i en tremånaderslåda som du märker med ”Dubbletter” och dagens datum. Gör en notering i kalendern eller sätt en påminnelse tre månader fram i tiden. Har du inte saknat dubbletterna under den tiden bör du definitivt kunna göra dig av med dem.

dubbletter

4. Fortsätt rensningsprocessen. När du rensat där du kände ett starkt sug och de överflödiga dubbletterna är borta, finns det ett par olika sätt att fortsätta den minimalistiska resan beroende på hur du fungerar som person.

  • Den strukturerade: Börja rensa rum för rum i hemmet. Se dig omkring i rummet, av det du ser vilka saker ger dig glädje och energi? Dessa bör få vara kvar. Dyk sedan ner bland sakerna i rummet som inte syns, de som gömmer sig i  förvaringslådor, garderober och skåp, och fråga dig samma sak.
  • Den tävlingsinriktade: Anta en minimalistisk utmaning, antingen hittar du en vän att köra med/mot, ett forum på nätet där personer som gör samma utmaningen samlas, eller så tävlar du mot dig själv.

5. Långsiktiga förändring. I början kanske du fortsätter konsumera trots att du börjat rensa, men i ett längre perspektiv kommer ditt konsumtionsmönster med största sannolikhet förändras och shoppingsuget minska. En sak som förändrat vårt sätt att se på utrensning av saker var när vi ändrade frågeställningen från: ”Vad kan jag rensa ut?” till ”Vad måste jag behålla/spara?

En annan brytpunkt var att testa konceptet capsule wardrobe med drygt 30 plagg som används under 3 månader. Plötsligt inser du hur mycket kläder du har och hur få plagg som är favoriter, liksom hur mycket du kan variera dig med vad som initialt kan tyckas vara ett fåtal plagg. Men också hur skönt det är att inte ha oändligt med alternativ för dagens outfit utan att det gör morgonbestyren lättare och mer effektiva.

Ofta kommer det förr eller senare en miljöaspekt in i den minimalistiska bilden. Vi har alltid varit duktiga på att skänka saker till andrahandsbutiker och välgörenhet. Numera känns det givet att alltid kika på Tradera och Blocket innan vi konsumerar eller besöker en butik, oavsett om det gäller möbler, barnkläder eller leksaker. Liksom att ha tålamod och inte behöva konsumera omgående när behovet identifierats.

Var på den minimalistiska resan befinner du dig? Är du den strukturerade, den tävlingsinriktade eller spontana, eller kanske en blandning av samtliga? Oavsett så önskar vi dig lycka till! :)

Innan capsule wardrobe konceptet nått Fru Minimalist. :)

Innan capsule wardrobe konceptet nått Fru Minimalist. :)

Tre långärmade och två kortärmade skjortor. Mer än så behövs inte för Fru Minimalist.

Tre långärmade och två kortärmade skjortor. Mer än så behövs inte för Fru Minimalist.

5 frågor för att undvika felköp

Alla har vi gjort felköp här i livet och kommer så att göra även framöver. Det är ingen idé att gräva ner sig i retroaktiv shoppingångest varje gång, utan lär av misstagen och gå vidare. Det finns dock ett par frågor du kan ha i bakhuvudet för att undvika felsteg och felköp. Helt enkelt för att undvika att du kommer hem med prylar och plagg som du senare ångrar, för att de inte används eller för att de tar mer energi och tid i anspråk än de ger tillbaka.

Innan du konsumerar en pryl, sak eller plagg, nästa gång, ställ dig då dessa 5 frågor först:

1. Behöver jag den här?
Föreligger ett konkret behov, det vill säga har du tidigare identifierat ett behov och nu hittat den optimala lösningen? När det rör sig om kläder bör du fundera en extra vända kring om du inte redan har något plagg i garderoben som liknar och fungerar lika bra som det du funderar på att köpa. Vissa har en regel att om saken kostar över ett visst belopp måste de vänta X antal dagar innan de får slå till. Ibland faller saken i glömska när fokuset flyttas eller humöret blir bättre, och då låg det förmodligen inget konkret behov bakom köpimpulsen. Har du däremot tänkt på den varje dag sedan du såg den, finns det kanske en konsumtionsgrund trots allt.

2. Var ska jag förvara den?
Har den en naturlig plats i hemmet för att det är en ersättningsprodukt, eller behöver du rensa bland befintliga ägodelar för att göra plats och är det i så fall värt det? Med större boende behöver du inte ställa dig denna fråga av rent praktiska skäl, men det betyder inte att du inte borde fundera över den och besvara den.

3. Vad kräver den för underhåll?
Hur kräver saken att du eller någon annan underhåller den, ska den tvättas, putsas, lagas, uppdateras eller annan typ av mer eller mindre regelbundet underhåll? Kan du göra det själv eller behöver det göras av någon annan? Bli medveten kring vad som krävs av dig i tid och/eller pengar framgent för att kunna avgöra om du är beredd att lägga detta utöver själva grundpriset för saken. En bil behöver exempelvis regelbundet service, byta däck, tvättas med mera, något som personer som aldrig ägt en bil tidigare lätt glömmer initialt, medan det där plagget som såg så fint ut i butiken kan kräva dyr kemtvätt om du inte är uppmärksam.

4. Har jag råd med den?
Behöver du ta avbetalning eller lån för att köpa saken är det ett tecken på att du egentligen inte har råd med den. Billån är förvånansvärt vanligt förekommande, även om det för vår del känns helt otänkbart. Bostadslån är såklart en helt annan sak, särskilt i en storstad. När det gäller vanliga konsumtionsprylar eller resor bör du givetvis aldrig ta lån, men det kan också handla om att du sätter en mental gräns för vad ett klädesplagg faktiskt får kosta för att du ska anses ha råd. 

5. Vad gör jag när jag inte längre behöver den?
En fråga som många glömmer att ställa sig, men ack så viktig. Har prylen ett andrahandsvärde och går enkelt att sälja när den inte fyller tillräckligt stort behov för dig? Även saker du räknar med att använda tills de ”dör” förtjänar att få frågan eftersom du även då behöver göra dig av med den. Kanske kan vissa delar återanvändas, eller kräver att du kör iväg till tippen eller återvinningscentralen.

På bilden till inlägget syns två av Fru Minimalists finaste och dyraste klänningar, men också två av de mest onödiga klädinköpen genom åren. De hade inte fått följa med hem om frågorna ovan hade ställts först. De köptes inför två olika bröllop och jag hade garanterat kunnat hitta såväl ett billigare alternativ, som en befintlig klänning i garderoben. Klänningarna trängs nu i garderoben, kräver såklart kemtvätt vid minst fläck samt efter en svettig fest. Jag hade råd med dem rent ekonomiskt, men tyvärr är andrahandsvärdet lågt, trots att de kostade ett par tusen och är av ett välkänt märke som Karen Millen. Dessutom kommer jag förmodligen aldrig mer i dem då jag var betydligt smalare vid köptillfället än nu 10 år senare, även som icke-gravid. Istället för att gräma mig över dessa köp har jag tagit lärdomar som jag skrivit om här.

Ett bonustips för att undvika dåliga inköp: Lär dig att känna igen dina egna signaler. Rör det sig om tröstshopping, eller kanske glädjeshopping för att fira något, eller försöker du göra en samling eller uppsättning perfekt och komplett? Då ska varningsklockorna ringa och stoppskylten blinka, och du bör göra som i punkt 1, sova på saken ett par dagar.

Har du gjort något felköp och vilken av frågorna ovan glömde du i så fall att ställa till dig själv?

Gästminimalister berättar: Gunilla

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Gunillas berättelse om hur en renovering gav henne insikten att prylarna inte var värda den energi de tog och därför successivt började rensas ut. Liksom vilka fördelar hon och familjen vunnit genom färre prylar och bättre ordning i hemmet.

Jag minns exakt när jag bestämde mig för att släppa taget om alla prylar. Jag stod i källaren såg mig omkring. Det var prylar överallt. En pågående totalrenovering gjorde att det var stört omöjligt att hålla ordning. Ett oplanerat, men nödvändigt stambyte i källaren medförde att vi behövde tömma varenda garderob och förråd. Det var dammigt efter all betong som bilats upp. Allt behövde tvättas och rengöras. I detta kaos bestämde jag mig för att prylarna inte var värda min energi. Min tid och ork behövdes till mina två små barn, då knappt 1 och 3 år. Jag lärde mig rensa.

Nämn ordet ”förråd” och de flesta i din omgivning kommer att se lätt ångestdrabbade ut, sucka och säga ”Ah, jag borde röja…”. Det låter kanske pretentiöst, men jag vill i stället känna glädje och tacksamhet när jag går in i vårt förråd. Glädje över att alla nödvändiga prylar finns där för att snabbt kunna åka på utflykt, eller hitta på något kul här hemma. Tacksamhet över att vi haft råd att skaffa alla prylar som vi behöver för att kunna utöva intressen och leva det liv vi vill leva.

Prylar som inte framkallar dessa positiva känslor har vi kört till tippen eller second hand. Om förrådet blir fullt måste något ut, för då är det förmodligen ett intresse som bytts mot ett annat. Prylar som sparas av nostalgiska skäl har flyttats till ett eget förråd. Om det blir fullt i nostalgiförrådet måste något åka ut, mer fysiskt utrymme får inte nostalgin ta i våra liv.

Jag rensar numera kontinuerligt utan någon större arbetsinsats. Jag funderar också alltid på var prylen ska förvaras och vad den ska ersätta innan jag köper något. Jag gillar till exempel att köpa nya sänglinnen, men är jag inte beredd att ge bort ett av de set vi använder nu, så köper jag inget nytt. Med tre barn och en pryltokig man så är dock inflödet av prylar fortfarande ganska stort, men så länge utflödet är ännu större tycker jag att det känns okej.

Det känns som en vinstlott att jag har lärt mig röja och rensa:

  • Vi har sparat minst 80 000 kronor på att rensa. Innan vi började rensa funderade vi på att bygga en isolerad förvaringsbod för att förvara alla prylar. Alternativt hade vi  behövt flytta till ett större hus. Ingetdera behövdes. Det gäller att väga prylarnas värde mot vad det kostar att förvara dem.
  • Vi har vunnit mer boendeyta. Vi rev bland annat ett par garderober och fick några extra kvadratmeter i arbetsrummet.
  • Vi har minskat vår konsumtion, eftersom vi inte längre köper dubbletter. Häromdagen hörde jag i en intervju med Förvaringsdrottningen att 50% av alla prylar som folk köper är bara för att de inte vet var de har lagt prylen hemma!
  • Vi har vunnit 60 cm bänkyta i vårt lilla kök genom att ordna ett bättre flöde för tidningar och inkommande papper som numera aldrig passerar köket.
  • Vi slipper frustration. När vi förut skulle åka på utflykt var det väldigt mycket spring fram och tillbaka för att hitta papptallrikar, picknickväskan mm. Nu är det bara att gå raka vägen och hämta det vi behöver.
  • Vi slipper pärmar och pappershögar som ökar i storlek och antal. Jag har infört massor av ”självrensande system”, vilket gör att jag snabbt kan slänga papper, datorfiler och prylar när ett visst slutdatum eller slängkriterium har uppfyllts. Jag behöver inte ens titta igenom pappershögen innan jag slänger den.
  • Vi har vunnit jättemycket tid på att ha bättre ordning. Vi slipper leta efter prylar, flytta prylar hit och dit, och lägga tid på att köpa och montera förvaring. Det går snabbare att städa när det inte är så mycket prylar överallt. Och tänk så mycket tid det hade gått åt till att bygga en förvaringsbod eller att flytta! Det slapp vi. :)

Äntligen har var sak sin plats (nästan), även om sakerna stundtals är på vift. Med en bra struktur och ordning i grund och botten går det snabbt att plocka när det behövs. Det tog några år innan vi har hunnit gå igenom hela huset inklusive garaget, men nu är det gjort. Det sköna med att rensa är att du får belöningen direkt. Vi har kunnat njuta av alla framsteg hela vägen framåt! Men resan fortsätter… :)

Blir du mer nyfiken på Gunillas ordning och reda bland prylar och fokus, så driver hon tillsammans med Sara Albertson företaget SaveYourDay som är ett webbaserat planeringsverktyg. Fokus är att hjälpa människor att prioritera rätt på jobbet och i vardagen. Det gäller att rensa både bland prylar och att-göra-uppgifter. Företaget har även en blogg som du hittar här.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går tillväga här.

Att sälja ärvda ting

Här om dagen var det två år sedan min mormor gick bort. Vid bouppteckningen ett par månader senare fick jag bland annat en klassisk servis från Hackefors med blomman Linnea, så här skrev jag om servisen då:

Klassisk Hackefors servis Linnea i 12 delar med kaffekoppar, kaffefat och assietter. Med tanke på att jag och Herr Minimalist aldrig dricker kaffe så är överflödig ett milt uttryck. Jag önskade få ärva denna servis när jag var tio år och nu får jag stå mitt kast. Samvetet säger spara medan förnuftet säger sälj.

För ett par veckor sedan bestämde jag mig för att sälja servisen. Sedan den kom in i hemmet för knappt två år sedan, har varje kopp, fat och assiett stått varsamt inslaget i tidningspapper i en plastkasse. Jag kände att de förtjänade bättre än så, att någon annan säkerligen skulle ta hand om servisen bättre och förhoppningsvis även använda den. Som vi tidigare skrivit i inlägget Om jag vore en pryl:

Om jag vore en sak så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet. Den dag jag av en eller annan anledning inte längre är aktuell vill jag ha kommit till maximal nytta under min verksamma tid.

Servisen kom inte till maximal nytta hemma hos oss och under överskådlig framtid skulle den heller inte göra det eftersom ingen av oss tycker om kaffe. Jag gick även igenom våra tips om hur du bäst hanterar minnessaker som vi skrev i inlägget Nostalgi och minnessaker, men inget där var direkt applicerbart på servisen.

Här kommer kruxet och knepet att kunna sälja saker du har byggt upp nostalgisk ränta kring, och prylar du ärvt och därför känner mer hänsyn och ansvar för. Gör något särskilt för pengarna du säljer saken för. Låt dem inte bara bli en del av familjens allmänna vardagskonsumtion, om du inte har det enormt knapert för tillfället förstås. Om det handlar om större summor kan du och/eller familjen göra någon minnesvärd aktivitet tillsammans. Ett annat bra alternativt är att låta pengarna bli ett bidrag till barnens sparkonto.

Vad vi gjorde för hundralapparna som servisen gav? Jo, vi satte in dem på Bebis Minimalist nyöppnade sparkonto i samband med dopet. På så vis blev pengarna från servisen som en gåva till Bebis Minimalist från gammelmormor, vilket kändes fint.

Har du några nostalgiska och/eller ärvda saker som inte används och som skulle kunna säljas?