Etikettarkiv: psykologi

Öppna öglor

Minimalism handlar för oss mycket om att stänga eller eliminera ”öppna öglor”. Det handlar typiskt om fysiska saker och uppgifter som ditt medvetande ofrivilligt fastnar i om de förblir öppna. Har du tillräckligt många öppna öglor skräpandes i bostaden alternativt i huvudet blir du till slut så distraherad eller irriterad att du slutar fungera optimalt i vardagen.

Det kan självklart vara viktiga uppgifter som gång på gång poppar upp i ditt medvetande tills de är åtgärdade, delegerade, aktivt ignorerade alternativt dokumenterade i ett system du litar på. Ett system du vet att du ofta återkommer till, vilket gör att du kan släppa uppgiften mentalt tills vidare utan risk att den förblir glömd tills det är för sent.

Men det kan även vara saker som ligger framme på diverse ytor i hemmet och som faktiskt egentligen hör hemma någon annanstans. Barnleksaker på golvet som ska in in leklådorna, högar med tidningar som ska ned i pappersinsamlingen, kläder som egentligen borde doneras eller en mobil på bordet som ska till återsamlingsplatsen.

Allt du äger, oavsett om det är mentala uppgifter eller fysiska saker, kan ses som öppna öglor. Dessa varierar givetvis i hur mycket de påverkar dig. Vissa är du så van vid att de inte längre påverkar dig speciellt mycket, typiskt enkla rutinuppgifter eller fysiska saker som faktiskt ska stå framme som en bordslampa, prydnadssak eller krukväxt. Andra är betydligt mer störande och påträngande, till exempel ett utspillt glas mjölk på golvet eller insikten att det är dags att söka ett nytt jobb.

Men oavsett hur viktiga dina åtaganden är alternativt hur ändamålsenliga dina prylar är, så kommer de att och ta mer eller mindre mental energi av dig, för någonstans i ditt undermedvetna är du trots allt medveten om dem. Det är därför det är så viktigt att rensa ut det som inte längre är prioriterat eller adderar värde i ditt liv. Och kanske är det människor som precis som vi stör sig lite extra på onödiga öppna öglor som tenderar att attraheras av minimalism. Oavsett om de kommer från ett mentalt eller materiellt perspektiv.

Har du några öppna öglor som du borde eliminera redan idag?

Har du blivit utsatt för phubbing?

Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.

Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.

Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.

46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.

Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.

Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.

Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)

10 minimalistiska vardagsrutiner

Det är snart två år sedan vi började vår minimalistiska resa på allvar genom att starta vår blogg. Att rensa ut onödiga prylar och minska på antalet saker som kommer in i hemmet har alltid varit en kärna i vår minimalism. Vi har dock insett att hur mycket vi än försöker så kommer det alltid in nya saker i hemmet. För att hantera detta har vi längs vägen funnit och utarbetat en del vanor och rutiner för att underlätta hanteringen av inkommande saker, såväl nya som redan befintliga saker.

Här är 10 minimalistiska rutiner som vi funnit hjälper oss i vardagen:

1. Återsamlingsplats för dagliga prylar. Vi har skapat en varsin återsamlingsplats i våra Billybokhyllor.  När vi kommer innanför ytterdörren efter en dag på jobbet, en löptur eller något ärende, så lägger vi tillbaka plånbok, nycklar, mobiltelefon, hörlurar, passerkort, Kindle, och liknande prylar på dess rätta plats. På så vis vet vi också var vi hittar dessa när vi ska iväg.

2. Laddningsstation för elektronik. Nu för tiden behöver mobiltelefonerna laddas i princip dagligen och för att slippa hålla på att flytta eller tappa bort laddningssladdar har vi våra vanligaste laddningssladdar i ständig beredskap på ett och samma ställe i lägenheten. Även när mobiltelefonerna inte laddas brukar vi ha dem liggandes vid laddningsstationen för att det är smidigt att veta varifrån det ringer etc.

3. Ta hand om använda kläder direkt. Både jag och Herr Minimalist byter om från kontorskläder till myskläder det första vi gör när vi kommer hem från jobbet. Kläder som är fräscha nog att användas igen åker tillbaka in i garderoben/byrån, och övriga i tvättkorgen. Tidigare hade vi kläder liggandes i såväl badrum, vardagsrum som på sängen, golvet eller på en stol i sovrummet. Nu försöker vi ta hand om kläderna direkt för att slippa att ständigt städa undan och plocka plagg från alla möjliga ställen.

4. Köksmaskiner förvaras utom synhåll. Brödrost, kaffemaskin, blender, bakmaskin, stavmixer, våffeljärn liksom förvaringsburkar med te, kaffe etc tar alla upp arbetsutrymme om de står på köksbänken. Var för sig ser det inte ut att ta mycket plats i anspråk, men har du ett par maskiner eller burkar framme så har du betydligt mindre arbetsyta. Det tar några sekunder att ställa dem i ett skåp så snart du skapat en plats för var och en. Använder du någon av dem flertalet gånger varje dag, exempelvis vattenkokaren eller kaffamaskinen, kan det vara motiverat att just den enskilda köksmaskinen får stå framme på en bestämd plats.

5. Diska direkt. Låt inte diskhon bli någon slags mellanlandning för smutsig disk. Ställ antingen ner disken i diskmaskinen eller diska direkt. Oftast när du lagar mat ska något koka, sjuda eller vara i ugnen några minuter, passa då på att diska undan det du använt eller ställ det som går i diskmaskinen. Det är varken roligt att komma in i ett kök med en köksbänk eller diskho full med smutsig disk, eller att äta i den miljön.

6. Håll bord, hyllor och bänkar fria. Köksbänkar, skrivbord, nattduksbord, badrumshyllor, bordsskivor etc. Gör dem fria från saker och försök behålla det så. Vårt vardagsrumsbord är i princip alltid helt fritt från prylar och prydnadssaker, likaså skrivbordet där vanligtvis endast vår laptop och en lampa står. Om var sak har sin plats är det betydligt lättare att hålla dessa ytor fria.

7. Ej reklam tack. Trots denna skylt på postlådan smyger det sig regelbundet in diverse direktadresserad reklam och samhällsinformation. Istället för att låta denna reklam bli liggandes med övrig post i väntan på hantering, låter vi den omedelbart hamna i återvinningen. Ibland hinns den sorteras ut redan i hissen upp till lägenheten, men oavsett när så tar det inte många sekunder i anspråk. Låt inte reklamen ligga och ta plats, fokus och energi bland övrig post.

8. Slutför magasin och tidningar. Läs, hantera och återvinn. Medan du läser ett magasin, ta samtidigt hand om eventuellt intressant innehåll direkt. Finner du en intressant artikel klipper du ut den eller tar ett foto med mobilen av den. Är det ett recept kan du också ta ett foto av det, alternativt sätta in det i din receptpärm, eller som vi lägga in det i en digital receptbanken i exempelvis Anylist. Finns det mot förmodan en oemotståndlig rabattkupong klipper du ut den direkt när du stöter på den i tidningen. Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång efter att de redan blivit lästa fyller ingen funktion i hemmet mer än att skapa oordning.

9. Behovsanalys. Dagligen utsätts du för många frestelser att köpa saker du egentligen inte behöver. Inte minst genom de ca 1500 kommersiella reklambudskap som på ett eller annat sätt når de flesta av oss en vanlig dag. Genom att göra en behovsanalys är det lättare att inte falla för frestelser och lockande erbjudanden. Numera görs behovsanalysen utan att vi ens reflekterar över det, det går på ren rutin. :)

10. Tacka nej till gratis saker. Åker du kommunalt i en storstad, bor nära ett centrum eller jobbar på ett större företag, är det inte helt ovanligt att du nu och då erbjuds att ta emot gratissaker. Allt från tidningar, pennor, vattenflaskor, kontantkort, till varuprover för skönhetsprodukter eller någon form av matvaror med, i de allra flesta fall, dåligt innehåll. Dessutom får du säkerligen då och då erbjudanden om gratissaker i samband med tidningsprenumerationer etc. Dessa saker tackar vi vänligt men bestämt nej till.

Framöver kommer vi även publicera en lista med minimalistiska digitala rutiner och vanor som hjälper oss i vardagen, håll utkik på bloggen.

Har du någon minimalistisk vana eller rutin som hjälper dig i vardagen?

Kognitiv dissonans och minimalism

En del av det som vi räknar in i minimalism kan anses vara kontroversiellt. Det vill säga något som potentiellt strider mot politiska, samhälleliga, religiösa eller kulturella normer, värderingar, seder eller bruk. Något som kan orsaka stora motsättningar och häftiga diskussioner. Men varför blir så många provocerade?

En teori är att kontroversiella åsikter ofta ses som kritik mot just dem som anser dem kontroversiella. Om man inte direkt kan avfärda någons avvikande åsikter som rent nonsens finns det en risk att man själv har, och kanske hela livet, tänkt och agerat felaktigt. Det mentala tillstånd som uppstår i denna sitaution kallas ofta kognitiv dissonans.

När kognitiv dissonans uppstår har man två val. Man kan förändra sitt beteende alternativt förneka den insikt som ligger i kollisionskurs med sitt nuvarande beteende. Eftersom de flesta människor varken gillar att ha fel eller att genomföra större förändringar blir valet ofta förnekande och reaktionen häftig.

Ju aggressivare den åsikt som orsakar kogintiv dissonans framförs destå häftigare blir oftast även motreaktionen. Är argumentationen riktigt fundamentalistisk och åsikterna väldigt olika kan resultatet i värsta fall bli krig. Ett bra exempel är alla dess väpnade konflikter världen över orsakade av religösa meningsskiljaktigheter.

Det är en av flera anledningarna till att vi i våra inlägg anstränger oss för att inte låta nedsättande eller skapa dåligt samvete hos de läsare som väljer att inte leva på samma sätt som vi. Vi vill maximera chanserna till insikt och förändring så predikande och fördömande är garanterat en dålig strategi men samtidigt måste vi ju kunna stå för våra åsikter, vilket gör det till en balansgång.

Nu tror vi inte att vi kommer att orsaka väpnad konflikt men vi försöker trots det smeka in vår filosofi genom att sakligt, och av och till emotionellt förmedla, de personliga och globala fördelar som vi ser med en förändring i minimalistisk riktning. En helt klart klurig men rolig utmaning! :)

Men varför skapar minimalism kognitiv dissonans och upplevs som provocerande för många? Troligen av den enkla anledningen att de flesta människor faktiskt är så pass kloka att de inser att vi människor inte kan fortsätta konsumera och leva som vi göra idag men att alternativet samtidigt känns alltför utmanande, främmande och till och med skrämmande.

Tänk dig ett liv eller ändå läskigare en värld där fokus inte längre primärt kretsar kring nästa lön, konsumtion, tillväxt eller fokus på att skaffa sig personliga fördelar mot sina medmänniskor. Varken nuvarande samhällsstruktur eller ekonomiska system skulle överleva under de förutsättningarna och något helt annorlunda skulle behöva växa fram i dess plats.

Omställningen skulle troligen, precis som alla större förändringar, vara långt ifrån smärtfri och livet efteråt skulle troligen inte vara fullt så bekvämt som det vi i västvärlden lever idag. Ett liv som bara kungligheter kunde drömma om så sent som för 100 år sedan och som majoriteten av jordens befolkning fortfarande drömmer om. Men det innebär inte att livet efter en omställning till ett mer minimailstiskt liv behöver vara sämre. Personligen tror jag att majoriteten av alla människor skulle vara både lyckligare, må fysiskt bättre och återigen se på framtiden med ökad tillförsikt. Det vill säga uppleva samma resa som vi just nu gör. :)

Vad orsakar minimalism för kognitiv dissonans hos dig?

Konsumtionspsykologen

Idag finns det många olika områden, metoder och skolor inom psykologin, till exempel psykoanalys, socialpsykologi, kognitiv psykologi med mera. Utövare inom dessa skolor hjälper andra människor inom alla möjliga olika områden, till exempel ätstörningar, äktenskapsrådgivning, depressioner med mera.

Syftet är oftast att hjälpa människor att må fysiskt och psykiskt bättre samt se till så de inte skadar sig själva eller sin omgivning. Men tänk om det finns ett område som fortfarande inte adresserats över huvud taget trots ett skriande behov med snudd på pandemiska proportioner? Tänk om det människorna och världen verkligen behöver allra mest just nu är en konsumtionspsykolog?

För om jag ska vara ärligt så verkar större delen av världen hamnat i en och samma psykos. Vårt sjuka beteende fortsätter att vara kutym som sällan om någonsin ifrågasätts, trots att de flesta undermedvetet är införstådda med att det är destruktivt inte bara för en själv utan för hela planeten.

Istället ses västvärldens konsumtionsmönster inte bara som socialt accepterat utan till och med önskvärt eller direkt nödvändigt. Konsumtion används för att bota och åtgärda det mesta. Allt från små enkla problem i vardagen som vi löser med redundanta specialprylar till att shoppa sig ur nedstämdhet och tristess eller något så fundamentalt som socialt glidmedel när vänner umgås. Och shoppingen hjälper inte bara mot sociala och psykologiska utmaningar, det får även hela världsekonomin att gå runt. Fantastiskt helt enkelt!

Den enda nackdelen är att alla positiva effekter beskrivna ovan bara är ytterst temporära. Kicken från konsumtion går snabbt över och ersätts istället av ångest över den ekonomiska skuld många sätter sig i för att nå dessa korta kickar. En annan nackdel värd att nämna är att vi totalt håller på att förstöra vår planet i ett raskt eskalerande tempo. Media får det dock att låta som att världen skulle gå under om konsumtion och tillväxt gick ner, när det i själva verket är precis tvärtom.

Om vi sammanfattar ovan så låter det nästan lite sjukt, psykiskt sjukt. Vi ägnar oss åt ett beteende som inte bara är kortsiktigt utan även förstör vår privata ekonomi och tvingar oss att stressa mer samt jobba hårdare, bara för att kunna fortsätta som vi gör och i slutänden förstöra hela grunden för vår existens, det vill säga vår planet. Därför tror jag att den terapi människor runt om i västvärlden är i störst behov av just nu är just den vi kan få från konsumtionspsykologen.

Om du hade en alldeles egen konsumtionspsykolog sittandes hemma i din soffa, vad tror du då att hen och du skulle diskutera?