Etikettarkiv: samlingar

Var kommer alla prylar ifrån?

Vissa smyger sig in en och en, andra i grupp vid kalas eller jul. Men man hinner sällan rensa, skapa flashiga säljannonser eller ordna loppis, i samma takt som det fylls på med nya (eller bättre begagnade). Jag pratar om alla dessa saker som fyller våra hem.

Ett födelsedagsbarn i familjen med tillhörande presentinköp från oss samt mor- och farföräldrar fick oss att diskutera det här med inflödet av saker i hemmet. Vi har en känsla av att hemmet blir mer och mer fyllt med saker för att vi inte hinner eller mäktar med att rensa i samma takt som det kommer in nya saker, oavsett om det är barnens pysselgrejer från skolan, julklappar, behovsstyrda klädköp, köksprylar eller leksaker.

Som vi skrivit om tidigare – båda barnen är i en leksaksintensiv ålder just nu – de har samlat på sig flera olika typer av leksaker genom åren, men har ännu inte varit beredda att släppa taget i samma takt som det flödat in. Och vi föräldrar noterar att de olika leksakerna faktiskt används regelbundet, så då finns ju heller ingen anledning att stressa ut dessa. Barn är ju bara barn en begränsad tid och jag vet att åren barnen leker med leksaker är begränsad.

Men det handlar ju inte bara om leksaker. Det är även andra saker, man får en kökspryl i julkapp, en liten tänkvärd födelsedagspresent, fyndar något på second hand-butiken, fyller på en samling och köper några grejer man saknar till ett nyfunnet intresse. Och så plötsligt har det kommit in en handfull grejer som tar upp plats och ska hitta sin plats i hemmet.

Det kan ändå vara intressant att reflektera över, hur tar alla dessa saker sig in i hemmet och var tar de egentligen vägen? Det kanske inte är så konstigt att man stundtals känner ett starkt rensningssug eller att det då och då blir väldigt rörigt i hemmet när det kommer in och plockas fram saker i snabbare takt än någon i familjen städar undan och rensar ut.

För fler saker betyder, allt annat lika, mer tid till att plocka, städa, organisera, laga, förvara osv. Och färre saker betyder då såklart mindre tid att lägga på allt detta. :)

När man väl börjar prylbanta sitt hem. Får man vara ödmjuk inför att det kommer ta tid. För antagligen har det tagit lång tid att samla på dig sakerna, låt det då ta tid att även göra dig av med delar av dem.

Har du någonsin stannat upp och funderat – hur kom alla dessa saker in i hemmet? :)

Jaga och samla i konsumtionsskogen

Är det våra urgamla samlarinstinkter från den tid då människan levde som jägare och samlare, som dyker upp när man är ute i svampskogen? För jag upplever verkligen att det är en speciell känsla av tillfredsställelse i att hitta och plocka svamp och bär. Och tänk om fler kunde jaga den känslan i svampskogen, istället för genom shopping.

Att vi människor i grunden är jägare och samlare kan man även se kopplat till konsumtion. Det kan ta sig uttryck i att många njuter mer av att leta efter bra lösningar, researcha och undersöka olika varianter, än det efterföljande ägandet och brukandet.

Samma instinkt gör att många människor motiveras till köp inför utsikten att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa konkreta behov. Det är jakten på ett riktigt bra pris och den efterföljande tillfredsställelsen av att ha fyndat som främst driver konsumtionen. Helt enkelt att man köper en specifik pryl främst för att det var nedsatt pris, alternativt för att det medföljde en bonus i form av onödiga tillbehör.

Jakten på att göra bra affärer i stort och smått är en starkt bidragande faktor till att våra hem fylls med saker som aldrig kommer till användning.

Samlarinstinkten i sin tur gör att många njuter av och känner trygghet i att få ihop det perfekta kittet eller samlingen, till exempel en minutiöst noggrant utvald garderob, verktygsuppsättning eller boksamling, som det i praktiken inte alltid finns ett reellt behov av.

Men tänk om samma härliga känslor kan uppnås genom att gå ut i skogen och plocka svamp? Bara att många har ”glömt bort” det eller inte upptäckt det än, och därför söker den tillfredsställande känslan genom dyr och onödig konsumtion…

Vad tror du? :)

Vågar du utlösa en kedjereaktion?

När du rensar ut vissa saker i hemmet kommer dessa att skapa följdreaktioner så att du per automatik kommer, eller åtminstone skulle kunna, rensa ut ytterligare tillhörande saker. Detta då det finns beroenden mellan prylar på olika sätt.

I samband med att vi flyttade ihop tyckte Herr Minimalist att mitt vitrinskåp kunde rensas ut då det enligt honom enbart innehöll ”onödiga prylar som inte behöver visas upp”. Efter att ha sålt vitrinskåpet fanns det inget behov av att ha kvar prydnaderna som stått där inne, några fina prydnadsglas, skålar och stor del av min snapsglas-samling rensades snabbt därefter ut.

Om du vågar rensa ut en ursprungskälla, kommer det med stor sannolikhet utlösa en kedjereaktion som ger en rejäl skjuts i prylbantandet.

När vi rensade ut vår tv-bänk för några år sedan kunde vi raskt rensa ut de sista sparade cd-skivorna och dvd-filmerna som förvarades där. Skulle vi även våga släppa taget om vår tv skulle vi samtidigt kunna göra oss av med vår Apple TV, och förmodligen även vårt ljudsystem och flertalet kablar, sladdar etc.

Det här fenomenet är såklart också klokt att ha med sig vid konsumtion. En pryl köps sällan ensam och saker drar till sig fler saker. Köper du en ny mobiltelefon finns det stor risk att du även köper ett nytt mobilskal, skärmskydd, hörlurar och kanske någon typ av förvaring.

Mobiltelefon, skärmskydd, hörlurar, mobilskal, sportarmband. Jag som bara skulle ha en ny mobil. ;)

Köper du en ny och större bostad ska vi inte tala om vilka kedjereaktioner på konsumtionsfronten som det kan utlösa. Det kan nog de flesta som flyttat från lägenhet till hus skriva under på. ;)

Har du någon pryl du skulle kunna släppa taget om som skulle utlösa en kedjereaktion av rensning? Eller har du tvärtom köpt något som resulterade i ytterligare tillhörande konsumtion?

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?

Så var de bara fyra

Nu är hela snapsen slut slut slut
Flera snapsglas rensas ut ut ut
Har man ganska mycket kvar
Men den som spar han har
Inte särskilt roligt
(Melodi: Nu är glada julen slut)

Vissa kategorier av saker rensar du ut helt från hemmet i ett svep. Majoriteten av utrensningar sker dock pö om pö, allt eftersom du märker att du inte använder saker och kan minska ner antalet ytterligare. Några exempel från våra egna utrensningar är:

  • Kläder där Fru Minimalist gått från stor garderob till capsule wardrobe.
  • Böcker där vi tycks kunna rensa ut några varje gång vi gör ett försök.
  • Porslin där vi började med att rensa ut 8 flata tallrikar för att vi hade onödigt många, till att senare göra oss av med alla kaffekoppar.

Så till området som rubriken anspelar på nämligen våra snapsglas. I blogginlägget ”Kasta glas i glashus” från år 2014 visade vi upp vår samling på 20 snapsglas. Strax efter det blogginlägget rensade vi ut 12 snapsglas. Samlingen har från början uppstått genom souvenirer som köpts vid besök på olika resmål. Det rättfärdigades till en början som en användbar souvenir men så har visat sig inte vara fallet då vi ytterst sällan (läs aldrig) dricker snaps. Tänk vad dåligt man känner sig själv ibland, eller försöker rättfärdiga köp genom någon form av romantiserad bild. :)

Så här såg samlingen av snapsglas ut för ett par år sedan.

Så här såg samlingen av snapsglas ut för ett par år sedan.

Av de kvarvarande 8 snapsglasen har nu ytterligare 4 rensats ut. Tills vidare sparas 4 snapsglas som ger extra fina reseminnen. Snapsglasen användes senast i våras när Storasyster Minimalist övade på att dricka ur glas, då var de lagom storlek för hennes små händer. Kanske rensas även kvarvarande snapsglas ut en vacker dag, men än så länge har de en liten plats i köksskåpet.

Kommer dina snapsglas till användning? Samlar du på något från resmål du besöker?

Kvarvarande snapsglas har tagit plats bredvid whiskeyglasen i köksskåpet.

Kvarvarande snapsglas har tagit plats bredvid whiskeyglasen i köksskåpet.

Set och samlingar försvårar utrensning

Har du något i hemmet som utgör det perfekta setet? En uppsättning prylar som tillsammans utgör en komplett och optimerad enhet. Eller prylar som om de bara kompletterades skulle kunna utgöra ett perfekt set?

I sommar blev det tydligt hur ett set eller en enhetlig samling av saker kan försvåra utrensningen av densamma. I mitt, Fru Minimalists, föräldrahem disponerar vi mitt gamla flickrum när vi besöker mina föräldrar. Flickrummet har genomgått en rejäl förvandling de senaste åren och numera har vi tre sängar och en bokhylla i rummet. I takt med att Lillebror Minimalist växer kommer vi behöva göra plast för ytterligare en spjälsäng och därför rensades de sista sakerna i bokhyllan nu ut.

I bokhyllan stod inte mindre än 12 Bert-böcker. Att dessa blivit kvar trots att övriga ungdoms-böcker och saker i flickrummet rensats ut för flera år sedan, beror på att de tillhört ett i mina ögon komplett set. Att bara rensa ut enstaka böcker i serien har inte varit aktuellt. Setet har givit en illusion av att böckerna tillsammans har ett högre värde.

bert_bocker

12 utrensade Bert-böcker.

Sanningen är dock att samlingen av Bert-böcker inte givit något värde till mig de senaste åren, och nu skänktes de därför iväg till välgörenhet. Jag själv kommer inte läsa dem igen. Jag kan heller inte motivera att spara, förvara och flytta med dem för att mina barn eventuellt kommer vilja läsa dem om sisådär 10 år.

Samtidigt som Bert-böckerna rensades ut, gjordes detsamma med min gamla stereo. Eftersom vi inte äger några cd-skivor och än mindre kasettband, fanns det knappast någon anledning att låta denna ta plats. Även fyra stycken Harry Potter-böcker på engelska åkte ut i samma veva. Inte heller här kunde jag motivera att spara böckerna om utifall barnen eventuellt skulle vara sugna på att läsa dem i framtiden.

Har du några set av böcker eller saker i ditt hem som är svåra att rensa ut trots att värdet eller behovet inte motiverar att de sparas?

Dideroteffekten

Har du någonsin införskaffat ett nytt klädesplagg eller pryl som lett till en hel rad av relaterade inköp alternativt uppgradering av saker du ursprungligen inte ansåg dig behöva? Då är det mycket möjligt att du råkat ut för den lömska dideroteffekten!

Dideroteffekten är enligt Wikipedia ett socialt fenomen som huvudsakligen består av två idéer med anknytning till konsumtionsvaror. Den första att de varor en konsument införskaffar ofta komplettera varandra och dessutom samverkar till en känsla av identitet. Den andra att införandet av ett nytt innehav som är avvikande från konsumentens nuvarande kompletterande prylar kan resultera i en eskalerande spiral av nykonsumtion.

Begreppet myntades av antropologen och forskare av konsumtionsmönster Grant McCracken 1988 och är uppkallad efter den franske filosofen Denis Diderot (1713-1784), som först beskrev effekten i en uppsats vid namn ”Regrets for my Old Dressing Gown, or A warning to those who have more taste than fortune”.

I uppsatsen berättar Diderot hur en gåva i form av en vacker scharlakansröd morgonrock får oväntade följder och så småningom sätter honom i djup skuld. För jämfört med hans nya eleganta morgonrock började de redan existerande ägodelarna att framstå som tråkiga. Han ersätter till exempel sin gamla halmstol med en fåtölj av marockanskt läder, sitt gamla skrivbord med en ny exklusivare variant, hans tidigare uppskattade tavlor med mer kostsamma sådana och så vidare.

Jag var härskare över min gamla morgonrock men jag har blivit en slav till min nya”.

De tydligaste tillfällena jag själv kan dra mig till minnes att jag påverkats av Dideroteffekten är:

  • Då jag bytte upp mig från studentboende till egen lägenhet och i stort sett köpte helt nytt bohag. Det enda som under en längre tid blev kvar från studentlägenheten var sängen.
  • När jag avancerade i arbetet, köpte några nya exklusivare skjortor och ganska snabbt bytte ut större delen av min garderob. Allt från tröjor till byxor, skor och bälten.
  • När inköpet av en iPhone så småningom ledde till inköp av både MacBook och iPad. Trots att jag kunde klarat mig utan både iPad och en fullt så dyr dator.

På många sätt är Dideroteffekten relaterad till ”det perfekta setet” som vi skrivit om tidigare men utökar konceptet med hur seten ofta även blir en del av din identitet samt hur en förändring av endast en del av ett existerande set kan leda till en önskan att förändra alla dess delar.

Men det finns som tur var några tips för att motverka Dideroteffekten:

  • Var medveten om att cykeln håller på att starta. Så fort du byter ut eller kompletterar delar av dina ägodelar så kan det vara en bra ide att tänka igenom hur detta kommer att påverka ditt framtida konsumtionsmönster. Ofta är insikt och medvetenhet det första steget mot positiv förändring.
  • Utgå från riktiga behov vid konsumtion. Konsumera aldrig utifrån statussökande, rent shoppingsug, belöning alternativt jakten på det perfekta setet. Så länge du utgår från riktiga konkreta behov är du närmast immun mot Dideroteffekten.
  • Inse att dina prylar inte definierar din person och ditt värde. Det är din personlighet, handlande och förmågor som är viktigast i längden. Inte vems namn det står på dina kalsonger eller om axelväskans färgnyans matchar skorna perfekt.

Vilka är de tydligaste tillfällena du kan dra dig till minnes att du drabbats av Dideroteffekten? :)