Etikettarkiv: samlingar

Vitrinskåpet som försvann

En gång i tiden ägde jag ett vitrinskåp som stod i vardagsrummet och innehöll prydnadsglas, snapsglas och fina skålar. Det var helt i glas och såg ut som bilden till detta blogginlägg. På hyllplanet längst ner i skåpet förvarades diverse flaskor med alkohol. I samband med att jag och Herr Minimalist flyttade ihop för ca 3 år sedan fick jag dock göra mig av med skåpet, eftersom det enbart innehöll ”onödiga prylar som inte behöver visas upp”. Det var Herr Minimalist som bestämde var skåpet skulle stå, om man säger så. :)

Så här står det i beskrivningen av bland annat vitrinskåpet på bilden på Ikeas hemsida:

Med ett vitrinskåp kan du både visa upp och skydda dina glas eller din favoritsamling.

Att samlingar är farliga, det har vi skrivit om tidigare. Men är det inte lite lustigt att vi köper hela möbler bara för att förvara överflödiga prylar som vi väldigt sällan använder och skulle klara oss lika bra, kanske till och med bättre, utan? Det kan liknas vid finrummet som numera försvunnit från majoriteten av alla moderna hem.

Efter att jag gjort mig av med vitrinskåpet fanns det heller inget behov av att ha kvar prydnadsglasen. Även några av de fina skålarna rensades ut, och senare även majoriteten av snapsglasen. Idag ett par år senare saknar jag varken vitrinskåpet eller dess innehåll.

Äger du ett vitrinskåp och vad förvarar du i så all där i?

Minnet sitter inte i prylen

Det var natten till den 16 juni 2012. Det var mörkt och lite småkyligt men jag var taggad. Jag lämnade Herr Minimalist vinkandes glatt bakom mig, tog mina första tramptag och följde det pärlband av lampor som lyste upp den annars mörka vägen. Strax efter den första pausen började eländet.

Regnet började lite trevande men inom kort stod det som spön i backen. Ett par mil senare var jag genomblöt in till underkläderna. Som ett brev på posten började kroppsdel för kroppsdel att domna bort av kombinationen kyla, väta och vind. Kroppen blev en stelfrusen klump, händerna kunde inte längre växla och skulle jag behövt panikbromsa hade det kunnat sluta illa. Jag hackade tänder i takt med det smattrande regnet.

Jag ringde Herr Minimalist som låg och sov i vår lånade bil med modell större bagageutrymme. ”Jag åker 4 mil till, där finns ett värmetält, jag stannar där tills du kommer och hämtar mig, jag återkommer med besked när jag är där”. Jag drog på mig ett par torra strumpor jag haft i en påse i jackfickan och trampade vidare i regnet.

Jag återkom inte till Herr Minimalist förrän det var någon mil kvar till Motala och genomförandet var ett faktum. Någonstans mellan de torra strumporna och värmetältet började regnet sina och solen kika fram. Med några extra vaniljbullar och Snickers i fickorna motiverade jag mig att fortsätta och låta de värkande benen gå som i trans. Efter 30 mil rullade jag över mållinjen på Vätternrundan 2012.

Vätternrundan ska tydligen kunna vara vacker. Se soluppgången i Gränna eller Jönköping och det böljande gröna landskapet med utsikt över Vättern och Visingsö. Jag skulle verkligen vilja säga något vackert om landskapet, men jag minns inget, eller snarare såg inget. Huvudet var oftast nerborrat och smärtan i stora delar av kroppen hade tagit över.

Cykeln som jag genomförde Vätternrundan med har idag sålts och får nu göra en ny ägare glad och kommer åter att användas för sitt rätta ändamål. Den har gått ynka 100 mil, inklusive Vätternrundans 30 mil, och stått oanvänd i mina föräldrars villa i snart tre års tid. Det var dags att inse att det inom överskådlig framtid inte blir någon revansch med bättre förberedelser, förutsättningar och sluttid. Livet är inne i en ny livsfas och där ingår inte flera timmar på cykeln.

Men vi har ett minne för livet tillsammans jag och racern. Vi trotsade vädret och alldeles för få mil i benen och tog oss i mål på den Vätternrunda som flest deltagare någonsin brutit. Minnet och känslorna kring upplevelsen sitter inte i den fysiska cykeln eller i medaljen. Det sitter i huvudet. Och det är inte till salu eller på väg att rensas ut. :)

Har du något starkt minne förknippat till en pryl som du krampaktigt håller fast vid?

Kniviga beslut i köket

Brödkniv, kockkniv, fruktkniv, köttkniv, filékniv, grönsakskniv, universalkniv, skalkniv, urbeningskniv och trancherkniv. Det finns onekligen goda möjligheter att lägga stora summor pengar på att fylla kökslådorna enbart med diverse olika köksknivar om man har det intresset.

Nyligen besökte vi mina föräldrar som, till vår stora förtjusning, på många områden börjat rensa bland alla sina prylar och pinaler. Kökslådorna tycks de dock inte ha kommit till ännu för i en av dessa helt tillägnad knivförvaring hittade jag så många som 23 stycken knivar i olika storlekar, färger och former. Naturligtvis fanns det flera knivar av samma typ där brödknivar, kockknivar och universalknivar var de vanligast förekommande.

Tidigare i somras frågade vi oss, i samband med att vi skrev om redundanta normalprylar för oftaanvändning, om vi verkligen behöver och använder våra fyra olika köksknivar. Det visade sig vara en knivigare fråga än vi först trodde då Herr Minimalist anser att vi skulle klara oss med enbart den största kockkniven medan jag fortfarande ser ett behov av två av våra totalt fyra knivar.

Vi är dock helt överens om att den minsta fruktkniven är onödig samt att en separat brödkniv faktiskt inte behövs. Något som jag för övrigt inte alls var övertygad om tidigare. Jag är uppväxt med och upplärd att en brödkniv ingår i varje knivset. När mina köksknivar i samband med samboskapet fick ge vika för Herr Minimalists mer kvalitativa knivset, insåg jag dock att har man bara tillräckligt vassa knivar så behövs faktiskt ingen speciell brödkniv. Dock är det ibland svårt att ifrågasätta och ändra vanor och tankemönster vi är uppväxta med, som att det till exempel krävs en specialkniv för bröd, fisk eller frukt.

Hur många köksknivar har du och hur många av dem använder du så gott som dagligen?

Rensning i köksskåpen

Vi har varit inne på det i tidigare inlägg, hur många tallrikar, glas och muggar behöver du egentligen äga och förvara i ditt hem?

När vi (Herr och Fru Minimalist) träffades för ett par år sedan visade det sig att vi hade samlat på samma porslin (Höganäs) i samma färgnyans och naturligtvis uppstod genast äktenskapstycke. När vi flyttade ihop något år senare betydde det att vi fick en relativt stor porslinssamling i köksskåpen. Exempelvis har vi fram tills nyligen haft 21 vanliga tallrikar, utöver de fyra tallrikar som vi kallar för pastatallrikar då de är något djupare än de flata tallrikarna men ändå inte lika djupa som soppskålar.

Mugg- och koppsamlingen bestod plötsligt av 9 stora, 2 mellan och 3 små koppar för te eller kaffe.

Eftersom vi haft utrymme i köksskåpen för alla delar i servisen, de är enhetliga i färgen och används regelbundet, har vi inte brytt oss om att rensa mer ingående bland dessa men under semestern gick vi igenom porslinssamlingen och gjorde oss av med följande överflödigt porslin:

Tallrikar 8 stycken. Eftersom vi hade så många tallrikar (21 stycken) hann vi aldrig äta på alla innan det sedan länge redan körts en diskmaskin. Vi rensade bort de tallrikar som var mest slitna och har nu 13 tallrikar kvar. Ganska många med tanke på att vi är två personer i hushållet, men vår stora diskmaskin fylls numera oftare upp med samtliga tallrikar så vi behåller dessa 13 tillsvidare.

Tekopp 1 styck. En tekopp hade blivit lite kantstött och den passade vi på att göra oss av med. Vi sparade 8 tekoppar och det känns som en gedigen samling att ha kvar åtminstone tills vidare.

Kaffekoppar 3 stycken. Ingen av oss dricker kaffe och när vi har gäster har vi två små tekoppar kvar som fungerar fint. Dessutom tror vi att det går att dricka kaffe även ur de stora tekopparna om så skulle behövas. :)

Fat till koppar 5 stycken. De träfat som hör till våra kaffe- och tekoppar användes aldrig utan stod bara i ett hörn av kökskåpet och tog plats så dessa passade vi nu på att göra oss av med.

Som vanligt när vi rensar i ett utrymme hittar vi ytterligare saker att rensa. I detta fall passade vi på att rensa ut 12 av totalt 20 snapsglas då dessa ytterst sällan används. Dessutom åkte två glasvaser och en cocktailshaker som vi aldrig använder med i bara farten. :)

Vi hoppar kunna sälja majoriteten av det utrensade prylarna på loppis eller liknande.

Plötsligt blev det betydligt luftigare i flera av våra köksskåp och vi kunde passa på att möblera om lite bland porslinet och glasen. Det är helt klart värt att fundera kring hur många uppsättningar du egentligen behöver av respektive tallrikssort, koppar, glas etc, och vad som faktiskt används regelbundet. Jag (Fru Minimalist) har samlat på mig min porslinsserie under tio år och självklart har det kommit med förvaringskärl, fat och koppar som jag aldrig använt då presenterna och köpen inte utgått från ett konkret behov, utan från ett samlande på en porslinsserie.

Hur många delar har du i din porslinsserie och hur många delar används regelbundet?

Om jag vore en pryl

När jag var barn så sparade jag på saker. Det handlade inte om sparade i form av samlande utan sparande i den bemärkelse att jag använde mina favoritsaker så lite och försiktigt som möjligt så att de inte skulle slitas ut eller gå sönder.

Jag hade samtidigt något som kan liknas vid empati för saker, det vill säga jag hade känslan av att de skulle kunna bli ledsna respektive glada beroende på hur jag hanterade dem. Och det gällde inte enbart mjukisdjur utan alla möjliga typer av saker, allt från fiskedrag till smörknivar.

Det ledde till att flera av mina favoritsaker inte kom till speciellt mycket användning när de var som mest aktuella utan istället sparades, eller kanske skonades, år efter år tills de en dag blev omoderna eller inaktuella.

Häromdagen blev jag påmind om min lite märkliga inställning till saker som barn och filosferade kring hur en sak egentligen skulle vilja bli behandlad om vi låtsas att den faktiskt har en vilja.

Om jag vore en sak så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet. Den dag jag av en eller annan anledning inte längre är aktuell vill jag ha kommit till maximal nytta under min verksamma tid.

Vore jag till exempel en sked skulle jag vilja skyffla mat varje dag, istället för att klassas som finbestick och bara plockas fram ett fåtal gånger per år.

Vore jag en skjorta skulle jag inte vilja hänga bland så många liknar att jag på min höjd användas några gånger om året, utan istället bäras så frekvent att jag nöts ut innan jag blivit omodern eller inaktuell.

Vore jag en bok skulle jag inte vilja läsas enbart en gång och därefter förvaras som en trofé i bokhyllan tills det är dags för arvskifte utan istället läsas från pärm till pärm av ägare efter ägare tills min pärm är så kantstött att mina blad börjar falla ur.

Har du några olyckliga prylar liggandes undangömda i ditt hem som skulle vara betydligt lyckligare om de kom till frekventare användning antingen hos dig eller en ny ägare?

Kasta glas i glashus

Vattenglas, ölglas, rödvinsglas, vitvinsglas, shotsglas, champagneglas, whiskeyglas, drinkglas, martiniglas, snapsglas, dessertvinsglas, glögglas och barnglas. Många svenska hem tenderar att husera en stor del av glasen ovan och naturligtvis inte enbart lika många som man är personer i hushållet utan oftast någonstans mellan åtta och tjugofyra identiska glas av varje sort. Men måste det vara så?

Det första du bör fråga dig är ifall vissa av glasen kanske kan användas för flera olika typer av drycker? Hur smakar till exempel det vita vinet om vi måste dricka det ur ett något mindre rödvinsglas och hur skulle middagsgästerna reagera om champagnen serverades ur ett vinglas?

Det andra du bör fråga dig är ifall alla dessa glas fyller ett frekvent och konkret behov eller om du primärt införskaffat många av dem för att du förväntar dig att omgivningen i sin tur förväntar sig att du ska ha dem? Kan det vara så att vissa av glasen i praktiken inte använts på flera år eller till och med aldrig kommit till användning?

Det tredje du bör fråga dig är ifall du verkligen behöver en fullt så stor uppsättning av de glastyper du frekvent använder? Hur många är ni i hushållet, hur ofta har ni någon form av bjudning och hur många är ni oftast vid de tillfällena?

Det sista du bör fråga dig är om din glasuppsättning skulle se annorlunda ut om du hade möjligheten att hyra in glas vid de få tillfällen då dina behov växer utöver det vanliga? Hur många glas skulle du i så fall behöva äga för vardagsbruk?

Den sista frågan låter kanske hypotetisk men i de flesta större städer går det idag att hyra olika typer av glas för 3-4 kronor styck. Det gör inköpet av de 24 champagneglasen, som görs för säkerhets skull, för att man bör ha dem i sin glasuppsättning, helt onödigt. 

Så hur ser det ut hemma hos oss? Jo, även vi har samlat på oss en hel del glas över tiden även om vi även här redan rensat rätt friskt sista året, framför allt i samband med att vi blev sambos:

  • Vattenglas 10
  • Vinglas 12
  • Champagneglas 12
  • Whiskeyglas 4
  • Snapsglas 20
  • Glögglas 6

Idag har vi alltså 32 glas per person i hushållet!

För vår del har vi sakta med säkert och relativt omedvetet samlat på oss de mängder av glas vi har idag. Några har köpts för att användas dagligen, några har vi fått i gåva och andra har vi köpt för ett speciellt tillfälle. Några av glasen används frekvent medan andra står oanvända år ut och år in och väntar på beröring, vilket förmodligen kommer att ske först om eller då vi flyttar till nytt boende, om vi inte hinner rensa ut dem innan dess vill säga.

Att vi har ett stort antal snapsglas beror på att jag (Fru Minimalist) tidigare köpte och samlade på snapsglas som souvenirer vid resor. Ett snapsglas per land eller stad som besöktes. Med nya minimalistiska glasögon på ser det dock ut som att denna typ av glas snart kommer lämna vårt hem.

Vi skulle förmodligen få diska glas för hand om vi hade färre vattenglas och kanske skulle det uppstå något tillfälle då vi blir tvungna att dricka någon dryck ur ett otypiskt glas då och då, om vi bortser från hyralternativt, men det skulle garanterat inte gå någon nöd på oss om vi gjorde oss av med några sorters glas och minskade på antalet. 

Hur många glas har ni per person i hushållet? Och vilken typ av glas kan du tänka dig att göra dig av med om du måste välja minst en glastyp?

Allt från minimalister till samlare

Extrema åsikter och livsstilar väcker ofta intresse och uppmärksamhet, speciellt i olika typer av media. I Sydsvenskan har det i veckan skrivits en intressant artikelserie som sträcker sig hela vägen från extrem minimalism till extremt samlande.

Längst ner i artikeln om extrem minimalism finns faktiskt en länk till vår blogg, vilket vi så klart tycker är väldigt roligt! Ett lustigt sammanträffande var dock att innehållet i artikeln handlar om en person som bestämt sig för att leva med exakt hundra ägodelar och dagen innan artikeln publicerades lade vi av en slump upp ett inlägg där vi ifrågasätter just denna typ av minimalism.

Därför tänkte vi ta tillfället i akt och utveckla detta ytterligare. I Sydsvenskans artikel står bland annat följande: 

”Samtidigt kan den minimalistiska tillvaron leda till en del praktiska svårigheter. Att bjuda hem ett gäng vänner på middag kan vara lättare sagt än gjort om såväl köksstolar som tallrikar och bestick är utrensade.”

Det här är ett bra exempel på en av anledningarna till att vi inte förespråkar extrem minimalism. Minimalism ska inte krångla till det och göra livet svårare än det behöver vara. Vår syn är att man ska äga precis det man behöver och använder men inte mer. Har man till exempel ofta mindre grupper av vänner på besök finns det goda argument för att äga till exempel fyra till sex uppsättningar tallrikar, bestick och glas även om man kanske inte behöver sexton uppsättningar, vilket verkar vara mer regel än undantag idag.

I samma artikelserie finns en intervju med en annan person som samlar på allt från reklampennor och snusdosor till skolplanscher och djurkranier. Hemmet är långt ifrån minimalistiskt inrett vilket tilltalar ägaren med följande motivering:

”Med bara soffa och tv i vardagsrummet blir hemmet som en steril utställningslokal. Det är inget som tilltalar mig. Jag skulle nog uppleva det som ganska torftigt, det känns nästan som att personen inte brinner för något. Jag trivs när det är lite belamrat, det känns mer som ett bebott hem.”

Det här är ett bra exempel på ett klassiskt försvar mot eller missförstånd kring minimalism. Man använder sig av nackdelarna med extrem minimalism för att försvara sin extrema maximalism eller samlande. Skulle man analysera hur majoriteten av oss som strävar mot ett minimalistiskt leverne de facto lever och bor så är vår uppfattning att den bild han beskriver, det vill säga extrem minimalism, kommer att vara extremt ovanlig.

Självklart kan även ett minimalistikt hem vara mysigt inrett med ett fåtal utvalda prydnadssaker och tavlor som framhävs desto mer när det inte är proppfullt med andra saker som kämpar om uppmärksamhet och fokus. Och det är precis detta som är grundtanken med minimalism, det vill säga att framhäva det som är av värde genom att eliminera det som är onödigt.

Vi vill förresten även kort uppmärksamma Eva Maria, som brukar läsa vår blogg, som även hon var med i en egen artikel i serien och visade upp en mer balanserad bild av en vanlig familj som strävar efter att leva mer minimalistiskt. Ett klokt citat från Eva Maria som vi bara kan instämma med, får avsluta det här inlägget:

”En del tänker att de ska vara klara med utrensningen på en helg. Men man måste acceptera att det tar betydligt längre tid än så. Många prylar har det tagit flera år att samla ihop, så det är inte så konstigt att det tar tid att rensa ut.”

Fortsatt trevlig helg!