Etikettarkiv: spara

Spara pengar till barnen

I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.

Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:

  • Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
  • Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
  • Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
  • Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
  • Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa. 
  • ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
  • Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).

När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.

Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.

Spara minimalistiskt i fonder och aktier

När det gäller att spara minimalistiskt i fonder och aktier finns det några saker att tänka på om man är alldeles i början, för att på sikt bespara sig tid och energi. För vissa blir investerandet en rolig hobby som det läggs ner mycket tid och energi på. Men om du inte vill att detta ska bli ditt nya heltidsjobb kan det vara bra att tänka till innan för att slippa fatta nya beslut varje månad, ständigt värdera ny information och slippa lägga ner oändligt med tid, när du kanske egentligen vill frigöra mer tid.

Här är tre tips längs vägen:

Prioritera. Eftersom tiden är ett av de bästa sätten att få pengar att växa med ränta-på-ränta-effekten så gäller det att prioritera sitt sparande och helt enkelt sätta igång om du inte redan gjort det. Sparande i fonder och aktier har trots allt varit bättre än räntesparande över tid. Har du inget som helst intresse så se då till att automatisera så mycket som möjligt enligt punkten nedan och att välja ett par olika fonder med låg avgift. Då kan det räcka att du gör en årlig översyn om det är något du vill ändra gällande innehåll eller sparbelopp. För många växer intresset när man väl börjar och ser effekten av sparandet. Prioritera även sparandet på så vis att pengarna förs över snarast efter lönen kommit in, från ditt lönekonto till ditt ISK/aktiedepå.

Jag är glad att jag prioriterade sparande innan vi fick barn och fick upp intresset medan jag hade mer tid och mindre utgifter. Det är så lätt att tänka ”det gör jag sen, när jag blir vuxen, har fått högre lön etc”. Nu när jag investerat mina sparpengar ett par år ser jag det som större risk att stå utanför aktie- och fondmarknaden än att vara i den.

Automatisera. Jag förespråkar stor andel automatisering av ditt sparande för att slippa tänka och komma ihåg detta varje månad. Även om du får upp intresset när du börjar och regelbundet vill kolla hur det går, så är det skönt att inte behöva administrera överföringar och köp varje enskild månad, liksom att slippa fatta nya beslut vad du ska göra med sparpengarna. Samt kunna vara julledig och ha semester och att pengarna ändå investeras och förhoppningsvis växer. Ett sätt att göra det är att ha automatisk överföring från lönekontot till ditt ISK eller aktiedepå, och att där ha automatiskt månadssparande i lämpliga fonder. Se till att fondköpen/månadssparandet görs någon dag efter överföringen så pengarna hinner komma in på kontot.

Själv låter jag fondsparandet sköta sig själv och gör ungefär årligen en översyn om jag vill lägga till eller ändra månadssparandets belopp eller valet av fonder. Däremellan går jag in och köper aktier för en liten summa pengar ungefär en gång i månaden.

Digitalisera. Glöm bankrådgivare och fysiska bankkontor och håll dig digitalt. Då får du bättre koll på vad du investerar i, även om storbankerna vill få dig att tro annat, du får bättre kontroll över kostnaderna och du slipper betala många dyra avgifter. Det är enkel matematik, storbanker med flera fysiska kontor, kräver många medarbetare och har en i övrigt stor organisation som ska ha sitt. Det kostar mer pengarna än de mindre nischbankerna som sköter det mesta digitalt och då kan ta mindre betalt för samma tjänster (courtage mm).

Själv har jag både aktiedepå och ISK hos två av nischbankerna, men fokuserar mest på en av dem. Hos den andra är allt automatiserat och sköter sig själv med insättningar och fondköp.

Hur har du gjort för att slippa lägga allt för mycket tid och energi på ditt sparande och dina investeringar?

Sparande och minimalism

Finns det någon relation mellan minimalism och att spara pengar i aktier och värdepapper? Kanske tänker många på den frugala livsstil som många stora ekonomibloggar antagit där majoriteten av inkomsterna går till investeringar i aktier och värdepapper som ger avkastning. Efter många års sparande har de med lite tur i tajming och val av investeringar skapat sig ett självspelande piano. Det vill säga de får så pass stor avkastning att det kan jämföras med någon form av hyfsat regelbunden lön och behöver därmed inte arbeta, eller kan i alla fall arbeta betydligt mindre och ofta med något helt annat än de gjorde tidigare.

Eftersom ekonomisk frihet inte är något vi strävar mot tänkte jag inte skriva om hur du skapar dig det självspelande pianot, det finns det många andra som redan gör betydligt bättre (exempelvis Fabror Fri eller Joel Bladh). Däremot märker jag ett stort intresse för det här med sparande i värdepapper varje gång jag skriver om det på Instagram eller Instastories. Och en minimalistisk livsstil kan ofta ge mer pengar över i och med exempelvis;

  • Minskad onödig konsumtion
  • Mindre och billigare bostad
  • Försäljning av överflödiga prylar och kläder
  • En generellt mer sparsam livsstil

Att bo litet är ofta ett billigare alternativ.

Tillbaka till den initiala frågan, finns det någon relation mellan minimalism och investeringar i aktier och värdepapper? Ja, det tycker jag, på flera plan.

Jag tänkte i en serie inlägg skriva lite kort om hur jag tänker kring det här med sparande i aktier och fonder. Och jag säger jag, för i vår familj är det främst jag som är risktagaren som placerar mina egna och barnens pengar på börsen. Herr Minimalist har hellre pengarna på andra platser än börsen. Åtminstone fram tills vi köpt större bostad, vilket vi räknar med att göra inom ett år.

Har jag alltid varit en ”Spara”? Nej det skulle jag inte säga. När jag började jobba vid 14-års ålder och de efterföljande tio åren gick majoriteten av mina pengar till löpande konsumtion av dyra märkeskläder och kortsiktiga sparmål som resor med vänner. I 25-års åldern började jag förstå att jag också behövde spara långsiktigt till exempelvis handpenning för bostad, dyrare inköp och oförutsedda utgifter. Ytterligare några år senare började mitt intresse för fonder och aktier.

Spara och Slösa, vem är du? :)

I perioder har intresset varit stort och jag har tittat till min aktieportfölj i princip dagligen. Vill man kan man få ytterligare ett heltidsjobb på köpet när man börjar intressera sig för aktier och värdepapper. Det finns oändligt mycket att läsa, fördjupa sig i och göra egna analyser över. Men här har jag försökt minimera och automatisera, vilket jag skriver mer om i kommande inlägg, för jag vill inte ha ytterligare ett jobb. :)

I inläggen på temat sparande tänkte jag skriva om följande i några veckor framåt:

  • Spara minimalistiskt i fonder och aktier
  • Spara pengar till barnen
  • Spara mer hållbart
  • Boktips på tema sparande

Eventuellt blir det något ytterligare inlägg beroende på vilka frågeställningar som dyker upp i kommentarsfältet. Vill du veta hur du gör för att öppna en depå eller ett ISK så är det inget jag kommer beskriva för det beskriver nischbankerna så bra på sina hemsidor och du gör det själv på 3 minuter med ett mobilt bank-id. Likaså kommer jag inte ge konkreta tips på värdepapper att köpa, det finns det andra som gör bättre och mer trovärdiga analyser över.

Har du några funderingar kring det här med sparande i aktier och värdepapper?

Använd second hand-marknaden som förråd

Här om dagen när jag vabbade passade jag på att rensa ut barnkläder som lillebror växt ur. Eftersom det är oklart huruvida vi kommer försöka skaffa fler barn i framtiden känns det bättre om dessa kläder kommer till användning hos någon annan nu, än att de ska ligga i en låda hos oss på obestämd tid. Skulle vi få ett tredje barn i framtiden kan vi köpa kläderna second hand.

Det här tillvägagångssättet kallar vi att använda second hand-marknaden som externt förråd. När du inte behöver något under en längre tid eller på obestämd framtid, så säljer du helt enkelt sakerna direkt. Skulle behov uppstå igen i framtiden så införskaffar du en begagnad men fullgod lösning igen. Detta fungerar såklart allra bäst för saker som du inte är så noga med, men gör också att saker kommer i omlopp medan de fortfarande är aktuella.

Hur många har inte fått lådor av mor- och farföräldrar med gamla leksaker och kläder från sin egen barndom, där stor del av det som sparats, av olika anledningar inte kunnat användas? Kanske för att kläder tappat i elasticitet, blivit förstörda av fukt, att man numera vet att vissa plastleksaker är giftiga och därför inte vill att ens barn ska leka med dem, med mera.

Tänk om alla dessa saker som förvarats i ibland 30-års tid, hade fått komma till användning medan de fortfarande var aktuella och fräscha. Då hade andra familjer sluppit köpa nyproducerade varor (för dina hyllvärmare kan ju orsaka andras nykonsumtion). Istället för att vänta och vänta på att det någon dag ska komma ett lämpligt barnbarn som kanske, eventuellt kan ha eller leka med vissa av sakerna.

Är det värt att förvara något i flera decennium för att få uppleva några enstaka tillfällen då ens barn eller barnbarn bär något jag själv en gång burit? Eller för att de ska få åka samma barnvagn, samma pulka eller leka med samma dockhus. Är det inte bättre att saker kommer till användning här och nu tills de slitits ut?

Behöver jag säga att våra eventuella framtida barnbarn inte kommer bära plagg som deras föräldrar (dvs våra barn) hade när de var små. Eller få åka samma cykel etc. ;)

Hur tänker du kring det ovanstående och kan du tänka dig att använda second hand-marknaden som externt förråd?

Storasyster i samma pulka som jag åkte i som barn och som mina föräldrar sparat.

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)

Saker vi sparar till barnen

Så här efter jul påminns många om vad mycket saker barnen har och kanske framför allt får. Vi har flera gånger fått frågan om vilka prylar vi sparar till barnen, och det tänkte vi nu besvara. Till att börja med kan man ju fråga sig om man sparar saker från barnen för sin egen skull, eller till barnen för deras och  efterlängtade barnbarns skull. :)

Vanliga barn- och bebissaker att spara är exempelvis de första skorna, första klädesplaggen eller (föräldrarnas) favoriter av de sistnämnda. Första passfotot och barnens favoriter bland mjukisdjur, böcker och leksaker. Liksom id-bandet/armbandet mamma och bebis får vid förlossningen, en hårlock, teckningar. Likaså någon sorts hand- och fotavtryck.

passfoton_blogg

Vi planerar att spara endast ett fåtal saker. Vi går igenom det kategori för kategori nedan.

Kläder och skor. Vi kommer inte spara ett enda klädesplagg. Här har vi gått tillbaka till oss själva, hur kände vi när det fanns 30-35 år gamla kläder att ärva. Visst är det lite gulligt att Storasyster Minimalist har en t-shirt som Herr Minimalist hade när han var i knappa 2-års åldern. Men det är en t-shirt av totalt 3-4 kartonger med kläder och skor sedan barndomen. Likaså bland kläder som Fru Minimalist haft, det är ytterst få plagg som använts. Mycket för att kläderna inte haft bra stretch eller känts fräscha efter 30-35 år i en kartong på en vind, eller helt enkelt för att de blivit slitna. Våra barn har åkt hem i samma klädesplagg från BB och det har varit en ärvd vit body med svarta ränder som du ser på bild nedan. Vi skänker eller säljer hellre barnkläderna medan de fortfarande är fräscha än förvarar dem i en låda i ca 30 år.

bebisskor

Barnets första skor är vanligt att spara. På fotot är Fru Minimalist gravid med Storasyster Minimalist.

lillebror_hemgang

Böcker och leksaker. Barnen har varsin ångestframkallande ”Första-året-bok” som vi alltid missar att fylla i olika utvecklingssteg i. Några sidor har blivit ifyllda i Storasyster Minimalists bok. Lillebrors är ännu oöppnad så här mer än ett halvår efter födseln (!), ångestframkallande var ordet. :) Några barnböcker planerar vi inte att spara, förhoppningsvis blir de vällästa av flera barn så de mer eller mindre slits ut.

Gällande leksaker kommer vi förmodligen spara lego. Detta är något våra föräldrar sparat och en av få plastleksaker vi bestämt oss för att ta in i hemmet. Ännu är våra barn för små för vanligt lego, men inom ett par år blir det användbart och uppskattat, inte minst av oss föräldrar. Vi hyr leksaker via Bundling numera och kan därav prova på många olika leksaker istället för att köpa.

Mjukisdjur och snuttefilt. Favoritmjukisdjuren på bild nedan, Doddi från Geggamoja, används dagligen tillsammans med en snuttefilt från samma märke. Om vi går tillbaka till oss själva så användes mjukisdjur på ett eller annat sätt upp i tonåren, så dessa kommer förmodligen bli kvar i hemmet länge vare sig vi vill eller inte. :) Snuttefiltarna åker nog ut när de inte längre används, men än så länge får de följa med till många ställen, tur de är små och kan tvättas. :)

Doddi med sin nya kompis.

Doddi med sin nya kompis.

Dopgåvor. Både Storasyster Minimalist och Lillebror Minimalist fick smycken i dopgåva som var av det finare slaget och kommer sparas tills de blir äldre. Övriga dopgåvor som böcker, leksaker, ryggsäck med mera, räknar vi inte med att spara när de inte längre används, förutom de personliga barnfiltarna vi skriver om nedan.

Barnfiltar. Barnfiltarna de fick i dopgåva som är personliga med namn, födelsedatum, vikt och längd kommer att sparas. Än så länge används dessa dagligen, så de är inget som läggs undan i någon låda just nu. Vi kommer spara och använda dem så länge de håller sig fräscha. Övriga barnfiltar skänker eller säljer vi hellre än sparar, men förmodligen kommer de användas flera år till innan det är dags att göra sig av med dem.

dopfilt_personlig

Teckningar och förskolepyssel. Vi låter teckningar sitta uppe på kylskåpet en vecka innan vi antingen slänger eller sparar i en pärm. Vi planerar att spara några teckningar från varje termin för att kunna följa utvecklingen. Övrigt förskolepyssel tänker vi använda eller låta pryda hemmet under en kortare period, men när påsken, julen etc är över, så är även livstiden för pysslet det. Då slänger vi det är planen, om det inte är ett fall för vår egen nostalgilåda… :)

Pengar och värdepapper. Vi sparar barnbidraget på ett gemensamt ISK-konto där vi köper aktier och fonder till barnen. Vi vill inte ha ett konto som blir barnens när de blir myndiga eller varsitt konto där pengarna kan växa olika beroende på födelseår, timing och val av värdepapper. Pengarna är tänkta att användas till exempelvis körkort, studier eller bostad.

Så för att summera vad vi sparar till barnen:

  • ”Första-året-bok”
  • Lego
  • Deras respektive mjukisdjur
  • Smycken de fått i dopgåva
  • Personliga barnfiltar
  • Ett urval av teckningar
  • Pengar och värdepapper

Vad har du sparat till dina barn? Och vad var du glad över att dina föräldrar sparade från din barndom? :)

5 frågor för att undvika felköp

Alla har vi gjort felköp här i livet och kommer så att göra även framöver. Det är ingen idé att gräva ner sig i retroaktiv shoppingångest varje gång, utan lär av misstagen och gå vidare. Det finns dock ett par frågor du kan ha i bakhuvudet för att undvika felsteg och felköp. Helt enkelt för att undvika att du kommer hem med prylar och plagg som du senare ångrar, för att de inte används eller för att de tar mer energi och tid i anspråk än de ger tillbaka.

Innan du konsumerar en pryl, sak eller plagg, nästa gång, ställ dig då dessa 5 frågor först:

1. Behöver jag den här?
Föreligger ett konkret behov, det vill säga har du tidigare identifierat ett behov och nu hittat den optimala lösningen? När det rör sig om kläder bör du fundera en extra vända kring om du inte redan har något plagg i garderoben som liknar och fungerar lika bra som det du funderar på att köpa. Vissa har en regel att om saken kostar över ett visst belopp måste de vänta X antal dagar innan de får slå till. Ibland faller saken i glömska när fokuset flyttas eller humöret blir bättre, och då låg det förmodligen inget konkret behov bakom köpimpulsen. Har du däremot tänkt på den varje dag sedan du såg den, finns det kanske en konsumtionsgrund trots allt.

2. Var ska jag förvara den?
Har den en naturlig plats i hemmet för att det är en ersättningsprodukt, eller behöver du rensa bland befintliga ägodelar för att göra plats och är det i så fall värt det? Med större boende behöver du inte ställa dig denna fråga av rent praktiska skäl, men det betyder inte att du inte borde fundera över den och besvara den.

3. Vad kräver den för underhåll?
Hur kräver saken att du eller någon annan underhåller den, ska den tvättas, putsas, lagas, uppdateras eller annan typ av mer eller mindre regelbundet underhåll? Kan du göra det själv eller behöver det göras av någon annan? Bli medveten kring vad som krävs av dig i tid och/eller pengar framgent för att kunna avgöra om du är beredd att lägga detta utöver själva grundpriset för saken. En bil behöver exempelvis regelbundet service, byta däck, tvättas med mera, något som personer som aldrig ägt en bil tidigare lätt glömmer initialt, medan det där plagget som såg så fint ut i butiken kan kräva dyr kemtvätt om du inte är uppmärksam.

4. Har jag råd med den?
Behöver du ta avbetalning eller lån för att köpa saken är det ett tecken på att du egentligen inte har råd med den. Billån är förvånansvärt vanligt förekommande, även om det för vår del känns helt otänkbart. Bostadslån är såklart en helt annan sak, särskilt i en storstad. När det gäller vanliga konsumtionsprylar eller resor bör du givetvis aldrig ta lån, men det kan också handla om att du sätter en mental gräns för vad ett klädesplagg faktiskt får kosta för att du ska anses ha råd. 

5. Vad gör jag när jag inte längre behöver den?
En fråga som många glömmer att ställa sig, men ack så viktig. Har prylen ett andrahandsvärde och går enkelt att sälja när den inte fyller tillräckligt stort behov för dig? Även saker du räknar med att använda tills de ”dör” förtjänar att få frågan eftersom du även då behöver göra dig av med den. Kanske kan vissa delar återanvändas, eller kräver att du kör iväg till tippen eller återvinningscentralen.

På bilden till inlägget syns två av Fru Minimalists finaste och dyraste klänningar, men också två av de mest onödiga klädinköpen genom åren. De hade inte fått följa med hem om frågorna ovan hade ställts först. De köptes inför två olika bröllop och jag hade garanterat kunnat hitta såväl ett billigare alternativ, som en befintlig klänning i garderoben. Klänningarna trängs nu i garderoben, kräver såklart kemtvätt vid minst fläck samt efter en svettig fest. Jag hade råd med dem rent ekonomiskt, men tyvärr är andrahandsvärdet lågt, trots att de kostade ett par tusen och är av ett välkänt märke som Karen Millen. Dessutom kommer jag förmodligen aldrig mer i dem då jag var betydligt smalare vid köptillfället än nu 10 år senare, även som icke-gravid. Istället för att gräma mig över dessa köp har jag tagit lärdomar som jag skrivit om här.

Ett bonustips för att undvika dåliga inköp: Lär dig att känna igen dina egna signaler. Rör det sig om tröstshopping, eller kanske glädjeshopping för att fira något, eller försöker du göra en samling eller uppsättning perfekt och komplett? Då ska varningsklockorna ringa och stoppskylten blinka, och du bör göra som i punkt 1, sova på saken ett par dagar.

Har du gjort något felköp och vilken av frågorna ovan glömde du i så fall att ställa till dig själv?