Etikettarkiv: spara

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)

Saker vi sparar till barnen

Så här efter jul påminns många om vad mycket saker barnen har och kanske framför allt får. Vi har flera gånger fått frågan om vilka prylar vi sparar till barnen, och det tänkte vi nu besvara. Till att börja med kan man ju fråga sig om man sparar saker från barnen för sin egen skull, eller till barnen för deras och  efterlängtade barnbarns skull. :)

Vanliga barn- och bebissaker att spara är exempelvis de första skorna, första klädesplaggen eller (föräldrarnas) favoriter av de sistnämnda. Första passfotot och barnens favoriter bland mjukisdjur, böcker och leksaker. Liksom id-bandet/armbandet mamma och bebis får vid förlossningen, en hårlock, teckningar. Likaså någon sorts hand- och fotavtryck.

passfoton_blogg

Vi planerar att spara endast ett fåtal saker. Vi går igenom det kategori för kategori nedan.

Kläder och skor. Vi kommer inte spara ett enda klädesplagg. Här har vi gått tillbaka till oss själva, hur kände vi när det fanns 30-35 år gamla kläder att ärva. Visst är det lite gulligt att Storasyster Minimalist har en t-shirt som Herr Minimalist hade när han var i knappa 2-års åldern. Men det är en t-shirt av totalt 3-4 kartonger med kläder och skor sedan barndomen. Likaså bland kläder som Fru Minimalist haft, det är ytterst få plagg som använts. Mycket för att kläderna inte haft bra stretch eller känts fräscha efter 30-35 år i en kartong på en vind, eller helt enkelt för att de blivit slitna. Våra barn har åkt hem i samma klädesplagg från BB och det har varit en ärvd vit body med svarta ränder som du ser på bild nedan. Vi skänker eller säljer hellre barnkläderna medan de fortfarande är fräscha än förvarar dem i en låda i ca 30 år.

bebisskor

Barnets första skor är vanligt att spara. På fotot är Fru Minimalist gravid med Storasyster Minimalist.

lillebror_hemgang

Böcker och leksaker. Barnen har varsin ångestframkallande ”Första-året-bok” som vi alltid missar att fylla i olika utvecklingssteg i. Några sidor har blivit ifyllda i Storasyster Minimalists bok. Lillebrors är ännu oöppnad så här mer än ett halvår efter födseln (!), ångestframkallande var ordet. :) Några barnböcker planerar vi inte att spara, förhoppningsvis blir de vällästa av flera barn så de mer eller mindre slits ut.

Gällande leksaker kommer vi förmodligen spara lego. Detta är något våra föräldrar sparat och en av få plastleksaker vi bestämt oss för att ta in i hemmet. Ännu är våra barn för små för vanligt lego, men inom ett par år blir det användbart och uppskattat, inte minst av oss föräldrar. Vi hyr leksaker via Bundling numera och kan därav prova på många olika leksaker istället för att köpa.

Mjukisdjur och snuttefilt. Favoritmjukisdjuren på bild nedan, Doddi från Geggamoja, används dagligen tillsammans med en snuttefilt från samma märke. Om vi går tillbaka till oss själva så användes mjukisdjur på ett eller annat sätt upp i tonåren, så dessa kommer förmodligen bli kvar i hemmet länge vare sig vi vill eller inte. :) Snuttefiltarna åker nog ut när de inte längre används, men än så länge får de följa med till många ställen, tur de är små och kan tvättas. :)

Doddi med sin nya kompis.

Doddi med sin nya kompis.

Dopgåvor. Både Storasyster Minimalist och Lillebror Minimalist fick smycken i dopgåva som var av det finare slaget och kommer sparas tills de blir äldre. Övriga dopgåvor som böcker, leksaker, ryggsäck med mera, räknar vi inte med att spara när de inte längre används, förutom de personliga barnfiltarna vi skriver om nedan.

Barnfiltar. Barnfiltarna de fick i dopgåva som är personliga med namn, födelsedatum, vikt och längd kommer att sparas. Än så länge används dessa dagligen, så de är inget som läggs undan i någon låda just nu. Vi kommer spara och använda dem så länge de håller sig fräscha. Övriga barnfiltar skänker eller säljer vi hellre än sparar, men förmodligen kommer de användas flera år till innan det är dags att göra sig av med dem.

dopfilt_personlig

Teckningar och förskolepyssel. Vi låter teckningar sitta uppe på kylskåpet en vecka innan vi antingen slänger eller sparar i en pärm. Vi planerar att spara några teckningar från varje termin för att kunna följa utvecklingen. Övrigt förskolepyssel tänker vi använda eller låta pryda hemmet under en kortare period, men när påsken, julen etc är över, så är även livstiden för pysslet det. Då slänger vi det är planen, om det inte är ett fall för vår egen nostalgilåda… :)

Pengar och värdepapper. Vi sparar barnbidraget på ett gemensamt ISK-konto där vi köper aktier och fonder till barnen. Vi vill inte ha ett konto som blir barnens när de blir myndiga eller varsitt konto där pengarna kan växa olika beroende på födelseår, timing och val av värdepapper. Pengarna är tänkta att användas till exempelvis körkort, studier eller bostad.

Så för att summera vad vi sparar till barnen:

  • ”Första-året-bok”
  • Lego
  • Deras respektive mjukisdjur
  • Smycken de fått i dopgåva
  • Personliga barnfiltar
  • Ett urval av teckningar
  • Pengar och värdepapper

Vad har du sparat till dina barn? Och vad var du glad över att dina föräldrar sparade från din barndom? :)

5 frågor för att undvika felköp

Alla har vi gjort felköp här i livet och kommer så att göra även framöver. Det är ingen idé att gräva ner sig i retroaktiv shoppingångest varje gång, utan lär av misstagen och gå vidare. Det finns dock ett par frågor du kan ha i bakhuvudet för att undvika felsteg och felköp. Helt enkelt för att undvika att du kommer hem med prylar och plagg som du senare ångrar, för att de inte används eller för att de tar mer energi och tid i anspråk än de ger tillbaka.

Innan du konsumerar en pryl, sak eller plagg, nästa gång, ställ dig då dessa 5 frågor först:

1. Behöver jag den här?
Föreligger ett konkret behov, det vill säga har du tidigare identifierat ett behov och nu hittat den optimala lösningen? När det rör sig om kläder bör du fundera en extra vända kring om du inte redan har något plagg i garderoben som liknar och fungerar lika bra som det du funderar på att köpa. Vissa har en regel att om saken kostar över ett visst belopp måste de vänta X antal dagar innan de får slå till. Ibland faller saken i glömska när fokuset flyttas eller humöret blir bättre, och då låg det förmodligen inget konkret behov bakom köpimpulsen. Har du däremot tänkt på den varje dag sedan du såg den, finns det kanske en konsumtionsgrund trots allt.

2. Var ska jag förvara den?
Har den en naturlig plats i hemmet för att det är en ersättningsprodukt, eller behöver du rensa bland befintliga ägodelar för att göra plats och är det i så fall värt det? Med större boende behöver du inte ställa dig denna fråga av rent praktiska skäl, men det betyder inte att du inte borde fundera över den och besvara den.

3. Vad kräver den för underhåll?
Hur kräver saken att du eller någon annan underhåller den, ska den tvättas, putsas, lagas, uppdateras eller annan typ av mer eller mindre regelbundet underhåll? Kan du göra det själv eller behöver det göras av någon annan? Bli medveten kring vad som krävs av dig i tid och/eller pengar framgent för att kunna avgöra om du är beredd att lägga detta utöver själva grundpriset för saken. En bil behöver exempelvis regelbundet service, byta däck, tvättas med mera, något som personer som aldrig ägt en bil tidigare lätt glömmer initialt, medan det där plagget som såg så fint ut i butiken kan kräva dyr kemtvätt om du inte är uppmärksam.

4. Har jag råd med den?
Behöver du ta avbetalning eller lån för att köpa saken är det ett tecken på att du egentligen inte har råd med den. Billån är förvånansvärt vanligt förekommande, även om det för vår del känns helt otänkbart. Bostadslån är såklart en helt annan sak, särskilt i en storstad. När det gäller vanliga konsumtionsprylar eller resor bör du givetvis aldrig ta lån, men det kan också handla om att du sätter en mental gräns för vad ett klädesplagg faktiskt får kosta för att du ska anses ha råd. 

5. Vad gör jag när jag inte längre behöver den?
En fråga som många glömmer att ställa sig, men ack så viktig. Har prylen ett andrahandsvärde och går enkelt att sälja när den inte fyller tillräckligt stort behov för dig? Även saker du räknar med att använda tills de ”dör” förtjänar att få frågan eftersom du även då behöver göra dig av med den. Kanske kan vissa delar återanvändas, eller kräver att du kör iväg till tippen eller återvinningscentralen.

På bilden till inlägget syns två av Fru Minimalists finaste och dyraste klänningar, men också två av de mest onödiga klädinköpen genom åren. De hade inte fått följa med hem om frågorna ovan hade ställts först. De köptes inför två olika bröllop och jag hade garanterat kunnat hitta såväl ett billigare alternativ, som en befintlig klänning i garderoben. Klänningarna trängs nu i garderoben, kräver såklart kemtvätt vid minst fläck samt efter en svettig fest. Jag hade råd med dem rent ekonomiskt, men tyvärr är andrahandsvärdet lågt, trots att de kostade ett par tusen och är av ett välkänt märke som Karen Millen. Dessutom kommer jag förmodligen aldrig mer i dem då jag var betydligt smalare vid köptillfället än nu 10 år senare, även som icke-gravid. Istället för att gräma mig över dessa köp har jag tagit lärdomar som jag skrivit om här.

Ett bonustips för att undvika dåliga inköp: Lär dig att känna igen dina egna signaler. Rör det sig om tröstshopping, eller kanske glädjeshopping för att fira något, eller försöker du göra en samling eller uppsättning perfekt och komplett? Då ska varningsklockorna ringa och stoppskylten blinka, och du bör göra som i punkt 1, sova på saken ett par dagar.

Har du gjort något felköp och vilken av frågorna ovan glömde du i så fall att ställa till dig själv?

Spara eller använda dopljus

I samband med Bebis Minimalists dop fick vi ett traditionsenligt dopljus av Svenska Kyrkan. Här om veckan fick vi en fråga på bloggen från en person som sparat både sitt eget och sina tre barns ljus i en låda i förrådet i många år, men sedan rensat ut dem. ”Först kändes det jättefel men sen resonerade jag och min man att vi har kvar foton och doppresenter och det räcker.” Hon undrade nu hur vi resonerat kring Bebis Minimalist dopljus, och eventuella egna dito, kort och gott, ska dopsljuset sparas eller användas? :)

När vi fick dopljuset diskuterade vi huruvida vi bör spara detta och bara tända vid speciella tillfällen, en stund vid varje födelsedag eller spara till 18-årsdagen, tända dagar då livet känns svårt, med mera.

Vi kom fram till att vi hellre ser till att använda dopljuset ofta än att det står i något skåp år efter år, eller att det varsamt packas ner i en låda och glöms bort. Lite som vi skrev i inlägget Om  jag vore en pryl, så skulle jag vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål jag är avsedd för, men samtidigt självklart hanteras respektfullt utan slit och släng-mentalitet.

Under hösten hade vi dopljuset ståendes på tv-bänken och tände det vissa kvällar när andan föll på. Under julen brände vi ner nästan hela ljuset, men sedan bestämde Fru Minimalist att en del av ljuset skulle få vara kvar till Bebis Minimalist 1-årsdag i slutet av januari. Innan 1-årsdagen såg ljuset ut så här och nu har vi bränt ner hela ljuset. Ljusstaken lägger vi nog i nostalgilådan tills Bebis Minimalist eventuellt får någon egen liknande låda.

Snart är Bebis Minimalists dopljus ett minne blott.

Snart är Bebis Minimalists dopljus ett minne blott.

Visste du förresten att:

  • När ditt dopljus brunnit ner kan du kontakta din församling så får du ett nytt. Det är ju inte ”the dopljus” längre, men kan ändå vara fint om du vill tända dopljus även vid födelsedagar eller konfirmation senare i livet.
  • Dopljuset är en påminnelse om Jesus som sa att den som följer honom inte ska leva i mörker utan ha livets ljus. Jesus vill vara ett ljus i våra liv. Alla döpta får också en uppmaning att lysa upp livet för andra.

Vad har du gjort med ditt eget eller ditt barns dopljus? :)

Minimalistiska apptips – Tink (iOS)

Det här är det tionde inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar denna gång är appen Tink. Trots att den är helt gratis tillför den otroligt mycket värde i våra liv eftersom den hjälper oss att nå insikter kring vår privatekonomi och våra konsumtionsmönster, vilket motiverar ökat sparande och minskad konsumtion.

Tink fungerar så att du ger appen möjlighet att via BankID koppla upp sig mot dina bankkonton. Därefter laddar den hem ditt utdrag och kategoriserar alla dina utgifter i grupper som exempelvis boende & hushåll, mat & dryck, shopping, transport eller hälsa & skönhet per vecka, månad eller valfri tidslängd. Du har även möjlighet att sätta ekonomiska mål och appen varnar om du överskrider dessa samt om det generellt sker något fuffens som dubbeldragningar eller identitetsstöld.

Tink Examples

Jag personligen tycker att det är superintressant att se hur mitt spenderande förändras över tid samt vad jag faktiskt lägger pengarna på. Jag har som exempel nått följande insikter:

  • Mellan en tredjedel och fjärdedel av mina månatliga utgifter går i snitt till rena boendekostnader, trots att vi sambor och bor relativt litet.
  • När jag inte är pappaledig lägger jag mycket mer pengar på restaurangluncher men även restaurangmiddagar än väntat.
  • Våra resor tenderar att vara dyrare än jag tror eftersom jag ofta glömmer att räkna med kringutgifter utöver själva hotell, flyg och mat, som utflykter, taxi, utrustning, kontanter osv.
  • Min största rena shoppingkategori under 2015 är hemelektronik. Därefter kläder och accessoarer, böcker och spel samt sport och fritidsartiklar.
  • De senaste året har jag lagt 6000 kronor på kläder men bara 1000 kronor på presenter (stackars Fru Minimalist).
  • Jag borde nog ha köpstopp när det gäller e-böcker till min Amazon Kindle. ;)

Det som eventuellt talar emot Tink är att de självklart tjänar pengar på att analysera sina användares data. Data och analyser som de sedan säljer vidare, visserligen utan kopplingar till enstaka individer men ändå. Det vore även rätt läskigt om de drabbades av till exempel ett dataintrång, det vill säga Tink är inget för den svårt paranoide.

En annan sak som ligger Tink i fatet är att det inte lämpar sig speciellt väl för dem som inte betalar det mesta med kort. Då har Tink ingen data att analysera och resultatet blir av förklarliga skäl rätt ointressant.

Har du använt dig av Tink eller liknande tjänster tidigare och vad har du i så fall nått för insikter tack vare verktyget?

Minnet sitter inte i prylen

Det var natten till den 16 juni 2012. Det var mörkt och lite småkyligt men jag var taggad. Jag lämnade Herr Minimalist vinkandes glatt bakom mig, tog mina första tramptag och följde det pärlband av lampor som lyste upp den annars mörka vägen. Strax efter den första pausen började eländet.

Regnet började lite trevande men inom kort stod det som spön i backen. Ett par mil senare var jag genomblöt in till underkläderna. Som ett brev på posten började kroppsdel för kroppsdel att domna bort av kombinationen kyla, väta och vind. Kroppen blev en stelfrusen klump, händerna kunde inte längre växla och skulle jag behövt panikbromsa hade det kunnat sluta illa. Jag hackade tänder i takt med det smattrande regnet.

Jag ringde Herr Minimalist som låg och sov i vår lånade bil med modell större bagageutrymme. ”Jag åker 4 mil till, där finns ett värmetält, jag stannar där tills du kommer och hämtar mig, jag återkommer med besked när jag är där”. Jag drog på mig ett par torra strumpor jag haft i en påse i jackfickan och trampade vidare i regnet.

Jag återkom inte till Herr Minimalist förrän det var någon mil kvar till Motala och genomförandet var ett faktum. Någonstans mellan de torra strumporna och värmetältet började regnet sina och solen kika fram. Med några extra vaniljbullar och Snickers i fickorna motiverade jag mig att fortsätta och låta de värkande benen gå som i trans. Efter 30 mil rullade jag över mållinjen på Vätternrundan 2012.

Vätternrundan ska tydligen kunna vara vacker. Se soluppgången i Gränna eller Jönköping och det böljande gröna landskapet med utsikt över Vättern och Visingsö. Jag skulle verkligen vilja säga något vackert om landskapet, men jag minns inget, eller snarare såg inget. Huvudet var oftast nerborrat och smärtan i stora delar av kroppen hade tagit över.

Cykeln som jag genomförde Vätternrundan med har idag sålts och får nu göra en ny ägare glad och kommer åter att användas för sitt rätta ändamål. Den har gått ynka 100 mil, inklusive Vätternrundans 30 mil, och stått oanvänd i mina föräldrars villa i snart tre års tid. Det var dags att inse att det inom överskådlig framtid inte blir någon revansch med bättre förberedelser, förutsättningar och sluttid. Livet är inne i en ny livsfas och där ingår inte flera timmar på cykeln.

Men vi har ett minne för livet tillsammans jag och racern. Vi trotsade vädret och alldeles för få mil i benen och tog oss i mål på den Vätternrunda som flest deltagare någonsin brutit. Minnet och känslorna kring upplevelsen sitter inte i den fysiska cykeln eller i medaljen. Det sitter i huvudet. Och det är inte till salu eller på väg att rensas ut. :)

Har du något starkt minne förknippat till en pryl som du krampaktigt håller fast vid?

Som du frågar får du svar

Vad kan jag rensa ut och göra mig av med? Den frågan ställer vi oss någon gång i månaden när vi får ett plötsligt rensningssug. Vissa saker behålls på grund av ”om utifall att” och ”just in case”. En dag skulle ju just den där prylen kunna komma till användning. I vissa fall har vi till och med en intention att göra det där specifika projektet som innebär att saken skulle komma till sin rätt. Om du har tänkt så i flera månader eller kanske till och med år utan att starta projektet, kommer du förmodligen aldrig prioritera att genomföra det.

Det du kan göra för att underlätta utrensningen, är att vända på frågan och istället fråga dig själv: Vad behöver jag verkligen spara? Istället för att se vilka få prylar du kan rensa ut och eliminera, så frågar du dig vad du verkligen behöver behålla.

För att förenkla processen kan du även ställa efterföljande frågor till dig själv:

  • Använder jag den här prylen regelbundet? Om svaret är nej behöver du förmodligen inte spara den så länge den inte utgör något som inte går att använda, då kan du ställa nedanstående fråga istället.
  • Gör den här prylen mig innerligt glad när jag tittar på den? Om svaret är nej är det förmodligen dags att skänka eller sälja den.

Om du är osäker men tror dig komma använda prylen inom en snar framtid när du ska göra ”det”, så skapa en tremånaderslåda och lägg prylen där. Lägg in en påminnelse i kalendern och har du inte gjort ”det” innan dess så inser du förmodligen att det inte kommer ske inom överskådlig framtid och du kan lämna prylen bakom dig. Förhoppningsvis känner du dig friare när du gjort dig av med saken och har en mindre pryl att hålla fast vid.

När jag plötsligt började ställa frågan ”vad måste jag behålla/spara?” i samband med att jag rensade i garderoben nyligen, blev det plötsligt betydligt lättare att göra mig av med flertalet klädesplagg som jag vid tidigare rensningar valt att behålla.

Vårt tips inför helgen är att vända på rensningsfrågan enligt beskrivningen ovan. Vad behöver du verkligen spara? Berätta gärna om det kändes lättare att rensa ut något!