Etikettarkiv: stress

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Vara ute i skogen med barn

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Vi får en hel del frågor kring att vi spenderar mycket tid i skogen med våra barn, något som vi främst visar upp på Instagram där vi är mer personliga och visar mer av vår vardag. Frågor kring vad man kan göra, hålla till, vad man ska tänka på mm.

Vi vill att våra barn ska bry sig om naturen som vuxna, och sannolikheten för det ökar ju alltså då om vi spenderar tid där med dem som barn. Vi upplever själva skogen som en harmonisk och lugn plats att vistas på, vilket känns skönt och viktigt utifrån all stress och allt brus som finns i ens närhet idag och som är svårt att helt komma ifrån i vardagen.

”Rikast är den vars nöjen kostar minst”

Ett citat från Henry David Thoreau som passar bra när det gäller att uppskatta skogen. Men för att bli lite mer konkreta när det gäller att vara i skogen med små barn kommer här några tips (våra barn är 2 år respektive 3,5 år nu):

  • Resan är målet. Det spelar ingen roll hur många hundrameter eller km ni går, om ni inte hann dit du tänkt eller kom fram till den perfekta rastplatsen. Det viktigaste är att ta det i barnens takt och att se resan som målet. Sen kan man såklart locka dem framåt på diverse sätt så man slipper spendera hela skogsturen på grusvägen intill skogen bara för att det råkar finnas vattenpölar, stenar eller blåbär att plocka. ;)
  • God matsäck. En av höjdpunkterna är ändå att sätta sig i en skogsglänta, rulla ut liggunderlaget och plocka fram matsäcken. Vi brukar ha matmuffins eller smörgåsar med pålägg, frukt och ibland russin för att hålla humöret uppe. Men här funkar vad som helst, kalla pannkakor, smoothie, klämmis, pastasallad, grönsaksstavar etc. Vi har alltid te i vår to-go-mugg till oss vuxna, vatten och/eller varm choklad till barnen beroende på årstid.

I övrigt tycker vi inte det är så många ”måsten” att tänka på. Det behövs inga speciella skor eller kläder för att gå på vanliga skogsstigar, utan klä er efter väder. Men här är några andra tips som kan göra utflykten ändå roligare och trevligare:

  • Bärsele. Är barnen små kan det vara en bra back up att ha bärsele eller lära dem åka på en vuxens axlar. Bärsele på ryggen fungerar fortfarande med lillebror men gränsfall med storasyster. Sjal, bärstol eller en stark famn fungerar såklart också. ;)
  • Skattsamlare. Ta med en turkisk yoghurt-burk eller annan lämplig hink med lock för att lägga ”skatter” ni hittar i skogen som kottar, fina stenar, löv, blommor etc. Klipp ett hål i burkens lock så kan ni lägga ner skatterna i hålet men de åker inte ur om hinken ramlar. Eller ta med en creme fraiche-burk att studera en myra eller gråsugga i en stund, som naturligtvis släpps tillbaka i naturen.

  • Skogsmemory. Om du har ett gammalt memory-spel som du kan tänka dig att ”offra” kan du göra hål och sätta i snöre i det ena kortet i paret. Häng upp korten på grenar i skogen, barnen får kortet utan snöre och letar sedan efter rätt bild för att hitta ett par. Det här kan såklart göras hemma i trädgården också. :)
  • Sittunderlag. Eller liggunderlag (eller en picknickfilt) är väldigt skönt för att slippa sitta på marken. Det är värt att släpa på när det är dags för höjdpunkten – matsäckspaus. Det finns små hopvikbara sittunderlag som tar liten plats om man vill packa minimalistiskt. ;) Vi kör vanligt liggunderlag då vi äger det sedan våra fjällvandringar.

Vill man komma ut med familjen i skogen regelbundet kan jag varmt rekommendera att gå med i Friluftsfrämjandet som har SkogsknoppSkogsknytte och Skogsmulle (beroende på barnens ålder mm). Det tycker vi har varit bra för att komma ut regelbundet året runt även när vädret inte är strålande eller energin på topp. Samt för att träffa andra familjer som gillar att vara ute i naturen.

Vad är ditt bästa tips vid skogsturer med små barn?

Därför följer jag bara 40 konton på instagram

Jag har medvetet valt att bara följa 40 konton på instagram. När jag kollar runt märker jag att det är lite i jämförelse med vad många andra följer. Om jag hittar någon ny inspirerande person eller företag att följa tar jag bort någon mindre inspirerande, inte oispirerande, utan jag tvingar mig själv att prioritera och välja bort. Lite som att ha ”en in – en ut” bland klädesplagg i garderoben.

Det här är en vana som spillt över på flera fronter när det gäller att begränsa mitt intag av och engagemang i diverse sociala medier. Överflödet av möjligheter, inspiration jag inte hann agera på och ”måsten” började stressa mig.

Så här började det:

Bloggar. Jag har använt RSS-läsaren Feedly för att följa bloggar i flera år. Det var toppen att ha alla mina inspirerande bloggar samlade på ett och samma ställe med omedelbar tillgång när nya inlägg publicerades. Det funkade tills vi fick vårt första barn för snart 3 år sedan. I samma takt som antalet inspirerande bloggar jag ville följa växte, minskade min tid att läsa dem. Tillslut gav det mig bara en stress att hinna ”läsa ikapp”, som om mitt bloggläsande blivit ett betungande jobb istället för ett nöje.

Det är så lätt att lägga till nya spännande bloggar och rätt som det är sitter du med fler än du någonsin hinner läsa och med allt för många intresseområden och kategorier. Det blir ingen tid över till fokus, fördjupning eller eftertanke. Jag tog bort feedly-appen och deleatade mitt konto hos Feedly, och har inte saknat det en dag.

Men betyder det att jag som själv driver en blogg inte läser andra bloggar? Nej, men när jag vill läsa någon blogg så går jag in i webbläsaren. Glömmer man inte bort att läsa vissa bloggar då? Jo, självklart, och det känns bra, då var de väl inte så viktiga att följa just nu. :) Lite som vi skrivit i inlägget ”Annorlunda etablerad mobilvana” så det som inte syns för ögat finns inte för hjärna när det gäller mindre viktiga saker.

Poddar. Bland poddar kände jag i våras en liknande stress över att hinna lyssna på alla intressanta poddar med spännande rubriker och innehåll. Nya avsnitt genererades i snabbare takt än jag hann lyssna. Jag kom på mig själv med att se alla tillfällen till lyssning och klämde in lyssning när jag gick till förskolan, när jag skulle diska, när jag lade barnen. Tillslut kändes det bara så otroligt icke-mindful och stressande.

Nu har jag tagit bort nästan alla poddar du ser nedan, utom tre stycken. Ibland laddar jag även ner enskilda avsnitt från andra poddar.

Mängder med bra podcasts, hur många hinner man lyssna på?

Instagram. På instagram har jag aldrig flöjt särskilt många personer för att slippa ovanstående stress, jag satte från början en gräns på att följa 30 konton som senare höjdes till 40. Där har jag hållit mig de senaste två åren. Kanske blir upp till 50 konton någon dag, men inte mer.

Det handlar inte om ointresse för andras liv och leverne, det handlar om min egen tid, stressnivå och hälsa.

Facebook. Facebook-appen tog jag bort för ett par år sedan och vi har även spärrat sidan i vår webbrowser. För mig räcker detta för att stoppa frekventa besök och det är ytterst sällan jag hamnar i någon Facebook-loop där 15-20 minuter plötsligt fördrivits på i princip inget av värde. Messenger-appen använder jag dock för att hålla kontakt med flertalet vänner.

En lärdom jag fått genom det här är att jag inte behöver få all inspiration nu utan att det mesta faktiskt finns kvar att lyssna på eller läsa om senare i livet, om jag verkligen skulle behöva eller vilja. Jag har landat i att livet har olika faser där vissa intressen eller engagemang kan få stå tillbaka till förmån för andra nya som är högre prioriterade här och nu.

Kan du känna en stress över att hinna läsa, lyssna eller titta ikapp på diverse sociala medier?

Därför har jag börjat meditera

Jag har börjat meditera. Aldrig hade jag trott att jag som är så rastlös och har så mycket energi skulle skriva de orden. Men kanske är det just vi som är rastlösa och har överskottsenergi som behöver meditationen mest? Här tänkte jag berätta om min väg till meditation och hur jag använder den. 

Herr Minimalist har mediterat regelbundet länge. Och nu har jag, Fru Minimalist, mediterat nästan varje dag i ca 2 månade. Det tar inte längre emot att ta sig tiden och göra det, snarare kan jag se fram emot det. Min stund när jag får vara här och nu och ta in det som sker i mitt liv på ett nytt sätt.

Ibland befinner man sig i en punkt i livet när något passar in perfekt. Min kropp och psyke behöver meditation just nu, och då var jag mottaglig nog att börja. Jag försökte ett par gånger under våren, men fastnade aldrig, däremot kom jag igång med yogan på riktigt och såg det länge som min typ av meditation; lagom långsamt och en kombination av rörelse och andning, perfekt för mig som är rastlös. Tänkte jag då.

Under sommarledigheten och strax efter fick jag väldigt svårt att somna på kvällarna. Trots att jag knappt har sovit en hel natt på 2,5 år och alltid är otroligt kvällstrött så kunde jag inte komma till ro och somna. Har du upplevt frustrationen att vara trött men inte kunna somna så vet du vad jag talar om. Jag behövde hitta verktyg för att somna och där kom meditationen in.

Jag började testa guidade meditationer innan läggdags med fokus på avslappning; ”yoga nidra”, ”body scan” och ”relaxation” i en app som heter Insight Timer. Det var inte alltid de fick mig att somna, men de gjorde mig mer avslappnad och jag upplevde att jag somnade snabbare och sov tyngre mellan våra barns uppvak.

Det tog inte många dagar tills jag blev mer nyfiken på det här med meditation och började hitta andra typer av meditation än just för sömn. Plötsligt blev meditationen ett sätt att bearbeta och fokusera på känslor och saker som skedde i vardagen och livet. Låt mig ta två exempel:

  • En förändring på barnens förskola inträffade som vi inte kunde styra över eller ändra även om vi önskat lösa det på annat sätt. Vi behövde tro på att det i slutändan blir bra. När det tog som mest energi och skapade frustration, mediterade jag kring ”faith” och ”optimism” för att stärka min tilltro att det som sker gör det av en anledning och det blir bra.
  • När en konflikt uppstod i min närhet som ledde till ledsamhet och sorgsenhet, så mediterade jag kring ”forgiveness” och ”lovingkindness”. Ett sätt att bearbeta och förlåta mig själv för att jag inte är perfekt eller gör allt helt rätt, och att mentalt förlåta andra som påverkades, acceptera och gå vidare.

    Det kommer garanterat ske helt andra saker i livet som kan behöva fokus och bearbetning för att kunna släppa. För mig har meditation blivit ett sådant forum. Andra kanske får utlopp för det genom att skriva dagbok/journal, eller prata om det med en terapeut eller nära vän etc. 

    Varför ska man meditera? Det finns forskning som visar att hjärnans strukturer förändras vid regelbunden meditation. Den del av hjärnan som är viktig för lagring av minnen ökar och tätnar. Meditation har dessutom lugnande inverkan vid stress och jobbiga tankar och gör helt enkelt att du blir mer stabil och kan hantera vardagens utmaningar bättre. 

    Tidigare var det ”body fitness” som gällde men jag tror att det inom kort kommer skifta till ”brain fitness” eller ”mind fitness”.

    Jag mediterar oftast på kvällen när barnen somnat, och gör det i 4-20 minuter. I appen Insight Timer finns det oändligt många guidade meditationer att välja bland. Men det går såklart lika bra att bara sätta en timer och fokusera på andningen några minuter. 

    Har du testat meditation?

    Zeigarnik-effekten

    Någon gång på 1920-talet när den ryska psykologen Bulma Zeigarnik satt på en Österrikisk restaurang la hon märke till något märkligt: servitörerna visade en överraskande god förmåga att komma ihåg komplexa beställningar. Men så fort maten var levererad och betald så försvann informationen mer eller mindre spårlöst ur deras minne. Bulma hade just identifierat det som senare fick namnet Zeigarnik-effekten.

    Zeigarnik-effekten gör att vi människor har lättare att komma ihåg uppgifter vi påbörjat men ännu inte avslutat. Det kan vara allt från den växande högen med oläst tidskrifter, mailet du påbörjat men inte hann skicka innan du lämnade jobbet för dagen eller boken du bara kommit halvvägs igenom. Oavsett uppgiftens karaktär så kommer den att dyka upp i huvudet gång på gång tills du antingen slutfört, delegerat eller på annat sätt eliminerat uppgiften.

    Det här fenomenet används givetvis flitigt av diverse kommersiella krafter. Några exempel är den klassiska cliffhangern i båda böcker och teveserier, hur du ständigt bombarderas med nya uppgifter i digitala rollspel samt den korta sammanfattningen i början av varje nyhetssändning. I samtliga fall kan du inte riktigt gå vidare förrän du fått veta mer eller på annat sätt fått ett avslut.

    Detta fenomen kan även vara en av anledningarna till att så många mår bra av att rensa ut prylar de inte längre använder, behöver eller uppskattar. Det kan liknas vid att avsluta halvfärdiga uppgifter som ligger och dränerar dig på mental energi och fokus. Så fort de är eliminerade blir det lättare att ta sig an nya uppgifter och en känsla av frihet och lugn infinner sig. Två tydliga exempel av Zeigarnik-effekten från vårt eget liv är det klassiska anti-plugg-beteendet under högskolestudier men även som knep för att komma ihåg uppgifter i vardagen.

    Var i din vardag ser du spår av Zeigarnik-effekten? :)

    Så enkelt men ändå så svårt

    Minimalism kan sammanfattas så här:

    Minimalism_samf

    Minimalism handlar till stor del om att komma underfund med vilka saker, människor och aktiviteter som är viktiga för dig och vilka som inte är det, samt att våga välja bort de sistnämnda. I teorin låter det otroligt enkelt.

    Problemet är att de flesta av oss är så fast i ekorrhjulet att vi inte tar oss tid att uppmärksamma vad vi egentligen vill i livet, jämfört med vad vi tror att vill, borde vilja utifrån samhällets normer och vår omgivning, eller vad som bara råkar bli.

    Det är lätt att tappa kontakten med våra inre värderingar, om vi ens någonsin tagit oss tid att lyssna på och fundera kring dem. Ofta har vi fullt upp med att fylla våra liv med mer prylar, fler åtaganden, längre to-do-listor och ytterligare relationer att underhålla. Vi köper fler saker än vi behöver eller har plats för, fyller kalendern tills det inte får plats mer aktiviteter, stressar och flänger runt på helgerna, stirrar i våra mobiltelefoner så fort vi får en kort paus och hänger på sociala medier för att inte missa något. Detta trots att de flesta helst vill spendera mer tid hemma med familjen, prata lugnt kring middagsbordet, läsa i soffan eller kanske träna.

    Så hur kan du göra för att komma underfund med dina prioriteringar i livet, vilka saker, människor och aktiviteter som tillför värde och vilka som inte gör det?

    Ett förslag är att ställa frågor till dig själv som du besvarar ärligt. Har du en partner eller nära vän kan ni göra det tillsammans och samtidigt lära känna såväl er själva som varandra lite bättre. Nedan finns 10 frågor som kan få dig att inse vad du borde lägga mer tid och fokus på i livet, och vad du kanske borde rensa upp och minska ner för att i längden bli lyckligare:

    1. Vilka är dina 3-5 viktigaste pusselbitar i livet som du inte vill vara utan?

    2. Vad skulle du vilja göra mer av i livet?

    3. Vad skulle du vilja göra mindre av i livet?

    4. Vilken typ av aktiviteter ger dig mer energi än de tar?

    5. Vilken del av dagen ser du vanligtvis mest fram emot och varför?

    6. Hur många timmar per dag känner du dig stressad och vad skapar den stressen?

    7. Vilken känsla ger ditt boende dig?

    8. Vilken är din favoritplats i hemmet och varför?

    9. Om du tittar i din kalender närmsta veckan/månaden, vilka av åtagandena och aktiviteterna ser du fram emot och vilka är energikrävande måsten?

    10. Om du får en helt oplanerad ledig dag, hur skulle du då välja att spendera den?

    Så till den förmodligen viktigaste frågan, utifrån svaren på frågorna ovan, vad kan du göra redan idag som tar dig i en positiv riktning? Kan du planera in något du vill göra mer av, plocka bort eller avboka något i kalendern som tar mer energi än det ger eller som skapar stress? Spendera mer tid på din favoritplats i hemmet eller skapa en sådan plats? Eller planera in den typen av aktiviteter du skulle göra om du fick en oplanerad dag? :)

    Hoppas dessa frågor ger dig en liten tankeställare kring dina prioriteringar och hjälper dig framåt på den minimalistiska resan. Den är ju så enkel men ändå så svår. :) Vill du ha praktiska och handfasta tips samt en steg för steg guide ska du läsa inlägget ”Så börjar du den minimalistiska resan”. Lycka till! :)

    Inkörsportar till minimalism

    Inkörsportar till MinimalismVarför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?

    Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.

    Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.

    Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.

    Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.

    Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.

    Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.

    Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.

    Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.

    Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.

    Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.

    Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.

    Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?