Etikettarkiv: sunk cost

Våra bromskrafter vid prylbantning

När du prylbantar kommer du förr eller senare att stöta på diverse tankevillor som förvirrar och försvårar att fatta rationella beslut. Genom att lära känna dina främsta tankevillor som får dig att behålla saker du inte behöver (liksom får dig att shoppa saker du inte behöver) kommer du kunna agera mer rationellt och enklare släppa taget. Detta skriver vi mer om i vår bok Prylbanta.

Vill man inte kalla det tankevillor så passar bromskrafter lika bra, för dessa är som motsatser till att ha drivkrafter. Nedan delar vi med oss av våra topp 3 bromskrafter som försvårar rationellt agerande när vi prylbantar. För att inspirera dig att reflektera kring dina egna dito:

Nostalgi. Vi tillskriver ofta saker ett omotiverat stort värde för att de ägts av någon vi tycker mycket om, eller för att prylarna framkallar minnen vi är rädda att glömma bort om prylen försvinner. Nostalgi kan även vara framåtriktad eller proaktiv där du främst sparar saker för att eventuella barn och barnbarn ska få en bättre känsla för vem du var samt komma ihåg dig.

För vår egen del så är det främst prylar från våra båda mormödrar som vi kan känna har behållits omotiverat många av och länge, liksom några andra saker förknippat med en tid som varit. Det generella tipset gällande nostalgiska saker är att inse att minnet och känslorna inte sitter i prylarna utan inom dig och i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Ärvda prylar har en förmåga att stanna kvar.

Bekvämlighet. Det enklaste alternativet är alltid att spara. Att helt enkelt lägga eller ställa tillbaka saken där man hittade den eller lägga den i en låda i förrådet/källaren/vinden. Men det också det kortsiktigaste alternativet. För även om det kan vara jobbigare att fatta ett slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas, som ju även medför ytterligare aktiviteter innan prylen lämnat hemmet, så är det bättre att försöka få ut prylen i användningskretsloppet igen.

Att det är så enkelt att spara är en stor anledning till att det ackumuleras onödiga prylar hos många, så även hos oss. Genom att bo länge i vår lilla lägenhet med barnen ”tvingades” vi ständigt utvärdera och göra oss av med saker, vilket hjälpte oss att skrida till handling och inte vara fortsatt lata och välja den enklaste vägen (spara). :)

Minimalisternas vardagsrum, lekrum och arbetsrum när vi bodde i lägenheten på 60 kvm.

Sunk cost. Insikten att något som kostat, ofta dyra, pengar men nu inte längre levererar värde och heller inte kommer ge tillbaka i närheten av samma värde vid en försäljning. Då kan det kännas lika bra att behålla saken och slippa ta den faktiska konsekvensen och kostnaden, eller? ;) Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den att få stanna kvar i ditt hem. De flesta sakerna där har de facto kostat pengar. Acceptera istället att du fattat ett mindre bra köpbeslut. Lär dig av misstagen och gå vidare. Förhoppningsvis blir du mer noggrann i dina val av klädesplagg och prylar framöver.

För oss är det märkeskläder som får hänga med oförskämt länge trots att de inte kommit till användning i tillräcklig utsträckning. Plagg som varit dyra i inköp, som kanske är lite för små eller lite för stora, som skulle kunna passa om kroppen blev större eller mindre. I samband med flytten till huset gick vi igenom alla plagg och lyckades faktiskt släppa taget om flera plagg som tidigare sparats på grund av just sunk cost.

Kanske sparar du saker av samma anledningar som vi? Eller för att de är snygga? För säkerhets skull? För att det var en present? Eller helt enkelt för att du saknar en rensningsplan för dem? I vår bok Prylbanta ger vi som nämnt fler exempel på det här med tankevillor eller bromskrafter vid såväl shopping som prylbantning, samt ger dig verktyg för att ha en verktygsplan.

Berätta gärna nedan vilka bromskrafter du har när du prylbantar. :)

Vilka dyrgripar sparar du?

Det finns väldigt många anledningar till att vi sparar saker vi inte behöver i onödan, många av dessa orsaker skriver vi om i vår bok Prylbanta. En av dessa är ”Redan tagen kostnad”, eller som det också kallas ”sunk cost”.

Det här specifika fenomenet resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid eller pengar relaterat till prylen eller plagget fast vi innerst inne vet att det är fel.

Det är samma princip som får besökare av kasinon och liknande ställen att hämta ut ytterligare spelmarker när de har gjort slut på sin budget, eftersom de är fast beslutna om att de kan hämta tillbaka tidigare förlust bara de spenderar ytterligare pengar. Man brukar tala om att ”kasta goda pengar efter dåliga”, det vill säga att göra ärliga ansträngningar att rädda en redan hopplös situation.

Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den att få stanna kvar i ditt hem. De flesta sakerna där har de facto kostat pengar. Acceptera istället att du fattat ett mindre bra köpbeslut. Lär dig av misstagen och gå vidare. Förhoppningsvis blir du mer noggrann i dina val av klädesplagg och prylar framöver eller inser vikten av att sälja vissa saker direkt medan de fortfarande har ett andrahandsvärde. Har du tur kan du rädda en del av anskaffningsvärdet istället för att hålla fast vid sakerna tills de blir omöjliga att sälja eller tappat allt värde.

Fin klänning från Karen Millen som tyvärr sällan kommit till användning och därför såldes på Tradera i höstas.

Själv köpte jag tidigare i livet många dyra klänningar, i tron (och kanske hopp) om att jag skulle gå på många fina tillställningar och fester där dessa skulle komma väl till pass. Flera av klänningarna är väldigt fina, vad sägs om den rosa ovan i bild exempelvis? Men tyvärr har dessa klänningar knappt kommit till användning så priset per användningstillfälle är otroligt högt. Några av klänningarna har jag sålt på Tradera genom åren för en bråkdel av nypriset, men ett par hänger fortfarande där i garderoben och påminner mig om mitt dåliga köp. I brist på finare tillställningar och stora fester borde jag realisera kostnaden genom att låta den dansa ut ur garderoben till någon annan med andra vanor än jag. ;)

Klänningar för julfest, glöggmingel, julfiranden, nyår mm. Den högra är numera utrensad.

För någon annan rör det sig kanske om en sparad mobiltelefon eller spelkonsol som inte längre används. Så länge den ligger oanvänd i en låda har man inte ”realiserat” förlusten. För mobilen eller spelkonsolen skulle ju rent teoretiskt kunna fylla sin funktion om den plötsligt började användas igen. Först den dag sakerna skänks eller säljs blir förlusten definitiv. ;)

Har du sparat några kläder eller prylar på grund av ”Redan tagen kostnad”?

Mina oönskade pikétröjor

Tagen kostnad

För några år sedan besökte jag Åhlens höstrea. Jag konsumerade vid den tiden på mitt gamla sätt, vilket innebar att jag fortfarande spenderade tid i butiker utan att först säkerställa ett konkret behov. Den här dagen hittade jag två fina Boomerang-pikétröjor till halva priset. Trots att de egentligen inte satt speciellt bra på min kropp slog jag till med förhoppningen att de skulle krympa lite i tvätten och att jag skulle växa lite på gymmet. Men vad hände med dessa tröjor sen?

Idag drygt fyra år senare har jag använt dessa tröjor vid totalt två eller tre tillfällen. Jag har många gånger testat dem men alltid föredragit andra pikétröjor som passar min kroppstyp bättre. Anledningen till att jag inte gjort mig av med dessa är att de kommer med en ganska stor ”tagen kostnad” eller sunk cost som det ofta kallas. Det vill säga pengar jag lagt ut som jag troligen aldrig får tillbaka. Något som givetvis känns extra tråkigt när tröjorna knappt kommit till användning, vilket bidragit till att de blivit kvar i garderoben onödigt länge.

Men varför köpte jag tröjorna trots att de inte satt speciellt bra på kroppen? Troligen för att de var av kvalitativt statusmärke till lågt pris under en begränsad tid med begränsat lager. Det vill säga den klassiska reafällan som så ofta leder till kompromisser kring färg, passform, kvalitet och behov. Samma fälla som troligen är ansvarig för en oproportionerligt stor del av alla oanvända plagg i garderober världen över.

Men idag så paketeras dessa tröjor ned i den Sellpy-påse vi förvarar i källaren och successivt fyller med saker vi inte behöver. Förhoppnings kommer tröjorna på detta sätt någon annan till glädje och med lite tur får jag iallafall tillbaka en liten del av den tagna kostnaden.

Har du några plagg eller prylar i ditt hem som du inte använder eller behöver men ändå sparar främst på grund av en tidigare ”tagen kostnad”?