Etikettarkiv: tid

Vara ute i skogen med barn

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Vi får en hel del frågor kring att vi spenderar mycket tid i skogen med våra barn, något som vi främst visar upp på Instagram där vi är mer personliga och visar mer av vår vardag. Frågor kring vad man kan göra, hålla till, vad man ska tänka på mm.

Vi vill att våra barn ska bry sig om naturen som vuxna, och sannolikheten för det ökar ju alltså då om vi spenderar tid där med dem som barn. Vi upplever själva skogen som en harmonisk och lugn plats att vistas på, vilket känns skönt och viktigt utifrån all stress och allt brus som finns i ens närhet idag och som är svårt att helt komma ifrån i vardagen.

”Rikast är den vars nöjen kostar minst”

Ett citat från Henry David Thoreau som passar bra när det gäller att uppskatta skogen. Men för att bli lite mer konkreta när det gäller att vara i skogen med små barn kommer här några tips (våra barn är 2 år respektive 3,5 år nu):

  • Resan är målet. Det spelar ingen roll hur många hundrameter eller km ni går, om ni inte hann dit du tänkt eller kom fram till den perfekta rastplatsen. Det viktigaste är att ta det i barnens takt och att se resan som målet. Sen kan man såklart locka dem framåt på diverse sätt så man slipper spendera hela skogsturen på grusvägen intill skogen bara för att det råkar finnas vattenpölar, stenar eller blåbär att plocka. ;)
  • God matsäck. En av höjdpunkterna är ändå att sätta sig i en skogsglänta, rulla ut liggunderlaget och plocka fram matsäcken. Vi brukar ha matmuffins eller smörgåsar med pålägg, frukt och ibland russin för att hålla humöret uppe. Men här funkar vad som helst, kalla pannkakor, smoothie, klämmis, pastasallad, grönsaksstavar etc. Vi har alltid te i vår to-go-mugg till oss vuxna, vatten och/eller varm choklad till barnen beroende på årstid.

I övrigt tycker vi inte det är så många ”måsten” att tänka på. Det behövs inga speciella skor eller kläder för att gå på vanliga skogsstigar, utan klä er efter väder. Men här är några andra tips som kan göra utflykten ändå roligare och trevligare:

  • Bärsele. Är barnen små kan det vara en bra back up att ha bärsele eller lära dem åka på en vuxens axlar. Bärsele på ryggen fungerar fortfarande med lillebror men gränsfall med storasyster. Sjal, bärstol eller en stark famn fungerar såklart också. ;)
  • Skattsamlare. Ta med en turkisk yoghurt-burk eller annan lämplig hink med lock för att lägga ”skatter” ni hittar i skogen som kottar, fina stenar, löv, blommor etc. Klipp ett hål i burkens lock så kan ni lägga ner skatterna i hålet men de åker inte ur om hinken ramlar. Eller ta med en creme fraiche-burk att studera en myra eller gråsugga i en stund, som naturligtvis släpps tillbaka i naturen.

  • Skogsmemory. Om du har ett gammalt memory-spel som du kan tänka dig att ”offra” kan du göra hål och sätta i snöre i det ena kortet i paret. Häng upp korten på grenar i skogen, barnen får kortet utan snöre och letar sedan efter rätt bild för att hitta ett par. Det här kan såklart göras hemma i trädgården också. :)
  • Sittunderlag. Eller liggunderlag (eller en picknickfilt) är väldigt skönt för att slippa sitta på marken. Det är värt att släpa på när det är dags för höjdpunkten – matsäckspaus. Det finns små hopvikbara sittunderlag som tar liten plats om man vill packa minimalistiskt. ;) Vi kör vanligt liggunderlag då vi äger det sedan våra fjällvandringar.

Vill man komma ut med familjen i skogen regelbundet kan jag varmt rekommendera att gå med i Friluftsfrämjandet som har SkogsknoppSkogsknytte och Skogsmulle (beroende på barnens ålder mm). Det tycker vi har varit bra för att komma ut regelbundet året runt även när vädret inte är strålande eller energin på topp. Samt för att träffa andra familjer som gillar att vara ute i naturen.

Vad är ditt bästa tips vid skogsturer med små barn?

Årets julklapp 2018

Årets julklapp år 2017 blev ju en elcykel. Hur många det nu är som i realiteten ger så pass dyra julklappar till varandra, men ändock. Jag hoppas i alla fall att de som får eller köper en elcykel verkligen använder den så att det inte blir den populäraste prylen på Blocket nästa år. ;)

För som vanligt var årets julklapp en pryl. Vi ser dock fram emot året då TID blir årets julklapp. Tid med varandra, tid med andra, tid med sina barn och andras barn. Vi är nog alla överens om att prylar inte är något som det råder brist på varken hos barn eller vuxna. Däremot har många brist på tid. Barn har brist på tid med andra vuxna, vi brist på tid med vår partner, liksom med vänner och andra vi tycker om.

Egentligen handlar det ju inte om verklig tidsbrist, utan om prioriteringar och värderingar. Alla har lika många timmar till förfogande varje vecka, sen är det upp till var och en och välja vad man väljer att använda den till. Men vi tänker sällan på alternativkostnaden (som du kan läsa mer om i vår bok), att varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Och våra ekorrhjul och fullspäckade scheman tar sig uttryck i upplevd brist på tid.

År 2008 blev årets julklapp inte en pryl utan en upplevelse. Vi hoppas att årets julklapp 10 år senare, dvs nästa år, blir tid.

De bortglömda transaktionskostnaderna

Tänk om du hade fem olika konton innehållandes fem olika typer av mycket värdefulla tillgångar, där en transaktion på det ena kontot alltid påverkade ett eller flera av de andra. Och tänk om det totala värdet av dina tillgångar oundvikligen minskade vid varje transaktion men att du trots detta flera gånger per dag helt obetänksamt skyfflade tillgångar fram och tillbaka mellan dina konton. Visst vore det ett besynnerligt beteende?

De fem tillgångar jag syftar på i exemplet ovan är tid, pengar, energi, miljö och humanism. Det vill säga de fem områden där du enligt oss gör störst vinster med en minimalistisk livsstil. Dels genom att minimera onödig nykonsumtion och rensa ut saker du inte behöver men även genom att göra mer medvetna transaktioner i allmänhet. Låt mig ge några exempel:

  • Du är trött eller lite nedstämd efter en tuff arbetsdag och tröstshoppar på vägen hem. Dina energinivåer går ytterst temporärt upp men det tar tid, kostar pengar och är dåligt ur miljösynpunkt då shoppingen troligen inte fyllde ett praktiskt behov.
  • Du väljer att behålla en pryl du inte längre har behov av. Du sparar tid och energi på att inte sälja eller skänka den vidare men prylen kommer inte någon annan till glädje (humanism) och leder indirekt troligen till någon annans nykonsumtion (miljö). Dessutom går du miste om ett eventuellt ekonomiskt andrahandsvärde.
  • Du väljer att köpa en begagnad pryl istället för nytt direkt ur butik. Du får troligen lägga lite mer tid och energi på att hitta det du behöver men du gör miljön en tjänst och sparar med stor sannolikhet en del pengar.
  • Du köper en ny pryl av hög kvalitet, vilket gör att den både håller och uppskattas längre. Du får troligen lägga ut lite mer pengar men du behöver inte ersätta den lika snabbt, vilket är bra ur både ett ekonomiskt, tids- och miljöperspektiv.

En förklaring till att vi alla agerar så olika ligger i att vi ofta inte är medvetna om hur det ena kontot påverkar det andra. En annan förklaring är att vi värderar de olika tillgångarna olika högt vid olika tillfällen baserat på känslor, sinnestillstånd samt hur mycket resurser vi anser oss ha på respektive konto. En tredje förklaring är att tid, pengar och energikostnader snabbt och tydligt påverkar oss själva, medan kostnader på miljö- och humanistkontot främst påverkar någon annan som vi inte har en relation till och sällan får en omedelbart märkbar effekt.

En lösning på utmaningen ovan är att inför varje konsumtions- respektive rensningsbeslut stanna upp en sekund och göra en snabb och enkel konsekvensanalys ur de olika perspektiven ovan. Något som vi bland mycket annat går in på i mer detalj kring i vår bok Prylbanta. :)

Vilka tillgångar ovan tenderar du att värdera högst respektive lägst och vad får det för konsekvenser för andra och över tid?

Att köpa begagnat tar ofta mer tid och energi men är miljövänligare och bättre för plånboken jämfört med att köpa nytt.

Var tar all tid vägen?

I dagens samhälle är det mycket du förväntas ”hänga med” i. Omgivning förväntar sig att vi hänger med i vad som händer i nyhetsflödet, på sociala kanaler, liksom att vi snabbt svarar på meddelanden och e-post. Många av oss har även förväntningar på oss själva att hänga med i de ovanstående, men dessutom att läsa bloggar, samhällsinformation, böcker, tidningar, informationsmail etc.

Det är fascinerande att fundera över hur upptagna och sysselsatta de flesta blivit online mot för bara 10 år sedan. Tänk om vi lade lika mycket av vår tid och energi på att umgås IRL som på alla dessa olika online-kanaler som pockar på vår uppmärksamhet.

Det är lätt att tro att vi inte kan leva utan dessa ”saker” för de är numera en så naturlig del av vår vardag. Men det går faktiskt att hoppa av ”ekorrhjulet” kring att hänga med. Vi har alla 168 timmar i veckan att spendera och det är till stor del upp till dig att välja hur du vill fördela och prioritera dessa.

Här är några områden vi anser att du bör begränsa din tid, energi eller fokus, och börja konsumera restriktivt och medvetet:

Nyheter. Färgade journalister med vinklade reportage och negativa, skrämmande bilder på tv. Vi tittar aldrig på nyheter på tv och läser ytterst sällan nyheter i tidningar eller på nätet. Fru Minimalist kikar på di.se samt tar del av ekonominyheter genom jobbet. Stora och viktiga händelser brukar vi fånga upp via sociala kanaler, löpsedlar eller i fikarummet utan att aktivt söka upp dem. Ibland med viss fördröjning utan att det hittills gjort något.

Tv. Att zappa mellan kanalerna efter något som ska fånga din uppmärksamhet är tidsslöseri i vår mening. Det kanske funkade när man hade kanal 1, 2 och 4:an för då var det väldigt lite som lockade, men när utbudet är nästintill oändligt kan de flesta hitta något tidsfördriv som fångar uppmärksamheten en timme eller två, utan att ge något positivt tillbaka. Genom att inte titta på tv minskas även exponeringen för reklam som vill få oss att konsumera och bli missnöjda med det vi redan har.

Sociala kanaler. Många kikar igenom flödet i sina sociala kanaler flera gånger per dag med ständigt nya intryck, distraktioner, reklam mm, utan särskilt många fördelar som följd. Det kan vara värt att fundera över vilka kanaler du måste finnas på, kolla av och vilka vänner/följare som ger mer energi än de tar. Vi velade huruvida vi skulle starta Instagramkontot Minimalisterna. Vi vill inte sitta ändå mer vid mobilen eller uppmuntra andra att göra det. Privat har ingen av oss Instagram. Vill du bryta dåliga vanor kan du likt oss blocka exempelvis Facebook i webbrowsern på datorn och ta bort appen, det har minskat vår användning markant. 

E-post. Hur mycket tid lägger du varje vecka på att läsa, skriva, mappa och sortera e-post? Vi har skrivit flera tips på hur du kan effektivisera din e-postanvändning mm, inte minst i arbetet genom att eliminera mappsortering samt endast hantera den en specifik del av dagen istället för att låta e-posten styra din agenda. Rena reklammail och de flesta infomail bör du genast avregistrera dig från för att kunna lägga tid och fokus på mer värdefulla saker.

Här kan du läsa mer kring hantering av e-post:
Minimalism i mailboxen del 1
Minimalism i mailboxen del 2
Minimalism i mailboxen del 3

Läsning på nätet. Nyheter, Reeder, Reddit, Pocket, bloggar eller bara första bästa träffsida efter en nyfiken googling. Internet har mycket tidskrävande läsning att erbjuda. Ibland kan man undra hur man hittade information innan internet och Google. Men det är även skrämmande hur lätt det är att börja läsa en artikel, bloggpost eller kommentar för att sedan klicka sig vidare och plötsligt varken veta hur du hamnade här eller vad du letade efter från början. Läsning på nätet kan i slutändan vara en tidstjuv då informationen är oändlig.

Slösurfing. Många skulle nog hävda att de inte alls sysslar med detta, men så klickar de sig vidare på någon länk eller artikel som sprids på sociala medier, ”ska bara” kolla upp något men hamnar av en slump på någon helt annan sida. Eller letar inspiration i nätets oändliga hav av bilder och tips. Det är lätt hänt och det händer oss alla, och stjäl vår dyrbara tid alldeles för ofta.

Nätshopping. En del har nätshoppingbutiker som någon slags daglig tillflyktsort. Det är en oändlig plats där utbudet och möjligheten att jämföra alla tänkbara parametrar aldrig tycks ta slut, vilket gör att tiden som kan fördrivas är lika ändlös. Genom att skapa dig en capsule wardrobe minskar du shoppingbehovet under längre perioder. Annars är även månader av köpstopp en möjlighet för att göra uppehåll i nätshoppingen och bli av med (o)vanan.

Vi låter de ovanstående sakerna ta av vår dyrbara tid, energi och fokus. I vissa fall utan att ge särskilt mycket tillbaka. Men vi har faktiskt ett val, vi kan bli medvetna om våra beteenden, vanor och skapa förändring. Vi kan välja att göra, konsumera och behöva mindre. Vi kan hoppa av hypen och ”kraven” från oss själva och andra i vår omgivning att ”hänga med” på alla fronter samtidigt och välja ut några kanaler eller konton som vi tycker ger mer energi än de tar.

Vilka av ovanstående punkter avstår du redan från idag? Vilka skulle du vilja avstå mer ifrån?

Reklam nej tack

Vi har varit hemma hos mina föräldrar i Dalarna en del under sommaren och varje söndag anländer en rejäl reklamhög. Det vill säga en stor pappershög med alla tänkbara, och otänkbara reklamblad och reklamtidningar dimper ner i postlådan.

Eftersom vi själva haft en ”Ingen raklam tack”-skylt på dörren så länge jag kan minnas samt avsagt oss diverse direktreklam, glömmer vi liksom bort hur mycket reklam det faktiskt kan röra sig om. Vi blev varse om vilken rejäl bibba det är att ta sig tid att bläddra igenom och fatta beslut kring. På ett år rör det sig om 50 kg direktreklam i mångas brevlådor.

Veckans reklamhög; dags att lägga tid och energi på den. Eller?

Då blev det plötsligt väldigt tydligt och kändes så självklart att inte behöva ta sig an en sådan hög av bland annat följande anledningar:

  • Tid. Det tar tid att gå igenom en sådan mastig hög med papper och tidningar. Även om du inte har en lika enorm hög som på bilden till inlägget, så tar det defacto tid att hantera i hemmet och sedan bära ut den till lämplig plats.
  • Energi. Det blir ytterligare en sak på din mentala to-do-lista när du ska gå igenom reklamhögen och när du slutligen sätter dig så tar beslut kring erbjudanden energi. Som vi skrivit tidigare kan du se det som att du har 100 enheter energi när du vaknar på morgonen, för varje beslut du behöver hantera under dagen minskar dessa enheter med beslutets komplexitet. Vill du verkligen lägga stor del av din dagliga energi på att behöva ta beslut kring mängder med erbjudanden av saker du egentligen inte behöver?
  • Deal. Risken finns att du köper något bara för att det tycks vara en så bra deal. Vissa människor drivs av att göra klipp mer än de funderar på om de egentligen behöver den aktuella prylen eller om de verkligen behöver uppgradera en befintlig sak. Som vi brukar säga; ”Den bästa dealen är den som inte blir av”.
  • Fomo. Du är rädd att gå miste om något (Fomo = Fear of missing out). Tänk om du inte nås av informationen vilken mat som är billigast på vilken butik i närområdet, så kanske andra hinner dit före dig och köpa upp hela partiet! Eller om du missar tjuvstarten på rean i någon klädbutik så andra gör fynd före dig. Hemska tankar för någon som är rädd för Fomo! :)
  • Miljö. Idag när så mycket information kan nå oss digitalt är det synd för naturen att det fortfarande skickas och delas ut så mycket fysisk pappersreklam. Tänk om butikerna inte fick skicka pappersreklam utan var tvungna att använda sig av digitala dito, exempelvis via digitala brevlådor. Vad enkelt det då vore att även snabbt klicka ”avregistrera” med bara ett klick. Och vice versa få klicka för bolag man mot förmodan skulle vilja ha reklam ifrån.

Hur tänker du kring det här med gratisreklam i brevlådan?

18 somrar tillsammans

De flesta som har barn kan skriva under på att tiden går snabbare sedan man fick barn. Å ena sidan kan det upplevas som att livet stannar upp, vissa aktiviteter sätts på hold under småbarnsåren, och helt nya tar stor plats. Men dagarna summeras fort till månader som blir till år som plötsligt springer iväg!

Det här är Lillebrors andra sommar i minimalistfamiljen och Storasysters tredje. Tredje!? Var tar åren vägen, vi skulle ju bo utanför stan, i villaområde och ha trädgård redan när hon var liten bebis, nu är hon snart en stor (ok allt är relativt) tjej. :)

Rent krasst har vi förmodligen bara omkring 18 somrar att uppleva tillsammans från det att barnen föds. Jag upplever redan att de somrarna går väldigt fort. Var tog våra tre somrar med Storasyster vägen? Har vi verkligen tagit vara på dem på bästa sätt?

Det har redan gått ett år sedan den här bilden togs. Storasyster i ena handen och Lillebror på armen.

Om somrarna går fort nu, hur fort ska de inte gå när barnen är mer självständiga och har egna aktiviteter och agendor att ta hänsyn till? Jag inser att jag vill kunna ta långa sommarlov med barnen för att njuta maximalt tillsammans. Inte jobba hårt in i det sista, ta 4 veckors mer eller mindre intensiv semester och sedan på’et igen. De senaste tre somrarna har någon av oss varit föräldraledig, så vi har haft ganska långa somrar tillsammans. Och jag har jobbat deltid det senaste halvåret. Ändå känner jag att jag måste bli bättre på att ta vara på tiden med barnen, medan de är just barn.

Vad jag önskar göra mer tillsammans med barnen dessa 18 somrar:

  • Tid tillsammans. Jag vill prioritera att vi tar oss tid att vara långlediga tillsammans. Det behöver inte nödvändigtvis ske på sommaren, men för oss vuxna är det enklast att ta sammanhängande långledighet under sommarmånaderna, och dessutom är det oftast trevligare väder för utflykter.
  • Vara utomhus. Vi tycker om att vara utomhus och vill vara det ändå mer. Kanske beror det delvis på att vår lilla 2a på 60 kvm snabbt känns trång när hela familjen är hemma en hel dag. Äta frukost utomhus eller take away-middag i parken, fjällvandra eller gå i skogen, besöka nya lekparker, hänga i släktingars villaträdgårdar eller i vänners sommarstuga.
  • Göra något nytt. Att våga testa nya saker ger allt som oftast mer energi än det tar. Samt ger nya minnen och upplevelser som utvecklar familjen tillsammans. I år blir det en stuga i Orsa Grönklitt för vår del, nästa år kanske barnen är redo för enklare fjällvandring eller en traditionell svensk nöjespark.
  • Vara närvarande. Vara här och nu med barnen. Inte fastna bakom låtsaslivet i skärmen. Det är inte helt enkelt alla gånger, men jag vill och får anledning att öva varje dag. Och det du gör mer av blir du sakta men säkert bättre på. Jag vill njuta av det lilla, se barnen upptäcka livet och allt det vackra som finns omkring oss, för barn är otroligt bra på att se vackra saker i vardagen som vi vuxna tar för givet.
  • Involvera barnen. När barnen blir större och har åsikter om vad de vill att vi ska göra, vill vi kunna säga – Ja det gör vi! Inte känna att tidsbrist, pengabrist eller vårt redan späckade semesterschema stoppar deras initiativ. Vi vill få barnen delaktiga i planeringen i vad vi ska göra tillsammans. Må så vara att de bara får två lämpliga alternativ att välja bland. :)

Även om det å ena sidan känns avlägset nu, så vet jag att dagen om 15, 18 eller 20 somrar kommer komma fortare än jag själv önskar. Dagen då barnen har egna sommarplaner och inte längre vill vara med och planera vår gemensamma sommar längre. Dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Minnena av hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Vad vill du göra mer av under dina somrar med barnen?

En lugn plats.

Vikten av ostimulerade stunder

Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?