Etikettarkiv: tidningar

Vanliga ansamlingsplatser i hemmet

Vi är duktiga på att hålla hemmet minimalistiskt avplockat eftersom det skapar ett lugn i hemmet och därmed ett lugn hos oss. Vi försöker lägga tillbaka saker där de hör hemma genom att låta alla saker ha en bestämd plats. Liksom skapar vanor som underlättar detta. Två konkreta exempel är vår återsamlingsplats för dagliga prylar där mobiler, nycklar, plånbok etc läggs när vi kommer hem. Samt Bebis Minimalists två leksakslådor där vi på två minuter kan plocka ner lekfilt och alla leksaker som ligger utspridda över vardagsrumsgolvet.

Det finns ett par ställen i hemmet där vi då och då misslyckas och det skapas en hög eller oreda som växer sig allt större. När vi sedan plockar undan, lägger saker på dess rätta plats etc, skapas ett lugn igen. Här nedan är några exempel på platser där det ibland samlas papper, saker och kläder i hemmet:

  • Kylskåpsdörren. Det är sällan vi sätter upp något på kylskåpsdörren, men då och då händer det och kommer det upp en lapp suger magneten på något outgrundligt vis dit fler. En finare inbjudan, ett tackkort, en rabattkupong eller påminnelse. När vi sedan gör ett ryck och tar bort allt från kylskåpsdörren uppstår ett härligt lugn i hela köket.
  • Klädstolen i sovrummet. Vi har en stol bredvid spjälsängen som är bra när Bebis Minimalist ska somna samt vaknar om nätterna. Dock har denna stol en tendens att bli en så kallad chairdrobe som vi skrev om på instagram här om veckan. Här är framför allt Herr Minimalist boven som lägger diverse kläder på stolen i väntan på att de ska telepatera sig till tvättkorgen, in i garderoben eller byrålådan.
  • Doordrobe. Fru Minimalist har snarare en doordrobe, som Herr Minimalist valt att kalla det, det vill säga kläder som hänger utanpå garderoben. När ett klädesplagg använts under arbetsdagen hängs det upp för vädring på en galge på garderobsdörren i sovrummet. Och ibland hängs ett plagg fram som ska användas kommande dag. Efter ett par dagar kan det hänga 4-5 klädesplagg utanpå garderoben. Det är inte varje vecka, men då och då.
  • Utrensade saker. Saker som rensats ut men ännu inte tagit det sista steget ut ur hemmet. De ska kanske ner i vår källare, till Stadsmissionen eller återvinningsbilen som kommer en gång i veckan, eller skänkas bort till någon. Ofta är det tid och energi som ska samverka för att få tummen ur att flytta saken från hallen till dess rätta slutdestination.
  • Vi prenumerera inte på några tidningar längre, men en del medlemstidningar dimper ändå ner i brevlådan. I inlägget tidningshögarna hopar sig har vi skrivit om högarna med tidningar som har en tendens att växa sig allt större. Hos oss är detta inget större problem då vi helt enkelt prioriterat bort stor del av tidningsläsningen och lägger dem snarast i återvinningen, men vi ser fenomenet hos såväl familj som vänner. :)

Två andra vanliga ställen där vi ser att folk lämnar saker synliga framme vardagsrumsbordet samt köksbänken. Kanske är det en fördel att ha en bebis som börjar stå här hemma så att inget blir liggandes på vardagsrumsbordet, liksom att köket är så pass litet att vi behöver köksbänken till matlagning och dylikt snarare än som förvaringsplats.

De ovannämnda ansamlingsplatserna i hemmet har vi identifierat utifrån våra erfarenheter och tankar. Hur ser det ur hemma hos dig, vilket är de vanligaste ansamlingsplatserna av saker där i ditt hem?

10 minimalistiska vardagsrutiner

Det är snart två år sedan vi började vår minimalistiska resa på allvar genom att starta vår blogg. Att rensa ut onödiga prylar och minska på antalet saker som kommer in i hemmet har alltid varit en kärna i vår minimalism. Vi har dock insett att hur mycket vi än försöker så kommer det alltid in nya saker i hemmet. För att hantera detta har vi längs vägen funnit och utarbetat en del vanor och rutiner för att underlätta hanteringen av inkommande saker, såväl nya som redan befintliga saker.

Här är 10 minimalistiska rutiner som vi funnit hjälper oss i vardagen:

1. Återsamlingsplats för dagliga prylar. Vi har skapat en varsin återsamlingsplats i våra Billybokhyllor.  När vi kommer innanför ytterdörren efter en dag på jobbet, en löptur eller något ärende, så lägger vi tillbaka plånbok, nycklar, mobiltelefon, hörlurar, passerkort, Kindle, och liknande prylar på dess rätta plats. På så vis vet vi också var vi hittar dessa när vi ska iväg.

2. Laddningsstation för elektronik. Nu för tiden behöver mobiltelefonerna laddas i princip dagligen och för att slippa hålla på att flytta eller tappa bort laddningssladdar har vi våra vanligaste laddningssladdar i ständig beredskap på ett och samma ställe i lägenheten. Även när mobiltelefonerna inte laddas brukar vi ha dem liggandes vid laddningsstationen för att det är smidigt att veta varifrån det ringer etc.

3. Ta hand om använda kläder direkt. Både jag och Herr Minimalist byter om från kontorskläder till myskläder det första vi gör när vi kommer hem från jobbet. Kläder som är fräscha nog att användas igen åker tillbaka in i garderoben/byrån, och övriga i tvättkorgen. Tidigare hade vi kläder liggandes i såväl badrum, vardagsrum som på sängen, golvet eller på en stol i sovrummet. Nu försöker vi ta hand om kläderna direkt för att slippa att ständigt städa undan och plocka plagg från alla möjliga ställen.

4. Köksmaskiner förvaras utom synhåll. Brödrost, kaffemaskin, blender, bakmaskin, stavmixer, våffeljärn liksom förvaringsburkar med te, kaffe etc tar alla upp arbetsutrymme om de står på köksbänken. Var för sig ser det inte ut att ta mycket plats i anspråk, men har du ett par maskiner eller burkar framme så har du betydligt mindre arbetsyta. Det tar några sekunder att ställa dem i ett skåp så snart du skapat en plats för var och en. Använder du någon av dem flertalet gånger varje dag, exempelvis vattenkokaren eller kaffamaskinen, kan det vara motiverat att just den enskilda köksmaskinen får stå framme på en bestämd plats.

5. Diska direkt. Låt inte diskhon bli någon slags mellanlandning för smutsig disk. Ställ antingen ner disken i diskmaskinen eller diska direkt. Oftast när du lagar mat ska något koka, sjuda eller vara i ugnen några minuter, passa då på att diska undan det du använt eller ställ det som går i diskmaskinen. Det är varken roligt att komma in i ett kök med en köksbänk eller diskho full med smutsig disk, eller att äta i den miljön.

6. Håll bord, hyllor och bänkar fria. Köksbänkar, skrivbord, nattduksbord, badrumshyllor, bordsskivor etc. Gör dem fria från saker och försök behålla det så. Vårt vardagsrumsbord är i princip alltid helt fritt från prylar och prydnadssaker, likaså skrivbordet där vanligtvis endast vår laptop och en lampa står. Om var sak har sin plats är det betydligt lättare att hålla dessa ytor fria.

7. Ej reklam tack. Trots denna skylt på postlådan smyger det sig regelbundet in diverse direktadresserad reklam och samhällsinformation. Istället för att låta denna reklam bli liggandes med övrig post i väntan på hantering, låter vi den omedelbart hamna i återvinningen. Ibland hinns den sorteras ut redan i hissen upp till lägenheten, men oavsett när så tar det inte många sekunder i anspråk. Låt inte reklamen ligga och ta plats, fokus och energi bland övrig post.

8. Slutför magasin och tidningar. Läs, hantera och återvinn. Medan du läser ett magasin, ta samtidigt hand om eventuellt intressant innehåll direkt. Finner du en intressant artikel klipper du ut den eller tar ett foto med mobilen av den. Är det ett recept kan du också ta ett foto av det, alternativt sätta in det i din receptpärm, eller som vi lägga in det i en digital receptbanken i exempelvis Anylist. Finns det mot förmodan en oemotståndlig rabattkupong klipper du ut den direkt när du stöter på den i tidningen. Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång efter att de redan blivit lästa fyller ingen funktion i hemmet mer än att skapa oordning.

9. Behovsanalys. Dagligen utsätts du för många frestelser att köpa saker du egentligen inte behöver. Inte minst genom de ca 1500 kommersiella reklambudskap som på ett eller annat sätt når de flesta av oss en vanlig dag. Genom att göra en behovsanalys är det lättare att inte falla för frestelser och lockande erbjudanden. Numera görs behovsanalysen utan att vi ens reflekterar över det, det går på ren rutin. :)

10. Tacka nej till gratis saker. Åker du kommunalt i en storstad, bor nära ett centrum eller jobbar på ett större företag, är det inte helt ovanligt att du nu och då erbjuds att ta emot gratissaker. Allt från tidningar, pennor, vattenflaskor, kontantkort, till varuprover för skönhetsprodukter eller någon form av matvaror med, i de allra flesta fall, dåligt innehåll. Dessutom får du säkerligen då och då erbjudanden om gratissaker i samband med tidningsprenumerationer etc. Dessa saker tackar vi vänligt men bestämt nej till.

Framöver kommer vi även publicera en lista med minimalistiska digitala rutiner och vanor som hjälper oss i vardagen, håll utkik på bloggen.

Har du någon minimalistisk vana eller rutin som hjälper dig i vardagen?

Tips för en lugn och kravlös semester

Under semestern ska staketet målas om, släkten besökas, sommarstugans tak lagas. Det vore dessutom skönt att rensa rejält i förrådet, linneskåpet och kökslådorna, nu när du äntligen är ledig och har tid. Kanske laga lite kläder som blivit liggandes och rensa i sladdlådan. Och framkalla fotona från förra sommaren. Och koppla av genom att läsa den växande högen med olästa tidningar. För på semestern har du ju all tid i världen att pyssla och ta hand om allt man inte hunnit med att göra i vardagen.

Gör du också en lång fysisk eller mental to-do-lista inför semestern på allt du skulle vilja hinna med och få gjort? Tidigare hade jag alltid en sådan lista. Saker jag inte hunnit med under vintern och våren utan skjutit framför mig vecka efter vecka, månad efter månad. Vissa var av karaktären större projekt och andra betydligt mindre men ändå för ansträngande för att orka ta sig an dem när vardagen snurrar på.

Sedan ett år tillbaka har jag en helt annan strategi. Cirka en till två månader innan det är dags för semester sätter jag mig ner och skriver en liknande to-do-lista. Skillnaden är att jag nu planerar in sakerna jag vill ha gjort helgerna eller kvällarna som är kvar innan semestern börjar. När det sedan är dags för semester är listan avbockad och klar och jag kan vara helt ledig under semestern.

Här är ett utdrag från saker som står på min to-do att göra innan semestern börjar i mitten av juli:

Framkalla foton från våra resor 2013. Detta har legat över mig först sedan långresan förra våren och sedan på nytt efter safariresan över jul. Eftersom vi semestrade i sex länder i tre olika omgångar förra året så fanns det en hel del foton att gå igenom. Dagens digitalkameror har otroligt många fördelar men de skapar också stora mängder foton att på ett eller annat sätt processa. Check!

Göra i ordning cykeln. Då cykeln bara används under sommarmånaderna brukar den behöva såväl rengöring med våt trasa som luft i däcken innan den börjar användas. Som de minimalister vi är äger vi ingen cykelpump men däremot har vi två ”cykelpumpstationer” på gångavstånd från vår bostad. Det gäller bara att ta sig tiden och komma sig för innan vi plötsligt vill göra en somrig cykelutflykt. Check!

Handtvätta två klädesplagg. Jag har bara ett fåtal klädesplagg som kräver handtvätt eftersom jag numera brukar undvika att köpa den typen av kläder av anledning att de alltid blir liggandes. Efter midsommarhelgen planerar jag kunna bocka av denna to-do.

Olja in balkongmöbler. Vi hann inte göra detta i samband med att möblerna plockades fram och började användas i maj så det behöver göras närmsta helgerna bara vädret tillåter.

Är du en prestationsprins eller prinsessa som vill kunna bocka av saker och känna att du åstadkommer något även under din lediga tid? Eller kan du med ro och gott samvete ligga en hel dag i hängmattan eller solstolen och lyssna på ljuden, läsa en bok och vila upp dig inför höstens jobb och nya utmaningar?

Därför ignorerar vi dagsnyheter

Vi har i inlägget provocerande minimalistiska vanor nämnt att vi varken läser dagstidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv, radio eller internet, vilket kan vara provokativt för vissa. Ibland får vi under kaffepauser och luncher höra att vi inte tar vårt samhällsansvar alternativt tar en stor risk som inte hänger med i vad som händer ute i världen. Men varför undviker vi trots det nyheter?

Ord som framkallar rädsla som exempelvis död, sjukdom, kris eller fattigdom påverkar hjärnan negativt även om det inte föreligger någon konkret risk för mottagaren. Delar av hjärnan reagerar nämligen undermedvetet på negativa ord och berättelser som om de vore verkliga hot och det spelar ingen roll om mottagaren är medveten om detta. Vi är med andra ord grundprogrammerade till överlevnad och resultatet är att vi blir nyfikna av negativa nyheter. Mycket mer nyfikna är vad vi blir på positiva sådana, tyvärr. Detta är en av grundanledningarna till att kvällstidningar men även dagstidningar tenderar att ignorera positiva, förvrida neutrala och blåsa upp negativa nyheter i jakten på att sälja lösnummer.

Det finns dessutom mängder med forskning som visar att en människa som är spänd eller deprimerad och under ett par sekunder får ta del av ett antal negativt laddade ord, genast mår ännu sämre. Ju mer negativa interaktion, desto svårare blir det att bryta mönstret och desto längre tid tar det att börja tänka positivt och känna lycka igen.

De flesta nyheter och artiklar är högst irrelevanta. Av alla nyhetsartiklar som du har läst eller hört de senaste året, nämn en som efter att du tagit del av den, gjorde en förändring eller tog ett bättre beslut i något väsentligt rörande ditt jobb, din fritid eller din familj?

Att hålla sig uppdaterad med allt som händer i världen är dessutom oerhört tidskrävande, oavsett vilket medium vi använder. Om du läser tidningen 15 minuter på morgonen, läser nyheter på internet sammanlagt 15 minuter under dagen och tittar 15 minuter på tv-nyheterna på kvällen, så lägger du med tillägg för distraktionstid och att åter hitta fokus, totalt cirka en halv dag av din vakna tid på nyhetskonsumtion i veckan. Den tiden lägger vi hellre på aktiviteter som ger positiva känslor och energi, till exempel träning, socialt umgänge eller utvecklande och underhållande läsning. Vi har dessutom märkt att den viktigaste informationen ändå brukar tränga sig igenom det allmänna mediabruset via löpsedlar, sociala medier eller diskussioner i lunchrummet.

Vi vill dock avsluta med att erkänna att vi faktiskt skummar igenom nyhetssajter som DN eller SvD någon gång i veckan samt att Fru Minimalist dessutom av och till spenderar pauserna på jobbet med ett besök på DI.se. Vi tar dock aldrig del av nyheter via tv, dagstidningar eller radio.

Kanske är det här med nyheter lite av en generationsfråga då våra föräldrar tycks ha ett mycket större behov av detta än vi har. De tar del av nyheter dagligen via radio, morgontidning(ar) till frukosten, tv-sändningar flera gånger per dag och gärna en kvällstidning mot slutet av dagen. Kanske är de efter ett livslångt missbruk beroende av sin dagliga dos rädsla för att känna att de har kontroll på läget.

Hur mycket tid spenderar du på att utsätta dig för negativa nyheter under en vanlig vecka?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?

Lockande tidningserbjudanden

Här om dagen fick jag ett erbjudande från en träningstidning som jag prenumererade på för väldigt många år sedan. För bara 59 kronor + porto om 34:50 kronor kunde jag få tre nummer av tidningen, en träningstopp från ett välkänt märke, en Body Butter samt en 15 minuters tränings-dvd med Paolo Roberto. Totalt värde på paketet var hela 760 kronor!

Wow, vilket bra erbjudande med så användbara saker, var min första tanke. Body Butter kostar kring 200 kronor och det går ju alltid åt, och träningstoppen av bra märke såg fin ut på bilden och en tränings-dvd kan ju ge inspiration på övningar samt göra att man äntligen får till det där tidseffektiva hemmaträningspasset.

Marknadsföringsavdelningen hade verkligen lyckats med kampanjen med tanke på min reaktion. De fångade mitt intresse och fick mig sugen att slå till. Sedan ställe jag mig de frågor vi tidigare tagit upp i inlägget Glädjen att avstå från köp, för varje enskild sak i erbjudandet:

  • Fyller saken ett konkret behov eller riskerar jag proaktiv konsumtion?
  • Hur ofta och när kommer jag i realiteten att använda den?
  • Äger jag redan en motsvarande sak och vad är det i så fall för fel på den?
  • Var ska den förvaras?
  • Vad kan jag lägga motsvarande summa pengar på som är av större värde för mig?

Tidningen. Det finns en anledning till att jag inte prenumererat på tidningen på många år och heller inte köper lösnummer. Den är helt enkelt inte tillräckligt bra. Visserligen skulle jag läsa den med visst intresse om den plötsligt damp ner i brevlådan eller om den låg i väntrummet hos tandläkaren, men jag skulle hellre lägga mina pengar på något annat.

Träningstoppen. Märket är välkänt så kvaliteten bör vara god, men jag köper aldrig annars ett plagg jag inte har provat eller med säkerhet vet kvaliteten på. Det kan vara en billig variant som inte sitter som jag vill när jag tränar och då kommer nuvarande topparna i träningsgarderoben ändå att konkurrera ut toppen inför varje träningspass.

Body Butter. Någon form av hudkräm använder jag regelbundet. Dock har jag i inlägget om rensningen av badrummet avslöjat att just hudkräm råder det överflöd av hos oss, med andra ord äger vi redan motsvarande produkter. Efter att ha läst boken Badskumt av Katarina Johansson som ni kunde läsa recension om tidigare, har jag dessutom blivit mer försiktig med vad jag kletar på min kropp eftersom det senare kommer in i min kropp.

Tränings-dvd. Att träna hemma framför tv:n har aldrig riktigt varit min grej, jag föredrar att träna ute i naturen eller ta mig iväg till gymmet och få miljöombyte på köpet. Kanske skulle tränings-dvd:n komma till användning om jag hade mindre fritid, men en 15 minuters tränings-dvd kommer jag förmodligen tröttna på efter ett par pass. Det är en pryl jag aldrig skulle komma på att köpa själv eller känna ett behov av.

Efter denna snabba tankeövning med mig själv kom jag fram till att erbjudandet inte var så bra ändå. Visserligen sparar jag jättemycket pengar på att nappa på erbjudandet, men jag riskerar också att få ett träningslinne som inte passar eller används, en hudkräm som jag ska förvara i något år framöver, samt en tränings-dvd som blir liggandes i en låda för att så småningom rensas ut.

För något år sedan fick jag ett liknande erbjudande från en annan träningstidning där jag för en liten peng fick en pulsklocka och ett par nummer av tidningen. Jag hade tidigare aldrig sprungit med pulsklocka då jag motiverar mig på annat sätt än att springa på en viss tid, sträcka, puls etc, men folk säger ju att det ska vara så bra och motiverande. Hur det gick? Pulsklockan låg oanvänd i sin förpackning tills för två veckor sedan när jag fick ändan ur och sålde den på Tradera.

Brukar ni nappa på sådana här tidningserbjudanden som kommer med jämna mellanrum? Om ja, använder ni de prylar/kläder ni fick med och som lockade er att slå till?

Lever vi som vi lär?

Vi förespråkar en minimalistisk livsstil av flera olika anledningar och på flera plan i livet, vilket vi tidigare skrivit om bland annat här. För oss är detta en resa som vi hoppas ska prägla resten av våra liv, det är ingen temporär fluga och heller inte något årligen återkommande spurt som den klassiska vårträningen inför beach 20xx. Det ska bara finnas där, varje dag, varje vecka, varje år.

Men hur väl lyckas vi egentligen med detta i vårt eget hem?

Generellt har det gått bra. Vi har ännu inte hunnit gå igenom och rensa bland alla önskade utrymmen i lägenheten än, men de som står på tur känns inte som några problemområden utan kräver bara sin tid. Vi har dock identifierat tre områden där vi inte riktigt når ända fram i vårt minimalistiska tänk och där vi inte har någon optimal lösning ännu:

Cyklar. Vi har en varsin modell dyrare cykel. Fru Minimalist har en racercykel som har tagit henne 30 mil runt Vättern och Herr Minimalist har en kvalitativ mountainbike. I den bostadsrättsförening där vi bor har vi någon gång per år inbrott i cykelförråd samt i privata förråd vilket gjort att vi av säkerhetsskäl har våra cyklar antingen på balkongen eller inne i lägenheten.

Då vi inte har något tak på balkongen får cyklarna utstå ganska hårda påfrestningar om de står där ute året runt och de tar dessutom upp stor del av balkongens yta. Därav har vi cyklarna ståendes växelvis ute på balkongen och inne i lägenheten. Inte optimalt och det känns absolut inte minimalistiskt.

Förrådet. Vi bor i en tvåa på 60 kvadratmeter och trots att vi försöker leva minimalistiskt så råder viss brist på förvaringsutrymme i lägenheten. Detta gör att många saker som inte används varje vecka åker ner i förrådet, exempelvis resväskor, vinterjackor, extrastolar, presentinslagningsgrejer och annat. Och tillsammans med skidutrustningar, balkongmöbler, vandringsryggsäckar, blomlådor, uppblåsbar gästsäng med tillbehör samt diverse flyttkartonger fyllda med emballage med mera, så blir det snabbt fullt. Vi har idag lyckats skapa det där förrådet som jag tidigare tittade snett på hos mina grannar.

Därför är det hög tid att rensa, våga slänga och göra oss av med saker som inte längre används. Exempelvis Herr Minimalists gigantiska hockeytrunk med gamla kampsportsgrejer som användes senast 2005. Eller Fru Minimalists sparade vinterjackor eller gigantiska jag-ska-flytta-utomlands-och-aldrig-mer-komma-tillbaka-resväska. Men oavsett om, eller snarare när, vi rensar ut det vi faktiskt inte använder längre så kommer förrådet att förbli mer fullt än vi föredrar.

Dagliga post- och tidningshögen. Vi ser den varje dag men mot veckans slut är den plötsligt borta för att någon dag senare dyka upp igen med nytt innehåll. Vi pratar om post- och tidningshögen som varje vecka samlas på vår köksbänk. Tidigare lade vi den alltid på köksbordet vilket vi båda störde oss på vid varje måltid och som vi även beskriver i inlägget Plocka, pimpa och bryta gamla vanor. Numera lägger vi posten på samma del av köksbänken vilket inte heller är den optimala lösningen.

På helgen tar vi vanligtvis action på högen och läser, slänger och om nödvändigt sorterar in i pärmar och på måndag eftermiddag börjar vanligtvis en ny hög sin tillväxt. Vi vill inte under veckan gömma undan posten i ett skåp där den riskerar att bli bortglömd och vi har hittills inte riktigt kommit in i vanan att gå igenom högen varje kväll. Därför ligger den tills vidare kvar på köksbänken under vardagarna och småstör.

Tips på fiffiga lösningar på dessa tre ominimalistiska problemområden mottages tacksamt! :)