Etikettarkiv: välgörenhetsorganisation

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?

Skänka eller sälja?

När du rensar i hemmet kommer du med största sannolikhet någon gång under resans gång känna ångest över att du lagt så mycket pengar på saker du nu vill göra dig av med. Så kallad retroaktiv shoppingångest.

Förr eller senare kommer du förmodligen även ställa dig frågan huruvida du ska sälja eller skänka sakerna du rensar ut. Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och saker och ser tusenlapparna som istället skulle kunna givit dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Å ena sidan har du veckor av arbete framför dig av fotografering, författa säljande texter som beskriver varje sak, svara på frågor, paketera, posta samt hantera övrig administration. Och å andra sidan är du enormt sugen på att bara stuva in sakerna i bilen och köra till närmsta välgörenhetsorganisation som gladeligen tar emot dina saker, för att sedan komma hem till ett rent och mer minimalistiskt hem.

I början sålde jag en hel del saker, framför allt kläder, på Tradera. Jag tyckte om att ständigt ha ett par annonser med saker ute till försäljning. Allt eftersom tiden gått, en bebis har kommit in i vårt liv och tagit upp enormt mycket av vår tid, på ett positivt sätt förstås, så skänker jag bort allt mer till välgörenhet. Jag ser det som att vissa personer skänker pengar till välgörenhet, jag skänker istället saker.

Nog för att min inkomst som föräldraledig är otrolig låg, men jag känner ändå att timpenningen för Tradera-annonser inte längre väger upp arbetet jag får lägga ner. Särskilt inte eftersom den egentid som uppstår under dagar och kvällar nu är betydligt mer dyrbar för mig. Då äter jag hellre en väldigt billig lunch hemma någon extra dag i veckan. När jag väl rensat vill jag dessutom att sakerna ska försvinna ut ur hemmet så snart som möjligt. Genom att donera sakerna inser du att du aldrig behövde dem från början.

Om du verkligen behöver pengarna ska du självklart försöka sälja sakerna istället, särskilt om det är något i så gott som nyskick där du vet att andrahandsvärdet är bra och att saken med största sannolikhet kommer bli såld.

Hur tänker du när det gäller skänka vs sälja dina kläder och prylar?

Vad lägger du i påskägget?

Påsken närmar sig med stormsteg och i helgen gav vi bort de första påskäggen. Mina två syskonbarn fick leta i lägenheten efter var sitt ägg som vi gömt. Eftersom de fortfarande är relativt små barn ville vi inte ge dem för mycket godis, vi hade fyllt påskäggen med tre par fina strumpor vardera samt ett tiotal godisbitar.

Kommande vecka kommer det ges bort ytterligare påskägg, men inte fyllda med vad som helst utan den här gången har vi fyllt det med 25 kycklingar, foder, verktyg och en utbildning i djurhållning och att driva ett litet företag. Kycklingarna i sig ger vi inte till våra bekanta, de får ett värdebevis, själva gåvan går istället till människor som lever i fattigdom. Genom gåvan får de chansen att föda upp kycklingar och därigenom försörja sig och sin familj.

Möjligheten att ge kycklingar (och även andra djur) för uppfödning till familjer i fattiga länder finns året om. Nu till påsk tycker jag det passar extra bra att visa omtanke med påskägget och ge just kycklingar i påskäg. En lämplig gå-bort-present, eller del av gåva, vid påskmiddagar där du annars skulle tagit med ett godisfyllt ägg, en blomma eller en flaska vin.

Att ge bort kycklingar är att långsiktigt förbättra liv. Kycklingarna växer upp och börjar lägga ägg som kan ätas av familjen men som också kan säljas vidare på marknaden. Det är ofta kvinnor som föder upp hönsen, säljer äggen och lär sina döttrar detsamma. Det ökar deras möjligheter till självförsörjning och en bättre framtid vad gäller utbildning, mat och sjukvård.

Här är två ställen där du enkelt kan ge bort kycklingar:

Glad påsk!

Vad pysslar du med?

Sticka, virka, sy, rita, måla, klippa och klistra. För många är pyssel minst lika rogivande som att läsa en bok eller se en film. Men går liknande intressen att kombinera med minimalism?

Jag ser idag inte mig själv som någon pysslare, men när jag tittar i backspegeln tycks jag ändå ha varit en. Som liten broderade jag korsstygnstavlor och gav bort i julklapp till mormor och farmor. På den tiden man framkallade foton i större utsträckning än idag skapade jag scrapbook-album och på gymnasiet sydde jag om kläder för att göra dem mer personliga.

Idag har jag dock inte kvar några spår av mina broderier, fotona förvaras mestadels digitalt och någon symaskin äger jag inte sedan mitt behov av att bära annorlunda kläder gått över. Bara för att något var ett stort intresse tidigare i livet så måste man inte behålla alla relaterade prylar för all framtid. 

Och i likhet med att det sällan är optimalt att hålla på med för många olika typer av sporter och fritidsintressen parallellt så anser jag att du på samma sätt bör fundera över vilken typ av pyssel du vill lägga ner tid, pengar, plats och utrustning på. Engagerar du dig i för många områden samtidigt resulterar det ofta i att inget av dessa får tillräckligt med tid eller fokus.

I många fall är det dock inte råmaterialet till pysslet som är boven i dramat, utan själva resultaten. Vem behöver ytterligare en halsduk, raggsockor eller tavla i hemmet? Om just stickning är det stora intresset går det säkert att skänka till välgörenhetsorganisationer i din stad, eller exempelvis Hjälpstickan som endast tar emot stickade gåvor.

Så visst går pyssel ihop med minimalism, om det skänker glädje och harmoni till ditt liv fyller det en viktig funktion. Jag gjorde exempelvis en inbjudan till 30-årsfest med tema huvudbonad med ytterst få verktyg här om dagen bara för att det var roligt och avkopplande (se bild). Men våga välja bort, rensa och prioritera även bland pysslet, både vad gäller det du skapar som vilka resultat du behåller.

Vad tycker du om att pyssla med och vad förvarar du för pyssel där hemma?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?

Det svåra valet av välgörenhetsorganisation

Välgörenhetsorganisation eller biståndsorganisation klingar fint och förtroendeingivande, men hur välgörande är dessa organisationer egentligen, vad är deras fokusområde och till vad ger organisationerna egentligen bistånd?

Vi har tidigare skrivit om huruvida man kan skänka bort saker till vem som helst, och liknande fråga ställer vi oss nu, kan vi skänka bort saker till vilken organisation som helst? Vid närmare efterforskning går det att hitta konstigheter hos de flesta större organisationer men inom detta specifika område har det de senaste åren främst riktats kritik mot Röda Korset och Myrorna.

Röda Korsets före detta kommunikationschef dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri och förskingring år 2010 och organisationen har även fått kritik för att ha högst arvode bland biståndsorganisationer där styrelseordförande och generalsekreterare tjänar omkring en miljon vardera per år. Så sent som i slutet av 2012 fick organisationen kritik för att slänga och bränna fullt funktionella kläder som inte sålts i butikerna, istället för att skänka dem vidare till bättre behövande.

Myrorna har hamnat i blåsväder genom att ta emot ett par hundra långtidsarbetslösa som arbetar utan lön i det så kallade fas 3, där arbetsgivaren får ett bidrag för varje person de tar emot. Myrorna påstås även utnyttja arbetstränande personer som ordinarie arbetskraft, vilket strider mot arbetsförmedlingens riktlinjer. Det ryktas även om att fas 3-personal inte får använda samma toaletter eller fikarum som det fåtaliga antalet fast anställda.

Det stora utbud av välgörenhets- och biståndsorganisationer i kombination med nyheter och rykten som ovan, kan göra valet av gåvomottagare nog så svårt för oss som bara vill att våra inaktuella kläder och saker ska komma till användning alternativt säljas till förmån för dem som behöver hjälp. Därför har vi försökt sammanställa lite kort information om de organisationer vi kommit i kontakt med de senaste året. Vad har de för inriktning, fokus och tanke med sitt insamlingsarbete?

Stadsmissionen. Stockholms Stadsmission är en ideell förening som arbetar för att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, står det på deras hemsida. Stadsmissionen står på tre ben där det ena är social verksamhet som består av ett tjugotal självständiga enheter med verksamhet för barn och unga, familjer, vuxna och äldre i utsatthet. Det andra är sociala företag, där bland annat second hand butikerna ingår samt de café och restauranger som på vissa ställen finns i anslutning till butikerna. Saker och kläder som lämnas in till Stadsmissionen används till de sociala verksamheterna eller säljs i second hand butikerna där behållningen går till Stadsmissionens sociala verksamheter. Stadsmissionens tredje ben är skolverksamhet bestående av folkhögskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

Myrorna. Myrorna finns etablerade på ett tjugotal orter runt om i landet och är Sveriges äldsta butikskedja för second hand försäljning. Överskottet från Myrornas second hand butiker går till den kristna organisationen Frälsningsarméns sociala verksamhet. Totalt bedrivs omkring 170 olika verksamheter runt om i landet för att stötta människor som har det svårt, bland annat dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper som behöver stöd, samt ett flertal boenden för vård, stöd och behandling.

Röda Korset. Röda korset arbetar till största del med frivilliga som är på plats med hjälpinsatser när en katastrof har skett, men arbetar också förebyggande med katastrofer. Organisationen har stor lokal närvaro vilket gör att de även kan ta hand om, det ofta långa, efterarbetet av katastrofens konsekvenser. Röda Korset har som enda organisation i världen som uppdrag i den internationella humanitära rätten att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt vilket ger hjälporganisationen möjlighet att komma fram där inga andra kan verka. I Sverige hjälper Röda Korset bland annat till med läxläsning och språkträning, anordnar sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer med vård, ger krisstöd samt kurser i första hjälpen.

Erikshjälpen. Erikshjälpen drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar på ett femtiotal orter runt om i landet. Flera av butikerna har egna biståndsprojekt och det kan därför vara intressant att kolla upp vad överskottet från Erikshjälpens verksamhet går till på just din ort. Transporter av kläder och saker till Baltikum är vanligt förekommande. Andra projekt är verksamheten Solrosen som stöttar barn och vuxna där en förälder eller familjemedlem sitter i fängelse. Eller Lilla Erstagården som är ett barnhospice för barn i livets slutskede dit leksaker och andra saker skänks. I utlandet bedrivs bland annat ett skolprojekt med gratis intensivskola för barn i Mali men organisationen delar även ut mat och vatten vid torkkatastrofer samt arbetar förberedande för att göra invånarna bättre rustade att klara nästa torka på egen hand.

Emmaus. Emmaus är en världsomspännande hjälporganisation med nio Emmausgrupper i Sverige som alla drivs som ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna. Emmaus är med och driver eller stödjer flera projekt och har fokus på solidaritetsarbete i kombination med idén om återvinning. Utöver second hand butikerna runt om i landet, som syftar till en hållbar utveckling och återvinning av kläder och prylar, så har Emmaus stort fokus på Afrika. Med hjälp av medel från SIDA skickas kläder och konserver till flyktingläger i Västsahara som är Afrikas sista koloni. I Angola stöds ett demokratiprojekt för att stärka landsbygdens lokala samhälle liksom ett projekt som uppmuntrar ekologisk odling och småböndernas möjligheter till försörjning.

Gemensamt för de flesta organisationerna ovan är att du antingen själv kan lämna in saker och kläder i butikerna, eller om det rör sig om flera kartonger och möbler så kan organisationen i vissa fall åka och hämta gåvorna. En del av organisationerna har även insamlingsbehållare utsatta i större städer eller på återvinningscentraler.

När det handlar om att lämna iväg kläder och saker kan även bekvämlighetsskäl styra vilken organisation som väljs. Alla organisationer finns inte på alla orter och vissa ligger för långt bort för att motivera valet.

Numera väljer vi allt som oftast att ge våra saker och kläder till Stadsmissionen då vi gärna stödjer deras verksamhet samt att de ligger 15 minuter med buss från vår bostad. Även Myrorna får en del då de tar emot ”allt” medan Stadsmissionen enligt vår erfarenhet är mer kräsna. Fru Minimalist har även fått möbler och saker hämtade av Erikshjälpen vid en flytt för ett par år sedan och Herr Minimalist lämnade tidigare en del till Myrorna av bekvämlighetsskäl då de låg närmast hans dåvarande bostad.

Vilka organisationer brukar ni skänka era prylar till och varför? Har vi missat någon grundläggande organisation som ni kan tipsa oss om och finns det ytterligare anledningar att undvika någon av organisationerna ovan?