Etikettarkiv: välgörenhetsorganisation

Strukturera din rensning med fyra S

Nu i april är det dags för en ”ny” capsule wardrobe för min del. När jag gick igenom mina kläder för att se vilka plagg som ska få vara med mig de kommande sex månaderna passade jag på att göra en rensning i garderoben (igen :) ).

Varje gång jag gör en mer planerad rensning, inte bara tar bort en enstaka pryl som jag inser att jag inte behöver, så rensar jag enligt en modell som vi skrev om redan i ett av våra första inlägg på bloggen år 2013, nämligen att rensa enligt de fyra s:en. Det är en modell vi även skriver om och utvecklar i vår bok Prylbanta. De fyra s:en står för; sälja, skänka, slänga och spara. Det är lika enkelt i teorin som i praktiken, och det gör rensningen mer strukturerad.

Nu var det garderoben som fick sig en liten rensningsomgång och då började jag med att;

  1. Fundera över om plagget skulle sparas eller inte. Här hjälper min capsule wardrobe mig att utvärdera plaggen. Om plagget ingått i hösten och vinterns garderob men ändå inte kommit till frekvent användning har det rensningspotential. Om jag inte väljer att ha med plagget i vårens och sommarens garderob så borde det också ha rensningspotential. Väljer jag att plagget inte ska sparas så utvärderar jag det i nästa steg.
  2. Sälja, skänka eller slänga? I nästa steg gäller det att fundera över om det är värt att sälja för att få tillbaka en liten del av kostnaden eller om det istället kan skänkas bort till välgörenhet. Eller som sista utväg slänga, vilket när det gäller just kläder sker i form av återvinning hos någon klädbutik (läs mer här vad några kedjor säger att de gör med bortskänkta plagg).
  3. Sortera klädesplaggen i olika högar (eller påsar) för de olika ändamålen. Spara brukar inte bli någon hög för mig utan snarare hängas tillbaka in i garderoben (eller läggas tillbaka där de hör hemma om det är prylar). Men kläder där det finns stora tveksamheter kring kan hamna i en ”spara-kanske-hög” som gås igenom igen det sista jag gör.
  4. Planera in i kalendern vad nästa steg är. Det är viktigt att inte låta de olika påsarna med kläder bli kvar i hemmet onödigt länge för då är risken stor att kläder börjar leta sig tillbaka in i garderoben igen. Oavsett om nästa steg är sälja på FB eller skänka till välgörenhet så planera in aktiviteten i kalendern så ökar sannolikheten att den blir av.

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

Som ovan såg min garderobsrensning ut den här gången:

Sälja. I sälja-högen hamnade två märkeskläder som jag tänkte försöka sälja på Tradera, får se om jag administrerar det på egen hand eller anlitar någon sälj-tjänst.

Skänka. Här hamnade en polotröja och två sjalar som inte längre använts frekvent. Sjalar är en av mina akilleshälar men de börjar minimeras även de. Dessa lägger jag i en påse och tar med till vår närliggande Stadsmissionen, vi har nästan alltid en sådan påse på gång. Nu fick plaggen sällskap med böckerna jag rensade ut och skrev om i inlägget ”Böckerna jag skulle läsa igen”.

Slänga. Strumpor med hål i, en bh som gjort sitt och ett par bikinibyxor som köptes akut inför ett babysim för några år sedan men aldrig använts sedan dess. Dessa läggs i någon närliggande klädbutiks återvinningsbehållare, någon rabattkupong man får för besväret tar jag aldrig. ;)

Spara. De plagg som ligger i spara-högen på bilden var de jag behövde fundera ett extra varv kring om de förtjänar sin plats i garderoben eller inte.

Har du något område där hemma där du borde avsätta tid för att rensa enligt de fyra s:en? :)

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?

Skänka eller sälja?

När du rensar i hemmet kommer du med största sannolikhet någon gång under resans gång känna ångest över att du lagt så mycket pengar på saker du nu vill göra dig av med. Så kallad retroaktiv shoppingångest.

Förr eller senare kommer du förmodligen även ställa dig frågan huruvida du ska sälja eller skänka sakerna du rensar ut. Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och saker och ser tusenlapparna som istället skulle kunna givit dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Å ena sidan har du veckor av arbete framför dig av fotografering, författa säljande texter som beskriver varje sak, svara på frågor, paketera, posta samt hantera övrig administration. Och å andra sidan är du enormt sugen på att bara stuva in sakerna i bilen och köra till närmsta välgörenhetsorganisation som gladeligen tar emot dina saker, för att sedan komma hem till ett rent och mer minimalistiskt hem.

I början sålde jag en hel del saker, framför allt kläder, på Tradera. Jag tyckte om att ständigt ha ett par annonser med saker ute till försäljning. Allt eftersom tiden gått, en bebis har kommit in i vårt liv och tagit upp enormt mycket av vår tid, på ett positivt sätt förstås, så skänker jag bort allt mer till välgörenhet. Jag ser det som att vissa personer skänker pengar till välgörenhet, jag skänker istället saker.

Nog för att min inkomst som föräldraledig är otrolig låg, men jag känner ändå att timpenningen för Tradera-annonser inte längre väger upp arbetet jag får lägga ner. Särskilt inte eftersom den egentid som uppstår under dagar och kvällar nu är betydligt mer dyrbar för mig. Då äter jag hellre en väldigt billig lunch hemma någon extra dag i veckan. När jag väl rensat vill jag dessutom att sakerna ska försvinna ut ur hemmet så snart som möjligt. Genom att donera sakerna inser du att du aldrig behövde dem från början.

Om du verkligen behöver pengarna ska du självklart försöka sälja sakerna istället, särskilt om det är något i så gott som nyskick där du vet att andrahandsvärdet är bra och att saken med största sannolikhet kommer bli såld.

Hur tänker du när det gäller skänka vs sälja dina kläder och prylar?

Vad lägger du i påskägget?

Påsken närmar sig med stormsteg och i helgen gav vi bort de första påskäggen. Mina två syskonbarn fick leta i lägenheten efter var sitt ägg som vi gömt. Eftersom de fortfarande är relativt små barn ville vi inte ge dem för mycket godis, vi hade fyllt påskäggen med tre par fina strumpor vardera samt ett tiotal godisbitar.

Kommande vecka kommer det ges bort ytterligare påskägg, men inte fyllda med vad som helst utan den här gången har vi fyllt det med 25 kycklingar, foder, verktyg och en utbildning i djurhållning och att driva ett litet företag. Kycklingarna i sig ger vi inte till våra bekanta, de får ett värdebevis, själva gåvan går istället till människor som lever i fattigdom. Genom gåvan får de chansen att föda upp kycklingar och därigenom försörja sig och sin familj.

Möjligheten att ge kycklingar (och även andra djur) för uppfödning till familjer i fattiga länder finns året om. Nu till påsk tycker jag det passar extra bra att visa omtanke med påskägget och ge just kycklingar i påskäg. En lämplig gå-bort-present, eller del av gåva, vid påskmiddagar där du annars skulle tagit med ett godisfyllt ägg, en blomma eller en flaska vin.

Att ge bort kycklingar är att långsiktigt förbättra liv. Kycklingarna växer upp och börjar lägga ägg som kan ätas av familjen men som också kan säljas vidare på marknaden. Det är ofta kvinnor som föder upp hönsen, säljer äggen och lär sina döttrar detsamma. Det ökar deras möjligheter till självförsörjning och en bättre framtid vad gäller utbildning, mat och sjukvård.

Här är två ställen där du enkelt kan ge bort kycklingar:

Glad påsk!

Vad pysslar du med?

Sticka, virka, sy, rita, måla, klippa och klistra. För många är pyssel minst lika rogivande som att läsa en bok eller se en film. Men går liknande intressen att kombinera med minimalism?

Jag ser idag inte mig själv som någon pysslare, men när jag tittar i backspegeln tycks jag ändå ha varit en. Som liten broderade jag korsstygnstavlor och gav bort i julklapp till mormor och farmor. På den tiden man framkallade foton i större utsträckning än idag skapade jag scrapbook-album och på gymnasiet sydde jag om kläder för att göra dem mer personliga.

Idag har jag dock inte kvar några spår av mina broderier, fotona förvaras mestadels digitalt och någon symaskin äger jag inte sedan mitt behov av att bära annorlunda kläder gått över. Bara för att något var ett stort intresse tidigare i livet så måste man inte behålla alla relaterade prylar för all framtid. 

Och i likhet med att det sällan är optimalt att hålla på med för många olika typer av sporter och fritidsintressen parallellt så anser jag att du på samma sätt bör fundera över vilken typ av pyssel du vill lägga ner tid, pengar, plats och utrustning på. Engagerar du dig i för många områden samtidigt resulterar det ofta i att inget av dessa får tillräckligt med tid eller fokus.

I många fall är det dock inte råmaterialet till pysslet som är boven i dramat, utan själva resultaten. Vem behöver ytterligare en halsduk, raggsockor eller tavla i hemmet? Om just stickning är det stora intresset går det säkert att skänka till välgörenhetsorganisationer i din stad, eller exempelvis Hjälpstickan som endast tar emot stickade gåvor.

Så visst går pyssel ihop med minimalism, om det skänker glädje och harmoni till ditt liv fyller det en viktig funktion. Jag gjorde exempelvis en inbjudan till 30-årsfest med tema huvudbonad med ytterst få verktyg här om dagen bara för att det var roligt och avkopplande (se bild). Men våga välja bort, rensa och prioritera även bland pysslet, både vad gäller det du skapar som vilka resultat du behåller.

Vad tycker du om att pyssla med och vad förvarar du för pyssel där hemma?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?