Etikettarkiv: vanor

Varför känns det så skönt att prylbanta?

Även om det i vissa fall kan kännas svårt och som ett stort steg att börja prylbanta, så känns de för de allra flesta också väldigt skönt att släppa taget och skapa ordning. Ibland till och med som en lättnad och som att göra sig av med en börda som legat tungt på ens axlar, men som man kanske märker lättnaden av först när bördan är borta. Du får ofta momentum och vill rensa mer och gå igenom även svårare områden där tröskeln till en början var högre.

Här är några känslomässiga anledningar till varför det ofta är så skönt att prylbanta:

  • Lugn. Det finns en anledning till att mäklarna vill att du har många rena ytor vid en visning, det är helt enkelt mindre störande för den som ska kolla på bostaden. Med prylar på alla plana ytor och delar av väggarna blir det jobbigt och visuellt störande för hjärnan. Med några få utvalda och omtyckta saker som framhävs ger det ett lugnare intryck som gör dig mer avslappnad. När vi själva har varit i visuellt stökiga miljöer, upplever vi ett stort lugn av att kliva in i vårt egna avplockade hem utan synliga prylar på alla plana ytor.

  • Glädje. Genom att skänka eller sälja saker du själv inte behöver kan du glädja någon annan. Att se tacksamheten hos någon som får något till skänks eller lyckan över att fynda något du säljer är väldigt smittande. Likaså blir du ofta glad att se släktingars barn eller vänners barn bära ett plagg som de ärvt från dina egna barn.

Ärvda barnkläder från barnens kusiner.

  • Kontroll. De allra flesta gillar att ha ordning och reda, veta var saker finns och att det går lätt och snabbt att hitta. En känsla av att ha kontroll över sina ägodelar med andra ord. Med färre saker blir detta lättare och naturligt. Det blir färre saker som kan skapa oordning, det blir inte lika trångt i utrymmena och det blir enklare att behålla strukturen. Liksom färre saker att administrera, reparera och underhålla på olika sätt.

  • Lättnad. Vi håller fast vid många saker för att vi har gamla minnen knutna till dem, minnen som inte alltid är positiva. När du rensar har du möjlighet att bli kvitt dessa minnen och välja vilka du verkligen vill spara och påminnas om. Exempelvis dagböckerna från en känslosam eller traumatisk tonårsperiod som du egentligen inte mår bra av att påminnas om och än mindre vill att dina barn ska läsa, inser du kanske med distans att du mår bättre av att släppa taget om. Eller arvegodset som du fått ansvar att förvara men som aldrig används. Kanske kan du släppa den bördan och komma ut lättare på andra sidan?

Arvegods från Fru Minimalists mormor.

Känslorna beskrivna ovan framkallar prylbantning för oss. Detta utöver att det ger oss mer tid, pengar och mental energi, samt är ett bättre val för miljön, gör det till ett enkelt val att prylbanta och leva med färre saker. :)

Vilka positiva känslor framkallar prylbantning hos dig?

3 minimalistiska mobilvanor

Jag har 3 mobilvanor som jag numera tar för givet och inte ens tänker på att jag gör. Men kanske kan någon av dem inspirera dig som vill använda mobilen mindre:

  • Alltid ha mobilen på ljudlös. Mitt default-läge är ljudlös mobil. 1-2 gånger per månad sätter jag på ljudet, exempelvis vid hemleverans av mat etc eller inför ett telefonmöte där jag väntar mig ett samtal en viss tidpunkt. Om inte detta gör att jag missar några samtal? Jo, något samtal i veckan missas som jag nog hade svarat på om jag haft ljud på, men då ringer jag upp när jag noterar det och har tid att prata. Fördelarna överväger nackdelarna, jag känner exempelvis inte att jag måste kolla mobilen för att det plingat att det kommit ett sms, för jag vet inte om att det kommit ett sms.
  • Inte ha mobilen i sovrummet. Den ligger alltid i det angränsade vardagsrummet på natten. Jag vill dels inte fippla med den det sista eller första jag gör på dagen, och heller inte ha strålning så pass nära nattetid. Lite nojigt kanske men det känns bättre i magen.
  • Inga synliga appar på skärmen. Jag har gömt alla appar (utom den tråkiga appen Inställningar) för att inte ögonen ska se någon app och bli sugen på att öppna den, eller muskelminnet mer eller mindre automatiskt öppna en app. När inga appar syns öppnar jag bara de appar jag verkligen behöver genom att söka efter dem. Du kan läsa med om detta i våra två inlägg ”Mer medveten appanvändning” och ”Annorlunda etablerad mobilvana”.

Har du någon bra mobilvana som du tar för given men som skulle kunna hjälpa någon annan? Kommentera i så fall gärna nedan!

Varför konsumerar vi så mycket?

För att kunna bryta mönstret av onödig konsumtion och i slutändan överkonsumtion hjälper det att förstå varför så många konsumerar utan verkliga behov. Som ofta när ett beteende är svårt att förklara logiskt är det känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr. I detta blogginlägg spånar vi kring varför människor egentligen konsumerar så mycket saker i onödan.

Några av de vanliga förklaringarna vi identifierat är följande:

Shopping som universallösning. Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de allra flesta problem kan lösas genom konsumtion. När det uppstår ovälkomna eller obehagliga känslor börjar hjärnan fundera på en lösning alternativt ett sätt att smita från tankarna och oftast är det första området som beaktas konsumtion eller distraktion via prylar. Konsumtion används till att behandla symptomen istället för att på riktigt ta tag i obekväma problem och utmaningar.

Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss som bekant energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. En annan emotionell drivkraft är att våra ständigt ökade förväntningar på morgondagen. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb eller nästa pryl.

Sociala drivkrafter. Vi påverkas mycket av vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar. De sociala behoven kommer mycket ur behovet av identitet och av att känna tillhörighet till en specifik grupp samt ha hög status inom denna. Ofta är det just de sociala behoven som kan motivera en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktiskt vinning. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för vår referensgrupps norm. Det kan låta som något som sker i unga år men ofta sker det även bland vuxna, till exempel i hipsterskulturen eller arbetsplatser med anonyma klädkoder som alla följer.

Kortsiktigt tänkande. Vi tänker sällan långsiktigt varken på ett globalt eller individuellt plan. På global nivå är en förklaring till detta att konsekvenserna för våra konsumtionsvanor sällan får omedelbar påverkan. Eventuella negativa effekter på miljö eller andra människor sker typiskt under längre tidsperioder, via beroendekedjor som inte alltid är intuitiva och ofta på platser vi inte kommer i kontakt med. Även på ett individuellt plan är många omedvetna om vad onödiga prylar i hemmet kan leda till. Vi tänker helt enkelt inte på att varje sak som införskaffas kommer med alla möjliga typer av ekonomiska, tidsrelaterade och mentala kostnader.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

Vanor och invanda mönster. Mycket shopping sker likt en dålig vana. Du vet innerst inne att det inte finns nya konkreta behov men trots det besöker du diverse butiker och gallerior några gånger i veckan av ren vana. Typiska tillfällen är butiker du passerar på väg till eller från jobbet eller under lunchen men det kan även röra sig om att du i brist på andra uppslag, regelbundet besöker en galleria på helger istället för att träffa vänner, träna eller ta dig ut i naturen.

Låg tröskel. Idag när en tröja kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger oss en känsla av att vara smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa. Så är naturligtvis inte fallet när vi kommer hem med ännu ett klädesplagg till den redan överfulla garderoben, ännu en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt faller i glömska eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling.

Akilleshälar vid konsumtion. De flesta har någon kategori av saker vi gärna shoppar trots att vi egentligen redan har allt vi behöver och lite till. Plötsligt hittar vi argument och orsaker som rättfärdigar ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg eller har en ny teknisk feature. Innerst inne vet vi att ännu en sjal, väska, app, klänning, pysselmaterial, armband, nagellack eller teknisk pryl inte kommer göra oss mer lyckliga, harmoniska och tillfredsställda. Men är det din akilleshäl kommer den kanske ändå lyckas argumentera sig med hem. Våra egna akilleshälar hittar du här. :)

Är det något av ovanstående som får dig att ibland konsumera i onödan eller är det någon helt annat som du identifierat som gör att du faller dit?

Ökat shoppingsug vid trötthet

Att vi tar sämre beslut när vi är trötta kan vi både förstå och har förmodligen alla upplevt vid flera tillfällen i livet. Något jag som föräldraledig märkt är att jag dessutom lättare faller för frestelsen att shoppa när jag är trött. Jag får verkligen kämpa för att stå emot shoppingsuget eller till och med lämna tillbaka plagg jag ”råkat” köpa i ett svagt ögonblick, men insett att jag inte behöver i ett mer nyktert tillstånd.

Lillebror har trots sina snart 8 månader aldrig sovit mer än 2 timmar i sträck. Han tycks inte ha läst den delen i bebismanualen där det står att bebisar ska sova många timmar per dygn, flera timmar i sträck nattetid, och inte behöver äta på natten efter 6 månaders ålder. Här väcks gärna hela familjen, som ju sover i samma rum, en gång i timmen. Natt ut och natt in. Gäsp.

Jag gissar att mitt sug efter att shoppa egentligen bara är ett desperat försök att få upp energinivån och känna mig gladare. Innerst inne vet och förstår jag att konsumtion aldrig kan vara lösningen på sömnbrist, och fenomenet har fått mig till reflektion kring mitt beteende.

Enligt Handelstrender shoppar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor handlar mer på impuls medan män gör mer research innan och vet därför vad de är ute efter, och kan ta snabba beslut när de väl hittar det. Detta konsumtionsmönster borde missgynna trötta mammor som då spontanshoppar mer. Jag ser inte mig själv som någon impulsshoppande kvinna i grunden, men just nu är jag nog i riskzonen för att hamna där.

Här om dagen upptäckte jag att vissa butiker har provrum där man får ta in barnvagnen. Det är som gjort för trötta föräldralediga människor att shoppa loss. Dessutom måste man ju skynda sig med en otålig bebis i vagnen så risken att ta dåliga shoppingbeslut ökar med stressnivån. Likaså alla webbutiker som numera båda har snabb leverans och fri frakt, det är som gjort för att shoppa loss när bebisen väl somnar till och man får några minuter av lugn och frid. Eller när man sitter hålögd på kvällen och knappt orkar tänka, men är i stort behov av uppmuntran.

Tradera och liknande sajter kan också vara en dyr trötthetsfälla. Här är det dessutom lättare att rättfärdiga köp, både till sig själv och barnen. För det är ändå second hand och känns på en gång miljövänligare. Trots att det fortfarande handlar om onödiga köp om det inte är något du eller barnen egentligen har behov av.

Än så länge har jag kommit hem med en tröja och en kjol som jag tror att jag behöver och som kompletterar garderoben väl. Antalet återlämnade plagg till såväl fysiska butiker som webb-utiker uppgår till det dubbla. Om det är bra eller dåligt orkar jag knappt reflektera över. :)

Känner du igen dig från ovanstående, antingen från att du själv varit föräldraledig eller när du varit väldigt trött av andra skäl?

5 rutiner som underlättar vår vardag med barn

Det sägs att barn gillar rutiner och att det är en fördel om saker görs på likartat sätt varje dag för att de ska känna sig trygga. Vi har ett par barnrelaterade rutiner och vanor som vi upplever underlättar vår vardag med barnen som vi tänkte dela med oss av nedan.

Alla barn är olika och behöver olika saker för att komma till ro, utvecklas och bli trygga individer, vissa av rutinerna nedan kanske påverkas av att vi bor så pass trångt med våra småttingar (tvåa på 60 kvm), men läs inspireras och kanske finns det någon del som ni kan få användning för:

  • Vara här och nu. Att vara närvarande med barnen. För små barn finns inget annat än nuet. Att då själv vara någon annanstans skapar bara stress, främst för dig själv. Det kommer inte gå fortare för att du vill raska på stegen till affären för att handla innan middagen, eller att du stressar upp dig för att barnen aldrig somnar och du ser din egentid tyna bort när barnen ligger och vrider och vänder på sig i sängarna och aldrig vill somna. Kapitulera, andas långsamt och var här och nu. Att stanna upp och vara närvarande övar vi på varje dag, och det är tur att det ges tillfälle att öva på detta varje dag för det behövs träning.
  • Planera veckans outfit. Vi visade på Instagram för ett par veckor sedan hur vi på söndagarna rullar ihop lämplig tröja och byxa och skapar klädset för kommande vecka, se bild nedan. Perfekt även för den kontrollerande mamman som inte tycker partnern kan klä barnen ”rätt”. :) Större barn kan själva få bestämma utifrån lämpliga plagg vilka som ska rullas ihop för att känna sig delaktiga. Vi fick frågan om Storasyster Minimalist behöver en ny uppsättning kläder varje dag på förskolan. Oftast har det kommit matrester, målarfärg, eller lera som gör att åtminstone tröjan eller klänningen behöver bytas. Och är plaggen rena vid hämtning är det inte alltid de är det efter att vi ätit middag.
Veckans klädkombinationer för förskolan ligger redo att tas i bruk.

Veckans klädkombinationer för förskolan ligger redo att tas i bruk.

  • Förbereda morgondagen. Innan vi går och lägger oss förbereder vi så mycket som möjligt för morgondagen. Det tar bara en bråkdel av tiden det tar att göra samma saker på morgonen med två små som samtidigt kräver uppmärksamhet, behöver hjälp med sina rutiner och man själv är än tröttare än på kvällen. Allt från att blanda i ordning frukostgröten till alla, koka ägg och ta fram mjukt bröd ur frysen, till att packa väskan till förskolan, den egna träningsväskan eller jobbväskan.
  • Läsa och sjunga. Vi läser och sjunger otroligt mycket tillsammans med Storasyster Minimalist. Sångerna är främst från olika varianter av Barnkammarboken, ett par av dem har vi själva och andra har vi lånat på biblioteket för att få variation. Att läsa och sjunga har varit räddande många gånger med två småbarn hemma varav ett ska ammas i tid och otid, liksom att det är ett bra sätt att varva ner och skapa en lugn avslutning på dagen. Eller för att ha ro att sitta på pottan när det är spring i benen. :) På helgerna brukar dagarna även starta med att alla ligger i samma säng, läser och sjunger ramsor och barnvisor. Förutom att det är otroligt mysigt utvecklas språket, talet och ordförståelsen.

Bokhylla leksaker

  • Babypottning eller EC. Vi har babypottat Storasyster Minimalist sedan hon var ett par månader och har använt oss av det som kallas rutinpottning, det vill säga vi erbjuder henne att kissa/bajsa i samband med blöjbyte. Sedan hon var kring året har hon bajsat på pottan regelbundet. Det är extra skönt att rutinen sitter nu när hon börjat förskola, oftast gör hon sina stora behov hemma innan förskolan liksom innan läggdags. Vi har även babypottat Lillebror Minimalist men han tycks ännu inte förstå grejen och det är ytterst sällan det kommer något. Kanske trillar poletten ner när han är stadigare och kan sättas på pottan. Vill du läsa mer om babypotting och EC har vi skrivit om det här. Vi hade en period när storasyster aldrig ville sitta på pottan, hon bara reste sig upp och gick. Efter ett par veckor testade vi att ha ett par böcker som vi läste vid pottan, och plötsligt blev pottan ”rolig” igen.

Vad har du för smart tips som underlättar din vardag med barn? :)

Vad matar du din hjärna med?

Du har säkert varit med om att titta på en film på kvällen som hjärnan sedan använder sig av under nattens drömmar och bearbetar genom att använda delar av filmens handling eller skådespelare i drömmen. Eller att du sett en bild på en gammal vän fladdra förbi på sociala medier och plötsligt dyker hen upp även i drömmarnas värld.

Vanligast är nämligen att du drömmer om intryck du fått under dagen, beroende på var och vilken forskning du läser är det allt från drygt hälften upp till knappt 90% av drömmarna som anses baseras på dagens händelser. Ofta drömmer du om starka intryck och saker som hänt under dagen som berört dig mycket, eftersom syftet med att drömma delvis är för hjärnan att bearbeta dagens intryck och sovra bland dem. När du är gravid handlar drömmarna oftare om barn, magar och förlossningar, och bor du i krigsområden handlar drömmarna oftare om krig, oro och vapen.

Och här kommer syftet med rubriken in, vad matar du din hjärna med om dagarna som den sedan bearbetar under natten?

Vi har tidigare nämnt att vi inte läser dagstidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv, radio eller internet, samt även berättat om argumenten bakom detta ställningstagande i blogginlägget Därför ignorerar vi dagsnyheter.

Ord som framkallar rädsla som exempelvis död, sjukdom, krig eller fattigdom påverkar hjärnan negativt även om det inte föreligger någon konkret risk för mottagaren. Delar av hjärnan reagerar nämligen undermedvetet på negativa ord och berättelser som om de vore verkliga hot och det spelar ingen roll om mottagaren är medveten om detta.

Det finns dessutom mängder med forskning som visar att en människa som är spänd eller deprimerad och under ett par sekunder får ta del av ett antal negativt laddade ord, genast mår ännu sämre. Ju mer negativa interaktioner, desto svårare blir det att bryta mönstret och desto längre tid tar det att börja tänka positivt och känna lycka igen.

Men det finns även anledning att undvika andra tv-program än nyheter, som Efterlyst, Veckans brott och filmer med liknande innehåll, som till största del innehåller negativa ord och handlingar.

Vi har fått kommentaren att vi inte tar vårt samhällsansvar om vi inte hänger med i nyheterna. Att sitta passiv framför en skärm eller tidning och matas med negativa upplevelser från dagen som gått, är det att ta sitt samhällsansvar? För det är inte särskilt många av dem som tittar på eller läser nyheter, som sedan tar action och försöker förändra något till det bättre utifrån vad de just sett och hört, vilket i vårt tycke vore att ta samhällsansvar.

Hur mycket tid lägger du på att mata hjärnan med negativ information en vanlig vecka? :)

Uppföljning av Fru Minimalist förändringsprint

Hur gick då min, Fru Minimalists, förändringssprint de 10 sista dagarna inför jul? Känner jag mig lugn, utvilad och  så här inför jul och nyår? Jag skulle alltså under dessa 10 dagar:

  • Yoga minst 5 minuter varje dag.
  • Meditera minst 5 minuter varje dag.
  • Inte sitta vid någon skärm (dator, mobil, iPad, tv) efter kl 21.00.

Jag satte medvetet låga trösklar tidsmässigt för de aktiviteter som behövde utföras varje dag för att öka sannolikheten att lyckas.

Yoga: Yogapassen blev 10-20 minuter långa. Samtliga skedde hemma framför Yoga Studio-appen. Ibland fick jag även sällskap på golvet av Herr Minimalist. Någon enstaka kväll när klockan närmade sig 22 kändes det mer som att jag yogade för att bocka av det på to-do-listan, men i övrigt var det riktigt skönt och jag känner att kroppen mår bra av att yoga. Att yoga varje dag under 10 dagar gav mersmak och jag blev sugen på att gå på ett ”riktigt” yogapss på ett gym eller en yogastudio.

Meditera: Det här är ju Herr Minimalist betydligt bättre på än jag, även om jag i perioder i livet har försökt ge det en chans. Tänk att 5 minuter kan kännas som så lång tid! :) Jag utförde meditationen varje dag, men vet inte om jag märkte något direkt lugnande effekt. Dock märkte jag att det kan vara väldigt skönt att bara sitta rakt upp och ner och låta tankarna komma och gå. Att göra ingeting. Kanske behöver jag meditera längre än 5 minuter för att få riktig effekt som jag hör och läser meditationsfrälsta prata om.

Skärmfritt: Att Inte sitta framför skärmen sista timmen på kvällen var helt klart den bästa punkten. När jag undvikit skärmarna har jag istället hunnit göra saker jag tycker om att göra, men upplever svårt att få tid och energi till nu med heltidsjobb och bebis, som att baka bröd, prova nya barnmatsrätter från Barnmatsboken och läsa böcker. Eller bara sitta ner med en kopp te och några chokladbitar och diskutera och filosofera med Herr Minimalist. :)

Såväl yoga som mer skärmfri tid är något jag vill hålla i såväl under julledigheten som när livspusslet börjar snurra igen i januari. I perioder brukar jag ha en eller två helt skärmfria kvällar i veckan, men så dras man plötsligt in i gamla (o)vanor igen och blir sittandes med någon form av skärm kväll efter kväll. Likaså yoga, i perioder är vi duktiga på att få med varandra på yoga om kvällarna, sen kan det räcka med en rejäl förkylning för att komma ur den goda vanan.

Har du några vanor som du vill hålla kvar eller etablera under eller efter julledigheten?

God jul önskar Herr och Fru Minimalist!

Fildegslimpa med torkad frukt bakades en av kvällarna istället för att spendera den framför skärmen.

Fildegslimpa med torkad frukt bakades en av kvällarna istället för att spendera den framför skärmen.