Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

Hur ofta kommer klänningen du är sugen på att köpa komma till användning? Hur ofta används champagneglasen som tar upp plats i köksskåpet? Och hur ofta använder barnen egentligen sina skrymmande leksaker?

Hur många gånger behöver något komma till användning för att motivera och legitimera ett ägande eller ett inköp samt förvaring av en pryl? Den frågan har jag funderat på den senaste tiden. Det började med att jag blev sugen på att köpa en to-go-mugg/termosmugg (igen) och en joggingvagn, samt att vi övervägde att rensa ut alla vår champagneglas. Vi tar dem i turordning.

To-go muggen eller termosmuggen har varit en lång följetång för er som följt bloggen det senaste året. Först blev jag sugen på en to-go-mugg under sommarsemestern 2016 (läs mer här). Sedan insåg jag under hösten att det bara var en romantiserad behovsbild (läs mer här). Senaste månaderna har det varit flera tillfällen när jag saknat en to-go mugg. Allt från längre resor med bil, skogsutflykter och de dagar jag åker till jobbet innan frukost. Tillslut hade tillfällena då jag saknat att kunna ta med mig te blivit så många att jag ansåg mig kunna motivera ett köp. Det blev en från märket Contigo modell West Loop som många tipsade om i blogginlägget ”Romantiserat drickande på resande fot”. Vi äger ingen termos kan tilläggas.

Termosmuggen har redan fått följa med på flera utflykter och äventyr.

Gällande joggingvagn har vi ännu inte landat i om vi kan motivera ett köp. Hur många gånger behöver den komma till användning för att motivera ett köp, räcker det med 1 gång per vecka? Den skulle även fungera som ett utflyktsmedel genom att vi enklare kan besöka lekparker en bit bort, jogga eller cykla dit, leka en stund och sedan jogga hem. I dagsläget har vi problem med förvaring då vi redan har vår dubbelvagn i hallen. Vårt källarförråd är litet, relativt fullt, och har varit utsatt för inbrott. Ett alternativ är att först hyra en joggingvagn genom Hygglo för att testa och samtidigt slippa förvaringsproblematiken, men tyvärr finns ingen i vårt närområde ännu.

Våra champagneglas från Ikea har hängt löst tidigare och varit på väg att rensas ut. Vi använder dem i genomsnitt två gånger per år och inte samtliga i uppsättningen, utan 2 eller kanske 4. De få gånger vi skålar i champagne eller någon alkoholfri champagneimitation som lämpar sig för glasen, skulle vi lika gärna kunna göra det med våra vinglas. Eller också sparar vi 2 champagneglas, eller 4, eller 8… Hur många kan det vara värt att spara? :)

Vilken frekvens motiverar köp och ägande? Det finns inget enkelt och självklart svar på den frågan, det beror såklart på sakens karaktär. Men det är klokt att ha frågeställningen i åtanke när du funderar på att köpa ett plagg eller en sak nästa gång. Liksom när du rensar bland dina befintliga ägodelar, vad i hemmet har du inte använt det senaste året? :)

Brukar du fundera kring användningsfrekvensen vid köp och utrensning?

30 reaktion på “Vilken användningsfrekvens motiverar köp och ägande?

  1. Mia

    Åh! Drick mer champagne eller något annat bubbligt skulle jag säga. Begriper inte detta med ”finporslin” och glas, jag äter på Konglig Dansk Musselmalet till vardags. Och dricker champagne/prosecco nästan varje fredag ur kristallglas. Alla ikeaglas är utrensande och utbytta mot kristallglas från div loppis och auktion. Ikeaglas är hemska att dricka ur. Minimalism i all ära, men att ta bort njutning och vackra ting skulle jag inte klara, funktion och frekvens är inte allt i livet. Tycker du ska köpa en kaffemugg också, perfekt i solen såhär års.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Mer champagne och annat bubbligt blir det kanske när barnen är lite större och vi får sova mer ostört om nätterna. Precis som du gjort så har jag tänkt att vi ska göra oss av med våra stora uppsättningar ikea-glas (vinglas, champagneglas) och köpa mindre uppsättningar men finare glas på loppis. Till skillnad från dig så gillar vi dock våra vinglas från Ikea, de har många år på nacken.

      Kaffemuggen är införskaffad, vilket även framgår i blogginägget och jag är väldigt nöjd med den! :)

      Vill du läsa mer om vad vi tycker och tänker kring porsin har vi skrivit om det i inlägget ”5 frågor om porslin”:
      http://minimalisterna.se/5-fragor-om-porslin/

    2. Mar

      Haha – du var snabbare. Drick mer bubbel var min lösning också! Tycker er blogg är fantastisk och gillar ofta era inlägg men att göra sig av med glas, nej nej. Barnen får smothi i dem på helgen med sugrör. Vi använder dem ofta till en det ena en det andra. Och man kan festa till det med bubbligt vatten eller alkohol en tisdag precis lika bra som en lördag.

  2. Jenny

    Jag skulle sälja dubbelvagnen och köpa en springvagn med möjlighet att sätta på små hjul (för promenad till fsk mm), stort hjul fram för jogging och hållare för cykel.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja, det kanske är dags nu när lillebror är så pass stor att han sitter stadigt. Får överväga det hela. Tack för tips!

  3. Form

    För mig kvittar det hur ofta jag har användning för saken. Jag tänker mer på att jag behöver den och funderar hur svårt det är att låna en. Svårigheten att låna vägs upp mot att äga saken.

    Många saker används sällan men är väldigt praktiska när man behöver dom.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja, det ligger något i det. Samtidigt om det är något som används frekvent blir det ju automatiskt bökigt att låna och lämna tillbaka stup i kvarten. Eller så är det för att vi har familjen, som ofta är de mest naturliga att låna av, långt borta som känner så.
      Har du något exempel på något du använder väldigt ofta men ändå väljer att låna?

    2. P.

      Bra poäng tycker jag! En kaffemugg är det ju ingen som verkligen b e h ö v e r, medan en bilbarnstol de få gånger som en bilresa är nödvändig faktiskt är ett riktigt behov (och det är riktigt jobbigt att låna och flytta runt på!). Därför tänker jag mig att frågan kanske inte är vilken användningsfrekvens som utgör ett verkligt behov, utan snarare om det är ett verkligt måste från första början. Är det så att en sak inte kan kvalificera sig som ett måste (vilket få saker gör) ska man nog snarare fråga sig själv vilken glädje man får ut av en sak. Om det då är kanelbullebak 4 ggr om året och man har en taskig axel kanske en assistent är fantastisk eller en kaffemugg att ta med på bussen varje morgon om man är morgontrött likaså. Man underlättar alltså något som ger en något tillbaka, mer än man löser ett verkligt behov.

      Jag vill inte på något sätt prata om behovstrappor eller vara extrem i min definition av ett behov, i och med att jag kan anse en bil eller barnvagn vara det trots att det rent krasst finns andra sätt att transportera sig eller sova middag på, men jag tror ändå att det är viktigt att inse att en hushållsassistent aldrig utgör ett behov om man inte försörjer sig med den. Likaså en kaffemugg, micro eller löparklocka. Det betyder dock inte att man inte ska ha någon! I vårt fall har vi tex en barnvagn och bilbarnstol för att det behövs om än inte lika mycket som mat och vatten, medan vi har en joggingvagn för att det möjliggör träning även som föräldraledig vilket mer underlättar våra liv (ger glädje) än står för ett verkligt behov. Sen kan man utifrån användningsfrekvens tolka det som att vi verkligen behöver vår joggingvagn, men just frekvens kan ljuga. I vårt hushåll används tex fritösen mer än ugnen (jag vet att det är dåligt) och trots det måste jag säga att vi inte behöver en fritös. Vi bara använder den för att vi gillar friterat, det går vansinnigt snabbt och vi är lata när den ändå står framme. Frekvens säger alltså inte allt. :)

    3. Herr Minimalist

      @ P: Håller verkligen med om att användningsfrekvens inte är/ger en komplett definition av behov. Vi återkommer mer kring det framöver. :)

  4. Carina

    Mycket bra fråga att ställa sig!! Jag tänker rent spontant hur mycket utrymme ”saken” tar, i första hand. Här hemma funderar jag på en assistent (heter det så?) som jag använde vid frekvent bakande tidigare. Nu äter vi mest hårt bröd och inget vetebröd. Men OM man vill baka större satser bröd är den jättebra…

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Du får nog börja äta lite mer mjukt bröd frekvent innan det kan motiveras och legitimeras att köpa en köksassistent låter det som ;)

      Jag tycker det funkar bra med degkrokar som tillhör vår vanliga elvisp de gånger jag vill baka bröd som inte bara kan röras ihop för hand. Men riktigt stora satser blir det ju inte.

  5. sattamaria

    Hej! Jag hittade precis till er blogg och kommer definitivt att följa den! Jag tycker ni ställer väldigt intressanta frågor och det får mig att tänka på mitt liv. Jag står i startgroparna för att börja leva mer enkelt och tar små steg för att förändra mitt sätt att se på ekonomi, pengar, prylar, ägande, miljö, mat osv. Jag har inte kommit längre än att gjort planer och börjat ta tag i vissa saker, men det är verkligen en så spännande resa! Wow!

    /sattamaria.wordpress.com

    Svara
  6. C

    Jag köpte precis på 6 till vinglas och 6 små skålar för att ha på min födelsedag. Dock kom allt från loppis och kostade inte mkt. Vilket gör att efteråt när jag inte längre har behov av flera vinglas än de jag hade innan kan jag ”lämna tillbaka dem” och de små skålarna kommer nog också ryka..

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Helt klart bättre att köpa på second hand och som du säger, då kan du skänka tillbaka dem om du märker att de inte kommer till användning så mycket mer.

  7. Jenny

    Bra att tänka kring frekvens och väga ihop med andra aspekter! Angående champagneglasen skulle jag spara dem om de var fina och precis de glas jag vill ha – även vid väldigt infrekvent användning. Jag skulle också erbjuda goda grannar att låna dem vid behov. Om de var tråkiga skulle jag vilja skänka dem i väntan på att ramla på riktigt fina glas, om de ändå sällan används. Drack jag mer champagne skulle jag kanske behålla glasen i väntan på de rätta. Saker jag är helt nöjd med sparar jag gärna trots att de sällan används men för att behålla nåt mindre vackert krävs en frekvent användning. T ex kan jag ha en rätt ful lära-gå-vagn då den ändå används en kort period. En riktigt fin leksak däremot kan jag spara till barnbarnen! Precis så här gör jag ju inte i praktiken – men det är strävan! Tack för inspiration att tänka på detta.

    Svara
    1. Herr Minimalist

      Jag gillar hur du beskriver att användningsfrekvens inte är allt utan att det även är viktigt att väga in andra aspekter för att identifiera ett behov. I ditt fall till exempel estetik/känsla. :)

      Fint av dig/er att erbjuda grannarna att låna glasen för övrigt! :)

  8. Recensentica

    Tycker också att man ska använda ”finglasen” till vardags. Jag använder våra kristallglas till nypressed juice flera gånger i veckan.

    Svara
  9. K.L

    Vi äger inga champangeglas, men bara pga de vi en gång haft varit fula & blivit utrensade långt innan vi ens hört talas om minimalism. Däremot har vi massor med andra slags tjusiga glas & porslin. Bl.a. fina cocktailglas som vi även använder som desserglas till exempelvis hemmagjord glass eller chokladmousse. Så glas & porslin är det jag definitivt inte är minimalistisk på! Alls! :-) Eller rättare sagt, vi har ju inget ”bara för att man borde” eller för att det anses på ett el annat vis, utan det vi har älskas, är noga utvalt & används mer eller mindre frekvent. Skålar mm som vi fått i bröllopsgåvor mm som anses tjusiga/dyra åker ur hemmet direkt (säljs eller skänks) om det inte känns klockrent. Men champane är inget vi brukar skåla så just vi har inget behov av det. Så, frågan är om ni älskar lyxigheten i att skåla i era champaneglas två gånger? I så fall kanske de är värda att behållas? Eller lyckas vinglasen ge er samma känsla av lyx/speciellt firande? Våra cocktailglas är ganska stora & sköra, skrymmande & inte alls lätta att packa in i en flyttkartong, men känslan av flärd de ger oss gör dem värda det! Mer flärd åt folket! Men rätt sorts flärd för var & en? :-) För visst handlar minimalism inte bara om att äga så få saker som möjligt, utan lagom/rätt mängd/ noga utvalda saker för var person? Eller är Adet bara Kon Mari? ;-)

    Svara
    1. Herr Minimalist

      Den minimalism som vi förespråkar är individuellt behovsbaserad, dvs inget äga max 100 prylar eller bo på max 20 kvadratmeter här inte. Vi definierar behov utifrån att något adderar konkret värde, används relativt ofta, inte kan lösas på andra sätt och/eller gör en rejält glad.

      I vårt fall så kvalificerar sig champagneglasen troligen inte för någon av punkterna ovan men i ditt/ert fall så råder raka motsatsen. Kör på med flärden! :)

  10. Carina

    Jag kanske uttryckte mig otydligt – funderar på om jag ska rensa bort köksassistenten som redan finns i hushållet, inte om jag ska köpa någon ny!

    Svara
  11. Ida

    Är noga med både större och mindre inköp men när vår köksassistent gick sönder (15 år på nacken) beställde jag raskt en ny, större och starkare maskin. Det är en av få ”lyxigare” apparaterna vi har och jag ville främst ha den för mina bakglada barns skull. Den skänker oss glädje och ger ett mervärde, precis som prylar ska göra. Tack för en bra blogg!

    Svara
    1. Herr Minimalist

      Håller med! Glädje och värde är två utmärkta parametrar för att identifiera konkreta behov. Om än en smula svåra att ”mäta”. :)

    1. Herr Minimalist

      Japp, andrahandsvärdet är också en relevant parameter. Om man inte föredrar att ”äga for life” såklart (eller tills behov upphör). :)

  12. Elin Hagberg

    Jag har diverse vinglas av olika storlekar och typer jag nästan aldrig använder men av någon anledning är jag inte redo att göra mig av med dem heller. De tar inte upp någon plats för något annat heller så jag har svårt att motivera mig på det sättet heller. Funderar att göra kompromiss och ta bort några eller flytta ned de minsta och minst känsliga och just använda som vardagsglas som någon skrev ovan. Får se hur det blir, är inte klar med den tanken än.

    Jag har en billig to go mugg som min man fick i någon sorts promotion som jag använder ibland men bara hemma. Tar jag med dryck ut använder jag en termos, vi har tre stycken och skulle kunna göra oss av med en av dem (en är stor och två är små) men vi kommer inte överens om vilken vi ska ta bort så vi får tjafsa klart om det först i så fall.

    Cykel/joggingvagn är dock ett av de bästa sakerna vi köpt. Vår dotter är för stor för en syskonvagn och mestadels använder vi vanlig vagn men för cykling så använder vi cykelvagnen och cykla gör vi ganska ofta. Dessutom har jag också alternativet att ta vagnen om vi ska på långpromenad. Vår är köpt begagnad så tyvärr har vi inget cityhjul utan bara ett stort hjul men ändå har vi använt vagnen mer än vi väntat oss. Funderar på att köpa ett sådant hjul om vi hittar ett på något ställe som inte är så dyrt. Eftersom det är en äldre vagn så kan man inte köpa hur som helst. De verkar ha bra hållbarhet. Jag tror vår är 7-8 år åtminstone och har inte några större problem, någon småskavank bara. Vi som inte har bil har också stor nytta av den om vi ska storhandla. Tar en vuxen cykeln med vagn och handlar utan barn kan vi köpa 8-10 kassar utan problem. Vår är en dubbel Croozer.

    Svara
    1. Herr Minimalist

      Visst är det fascinerande att det kan vara så svårt att göra sig av med saker som man inte ens använder. Det slutar aldrig att förvåna mig/oss. :)

      Kul att höra att ni uppskattar joggingvagnen och att den kommer till frekvent och kreativ användning! :)

  13. Matilda

    Idag fick jag tänka till både en och sju gånger innan jag till slut bestämde mig för att inte köpa en himla söt solhatt till dottern (hon har redan ett antal kepsar och det är omöjligt att veta på förhand om hon hade tyckt om den eller inte) och ett par shorts till sonen (han behöver nog inte fler men de verkade sköna och var i fint skick) på second hand. Därmed blev det bara två kassar med begagnade kläder UT (till second hand-affären från oss) och inget IN. Det där köpbehovet som kommer över en ibland är verkligen ett intressant fenomen. Nu är jag i alla fall väldigt nöjd med att jag avstod. :)

    Svara

Kommentera