10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

50 tankar kring ”10 saker du kan göra för klimatet

  1. Ida

    Jättebra tips, men det är en sak jag ofta reagerar på i den ständiga debatten om att bli mer miljövänlig, och det är just att vi ska äta mer vegetariskt och samtidigt ekologiskt, vilket är en ekvation som inte går ihop. Jag skulle vilja påstå att SVENSKT kött från betande djur faktiskt är supermiljövänligt. Stora delar av Sveriges yta (tänk norra Sverige med dess klimat) går inte att odla så mycket annat på än skog och gräs, och många av våra marker är beroende av betande djur för att behålla den biologiska mångfalden. Tyvärr har antalet djurgårdar i Sverige minskat stadigt och dessa artrika betesmarker och hagar har börjat växa igen med sly. Att utnyttja våra gräsmarker där det annars är svårt att odla andra grödor som spannmål, grönsaker, bönor osv. skulle jag säga är en bra miljönytta. Många livsmedel i den vegetariska kosten importeras ju tyvärr långa sträckor med flyg och båt, vilket inte är särskilt miljövänligt. Våra betande djur ger också upphov till stallgödsel med bra näring i. Det är inte köttproduktionen som använder mest konstgödsel, tvärtom minskar det beroendet av konstgödsel när vi använder oss av naturlig gödsel. Visste ni att ekologisk matproduktion är beroende av just djurproduktion för att få fram tillräckligt med näring till odlingen? En ekologisk produktion helt utan djur är inte hållbart i längden – det skulle utarma jorden på näring eftersom vi måste föra tillbaka lika mycket näring som vi för bort när vi skördar. En bra, blandad kost är nog att föredra, med svenska livsmedel som bas så att vi kan minska på transporterna från andra sidan jorden!

    Svara
    1. En annan Ida

      Jättebra skrivet! Detta försöker jag ofta tala om för folk när de påstår att den bästa lösningen är att bli vegetarian/ vegan. Det beror ju helt på var och hur ens mat producerats när det kommer till hur miljövänlig den är. Att många är vegetarianer hemma men ”unnar” sig kött på restaurang är enligt mig ett jättestort problem. Det är ju just på restaurang man borde äta vegetariskt eftersom man (nästan) aldrig kan garantera svenskt kött.

    2. Cilla

      Jag tycker inte att det är så konstigt och det går absolut att kombinera att äta mindre kött totalt och mer bra kött. Det är trots allt ungefär hälften av allt nötkött som är importerat idag. Trenden går roligt nog mot både mindre kött totalt sett och mer svenskt!

      Om man ser till de totala utsläppen från livsmedel utgör transporterna en liten del, särskilt om de skett med stora containerfartyg. Det kan absolut finnas andra fördelar med närodlat, men det är inte främst klimatskäl som bör motivera det valet.

    3. Distansare

      Punkten med att äta vegetariskt skulle jag vilja modifiera lite, och lägga till att äta lokalproducerat. För det är ju int särskilt miljövänligt att äta frukt och grönt som kommer från andra sidan jordklotet.

    4. Vegan

      Läs på om veganism. Det är det enda hållbara i längden för miljön, djuren och människan. Djur är inte till för att ätas, bäras, och utnyttjas. Människor är gjorda för en plantbaserad kost inte kött ätande. 14/15 sjukdomar som hjärt och kärl sjukdomar kan härledas till att äta kött, Ett ägg om dagen = röka 4 cigaretter om dagen. Läs boken ( How not to die). Att äta ett djur som någon annan dödat är definitionen på asätare.
      Och utbilda er om veganism. Fakta, studier mm stödjer detta. Bara att läsa på och ändra världen ^^

  2. Alexandra

    Det där är ju inte riktigt sant. Jag äter enbart veganskt och äter ekologiska bönor odlade på Öland, svensk potatis, gurka, morötter, havregryn, havremjölk, vegansk aioli, pasta, olika mjölsorter osv. Allt ekologisk och det mesta från Sverige. Gällande näring till odling så vet jag inte vart du får din fakta ifrån men det finns många studier och forskning som visar att växtbaserad näring till jorden är mer effektiv än gödsel från djur och effektiviserar odling genom tex växelodling. Kan rekommendera att titta på t.ex. Cowspiracy som finns på Neflix. Fullt med många bra insikter och goda exempel om just detta.

    Svara
    1. Ida

      tja, jag har fått min fakta från en femårig universitetsutbildning samt att jag är verksam inom den agrara näringen. Tycker nog att man inte riktigt ska basera sin kunskap utifrån väldigt vinklade dokumentärer som Cowspiracy o.dy. De representerar inte riktigt den svenska verkligheten, men visst ger det en skrämmande insikt om hur det kan se ut ute i världen och därför förespråkar jag också svenska produkter! Jättebra att du äter svenska bönor och inte sojabönor från Sydamerika! Den svenska bönodlingen har verkligen gått framåt och man provar att odla på andra platser än Öland. Men just Öland verkar väldigt gynnsamt för den odlingen, med rätt odlingsklimat.
      Man använder sig också av exempelvis gröngödsling och kvävefixerande grödor i ekologisk odling, det har du rätt i gällande växtbaserad näring, men det behövs fler näringskällor för att det ska gå ihop sig! Ekvationen är fortfarande svår att få ihop och jag som har jobbat mycket med lantbrukare vet att de flesta ekologiska bönder på ett eller annat sätt använder sig av gödsel från djur, i kombination med exempelvis Biofer (som är pelleterat animaliska biprodukter, dvs. slaktavfall), biogödsel (som kommer från biogasproduktion – som också innehåller en del slaktrester, men även matavfall) m.m.

    2. Alexandra

      Jag har lika så en universitetsutbildning och jobbar även med jordbruks- och hållbarhetsfrågor på en statlig myndighet. Det går ju aldrig att komma ifrån de tusentals liter vatten, spannmål och ton med metangas som djur och framför allt kör släpper ut är det som påverkar klimatet mest. Forskning visar att metangas är värre än co2 för global uppvärmning då den snabbar på uppvärmningen ännu mer! Tror inte svenska naturbetade kor frigör mindre metangas än andra djur! Då här vi inte ens belyst den etiska delen av att du faktiskt dödar ett djur. Ett djur som du i dagens samhälle inte behöver döda och äta för att överleva eller frodas. För att inte tala om det faktum att det inte heller är bra för hälsan. Kanske värt att fundera över?

  3. Sofia

    Så fantastiskt bra sammanfattning! Läget är extremt allvarligt och det är inte småduttande med tygkassar eller en ogrundad teknikoptimism som kommer rädda planeten utan betydligt tråkigare uppoffringar, som att avstå långresor med flyg eller kanske låta bli att skaffa det där tredje barnet. Önskar våra politiker kunde prata klarspråk här. Tror inte heller tillvaron blir sämre om vi lär oss leva mer måttfullt.

    Svara
    1. Caroline

      Alltså är det bara jag som tycker det är helt sjukt att jämföra en långflygning med ett tredje barn? Att inte flyga till andra sidan jorden på sin semestervecka, ja det kan jag hålla med om är en uppoffring om man gillar att resa. Men ett barn, en familjemedlem, det är ju en helt annan grej. Att kalla det uppoffring att välja bort ett barn för klimatets skull är ju årets underdrift. Jag skulle snarare kalla det livssorg. Om man ska få dåligt samvete och känna skuld över att man har en stor familj då är något jäkligt snett. Eller vi kanske ska införa en global maxgräns för hur många barn man får ha per person? Då skulle ju folk kanske bli mindre stressade också över om de hinner skaffa det där tredje barnet innan de blir för gamla, för tre barn är inget alternativ. Så slår man två flugor i en smäll. Toppen ju.

    2. Malin

      Håller med dig Caroline. Väldigt märklig jämförelse. Jag fick ont i hjärtat av att läsa det.

    3. P.

      Jag håller också med. Vissa saker i livet kan man inte kvantifiera och objektifiera, barn är en sådan sak. Med den retoriken kan det lika gärna stå att det bästa vi kan göra för miljön är att ta våra liv. Klart det är sant att det vore bättre för planeten om vi blev färre och då kan man ju ala Hitler välja vilka man ska utrota eller inte skapa, men jag tycker det känns rimligare att jobba med frågan på andra plan.

      Jag har själv i mörka stunder tänkt tanken att det vore bättre för planeten och landets ekonomi (tex personer som är en nettokostnad för socialförsäkringen) om vi blev färre i landet, men någonstans måste människovärdet komma in och gå före klimatångesten som många av oss nog känner. Även om det vore bättre för miljön att jag inte fanns och konsumerade vatten, kött, plastpåsar och flygresor så får mitt försvinnande säkert konsekvenser för de som bryr sig om mig. Vad är egentligen syftet med att förbättra miljön om man måste ha dåligt samvete för ens egen och ens barns existens? Då kan vi ju lika gärna skita i att rädda planeten från första början så får det bara ta slut sen. Nej, jag tycker det har gått för långt om antalet barn avgör hur miljömedveten en person är. På samma sätt ser jag det inte som att en trebarnsförälder är orimligt kostsam för socialförsäkringen jämfört med den som har 0 barn eller bara ett som jag själv.

  4. Annika

    Trist inledning på ett inlägg som i övrigt är tänkt att ha ett bra innehåll.
    Jag gissar att ni saknar kunskap om schizofreni, men besitter desto mer inom miljötänket.
    Ser fram emot att läsa er bok. I sann miljöanda så inväntar jag att den ska bli ledig på biblioteket istället för att köpa själv.

    Svara
    1. Emelie

      Jag reagerade också på detta. Använd inte ordet schizofren på ovan sätt. Var snäll och byt ut det.

      Allt i övrigt en jättebra och intressant artikel!

    2. Anna

      Håller med! Man ska inte använda psykiska diagnoser för att driva en tes. Känns lite som när människor slängde sig med damp, döv etc.

  5. LM

    När det gäller kött så finns det en enkel lösning att kunna äta kött utan att bli vegetarian och det är att enbart äta vilt kött. En älg eller tex ett vildsvin ger lika mkt tillbaka till naturen som de tar, dvs de är koldioxidneutrala. Vilt kött är dessutom magrare än det kött som föds upp för livsmedelsproduktion. Det innebär att man slipper de nackdelar rent hälsomässigt som kött annars kan ge. Jag kommer från en jägarfamilj och vet att det idag finns exempelvis mer vildsvin i Mälardalen än vad det finns efterfrågan på den typen av kött. Stammen blir allt större och orsakar stora skador i trädgårdar och inom jordbruket och för att inte tala om alla trafikolyckor. Om efterfrågan på vilt kött ökade så skulle det löna sig för jägarna att jaga mer vilket skulle hålla stammen på en lagom nivå samtidigt som folk kunde fortsätta att äta sina flintastekar. Vilda djur slipper dessutom bo i trånga stallar med stor stresspåverkan eller behandlas med mediciner under sin levnadstid vilket gör att man kan äta köttet med betydligt bättre samvete.

    Svara
  6. Patricia

    För mig är det lätt med köpstopp, då behöver man ju egentligen inte göra någonting alls. Det svåraste är att äta mer vegetariskt, då jag inte har något intresse av matlagning eller att pröva på nya maträtter. Är dessutom allergisk mot soja. Försöker dock välja vegetariskt så långt det går på lunchrestauranger jag besöker.

    Svara
  7. Eva

    Den så kallade medelsvensson lever inte enligt den medvetenhet ni beskriver av den enkla anledningen att denna genomsnittstyp inte är så medveten som de människor är medvetna som skriver och talar om det i media.

    Andelen människor som inte alls är med på tåget är stort och det trots att de ser på TV och läser dagstidningar och går till jobbet varje dag. Informationen silas nämligen utifrån den världsbild man redan har och man tar inte in mer än vad som ryms förstånds- och begreppsmässigt. Om informationen ska bli till kunskap i handling kräver det också en kunskapande människa som förmår reflektera och dra vettiga slutsatser. Väldigt många människor läser aldrig en längre text, reflekterar inte över sig själva överhuvudtaget eller tänker på annat än sin egen begränsade värld. Många lever enligt de program de fick installerade i ungdomen.

    Läste nyligen att få människor ändras mer än på ytan efter de första 24 årens prägling. Tyvärr kommer jag inte alls ihåg varifrån jag fick den informationen. Skulle ha varit intressant att kolla närmare. I mitt eget liv stämmer det överraskande väl. Har knappt ens till det yttre ändrat livet sedan dess. Präglad av uppväxt och erfarenheter fram till 24 års ålder till det ena och andra beteendet och tänket? JA! Enligt detta tänk påverkas en utbildad ung människa i en helt annan riktning – för livet – än en jämnårig som aldrig studerat. Skillnanden blir större och större med tiden, av naturliga skäl alltså. Generellt då. Undantag finns förstås alltid.

    Svara
    1. Elsa

      Här är en som inte har särskilt lång skolgång, 9-årig grundskola samt en yrkesutbildning men inte fullständigt gymnasium. klarar av att läsa en längre text både på på engelska och svenska, men kan ha svårt att bemöta och argumentera för min sak,, har ju ingen akademisk erfarenhet. Miljötänk har jag haft i många år och vegetariskt har jag ätit i tjugofem.
      Har en blandad kompott av människor i min omgivning med olika utbildningsnivåer. Fördomarna frodas friskt åt bägge håll men självgodheten och oftast en inbilsk tro på sin egen förträfflighet och i o m det tycka sig ha tolkningsföreträde i alla frågpr, även de som de inte har någon kunskap om, finns i stort sett bara bland högutbildade. Jag har en ganska välutbildad miljöpartist i min närhet,jag lever mer som den lär än vad den gör själv. Verkar inte heller vara något undantag. trots att det finns en medvetenhet och kunskap, upplever jag inte personen och dennes gelikar (inte bara miljopartister,utan den övre medeklassen som personen tillhör) leva efter vad de predikar. Snarare är det så att mina fattigare vänner trots brist på kunskap lever mer miljövänligt för det finns inga pengar att bränna på dyra resor eller lyxkonsumtion. Sen finns det en välavlönad arbetarklass som jag kanske fördomsfullt anser att de bränner pengar på typ Thailandsresor all inclusive och dylikt utan ett uns miljötänk. Läser me behållning dina inlägg Eva, som får mig ofta att tänka till.

  8. Johan

    Jag tycker att alla människor i Sverige har en individuell skyldighet att minska sitt co2 avtryck, men man ska också ha klart för vissa är det mycket lättare i praktiken än för andra. Bor man tex på södermalm, som många miljöpartister, sä är det väldigt lätt tex klara sig utan bil och bo i sin med fjärrvärme uppvärmda lägenhet. Andra sidan av myntet är de som bor i glesbygden, långt från matbutiker och kommunal service, för dessa människor är bilen ett måste för att hantera vardagen. De som bor i villa förbrukar ofta mer energi för uppvärmning än de som bor i lägenhet, mm.

    Jag själv har börjat fundera mycket på vad jag skulle kunna göra för att minska min familjs co2 avtryck. Jag har gjort en klimatkoll och vi ligger ganska högt på den. Det åtgärder som jag kommit fram till som är möjliga för oss att utföra är:
    * minimera flygandet. Vi flyger inte särskilt mycket men förra året var vi i grekland och några till resor har det blivit genom åren
    * minska och optimera bilåkandet. Vi har köpt en elcykel som jag har tänkt mig kunna användas när man behöver åka till affären (3,5 km) och småhandla. Om man ändå är ute och åker, se till att göra fler ärenden samtidigt.
    * tänka på vad man äter. Egentligen skulle jag vilja gå över till 2-3 vegetariska dagar i veckan, men just maten har alltid varit knepig för våra två barn, 6 och 9 år, så jag vill inte rucka på deras rutiner för mycket. Köpa svenska eller ekogrönsaker, inte så mycket importerad mat. Vad gäller kött så måste man inte bli vegetarian för klimatets skull. Svenskt naturbeteskött kan i vissa fall ge en negativ co2 påverkan, men oftast går det på ett ut.
    * optimera energibörbrukningen i hemmet. Vi bor i en ganska mijlövänlig villa och förbrukar totalt 9000 kwh per år. Jag är väldigt sugen på att köpa en solcellanläggning som ger oss lägre kostnader och tillför nytta till samhället genom grön el de gånger som el levereras ut på elnätet
    *köpa mindre saker. Ganska självklart egentligen, minska dina inköp och lev lyckligare med färre prylar. Här är vi ganska duktiga idag. Vi är inga shoppare utan har en behovsstyrd konsumtion, gärna begagnade saker

    Svara
    1. Johan

      En sak till, jag tror mycket på det ni skrev om att inspirera andra. Vi behöver fler som lever mijövänligare och visar att det är möjligt utan att gå tillbaka till stenåldern, som är aktiva på sociala medier och blir uppmärksammade i gammelmedia. Sen behövs politiska styrmedel, tex på flygsidan. Att inte alla flygresor är klimatdeklarerade redan är ett skämt. Det behöver nästan bli lite ”fult” att flyga annars tror jag inte flygandet kommer minska.

      Vad gäller bilen så är det enda som gäller att åka mindre bil. Att gå och byta ut hela fordonsflottan till elbilar i förtid är inte speciellt miljövänligt med den påverkan som en elbil har under tillverkningen. Sen kommer ökad elåtgång i Sverige leda till minskad export av grön el från Sverige, vilket leder till att tyskland gasar på sina kolkraftverk lite till.. osv.

      Att skaffa färre barn leder såklart till minskade co2 utsläpp, men sådana här argument tror jag inte biter på folk och är heller inte är rätt väg att gå. Bättre istället att alla lär sig leva på ett hållbart sätt

  9. Eva

    Elsa:

    Bra att du tar upp det där, det förtydligar och utvidgar det jag skrev, som ju var väl snävt. Håller också med om att självgodhet bland högutbildade är vanligt förekommande. Inte minst i media… Men en helt onödigt lågt självförtroende är också vanligt bland dem med låg utbildning. Den verkliga ”bildningen” har inte så mycket med utbildning att göra. Kan man läsa och har intresse för det och dessutom använder sitt hjärta och sitt sunda förnuft, blir den lågutbildade lätt en bildad människa i alla fall. Det kommer an på det innerliga intresset för något och förmågan att verbalisera det för att nå ut. Det verbala brukar komma av sig självt om man bara är tillräckligt engagerad.

    Samtidigt kan en högutbildad person förbli känslomässigt stendöd i resten av sitt liv. Men det säger också något om utbildningen och det system det ingår i. Säger något om samhället och dess syn på kunskap och om vad högre utbildning är och innebär. Förr skulle ett universitet aldrig ha nöjt sig med en aldrig sinande räcka huvudkunskaper och förmåga till argumentation, nej då gällde det inte minst att bli en vettig och sund samhällsmedborgare också, en bildad och moraliskt högtstående människa.

    Så icke idag. En utbildning är inte längre i så hög grad (eller alls?) kopplad till personen själv och vad som verkligen händer i huvudet och hjärtat i samband med inskolningen/inprogrammeringen av ett visst utbildningsinnehåll. Nej, det handlar nu och en köp- och säljförhållande, där studenten är kund och köper sin utbildning för att konkurrera på arbetsmarknaden om välavlönade jobb för att leva i så hög välmåga som möjligt i vårt konsumtionssamhälle!

    ”Välavlönad arbetarklass”, ja det är en synnerligen bra benämning på de personer jag länge haft i min närhet. De struntar blankt i att läsa, reflektera och ta till sig något som innebär minsta uppoffring av bekvämlighet, utan lever på i ett allt snabbare konsumtionstempo och verkar njuta smått aggressivt i sina excesser.

    Svara
  10. Sebbe

    Hej.

    3:an att bli vegetrian är lättast (för mig allafall). Jag är vegeterian sen jag gick i grundskolan (varit vegetrian i ca 5-6 år).

    Jag köper begagnat sånt jag behöver. Men tyvärr så finns inte det jag behöver där och måste då köpa ”nytt”, vilket är synd.

    Jag säljer och skänker prylar som jag inte behöver. Jag åker aldrig flyg eftersom jag är ”fattig student”.

    Om jag åker någonstans så är det oftast buss som gäller.

    Elbolag kan jag inte byta, eftersom här jag bor så finns det bara en(!)
    Jag konsumerar mindre.
    Jag skulle behöva träna på att bli mer förnöjsam och stressa mindre.

    Svara
    1. plina

      Du kan inte byta nätbolag men du kan byta elleverantör. De behöver inte vara samma.

    2. Anja

      Det går inte att byta elleverantör om elen ingår i hyran, det gör den på en del studentboenden.

  11. Ida

    Jag har slutat flyga sedan några år tillbaka och tänker inte börja fören det uppfunnits miljövänligt flygbränsle.

    Jag sålde bilen för ett par år sedan och cyklar nu. Har förmånen att ha två minuter till jobbet och tio till närmsta mataffär vilket gör bilägande omotiverat. Känner mig priviligerad att kunna ha det så och samtidigt bo på landet.

    Jag äter ungefär hälften vegetariskt och hälften svensk, närproducerat kött.

    Kan tyvärr inte påverka vilken el min bostad har men den värms upp med flisvärme från skogen här bredvid.

    Konsumerar enligt behov men skulle kunna dra ner på det, tror att en del blir saker jag bara ”villhöver”.

    Handlar second hand så ofta det går.

    Stressar tyvärr lite för mycket tror jag.

    …och är nog förnöjsam alldeles för sällan.

    Inspirerar tycker jag att jag är duktig på. Många i min omgivning skulle nog säga att jag är jobbig på det viset.

    Har inga barn hittills och vet inte om jag tänker skaffa barn över huvud taget.

    Svara
  12. Jenni

    Snälla ändra schizofrena i inledningen. Det är en psykisk sjukdom och inte ett nedsättande ord för personer som inte lever som de lär. Läs på!

    Svara
  13. Linnea

    Tack för ett väldigt intressant inlägg! Det är ju just sådan här information som behövs för att fler ska göra effektiva åtgärder för att minska sina utsläpp!

    Jag ser att många reagerar negativt på punkten ”få ett barn färre”. För mig var det värdefull information att just ett färre barn har så stor effekt på utsläppen, relaterat till andra klimatåtgärder. Jag tänker att detta kanske inte främst är viktigt på individnivå (men vem vet, om det sänds ett TV-program om adoptionsfamiljer som motvikt till ”unga mammor” eller ”familjen annorlunda” kanske någon väljer det alternativet istället…) utan framförallt något som det borde finnas mer välgrundade åtgärdsprogram kring globalt i världen.

    Tex för min egen del kanske jag ändå kommer vilja ha två barn (ett till mot nu alltså), men det finns ju många sätt att påverka den frågan i ett större perspektiv. Framförallt är ju fortfarande inte 100% av barnen som föds i världen planerade. Där finns det mycket att göra med potentiellt stora effekter, som tex sexualundervisning och annan information om fördelar med att skaffa färre barn, gratis preventivmedel och (frivillig såklart) sterelisering borde ju vara relativt lätta mål att tillämpa globalt för klimatorganisationer. Att stärka kvinnors rättigheter generellt och framförallt flickors rättigheter att gå i skolan och inte bli bortgifta kanske är svårare, men kommer med tiden att gå. Jag kanske ska tänka om i min välgörenhetsdonering (minimala summor det handlar om) och skänka till Planned Parenthood eller bli ”Flickafadder” istället för att ge till Greenpeace? (idé till framtida inlägg för er – vilka välgörenhetsorganisationer gör egentligen störst insatser för klimatet?)

    Nu har ni gett mig ännu mer motivation till att minska mina flygresor framöver. Ingen resa planerad för närvarande, och jag ska verkligen försöka få min man att se fördelarna med att semestra i Sverige och inte flyga. Tyvärr har jag flygit en del tidigare, vilket jag i efterhand inte är stolt över. Jag håller med Johan här ovan, i just detta, när det börjar kännas ”fult” att flyga, det kommer ändra våra semestervanor. När vi inte längre uppmuntras att vitt och brett prata om våra resor i fikarummet och skylta med dem på sociala medier borde flyglusten minska. Turism inom Sverige är väl på uppsving och jag planerar att göra en lista på ställen att besöka, så jag har något att kontra med när mannen kommer med sin reslust. Sen finns ju tågresor till Europa också, men det känns lite krångligt för oss just nu med ett dagisbarn (någon med erfarenhet av det?)

    Annars har jag i alla fall hittils lyckats med att jag och min man bara ska ha en bil + en elcykel (något av en bedrift då vi båda har haft 5+ km till jobbet och inte bor i Stockholm med smidig kollektivtrafik). Hoppas verkligen det kan fortsätta så, nu när vi ska flytta lite närmre mitt jobb. Just angående flytten blir det en utmaning om hur vi ska renovera och fixa med huset med miljön i tanke – för renovering blir det när vi flyttar till ett hus från 40-talet med bara en tidigare ägare. Funderar tex på att behålla köket, i alla fall luckor och kakel, det börjar ju bli inne igen med 40/50-talskök!

    Återigen, tack för intressant inlägg!

    Svara
    1. Cilla

      I gruppen ”Tågsemester” på Facebook finns många bra tips för att resa med barn på tåg i Europa, om du skulle vara intresserad. Jag har inte själv barn men upplever att vissa delar nog kan vara mer praktiskt med tåg, tex. att det är roligare att titta ut genom fönstret, att det inte är köer för check-in och bagagelämning,m.m. Vill man göra det enkelt för sig kan man välja resmål lite utifrån att man har så få byten som möjligt. Köpenhamn och Hamburg är alltid lätt att komma till, och på sommaren går det direkttåg från Malmö till Berlin.

      Jag läste en artikel nyligen i en gratistidning om tips för att just renovera 40-talskök istället för att byta ut. Det är oftast en jättebra kvalitet på stommarna så det kan verkligen finnas vinster med att behålla dem.Om tex. bänkarna är för låga kan man bygga på med lådor + bänkskiva eller en tjockare bänkskiva..

  14. Eva

    Cilla, det går direkttåg mellan Malmö och Berlin på somrarna!? Hade ingen aning, då vet jag en som kommer få besök.

    Och gamla kök är verkligen kvalitetsmässigt bra. Mitt eget kök är från 50- och 60-talet, huset dock 100 år gammalt. Den rostfria diskbänken med stora rostfria ytor på båda sidor från 1968 är finare än flera släktingars rostfria dito från senaste decenniet! Enorm skillnad i kvalitet är det. En av dem som rynkat på näsan åt mitt gammelkök erkände att min diskbänk med bäckskivor var mycket bättre än hans nya som slitits väldigt fult på bara sex, sju år. Heja Olofström och Hallsta-Rimforsa Snickerifabrik om ni fortfarande existerar! Eller Olofström gör det, under annat namn Contura Steel, fortfarande med tillverkning i Blekinge. De har nyligen börjat återanvända sin gamla kronlogga som finns hemma hos mig. Är lite löjligt stolt över mitt kök. Har till och med originalskivan av Sigvard Bernadottes skapelse Virrvarr i kastrullskåpet kvar! :D

    Svara
    1. Linnea

      Ok, jag har funderat på om den stora rostfria diskhon med bänkskiva ska få vara kvar, det kanske är en bra idé då ? den bruna plastmattan på golvet och beslagen ska iallafall bytas, sen ser det nog betydligt bättre ut!

  15. Jenny

    Halloj!

    Riktigt bra att er minimalism fått blomma ut i dessa frågor, vår grundbult till ett fortsatt jordeliv helt enkelt, och bra sammanfattat:)
    När man pratar om dessa ting, tänker på flertalet kommentarer, handlar det om var systemgränserna sätts helt enkelt. Och om vi skalar av och enbart tänker på växthuseffekten, eller på vår miljö som helhet… Komplext helt enkelt, men tillsammans kan vi ju hjälpas åt att få en ganska rättvisande världsbild som är hänger ihop?

    Tänker på de internationella fraktfartyg när man pratar att det är ett effektivt alternativ sätt att importera ex.vis. vegetariska grödor. Vad är det för fartyg och vad lyder de under för regler när det gäller miljö? Gråzon. Det skitigaste bränslena vi kan tänka oss går iaf dessa fartyg många gånger på. Vilka jobbar på dessa fartyg och med vilka förutsättningar? Vilka blir konsekvenserna när fartyget går på grund?

    Tänker bara på våra mjölkbönder, alla verkar ju dricka havremjölk nu, så de lär ju vara ett utdöende släkte. Vilket förmodligen är helt rätt växthusmässigt? När animaliska produkter fasas ur så försvinner såklart alla kor, grisar, höns etc men det är ju en klimatnytta såklart.

    Även om vi längtar efter det gröna flyget, så är det energikrävande att frakta ting i luften, det kommer inte att ändras med grönt bränsle. Fysikens lagar kommer att fortsätter gälla. Gröna drivmedel kommer att släppa ut exakt lika mycket växthusgaser lokalt högt uppe i atmosfären (där den som vi känner till är mest skadlig). Så vi får nog tänka om och tänka rätt där om vi ska påverka på riktigt.

    Gällande barn så är det klart att antalet världsmedborgare påverkar klimatet, och just här har vi ju som sagt bland de större footprinten…hmm. Men, kan vi påverka våra barn i rätt riktning, att inspirera andra, så tror iaf inte jag att det är vi i detta forum som ska avstå från barnafödandet;)

    Over and out:)

    Svara
    1. dennis

      Gällande barn… precis så tänker jag! Det måste ju gälla de barn vars föräldrar inte är miljömedvetna. Om man köper det mesta begagnat till sina barn, använder tygblöjor, inte flyger och äter vegetariskt så kan den siffran inte stämma…

  16. Jenny

    …just det, glömde en viktig tanke… Tänk om man i valet hade lyckats belysa det som händer i vår omvärld just nu på ett mer konkret och långsiktigt sätt? Det kommer sannolikt inte att bli mindre konflikter och flyktingströmmar med ökade klimatvariationer…
    Om Sverigedemokraterna vill minska flyktingströmmarna på riktigt – bara att anta Miljöpartiets valmanifest ;) Allt hänger liksom ihop.

    Svara
  17. Johanna

    Vad roligt att det på så många håll tas krafttag i klimatfrågan nu. Det ger hopp! Jättebra inlägg! Och bra nyanserade kommentarer ovan om att välja rätt kött när man äter kött. All mat har en påverkan på miljön men det svenska jordbruket är bra mycket mer klimatsmart än det är i övriga länder. Det gäller både köttproduktionen, mjölkproduktionen och produktionen av andra livsmedel. Och fler måste välja svenska produkter för att svenska bönder ska finnas kvar. Dessutom måste det svenska jordbruket stöttas för att det är i Sverige vi kan påverka omställningen till ett fossilfritt jordbruk och göra det enkelt för bönderna att välja rätt (bränsle etc.).

    Det finns skäl till att man odlar djurfoder istället för t ex bönor och spannmål runt om i Sverige. På väldigt många platser går det dåligt (och kräver mkt resurser) att odla annat än djurfoder. Jordarna och klimatet är helt enkelt inte lämpliga. Det blir då en miljömässig fördel med djuruppfödning där. Dessutom binder fleråriga gräsarter mycket kol. Detta tillsammans med utmaningen att behålla den stora biologiska mångfalden som finns vid naturbeten gör att det är angeläget att öka mängden svenskt nötkött som säljs i Sverige (inte den totala köttkonsumtionen). När det gäller ekologiska lantbruk som i huvudsak odlar djurfoder går det dessutom inte åt mer diesel etc. eftersom den ekologiska odlingen av gräs/hö/ensilage inte kräver mer mekanisk bearbetning av jordbruksmaskiner än den konventionella.

    Jag tycker således att man i huvudsak ska äta svenska vegetariska livsmedel (inte halvfabrikat som tillverkas långt borta och som innehåller en mängd olika onaturliga ämnen) och sedan välja svenska ekologiskt kött vid de tillfällen man äter kött. Detta ger minskade utsläpp och en ökad biologisk mångfald. Dessutom har de svenska nötkreaturen som föds upp ekologiskt det väldigt bra i Sverige. De går på bete sex månader per år (minst) och på lösdrift resten av året. Kalvarna tillbringar normalt sett sex månader med sin mamma och sedan resten av tiden i flockar tillsammans med sina jämnåriga. De äter bara mat som är producerad på eller nära den egna gården, i huvudsak egenproducerat gräs och definitivt inget utländskt kraftfoder. Köttet är därmed långsamväxande och har en nyttigare sammansättning av fetter.

    Svara
  18. Polly

    Självklart är det allra viktigaste att skaffa färre barn. Det spelar ingen roll hur mycket begagnat du köper eller hur många tygblöjor du använder. Dina barn kommer att bli unga vuxna som vill backpacka i Sydostasien och senare skaffa egna barn. Man kan självklart skaffa många barn ändå, men korrektheten i påståendet består hur ledsna vi än blir av det.

    Jag har ett barn som snart är fem. Försöker köpa tjänster mer än produkter (typ städning istället för prylar). Vi har god ekonomi så jag jobbar inte, vi är väldigt förnöjsamma men äter för mycket kött. Reser främst med bil på semester men en gång om året reser vi hem med flyg till Sverige.

    Det som främst slår mig när vi är i Sverige är hur mycket svenskar konsumerar. Tänker på ren prylkonsumtion, köksrenovering efter 5 år, byter gardiner och kuddar efter säsong etc. Där vi bor kör man mycket bil, men köper som sagt fler tjänster och färre saker.

    Svara
  19. Fanny

    Jag jobbar med kommunal strategisk planering och är väldigt tudelad i den frågan om flyg. Det är enkelt att i storstadsområde hävda att vi bör flyga mindre – särskilt inrikes. Där jag jobbar har vi däremot (minst) fem timmar tåg till Stockholm med ett alltid lika spännande tågbyte. Utan vår direkta flygförbindelse till Stockholm skulle både näringsliv och offentlig verksamhet lida av mycket mer kompetensbrist än vad vi tyvärr redan har idag. I dagens urbana politik och ekonomi betyder flygförbindelser till huvudstaden för glesbebyggda regioner väldigt mycket. Som privatperson tycker jag att det är jättebra att fundera över sina nöjesresor med flyg, men inrikesflygen kan vi inte plocka bort förrän järnvägsnätet blir mer utbyggt och robust om vi vill att hela Sverige ska få leva. Konsumentmakt i all ära, men politiken måste också ta sitt ansvar för ett hållbart samhälle!

    Svara
  20. Sanna

    En liten fråga ang inlägget; bra barnvänliga vegetariska recept? Vi pratar dessutom (väldigt!) kräsna barn. Skulle gärna göra mer, men när det bara petas och gnälls så blir det hellre det typ köttbullar och makaroner.

    Har testat några recept där det stått ”Detta ÄÄÄÄÄÄLSKAR mina/alla barn” och nej, det gjorde inte mina, de smakade ett par millimeter och vägrade att äta sedan. ;-) (De har också kommit upp i åldrar där man är väldigt medvetna om vad kompisarna äter/inte äter osv så det blir ju inte lättare).

    …just det – helst inte nåt baserat på soja!

    Svara
    1. Linn

      Jag har en kokbok som heter Mera Vego och som riktar sig till just barnfamiljer, tycker den är superbra. Inte så mycket ovanliga ingredienser och inte så många recept baserade på soya :)

    2. Sanna

      Tack för tipset Linn! Ska se om jag kan hitta boken och motivera barnen! :-)

  21. Johan

    Intressant inlägg och härligt med alla läsvärda kommentarer. Tycker ett perspektiv saknas, nämligen det ekonomiska. Våra sparade/investerade pengar påverkar också miljön på ett inte lika konkret sätt. Fru minimalist skriver ganska ofta om detta (uppskattas!) men inte denna gång så därför ville jag lyfta det.
    Sen är det alltid svårt att prioritera mellan olika miljöproblem: plast i haven, biologisk mångfald, global uppvärming, försurning, övergödning, ozonnedbrytnint, you name it. Det är sällan som ett sätt att leva är bäst i alla kategorier.

    Svara
  22. John

    Bra inlägg av er med dessa 10 punkter!

    Mitt tips om man måste flyga är att klimatkompensera genom projekt som CDM (Clean Development Mechanism) och sådana som certifierats genom Gold Standard.
    Se https://www.tricorona.se/klimatkompensation/certifieringar-for-klimatkompensation/

    Något som även borde tagits med under en punkt är vilken stor klimat- och miljöpåverkan som alla husdjur har! En studie som gjorts på hundar och katter i USA, visar att dessa 163 miljoner äter lika mycket mat som 62 miljoner människor.

    Se http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/hundar-och-katter-star-stora-klimatutslapp/

    Svara
  23. cattis

    Blir ledsen att läsa punkt 10 … fattar inte ens att man skriver det .. Barn är livet självt, och det är vuxna som lär sina barn att konsumera. Barn är nöjda från början ..

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Den punkte borde kanske vara nummer ett eftersom den är den allra största koldioxidpåverkan om man föds i västvärlden. Det kommer man de facto inte ifrån även om personen skulle försöka leva (i våra mått mätt) hållbart. Sen om det betyder att folk bara bör skaffa 2, 3 eller 4 barn, det lägger jag mig inte i. Men det hade snarare varit märkligt om vi lämnade ute den punkten i en sådan lista kan jag tycka.

  24. benjamin8686

    Grejen är att svenskar redan skaffar få barn. Vi skaffar under ersättningsnivån på 2 barn. Varför tror du att vi har behövt importera invandring de senaste decennierna? Du borde översätta detta stycke till somaliska och arabiska där normen är att klämma ut 6 respektive 4 barn per familj.

    Svara
  25. Thomas

    Hej! Kan någon ge en bra förklaring om hur tändare med gasen butan påverkar miljön?

    Svara

Lämna ett svar till EvaAvbryt svar