månadsarkiv: juni 2013

Månadens in och ut juni 2013

Efter att ha upptäckt andra bloggar som fokuserar på ämnet minimalism och som varje vecka eller månad gör någon slags balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut så blev även vi inspirerade att ta efter samma vana. Nedan följer vår status för juni.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Träningsshorts (+1)
  • Hoodie (-1)
  • Flanellsommarskjortor (-2)
  • Sneakerstrumpor (-8)
  • Bälten (-3)
  • Träningsshorts (-1)
  • Sommarshorts (-1)
  • Långkalsonger (-1)
  • T-shirtar (-5)
  • Soma-kub-pussel (-1)
  • Parfymer (-3)
  • Jeans (-2)

Fru Minimalist

  • Sjal (+1)
  • Jeans (-1)
  • Sjalar (-4)
  • Underställströjor (-2)
  • Pikétröjor (-2)
  • Mössor (-2)
  • Benvärmare (-1)
  • Mobilladdare (-1)
  • Kameraladdare (-1)
  • Bok (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Vattenkokare (-1)
  • Skärbräda (-1)
  • Duschdraperi (-1)
  • Brödvärmargaller för brödrost (-1)
  • Pumptvålsbehållare (-1)
  • Pärmar (-30)
  • Vädringsbeslag (-1)
  • Kuddar (-2)
  • Helkroppsspegel (-1)

Totalt har vi gjort oss av med 82 och införskaffat 2 saker. Anledningen till att listan är så lång beror på att vi blev sambos i vintras och i samband med detta, av naturliga skäl, fick en mer eller mindre en dubbel uppsättning prylar och möbler i vår gemensamma lägenhet. Framöver räknar vi med att listan kommer att vara betydligt kortare varje månad.

Vi kan förresten passa på att tipsa om projektet Crop100 där två svenska killar utmanar alla som känner sig manade att göra sig av med 100 onödiga saker inom tidsramen av 365 dagar.

Glädjen av att avstå från köp

Det är allmänt känt att nästan alla för stunden blir glada av att shoppa och det stämmer självklart in även på oss. Det är en härlig känsla att se något snyggt plagg eller en flashig sak och strax efteråt ha möjligheten att ta fram plånboken och några minuter senare vara stolt ägare till prylen, möbeln eller klädesplagget. Känslan efteråt går nästan att jämföra med den känsla du kan få av ett fantastiskt träningspass med bra musik i hörlurarna. Lite likt en mildare eufori.

Nu riskerar jag att låta lite galen men jag kan numera känna precis samma känsla av att avstå från köp. Jag ser något flashigt i en butik eller på nätet och blir omedelbart riktigt sugen på att slå till men istället för att i mitt inre starta processen med att rättfärdiga köpet så börjar jag istället rättfärdiga beslutet att avstå från köp. Mitt knep är att alltid ställa mig någon eller några av följande frågor:

  • Fyller saken ett konkret behov eller riskerar jag proaktiv konsumtion?
  • Hur ofta och när kommer jag i realiteten att använda den?
  • Äger jag redan en motsvarande sak och vad är det i så fall för fel på den?
  • Var ska den förvaras?
  • Vad kan jag lägga motsvarande summa pengar på som är av större värde för mig?

Oftast slutar det med att jag inser att jag inte behöver den nya prylen och låter bli att konsumera. I samma veva blir jag upprymd över pengarna jag just ”sparat” och över att jag lyckades överlista reptilhjärnans krav på snabba kickar och bekräftelse.

Om jag efter att ha ställt mig frågorna ovan fortfarande tror att det är ett vettigt köp så sover jag på saken ett par dagar innan jag slår till. Oftast hinner suget lugna ner sig och det är sällan det dyker upp ett så unikt erbjudande att jag måste slå till direkt även om till exempel butiker med rea eller specialerbjudanden naturligtvis vill få dig att tro och känna det.

Dolda kostnader för förvaring

Vi har vänner som köpt större boende enbart på grund av att de inte längre anser sig få plats med alla prylar och möbler i sin nuvarande bostad. Vi har även bekanta som efter att ha flyttat ihop valt att till en relativt hög månatlig kostnad och under en längre tid magasinera både möbler och kartonger fyllda med diverse saker i väntan på ett större gemensamt boende.

Många kan nog hålla med om att båda lösningarna ovan är dyra i förhållande till vad de får, det vill säga mer utrymme att förvara saker de troligen inte använder eller dagligen behöver. Vad samma personer som instämmer i tidigare mening ofta inte tänker på är att de kanske själva indirekt betalar stora summor pengar varje månad för att förvara minst lika onödiga prylar i sitt eget hem. Det kanske låter konstigt men låt oss förklara.

Förvaring av saker i hemmet sker vanligtvis i garderober, byråer, tv-bänkar, bokhyllor, kommoder, köksskåp, skrivbord, skohyllor, hatthyllor och klädkammare. Sammanlagt motsvarar dessa platser rätt många procentenheter av den total boytan och då räknar vi inte med andra ytor avsedda för ren förvaring som vindar, förråd och garage. I vårt fall med en lägenhet på 60 kvadratmeter uppskattar vi att vi har mellan 5 och 10 kvadratmeter avsedda för ren förvaring, lite beroende på hur man räknar (vi räknar inte med vårt separata källarförråd här). Med en årskostnad på cirka 1 800 kronor per kvadratmeter boyta innebär detta att vi betalar mellan 9 000 och 18 000 kronor per år för ren förvaring.

Resonemanget och beräkningen ovan ska naturligtvis tas med en nypa salt eftersom man aldrig helt kan komma från behovet av förvaring, men det kan ändå vara värt att ha i åtanke framför allt inför köp av ny och större bostad. Hur många kvadratmeter behöver du och din familj egentligen och hur många av dessa kommer enbart att användas till att förvara saker och möbler som faktiskt inte används eller behövs?

Souvenirer och minimalism

De onödiga souvenirerna

En souvenir är enligt Wikipedia ett föremål som används som minne från en plats man har besökt. Ordet kommer från franskan och betyder just minnas. Men behöver du verkligen souvenirer för att minnas platsen och vad är egentligen den totala, ofta dolda, kostnaden för dessa? Från vårt minimalistiska perspektiv är klassiska souvenirer onödiga, låt oss förklara.

Om du på allvar är intresserad av att minnas och påminnas om din resa så är fotografier otroligt mycket effektivare eftersom du, efter digitalkamerans ankomst, kan ta hur många foton som helst utan extra kostnad, medan du sällan kommer hem med mer än en eller två fysiska souvenirer. Foton är samtidigt ett mycket effektivare redskap för att väcka minnen och känslor till liv. Med det sagt tycker vi att souvenirens huvudsyfte är dödförklarat, men läs vidare vi har fler argument.

Det finns en mängd kostnader med souvenirer, vissa mer uppenbara än andra. Klassiska souvenirer som muggar, statyetter, skedar, hattar, kylskåpsmagneter och nyckelringar är ofta av dålig kvalitet. De som faktiskt går att använda och inte bara står och samlar damm i någon hylla eller i en låda på vinden går ofta lätt sönder. Dessutom är att de ofta otroligt överprisade för det du faktiskt får.

En mindre uppenbar kostnad med souvenirer är det faktum att det kan ta tid att leta reda på en bra sådan. Speciellt om du är ute efter någon speciell typ av pryl till din redan existerande samling. Tid som egentligen skulle vara bättre investerad på att uppleva mer och fler intressanta delar av resmålet istället för att stressa fram på någon turistgata i jakt på den pryl som bäst representerar din resa hemma i skåpet eller på hyllan.

En annan mindre uppenbar kostnad är att alla dessa saker måste förvaras någonstans. Antingen någonstans i ditt faktiska hem eller på vinden eller i ett källarförråd. Det kan tyckas harmlöst men om du funderar över vad du betalar per kvadratmeter för din bostad och hur mycket som används till ren förvaring av saker som inte används så kan man lätt bli mörkrädd. Vi har hört flera vänner och bekanta som berättat att de trots redan väl tilltagen boyta till slut varit tvungna att köpa större bostad, inte för att de väntar tillökning eller liknande, utan enbart på grund av att de inte längre får plats med alla sina prylar.

Den sista urtypiska souveniren vi införskaffade och som fick bägaren att rinna över för vår del var ett shotglas till en redan existerande samling på runt tjugofem andra shotglas från hela världen. Dessa har sedan dess donerats till Stadsmissionen.

Avslutningsvis vill vi nämna att det även finns mindre självklara men riktigt bra typer av souvenirer. Ett typiskt exempel är något du köper under resan för att lösa ett redan identifierat och reellt behov. Till exempel kläder med en given plats i din minimalistiska garderob, givetvis av bra kvalitet.

Minimalistisk Shopping

Behovsstyrd minimalistisk shopping

I helgen besökte vi Stockholms innerstad och shoppade på minimalistiskt vis, vilket skiljer sig rätt rejält från hur vanlig shopping ofta går till idag. Oavsett vilken typ av shopping du ägnar dig åt så ingår två grundkomponenter. Du identifierar ett behov och besöker någon form av butik där du kan tillgodose behovet. Det intressanta är att detta går att göra på flera sätt:

Variant 1:

  1. Besöka butik/galleria/webbhandel etc
  2. Identifiera ett behov

Variant 2:

  1. Identifiera ett behov
  2. Besöka butik/galleria/webbhandel etc

För några år sedan ägnade vi oss ofta åt variant 1 med resultatet att vi ofta kom hem med saker vi egentligen inte behövde. Att shoppa var till stor del en social aktivitet, ett sätt att undvika tristess eller belöna och muntra upp oss där målet var att komma hem med något, nästan vad som helst, annars hade det varit en misslyckad shoppingtur. Vi köpte det vi spontant blev sugna på i butiken eller på webbplatsen.

Sedan ett tag tillbaka ägnar vi oss enbart åt variant 2 med resultatet att vi i stort sett aldrig kommer hem med saker vi inte behöver. Dessutom sker shoppingen mer sällan och tar mindre tid när den väl blir av. När vi kombinerar shoppingvariant 2 med inställningen att vi inte ska äga mer än vi faktiskt behöver och frekvent använder, så slutar det antingen med att vi kommer hem tomhänta eller med någonting av hög kvalitet som känns långsiktigt och riktigt rätt.

Hur gick det i helgen då? Jo, Herr Minimalist kom hem med ett par träningsshorts, det börjar bli varmt att jogga eller gymma i långbyxor nu, och Fru Minimalist kom hem tomhänt men lika glad ändå efter en trevlig dag på stan!

Minimalistiska mailkonversationer

Är det okej att skicka ett mail som enbart innehåller kort information eller en kort fråga i ämnesraden och i övrigt saknar innehåll? Mitt intresse av att förenkla och fokusera på det viktiga genom att eliminera det överflödiga och onödiga gillar på en teoretiskt nivå idén men hur bra fungerar det i praktiken?

För mail som enbart innehåller kort och snabb information och inte kräver något svar eller motprestation tycker jag det fungerar bra. Men då måste texten vara riktigt kort. Till exempel:

  • Nu finns det kaffe och bullar i fikarummet.
  • Tågen inställda på röda linjen norrut.
  • Jag har blir sen till mötet nu i eftermiddag.

Det fungerar även hjälpligt vid enkla frågeställningar med snabb action till okänd adressat, det vill säga då mailet skickas till hela kontoret eller en avdelning av kontoret. Till exempel:

  • Kan personen som ställt sin cykel i kontorsförrådet flytta på denna?
  • Vem har pärmarna för företag X?
  • Vilka kan hjälpa mig att bära in leveransen av kopieringspapper?

Däremot är jag ordentligt skeptisk till att efterfråga tidsödande arbetsinsatser eller ställa komplexa frågor till en specifik person på detta sätt. Till exempel:

  • Kan du ringa person A på företag Y?
  • Kan du åka till kund i Frankrike nästa vecka?
  • Kan du hålla en dragning om skillnaden mellan våra produkter och konkurrenten Z om en timme?

I sista tre fallen ovan krävs ofta mer information, en större tidsinsats och någon form av prioritering mot andra uppgifter innan mottagaren kan ge besked eller ta action. Det kan även upplevas som arrogant, nonchalant eller oengagerat med mail som saknar innehåll. Som att avsändaren inte tycker att det var värt att spendera mer tid och eftertanke än de få sekunder det tog att hafsa ned något i ämnesraden. Oftast är det dessutom mycket smidigare om personen som skickat mailet istället ringer upp och snabbt kan ge mer information och föra en dialog kring frågan.

Personligen anser jag även att man aldrig bör skicka liknande mail, oavsett innehåll, till personer utanför företaget eller närmsta vänskapskretsen. Jag skulle troligen aldrig heller få för mig att skicka ett motsvarande mail uppåt i hierarkin på företaget.

Och med det sagt måste man ställa sig frågan, att om det är för oartigt att skicka liknande mail utanför företagets väggar eller till sin chef, är det då inte även fel att skicka mail på samma form till en kollega på samma nivå eller nedanför i företagshierarkin? Är det som egentligen borde avgöra om det är okej eller ej om mottagaren är en specifik person alternativt en oidentifierad person eller grupp av människor?

Om du är intresserad av att läsa mer om minimalism i mailkorgen så hittar du tre relaterade inlägg här, här och här.

Spretig garderob kräver förändring

Efter två weekendresor på kort tid har jag insett att det är något i min garderob som gör det svårt att packa en liten resväska eller ryggsäck. Vid dessa tillfällen vill jag ofta att ett plagg ska passa med flera andra och ha mer än ett användningsområde. Kjolen ska passa till både linnet, koftan och den långärmade tröjan. Byxorna sa passa såväl på dagsaktiviteter som vid kvällens middag.

Jag har konstaterat att min garderob är för spretig. Det vill säga innehåller allt för många plagg i olika färger, mönster och material som är svåra att matcha med varandra. Detta får till följd att jag vid resor måste packa väldigt många olika klädesplagg. Koftan passar bara med det linnet och byxorna passar inte med den koftan eller med de skorna. Det hela kan sluta med att jag packar ner tre par skor (två plus de obligatoriska joggingskorna), två par byxor, en kjol och fem olika plagg till överkroppen, för två-tre dagar på annan ort. Det känns inte minimalistiskt på något sätt.

Steg för steg vill jag nu rensa ur garderoben och skapa en mer enhetlig stil där klädesplaggen passar med varandra kors och tvärs i större utsträckning än idag. Jag ska låta processen få ta tid och inte förhasta mig och slänga ut halva garderoben för att sedan fylla på med lika många nya plagg som inte är genomtänkta. Det är så lätt att vilja förändra allt på en gång och få projektet klart, men vissa saker måste få ta sin tid för att bli riktigt bra. Det kanske tar ett halvår, ett år eller flera år. Oavsett tidsaspekt ser jag fram emot att förändra min garderob och hitta plagg i god kvalitet och med flera kombinationsmöjligheter. En sak är säker, om ett år kommer min garderob att bestå av färre plagg. Om skjortorna är i majoritet idag så tror jag tröjor och koftor kommer dominera då. Den som följer bloggen får se.