En trotjänare eller trotjänarinna var, enligt Wikipedia, framför allt förr en hushållsarbetare som stannat länge i samma arbetsgivarfamilj. Ofta räknades trotjänaren eller trotjänarinnan nästan som en familjemedlem, framför allt då de blivit lite äldre och åren gått, och vissa begravdes till och med i arbetsgivarfamiljens familjegrav.
Idag är det inte särskilt vanligt att ett hushåll har en tjänare utan istället används uttrycket ofta för saker som används frekvent under en längre tid och som trots det fortfarande håller och som man uppskattar väldigt mycket.
Några bra exempel på trotjänare från mitt liv är:
- Min nuvarande cykel. När jag fyllde femton gav mina föräldrar mig möjligheten att antingen få en moped eller en påkostad mountain bike. Eftersom nästan ingen av mina vänner ägde en moped valde jag cykeln och idag mer än 18 år senare använder jag den fortfarande utan några som helst problem. Det enda jag bytt ut än så länge är bromsklossarna vid ett par tillfällen.
- Mitt nuvarande armbandsur. När jag vid 20 års ålder tog studenten fick jag möjlighet att välja ett armbandsur i present. Jag valde som tur var ett ur med en relativt tidlös design och i materialet titan som inte bara är väldigt lätt och snyggt utan även mycket hållbart, vilket fört med sig att jag använder klockan än idag.
- Min förra dator. När jag vid 23 års ålder flyttade till studentbostad köpte och byggde jag ihop min egna första stationära dator. Jag valde efter mycket efterforskningar ut dess ingående komponenter och min plånbok grät rejält efteråt. Men mycket tack vare just hög kvalité, och några uppgraderingar på vägen, så fungerade datorn utmärkt under nästan 10 år tills den blev för seg och skrymmande och byttes mot vår nuvarande MacBook Pro.
Enligt mig är trotjänarna vinnare ur både ett ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv. Jag tror att en stark bidragande faktor till att mina trotjänare hållit så pass länge och varit uppskattade, är att de varit av riktigt bra kvalité, haft en någorlunda tidlös design, samt att jag noga vårdat dem på vägen och själv fått välja ut eller utforma dem.
Det här kanske kan låta lite konstigt, speciellt i dagens slit och slängsamhälle, men jag finner en alldeles speciellt glädje över att kunna använda samma prylar år efter år utan att de går sönder, eller att dess funktion kommer till korta. :)
Känner du igen dig i beskrivningen ovan och har du några gamla trotjänare i ditt liv som du vill berätta om?