månadsarkiv: september 2017

Var tar all tid vägen?

I dagens samhälle är det mycket du förväntas ”hänga med” i. Omgivning förväntar sig att vi hänger med i vad som händer i nyhetsflödet, på sociala kanaler, liksom att vi snabbt svarar på meddelanden och e-post. Många av oss har även förväntningar på oss själva att hänga med i de ovanstående, men dessutom att läsa bloggar, samhällsinformation, böcker, tidningar, informationsmail etc.

Det är fascinerande att fundera över hur upptagna och sysselsatta de flesta blivit online mot för bara 10 år sedan. Tänk om vi lade lika mycket av vår tid och energi på att umgås IRL som på alla dessa olika online-kanaler som pockar på vår uppmärksamhet.

Det är lätt att tro att vi inte kan leva utan dessa ”saker” för de är numera en så naturlig del av vår vardag. Men det går faktiskt att hoppa av ”ekorrhjulet” kring att hänga med. Vi har alla 168 timmar i veckan att spendera och det är till stor del upp till dig att välja hur du vill fördela och prioritera dessa.

Här är några områden vi anser att du bör begränsa din tid, energi eller fokus, och börja konsumera restriktivt och medvetet:

Nyheter. Färgade journalister med vinklade reportage och negativa, skrämmande bilder på tv. Vi tittar aldrig på nyheter på tv och läser ytterst sällan nyheter i tidningar eller på nätet. Fru Minimalist kikar på di.se samt tar del av ekonominyheter genom jobbet. Stora och viktiga händelser brukar vi fånga upp via sociala kanaler, löpsedlar eller i fikarummet utan att aktivt söka upp dem. Ibland med viss fördröjning utan att det hittills gjort något.

Tv. Att zappa mellan kanalerna efter något som ska fånga din uppmärksamhet är tidsslöseri i vår mening. Det kanske funkade när man hade kanal 1, 2 och 4:an för då var det väldigt lite som lockade, men när utbudet är nästintill oändligt kan de flesta hitta något tidsfördriv som fångar uppmärksamheten en timme eller två, utan att ge något positivt tillbaka. Genom att inte titta på tv minskas även exponeringen för reklam som vill få oss att konsumera och bli missnöjda med det vi redan har.

Sociala kanaler. Många kikar igenom flödet i sina sociala kanaler flera gånger per dag med ständigt nya intryck, distraktioner, reklam mm, utan särskilt många fördelar som följd. Det kan vara värt att fundera över vilka kanaler du måste finnas på, kolla av och vilka vänner/följare som ger mer energi än de tar. Vi velade huruvida vi skulle starta Instagramkontot Minimalisterna. Vi vill inte sitta ändå mer vid mobilen eller uppmuntra andra att göra det. Privat har ingen av oss Instagram. Vill du bryta dåliga vanor kan du likt oss blocka exempelvis Facebook i webbrowsern på datorn och ta bort appen, det har minskat vår användning markant. 

E-post. Hur mycket tid lägger du varje vecka på att läsa, skriva, mappa och sortera e-post? Vi har skrivit flera tips på hur du kan effektivisera din e-postanvändning mm, inte minst i arbetet genom att eliminera mappsortering samt endast hantera den en specifik del av dagen istället för att låta e-posten styra din agenda. Rena reklammail och de flesta infomail bör du genast avregistrera dig från för att kunna lägga tid och fokus på mer värdefulla saker.

Här kan du läsa mer kring hantering av e-post:
Minimalism i mailboxen del 1
Minimalism i mailboxen del 2
Minimalism i mailboxen del 3

Läsning på nätet. Nyheter, Reeder, Reddit, Pocket, bloggar eller bara första bästa träffsida efter en nyfiken googling. Internet har mycket tidskrävande läsning att erbjuda. Ibland kan man undra hur man hittade information innan internet och Google. Men det är även skrämmande hur lätt det är att börja läsa en artikel, bloggpost eller kommentar för att sedan klicka sig vidare och plötsligt varken veta hur du hamnade här eller vad du letade efter från början. Läsning på nätet kan i slutändan vara en tidstjuv då informationen är oändlig.

Slösurfing. Många skulle nog hävda att de inte alls sysslar med detta, men så klickar de sig vidare på någon länk eller artikel som sprids på sociala medier, ”ska bara” kolla upp något men hamnar av en slump på någon helt annan sida. Eller letar inspiration i nätets oändliga hav av bilder och tips. Det är lätt hänt och det händer oss alla, och stjäl vår dyrbara tid alldeles för ofta.

Nätshopping. En del har nätshoppingbutiker som någon slags daglig tillflyktsort. Det är en oändlig plats där utbudet och möjligheten att jämföra alla tänkbara parametrar aldrig tycks ta slut, vilket gör att tiden som kan fördrivas är lika ändlös. Genom att skapa dig en capsule wardrobe minskar du shoppingbehovet under längre perioder. Annars är även månader av köpstopp en möjlighet för att göra uppehåll i nätshoppingen och bli av med (o)vanan.

Vi låter de ovanstående sakerna ta av vår dyrbara tid, energi och fokus. I vissa fall utan att ge särskilt mycket tillbaka. Men vi har faktiskt ett val, vi kan bli medvetna om våra beteenden, vanor och skapa förändring. Vi kan välja att göra, konsumera och behöva mindre. Vi kan hoppa av hypen och ”kraven” från oss själva och andra i vår omgivning att ”hänga med” på alla fronter samtidigt och välja ut några kanaler eller konton som vi tycker ger mer energi än de tar.

Vilka av ovanstående punkter avstår du redan från idag? Vilka skulle du vilja avstå mer ifrån?

Tankar kring minimalistisk träningsgarderob

Innan vi fick vårt första barn tränade jag, Fru Minimalist, 4-5 gånger i veckan. Främst gym och löpning, men även gruppträningspass. Jag hade en, i mina mått mätt, gedigen träningsgarderob med två par av varje typ av träningsbyxa; korta tights, 3/4 tights, shorts, långa tights och pösiga gymträningsbyxor. Och en mängd överdelar med t-shirts, linnen, tröjor och löparjackor.

Sedan dess har utrensning skett pö om pö, dels för att träningskläder slitits ut men också för att jag insett att jag faktiskt inte behöver den mängd träningskläder jag haft. Det skapade bara onödig förvaring och blev rörigt i lådan med träningskläder. Flera plagg blev dessutom liggandes oanvända eftersom de inte var favoriter och ständigt övertrumfades av mer favoriserade plagg. Vissa plagg har sålts på Tradera och andra har gått till textilåtervinning.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tankar kring minimalism och träningskläder, för att nästa vecka i inlägget; ”Capsule wardrobe i träningsgarderoben”, dela med mig av hur min träningsgarderob faktiskt ser ut och hur många plagg av vardera sort den innehåller.

Träningsgarderoben ska vara liten nog att inte skapa oordning eller att du lägger onödig tid på att välja och vela mellan plagg, men stor nog att göra att du inte behöver ställa in träningspass för att alla kläder ligger i tvättkorgen. Igen.

Med det sagt så är ett bra sätt att få veta hur många uppsättningar träningskläder du behöver, att fundera över hur ofta du tränar och hur ofta den typen av tvätt tvättas. Då får du ett hum om hur många plagg du har ett faktiskt behov av. Och vi gillar behovsorienterad minimalism. :)

Exempelvis tränar jag 3-4 gånger i veckan, oftast fördelat på ett gympass, ett löppass och ett yogapass på träningsanläggning. En bra vecka kör jag även ett kort hemmaträningspass eller yogar hemma, men då brukar jag inte byta om till träningskläder. Med småbarn tvättar vi oftare än tidigare, minst en tvättmaskin med 40 gradig mörk/färgad tvätt i veckan där träningskläder kan följa med. Ibland när vi har stor mängd otvättade träningskläder väljer vi att tvätta dessa svettiga kläder för sig, men de kan alltså åka med i vanliga tvätten. Det gör att jag behöver maximalt fyra uppsättningar träningskläder.

Sen finns det såklart andra aspekter att ta i beaktning för behovet av antalet plagg; hur mycket du svettas, hur hårt du tränar, kan du ha ett plagg två träningspass? Tränar du ute eller inne, kan du ha samma plagg på dig på vintern som på sommaren? Vilken typ av träning utför du och kan du ha samma plagg oavsett träningsform? Liksom om du är en person som måste ha variation för att motiveras. Dessa saker spelar in på hur just din träningsgarderob bör se ut.

Är du en person som vill att även träningskläder ska matcha färgmässigt kan du fatta ett strategiskt beslut att klä dig i färre färger. Då kan du lättare matcha plaggen kors och tvärs samt behöver färre träningsaccessoarer att matcha med. De flesta har ändå redan favoritfärger som de använder eller gillar mer än andra färger. Jag föredrar exempelvis att ha träningskläder som är svarta eller rosa, eller ändå hellre både ock. :)

Jag tränar helst i träningsstrumpor. Mina favoriter kommer från märket Gococo. Jag har kommit fram till att jag klarar mig bra med sex par träningsstrumpor (de har lite olika funktion), men jag har ca tio par idag. Allt eftersom de går sönder rensas de ut utan att ersättas av nya tills jag landar på sex par. Mer om strumpor kan du läsa i inlägget ”Hur många strumpor behöver du?

Kompressionsstrumpor från Gococo.

Kompressionsstrumpor från Gococo.

Vi förvarar träningsstrumpor bland vardagsstrumporna i en byrålåda, medan träningskläder förvaras i en trådback i hallen i linneskåpet. Där har Herr och Fru Minimalist en varsin låda med träningskläder. Hur gör du med förvaring av träningskläder? Å ena sidan är de ju oftast rena när de läggs tillbaka, men ibland förvaras några plagg som bara blivit lite svettiga och därmed kan användas igen, liksom våra träningsskor som inte alltid luktar rosor och parfym… ;)

Min t-shirt från Stockholm Marathon 2013, se bild nedan, har jag svårt att rensa ut trots att jag inte riktigt gillar den. Jag tränade mycket i den som gravid vilket gjorde att den tänjdes ut kring magen, den luktar heller inget vidare. Ändå har jag svårt att släppa taget om detta ”trofé-plagg”.

Ett av mina träningslinnen är köpt second hand med positivt resultat. Det var ett träningslinne av samma modell jag hade tidigare, knappt använt, till halva nypriset. Kikar du på exempelvis Tradera finns det ofta träningskläder att fynda med lappar kvar på grund av felköp. Men köp såklart bara om du verkligen har behov. :)

Hur ser din träningsgarderob ut, lagom eller onödigt stor för nuvarande behov? Har du några trofé-plagg från lopp eller andra idrottsprestationer i träningsgarderoben? :)

Stockholm Maraton 2013

Ordning och reda bland leksakerna

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

  • Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
  • Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

  • Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
  • Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

  • Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
  • Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?