månadsarkiv: mars 2019

Månadens in och ut mars 2019

Då var det är dags för mars månads balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut under månaden. Totalt har vi gjort oss av med 7 och införskaffat 16 saker denna månad.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en eller flera nya saker (+) i våra liv.

Längst ned skriver vi en motivering eller kommentar kring vissa av de prylar vi köpt eller gjort oss av med under månaden.

Herr Minimalist

  • Glasögon (+1)
  • Glasögonfodral (+1)
  • Strumpa (-1)

Fru Minimalist

  • Joggingskor/trailskor (+1 par)
  • Vandringsskor (-1 par)
  • Tröja (-1)
  • Trosor (-1)
  • Strumpor (-1 par)
  • Träningsstrumpor (-1 par)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Krukor (+5)
  • Örngott (+2)
  • Påslakan (+2)
  • Sängbord (+2)
  • Vattenkokare (+1)
  • Lakan (+1)
  • Vattenkokare (-1)
  • Påslakan (-1)
  • Underlakan (-1)

Kommentarer Herr Minimalist

Jag la märke till att jag började bli grusig och trött i ögonen mot slutet av dagen när jag suttit mycket framför skärmar. Därför passade jag på att använda förmånen från min arbetsgivare som gör det möjligt för mig att kolla synen gratis då och då. Det visade sig att jag med åldern utvecklat en mindre synnedsättning på nära håll. Som tur var bjussade min arbetsgivare även på ett par terminalglasögon som jag i efterhand uppskattar enormt då jag inte är lika trött i ögonen och huvudet mot dagens slut när jag använder dessa. Dessutom är de rätt snygga till skillnad mot de glasögon som försvarsmakten bjussade på en gång i tiden.

Kommentarer Fru Minimalist

Ett par nya joggingskor har köpts och denna gång testar jag både ett nytt märke och typ av sko nämligen ett par trailskor då jag blivit såld på att springa i skogen i närområdet där vi bor. Det är de som syns på bilden högst upp i inlägget.

Utöver detta inköp har det mest blivit saker på ut-listan denna månad. Utan att det varit något direkt rensningsfokus har det ändå åkt ut ett par småsaker som du ser i listan.

Kommentarer Minimalisterna

Vår vattenkokare gav upp så vi införskaffade snabbt en ny då den tillför mycket värde i vårt liv. Dock var vi lite för snabba för nu i efterhand hade vi föredragit en med glaskropp som håller värmen längre, och som dessutom inte piper så fort den är klar.

Vi jobbar nu efter att barnen flyttat till eget rum med att göra vårt sovrum lite mysigare och mer ombonat. Ett första steg i den riktningen var att införskaffa varsitt sängbord, vilka gjorde stor skillnad för hur rummet upplevs. Nästa steg är punktbelysning och kanske en tavla på någon av väggarna.

Våra sängkläder ger upp ett efter ett så vi köpte en ny uppsättning i grått som dessutom matchade sängen. Vi testade ett material vi inte testat förut vid namn ”percale” som sägs vara svalt, lättskött och dessutom hålla länge. Det ska bli spännande att se ifall det åldras bättre över tid än tidigare sängkläder vi ägt (som visserligen hållt många år trots att de används frekvent pga få uppsättningar).

Och sist men inte minst köpte vi några nya krukor samt krukväxter eftersom Herr Minimalist har förkärlek för att ha minst en växt i varje fönster. Större bostad betyder fler fönster och således behövs fler växter och tillhörande krukor. :)

Den underskattade förnöjsamheten

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam. Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa, renovera, karriärklättra eller sukta efter nästa vad-som-helst.

Vår kultur bygger på att vi ska vara missnöjda och känna att vi kan vara och få det lite bättre. Vi byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen är de som tjänar mest på att vi ska känna oss missnöjda med det vi redan har. Och de har verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, om man kan få mer och fler?

Jag funderar ibland på vad det är som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma. Är det rädslan för att andra plötsligt ska ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi idag ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

Kanske är orsaken till den ständiga missnöjsamheten en kombination av människans grundläggande drivkraft att sträva längre fram som är det som drivit evolutionen framåt. Kombinerat med företagens uppbyggnad och marknadsföring av förväntningssamhället där vi är mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Där vi tror att nästa vad-som-helst är bättre än det vi har idag.

Förnöjsamhet är inte samma sak som tråkigt och meningslöst. Jag tror att även väldigt drivna människor skulle må bra av förnöjsamhet, kanske är det till och med de som behöver det allra mest. Livet har plats för såväl driv och utveckling, som förnöjsamhet och tillräcklighet.

Jag anser att förnöjsamhet är otroligt underskattat. Lägg pengar på att leva istället för att konsumera. Och fortsätt att röra dig framåt, men på ett behagligt och mer hållbart sätt. Hållbart för såväl dig själv, som andra omkring dig och för planeten.

Är du bra på att stanna upp vara förnöjsam med det du redan har, eller har du en vana att ständigt sträva framåt och mot nästa mål?

Rensning av papper och pärmar

I helgen gjorde jag en rensning bland papper och pärmar här hemma. Detta är ett av många områden som jag upplever behöver ses över vartannat/vart tredje år eller så. För även om man sätter upp ett system som fungerar vid en viss tidpunkt, så är papper en kategorin med ett ständigt inflöde. Även om det med digitaliseringen minskat enormt senaste åren.

Det kan såklart också hänga ihop med vilken livsfas man befinner sig i också. För min del hade pärmarna förökat sig det senaste åren i och med att familjen förökats med två barn, vi köpt bil, vi sålt en lägenhet och köpt ett hus. Från att ha fixat så att alla papper kom digitalt för ett par år sedan, så började det plötsligt komma in papper fysiskt i hemmet igen.

Inför den här rensningen satte jag ett konkret mål; jag skulle gå från 5 pärmar (se ovan) till 3 stycken. När du rensar bland papper, brev och dokument tycker jag en grundregel är:

  • Finns det tillgängligt digitalt eller möjlighet att få tag på hos någon annan (som en leverantör), då behöver du inte spara det fysiskt.

Fundera över hur ofta du historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm? Om du svarar ärligt kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Det klassiska 80/20-regeln gäller även bland sparade papper. ;) 

För att ta några exempel så har jag inte sparat lönebesked på flera år, har inga pensionspapper sparade fysiskt, och inte heller försäkringsbrev för familj, bil, bostad etc då dessa finns smidigt att få tag på digitalt där vi är kund. Jag har heller inte ett enda bankpapper från någon av de olika banker där jag/vi är kunder på olika sätt.  

Jag sparar heller inte de sällsynta fysiska fakturor som kommer (undantag om det är kopplat till garanti eller deklaration som rotavdragsfakturor). Jag betalar dem och kastar. Om det mot förmodan skulle behövas så kan företaget som ställt ut fakturan ta fram en fakturakopia.

Men jag tycker också man ska ha med sig att vi alla har olika förtroende för det digitala. Och för någon annan känns det kanske inte alls lika självklart utan man vill ha kontroll och ha vissa dokument tillgängliga fysiskt. Men att skaffa digitala brevlådan Kivra är en bra början.

Vi får väldigt ofta frågan om vad kan jag rensa ur och hur länge behöver jag spara det ena och det andra papperet. I vissa fall finns det lagar och rekommendationer, men så här har vi tänkt:

  • Garantibevis. Dessa sparar vi eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Rensas såklart ut när garantin inte längre gäller eller prylen inte längre finns kvar.
  • Kvitton. Sparar vi för inköp där vi kan behöva reklamera varan, som dyrare klädköp och elektronik. Vi sparar dessa i tre år vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen.
  • Avtal. Viktiga avtal sparar vi generellt så länge avtalet gäller. Husköpet gjorde att kategorin avtal blev betydligt större än tidigare. ;) Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av det som vi sparar istället för originalet.
  • Deklarationer. Allt du använder som underlag i din deklaration och som inte går att få fram elektroniskt bör du spara i sju år. Men förmodligen har du mycket av detta digitalt redan.
  • Bokföringsmaterial. För dig som har en enskild firma, eller annan typ av bolag. Bokförings-material ska sparas i 7 år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

En anledning till att jag tycker papper behöver rensas regelbundet är att livet förändras, möbler och elektronik rensas ut ur hemmet och därmed behöver du inte dess garantier, kvitton, bruksanvisningar etc. Deklarationer blir gamla och garantier går ut. Liksom prioriteringar ändras, jag sparade en hel del barnrelaterat de första småbarnsåren, som jag vid rensningen nu enkelt kunde släppa taget om. 

Numera utrensade papper.

Om du gillar att spara kort, inbjudningar, brev etc, så är ett förslag att fotografera dem istället för att spara fysiskt. Scanna och fotografera är utmärkt sätt att spara diverse papper som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Hur det gick med projektet från 5 till 3 pärmar? Jodå, jag nådde målet. Så nu finns det en pärm med försäljning av lägenhet, köp av hus, anställningsavtal och intyg, en med deklarationer, bil-papper, garantier och diverse läkar-relaterat, samt en med bokföring för min lilla enskilda firma.

Har du lätt eller svårt för att rensa bland papper och pärmar? Litar du på digitala brevlådor och arkiv eller vill du gärna ha fysisk back up?

Minimalism i skogarderoben

För några år sedan skrev jag inlägg kring mina skor och nu är det dags igen. För livet och behoven förändras som bekant med tiden. År 2014 hade jag 9 par skor och ansåg mig i behov av 2 ytterligare, vilka skor kan du läsa om i inlägget Skor jag äger vs skor jag behöver.

När man som vi hela tiden utgår från behov, är det intressant att följa hur livets olika faser gör att skogarderoben förändras. Jag har exempelvis inte ägt ett par gummistövlar sedan jag själv var barn, och i inlägget från år 2014 ansåg jag inte att gummistövlar var ett behov. Men nu känns det som ett stort behov, till stor del för att vi har småbarn, har längre promenad till kommunala färdmedel, samt bor granne med skogen där vi gärna spenderar tid. Jag har dessutom rensat ut mina vandringsskor i närtid då de hade hål och läckte.

De skor jag äger idag inkl träningsskor, med tillägg av ett ballerinaskor som förvaras på jobbet.

De skor jag har just nu ser du på bilden ovan. Varav två är träningsskor – ett par joggingskor och ett par inomhusträningsskor. Utanför bild är mina ballerinaskor som jag har på jobbet och alltid förvarar där och byter om till vissa dagar beroende på vad jag ska göra. I annat fall har jag mina sneakers på jobbet.

Stövlarna på bilden ovan kommer eventuellt rensas ut då de gått sönder. Jag ska höra mig för hos en skomakare om de går att rädda först. Pumpsen är jag också tveksam till att spara, jag tycker ballerinaskorna som du ser på bild nedan är mycket skönare att gå i och tycker kvaliteten på dem varit bra. Det är numera ytterst få tillfällen pumpsen kommer till användning såväl i jobbet som privat. Rensningspotential med andra ord.

Ballerinaskorna brukar få övernatta på kontoret.

Så i min ägo finns totalt 8 par skor just nu, de 7 på bilden och ballerinaskorna. Det är lätt att tro att jag tycker mig ha en perfekt och komplett skogarderob, så är det inte och det är heller inget jag strävar efter. För den perfekta uppsättningen, oavsett om det är skor, kläder eller porslinsserie, är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det under någon längre tid. Så fort du har »satt setet« börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare, eller också går någon del sönder och du måste kompletteringsköpa. Livet förändras, prioriteringar och intressen kan ändras, precis som det ska vara.

Jag saknar flera par skor, men det har inte varit akuta behov som jag inte kunnat lösa på andra sätt. Ballerinaskorna letade jag efter i 3 års tid (!) utan att ha några liknande substitut under den perioden. Tålamod är mitt andranamn. ;)

En sak jag vill påminna om är att inte hänga upp dig på antalet skor, utan att utgå från just dina behov. Alla har vi olika intressen, fötter och smak, samt befinner oss i olika livsfaser som har sina behov. Utgå från det när du rensar eller kompletterar din skogarderob.

Jag fick många frågor via Instagram gällande mina skor, de flesta har blivit besvarade i texterna ovan men några besvaras separat nedan:

  • Hur klarar jag mig med så pass få skor?
    Jag lever i princip i mina sneakers året runt (som egentligen är ett par joggingskor då jag tycker de har skönare dämpning). När det är riktigt kallt och blött vintertid åker vinterskorna på, men då byter jag till svalare skor när jag kommer till jobbet. Sommarskor kommer jag behöva köpa senare i år då jag rensade ut mina förra i somras.
  • Hur länge har du haft dina skor?
    De nyaste skorna är ett par joggingskor som syns på bilden med alla skor (då mina tidigare var nästan 5 år gamla och höll på att falla i bitar). 2018 hade jag köpstopp så då köptes inga skor, men 2017 köpte jag ballerinaskorna. Vinterskor, pumps, stövlar och flipflops är >5 år. Generellt har jag köpt nya joggingskor och sneakers nästan varje år på grund av slitage då dessa används frekvent året runt, medan mina övriga skor brukar hålla många år.
  • Är några av skorna begagnade?
    Inga nuvarande är begagnade, men gummistövlarna och planerar att köpa begagnat. Det känns som skor som vissa inte har använt så mycket och därför borde gå att hitta.
  • Vilka skor anser du dig ha behov av som du inte äger idag?
    Någon form av skor vid regn, gummistövlar eller tunnare kängor. Öppna skor att ha på sommaren, typ sandaler. Likaså är jag sugen på någon form av trailskor då jag förälskat mig i att springa i skogen samt anmält mig till ett traillopp senare i sommar.

Hur många skor har du i din skogarderob och hur få skulle du klara dig med? :)

Prylbanta med ett sparmål

Jag har funderat på att under 2019 har ett monetärt mål kopplat till att sälja saker. Under de senaste åren har vi skänkt bort 90 % av alla saker vi ägt. Helt enkelt för att vi efter ett par års prylbantande gjort oss av med de dyra överflödiga sakerna, och vi tröttnade på all administration kring försäljning, samt prioriterat att bli av med sakerna snabbt. Och såklart för att vi haft monetära förutsättningar, att vi inte behövt vända på varenda krona.

Ni som följt oss på blogg och Instagram ett par år känner nog igen att vi inte varit helt överens om det här med antalet barn i familjen. Jag börjar nu förlika mig med att det inte blir fler barn, och har du gjort rejäl rensning bland barnkläderna och barnprylarna. Det mesta av barnkläderna har skänkts bort, som jag skrev om här. Men några saker tänkte jag försöka sälja på en lokal second hand-butik samt en köp- och sälj-sida på Facebook.

Lillebror Minimalist ett par dagar gammal. I babynestet som nu är utrensat.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har inte pengar som drivkraft nämligen, kanske ska fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Det farliga med att ha ett monetärt mål, är att man blir så fokuserad på målet att man glömmer att göra en behovsanalys i jakten på att nå penga-målet, och därför säljer saker man egentligen behöver. Men det kanske bara är ett problem för väldigt målfokuserade minimalister, dvs personer som redan har få prylar och som kan gå över lik för att nå ett mål. ;)

Men ett penga-mål är bra och tydligt för många. Det kan vara motiverande både på kort sikt att gå igenom och uppskatta hur mycket orealiserade pengar man har ”liggandes” i lådor och förråd. Men också över tid när man ser att många bäckar små faktiskt kan bli en å… Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

En del av allt som rensades ut vid vår flytt i höstas.

Själv började jag med att göra en lista över potentiella saker att sälja med följande kolumner:

  • Vad – själva prylen/plagget, vad är det jag säljer, märke etc.
  • Var – var det lämpligen ska säljas, Tradera, Blocket, FB-grupp, loppis etc.
  • Pris – ungefärligt förväntat pris
  • Kommentar – kort info och kom-ihåg om saken som kan vara bra till annonsen etc.
  • När – när under året är det lämpligt att sälja. Dels utifrån saken men också utifrån min tid.

Att göra en sådan här lista gjorde det väldigt tydligt över vad vi faktiskt har som kan säljas och med sista kolumnen blir det också en slags planering att hålla sig till. Självklart är det ett levande dokument, där du kan lägga till saker, ta bort saker man inte lyckas sälja, men också stryka över det de sålts. 90% på min lista avser barnrelaterade saker och totalt värde uppgick till ca 7000 kr. Så jag sätter målet att sälja saker för 10 000 för 2019. Även om Herr Minimalist blir lite nervös över att jag kommer bli så målfokuserad att det går ut över honom eller familjen (dvs att jag säljer något jag inte borde ;) ).

Hittills i år har vi sålt spjälsäng, bovetemadrass och babynest för totalt 550 kr, så där står vi nu. Men stay tuned, uppdatering kommer under våren med status över hur det går. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Nästan alla barnkläder har skänkts bort, men några tänkte jag prova att sälja.

Vad är meningen med minimalism?

Vad är egentligen meningen med minimalism? Om man inte blir lyckligare av att prylbanta, eller när man kommit till en balans mellan in och ut, vad ska man då med minimalismen till? Vi fick en intressant fråga på bloggen som jag tänkte lyfta upp så fler kan ta del av den och fundera, och delger samtidigt vårt svar på frågan. Frågan är något nedkortad mot originalet, och svaret något utökat. Frågan lyder:

Minimalismen är något som tilltalar mig mycket, men jag tänker efter att man har rensat ut det värsta och bara sparat sådant som man behöver, vad händer sen? Jag har alltid älskat att rensa och gå igenom alla mina saker, men nu känner jag liksom att jag inte ser någon mening med det, jag blir inte lyckligare för det. Men jag blir heller inte lyckligare av att ha för mycket saker. Det känns väl tomt på nåt vis nu. Vad ska man med minimalismen till om man ändå inte känner att det hjälper en på ett bättre spår? Jag känner att jag fastnat i en känsla av att livet är tomt. Jag saknar inte saker, utan det är en djupare tomhet. Minimalismen ska ju ge en tid till det man tycker om att göra, men om man inte vet vad man tycker om att göra, då är det ju lite meningslöst känner jag. Jag vill gärna höra er sida och tankar om saken!

För er som läst vår bok Prylbanta kanske ni känner igen motsvarande tankegångar i slutorden på boken. Det framgick inte om frågeställaren läst vår bok, men så här står det nämligen där om jag klipper in två korta stycken:

… ”Och du har mer tid, energi och pengar över. Men vad händer då? Eftersom shopping och prylar för flertalet fyller en så pass central roll i våra liv och på många sätt används som mentala kryckor samt distraktion från sådant som vi inte vill tänka på eller orkar ta tag i, så följs en intensiv rensningsperiod ofta av något som kan liknas vid abstinens. Det uppstår nämligen ett emotionellt och mentalt tomrum som tidigare fylldes av alla prylar och dess många former av relaterad distraktion.”

… ”Härifrån finns det nämligen helt nya möjligheter att medvetet fylla detta vakuum med nya, meningsfulla eller prioriterade åtaganden, intressen, relationer och utgifter som ligger i linje med dina värderingar och som skänker just ditt liv maximal mening och glädje.”

Vår bok Prylbanta finns även som e-bok.

Jag tror frågeställaren ska fokusera på det där sista stycket och gräva djupare där.

Minimalism är inte lösningen på ”vad som är meningen med livet” eller vad som ger just dig lycka, utan minimalism är ett verktyg för att frigöra tid, energi och utrymme till att kunna göra mer av det som är viktigt och högt prioriterat hos dig. Men då gäller det ju att veta vad detta är, vad som skänker just mig stor glädje och tillfredsställelse.

För många tror jag processen med att prylbanta det överflödiga gör att det blir tydligare vad som är viktigt i livet. Framför allt när man kommer in på det som inte är prylrelaterat utan rensar och minimerar bland åtaganden, intressen, relationer och utgifter. Men det kan också vara så att det som skulle skänka glädje, lycka och mening, är något man inte gör eller har idag. Helt enkelt för att det inte funnits utrymme till att testa eller fördjupa sig inom det. Eller bara inte funnits tid och andrum till att låta sinnet fantisera vad det skulle kunna vara.

Om du funderar inom olika delar i livet, som exempelvis vänner, familj, jobb, självutveckling, fritid mm, vad inom respektive område ger energi, glädje eller skapar nyfikenhet hos dig? Hur ser en riktigt härlig dag ut för dig och kan du få fler sådana dagar? Och det behöver inte betyda att du ska lägga till en massa aktiviteter. Kanske är prioriteringen bara att slippa stressa, eller känslan av att ha ett friare liv i linje med dina värderingar.

Som vi nämnt tidigare anser vi att minimalism inte är något du blir färdig med. Minimalism är som vi ser det inte ett projekt du genomför och bockar av, utan mer en livsstil eller filosofi. Vill du läsa mer kring det så läs inlägget När är du en färdig minimalist?

Sitter du som läsare på något bra svar eller tankar som kan hjälpa frågeställaren? Kommentera gärna nedan! :)

Hur tänker du själv kring vad som är meningen med minimalism och vad som händer ”sen” när du nått balans mellan utrensade och inkommande saker?

Skärmhjärnan är mobilberoende

Det börjar komma en del oroväckande rapporter kring skärmanvändande och vad det gör med våra hjärnor, inte minst barns hjärnor som är mer plastiska och formbara. Och jag tror dessa oroande rapporter kommer öka nu när tiden för att göra undersökningar och forska kring skärmanvändandet börjar bli längre.

I höstas publicerade New York Times en mörk artikel om hur många ur tech-eliten i Silicon Valley, det vill säga de som vet mest om hur tekniken bakom skärmarna är uppbyggd och faktiskt fungerar, håller sina barn så långt bort från skärmar som det går. Ända upp i tonåren. Sedan tidigare har det varit känt att såväl Steve Jobs som Bill Gates var restriktiva med skärmtid för sina barn. Och fler med insyn verkar gå samma väg tillmötes. Artikeln kan läsas här.

Två citat ur artikeln som är ganska talande:

”The benefits of screens as a learning tool are overblown, and the risks for addiction and stunting development seem high.”

“On the scale between candy and crack cocaine, it’s closer to crack cocaine”.

Rubriken på artikeln i New York Times.

Att lyckas med att begränsa sitt användande är dock inte helt lätt. Mobilerna är konstruerade för att trigga igång vårt belöningssystem och utsöndra dopamin. Så vi har inte bara våra hjärnor emot oss utan även de stora techbolagen som försöker få oss att spendera mer tid framför skärmarna. Såväl Facebook som Instagram har många beteendevetare och forskare inom psykiatri bland sina anställda, för att kunna skapa maximalt beroendeframkallande produkter.

Idag lägger vi svenskar i genomsnitt 3 timmar på mobilen, och plockar upp den var tionde minut. För barn och ungdomar är tiden som läggs på mobilen 4-5 timmar per dag. Och då är det här en teknik som inte ens fanns för tio år sedan. Det sägs vara den snabbaste omläggningen av ett beteende som har skett i mänsklighetens historia. Samtidigt som antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa och sömnproblem har ökat under samma tidsperiod, och det finns påvisade samband mellan skärmar, depression och sömnproblem.

20 timmar i veckan med mobilen. Det är liksom en halvtidstjänst hängande över mobiltelefonen (typ). Vad skulle du kunna göra med 20 extra timmar per vecka? :)

Tester har visat att även om mobilen bara ligger i fickan på ljudlös, så räcker det för att koncentrationen på en konversation eller i ett möte ska försämras. Även om jag tror många spontant skulle tro det motsatta, att det är skönare att ha koll att förskolan eller sambon inte ringer, än att lämna telefonen någonstans och vara rädd att man missar något dödsviktigt.

Anders Hansen, som bland annat skrivit boken Hjärnstark, har nu i mars 2019 släppt boken ”Skärmhjärnan – Hur en gärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Kanske låter boken inte så upplyftande men jag tror den kan vara otroligt intressant och inspirerande! Och att den i likhet med hur boken Hjärnstark fick många att ändra sin syn på träning och vardagsmotion, kan få många att ändra sitt beteende och sin syn på användandet av mobiler och skärmar. En recension av boken kommer på bloggen under våren!

Är du någon gång orolig för hur mobilerna och andra skärmar påverkar oss?  Dels vad det gör med hjärnan på kort sikt men också hur det formar oss som individer på lång sikt?