Kategoriarkiv: Lästips

I denna kategori skriver vi om minimalistiska lästips. Till exempel bloggar, böcker och artiklar.

Hör oss prata om minimalism

För er som inte sett det på vår Instagram så gjorde vi förra veckan poddpremiär i podcasten Life with kids. Avsnittet handlar om att leva mer med färre prylar (avsnitt nr 58).

Lina och Fanny från Life with kids besökte oss här hemma och vi pratade såklart om minimalism och prylbantning mycket kopplat till livet med barn. Hur man kan göra om man har en partner som köper hem när man själv vill rensa? Tips för att rensa bland barnens leksaker utan att stöta på patrull. Och mycket mer.

I inledningen till avsnittet berättar Lina som är en del av Life with kids-teamet om det modiga beslut hon och hennes familj tagit. Att göra sig av med majoriteten av familjens (5 personer) tillhörigheter och sälja sitt hus utan att köpa något nytt (!). Varför och vad de ska göra får du veta om du lyssnar på avsnittet. :) Finns där poddar finns.

Veckan innan dess kunde man en tidig morgon höra oss prata i direktsänd radio på besök hos Titti Schultz och Farzad Nouri i P5 Sthlm.

Vi är betydligt mer bekväma att skriva om minimalism än att prata mer oförberett och spontant, men det är bra att utmana sig själv ibland och att kliva utanför sin comfort zone. :)

Skärmdumpar från P5 Sthlms Instagramstories. :)

Minimalistiska filmtips

Gott nytt år! Är du bakis och vill bara ligga och titta på film idag? Eller kanske långledig under jul med massor av tid över? Eller vill bara få en spark i baken att ändra på konsumtionsvanor och livsstilen under 2018? Oavsett vilket så kommer här tre tips på filmer och program att titta på:

Uppdrag Granskning – Brännbart mode. Modeindustrin vill gärna framstå som miljömedveten. Ändå bränner flera klädjättar nytillverkade, oanvända kläder i Sverige. Nedan ser du hur stor andel plagg det rör sig om för Ellos del under 2016, än mer är det för H&M. Helt klart ett sevärt program och en ögonöppnare för hur smutsig modeindustrin fortfarande är, även i Sverige. Finns att titta på på Svt Play fram till maj 2018.

Antal plagg som Ellos valde att bränna upp 2016, istället för att skänka till välgörenhet eller människor i nöd.

Minimalism: A Documentary About the Important Things. En dokumentär om minimalism som mest innehåller intervjuer med människor som av olika anledningar avsäger sig det amerikanska idealet – att saker gör dig lycklig, och fler saker ändå lyckligare. Filmen kretsar dels kring de två amerikanska killarna som utgör The Minimalists, samt kring forskare, författare och andra minimalister de intervjuar. Anser du dig redan vara något av en minimalist så ger filmen tyvärr inte så mycket mervärde eller konkreta tips, var vår upplevelse. Finns att se på Netflix.

The True Cost. En granskning av sambandet mellan konsumenternas krav på billiga modevaror och de urusla förhållandena för arbetarna på de fabriker där produkterna tillverkas. Vi har tidigare skrivit ett helt blogginlägg om den här filmen, så vill du läsa mer om vår syn på filmen kan du göra det här. Även den finns att se på Netflix.

Skärmdump från filmen The True Cost.

Kalles sex liv. Programledaren Kalle Zackari Wahlström träffar människor som valt ett annat sätt att leva på. I varje avsnitt följer han en person, ett par eller en familj som av olika anledningar valt och vågat bryta det traditionella ekorrhjulet och leva på ett annat sätt. Cykla jorden runt, leva som jägare, eller bo i ”tiny house” eller i en fäbod, med mera. Serien innehåller sex avsnitt varav vi bara sett de första avsnitten än så länge. Den är underhållande och fascinerande och såklart lite extrem ibland för oss Svensson-Minimalister. ;) Finns att se på Svt Play fram till mars 2018.

Två filmer vi själva skulle vilja se men ännu inte kommit oss för att se är An Inconvenient Sequel/En obekväm uppföljare, samt filmen Cowspiracy.  Vi tittar otroligt lite på tv numera och än mindre på film, men plötsligt händer det, kanske. ;)

Alla filmer/program ovan är inte upplyftande eller enkom positiva, men ändå klart sevärda. Inte minst för att bli en mer påläst konsument och känna att en minimalistisk livsstil är en klok väg att gå för att leva mer hållbart, samt för att kunna vara med och påverka och stötta. För det du är med och bidrar till och stöttar med dina pengar växer. Det du väljer att inte supportera krymper. Varje köpbeslut du tar gör avtryck på ett eller annat sätt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Använd din plånbok för att rösta fram det du vill se mer av i framtiden.

Har du sett några av filmtipsen ovan och vad tyckte du i så fall?

Recensioner och boktips

Jag nämnde i ett tidigare blogginlägg att jag i princip helt slutat lyssna på poddar till förmån för ljudböcker. Jag gillar fördjupningen som ljudböcker ofta ger i jämförelse med korta podcasts. Två böcker jag lyssnat på senaste tiden är Hjärnstark och Den digitala barnvakten. Så här i efterhand tycker jag dessa två böcker går in i varandra och kompletterar varandra till innehållet, vilket gjorde att de passade väldigt bra att lyssna på parallellt, och de är väl värda att lyssna på.

Boken Hjärnstark handlar i mångt och mycket om hur du kan påverka och träna din hjärna så att du blir mer stresstålig, mår bättre, får bättre koncentration och blir mer intelligent. Samma fördelar som många får av meditation. I boken förespråkas regelbunden träning som ett av de bästa sätten att uppnå alla fördelar, betydligt bättre hjärngympa än sudoku, korsord och kosttillskott.

Eftersom hjärnan är i ständig förändring och bildar nya hjärnceller och kopplingar, kan varje tanke du tänker förändra din hjärna lite grann. Liksom varje hårt träningspass eller promenad som du tar. Och alla som rör på sig får de här fördelarna, gamla, vuxna och barn. Som småbarnsförälder är det lätt att träningen prioriteras bort, men den här boken får en verkligen att förstå vikten av träning och vardagsmotion för vår hälsas skull, men också för att prestera bättre på jobbet samt bli en bättre förälder.

Boken Den digitala barnvakten å sin sida berättar istället vad som enligt forskning händer med våra barns hjärnor och kroppar när de sitter mycket framför olika skärmar. Hur datorspel och filmer är uppbyggda för att ge kroppen snabb belöning och starka dopaminpåslag, för att hjärnan och kroppen ska skrika efter mer, mer, mer. Bara en liten stund till, bara ett försök till, bara en nivå till. Var inte naiv och tro att speltillverkarna är snälla och vill att dina barn ska lära sig något, de vill bara tjäna pengar och få ditt barn (eller dig) att stanna kvar och spela mer.

Fram till 20-års åldern har vi ungefär 115 000 vakna timmar, vad vi (eller våra barn) gör med dessa kommer forma dem som vuxna. Små barns användning av teknologi kan leda till försenad språklig och motorisk utveckling och äldre barns användning till stillasittande och missbruk. För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning. Idag är det bara 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som når den nivån.

Boken försöker inte moralisera, vara bakåtsträvande eller skambelägga föräldrar, utan vill baserat på fakta tydliggöra hur vi kan balansera tekniken och ta till oss allt det goda den kan tillföra, men samtidigt minimera riskerna. För även om man som förälder har en positiv syn på skärmar, så kan vi inte komma ifrån att depressiva tillstånd blir allt vanliga bland barn och ungdomar, att stillasittande leder till hälsoproblem, att sömnsvårigheter har krupit ner i åldrarna, att koncentrationsproblem är vardag i förskolor och skolor i större utsträckning än för bara 10-20 år sedan. För 10 år sedan kunde barn hålla fokus i 12 sekunder, idag är det 8. För en guldfisk är det 9 sekunder. Fråga mig inte hur det har kontrollerats. ;)

Börjar du förstå hur böckerna hänger ihop? Den ena berättar hur du med träning kan optimera hjärnan och kroppen. Hur du kan minska stressen, öka koncentrationen och få bättre sömnkvalitet med hjälp av träning. Den andra om hur skärmar gör att hjärnan ”programmeras” om på ett negativt sätt, hur skärmtiden ökar på bekostnad av att barn rör sig allt mindre, och hur ökad skärmtid kopplas ihop med sämre sömn och försämrad koncentrationsförmåga.

Jag lyssnade på böckerna parallellt då Hjärnstark efter några timmar blev lite ”mastig” och forskningstung i mina öron. Då lättade jag upp med Den digitala barnvakten och upptäckte vad bra de var att lyssna på dem parallellt för att upptäcka oväntade kopplingar mellan böckerna.

Vill du lyssna på dessa böcker så finns de hos Nextory där du fortfarande får 30 dagars gratis lyssning om du anger koden Minimalisterna på länken här. Erbjudande gäller nya medlemmar/nya e-postadresser och går att säga upp när som helst utan kostnad.

Har du läst eller lyssnat på någon av böckerna ovan och vad tyckte du i så fall?

Detta inlägg är inte ett samarbete med Nextory utan publicerat för att jag vill tipsa om två böcker som jag tycker är väldigt bra. Däremot hade vi ett samarbete med Nextory i början av december som du kan läsa mer om här.

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Minimalismen sprider sig

De senaste veckorna har vi haft förmånen att synas en hel del i media, framför allt genom en intervju för TT som publicerades i drygt 20 lokaltidningar runt om i landet, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Och i Göteborgs-Posten fick vi till och med äran att synas lite på framsidan. :)

Vi har skrivit om några av dessa intervjuer och artiklar på vår Instagram samt Instastories, men långt ifrån alla som följer bloggen har Instagram så om du är en av dessa och är nyfiken så hittar du en liten sammanställning nedan.

Intervjun som TT gjort hade fokus på minimalism och bostad. Vill du läsa den samt se bilder från vårt hem så kan du göra det här: ”Så rensar du bland prylarna”

För ett par veckor sedan kunde man läsa om oss i en artikel i DN som hette ”Prylbanta dig till ett lättare liv”, se nedan.

Och förra helgen fanns vi med i Dalarnas Tidningars helgbilaga Pralin. Själva artikeln finns att läsa i papperstidningen eller digitalt som prenumerant (eller i bilden nedan), fotona till artikeln kan du se här. För mig, Fru Minimalist, som är dalkulla, känns det extra roligt att få vara med i just den bilagan, en av få tidningar vi själva gärna läser vid besök hos barnens mormor och morfar.

Utöver dessa intervjuer och artiklar har vi varit med i diverse magasin som exempelvis Tara, bilagan Äntligen Hemma med fokus på minimalism i bostaden, och i karriärmagasinet Shortcut med fokus på minimalism på jobbet. Vi tog även chansen att vara med i Plånboken på Sveriges Radio.

Visst är det kul med all publicitet och intervjuer, samtidigt finns det en anledning till att vi drev bloggen anonymt under de första 4 åren. Ingen av oss gillar egentligen att stå i centrum och vi har inget behov av att synas offentligt. Men nu när vi väl ”sitter på tåget” är det lika bra att åka med och se vart det tar oss. Med skräckblandad förtjusning. Den största uppsidan med all publicitet är trots allt att vi får möjligheten att inspirera ändå fler människor i minimalistisk riktning med alla positiva effekter det innebär både på individ- samt samhällsnivå.

Ha en fortsatt härlig helg! :)

Vikten av att känna sig själv

Igår morse vaknade jag med en gnagande känsla i kroppen som säkert berodde på flera saker; kommit för sent i säng, många uppvak av barnen under natten, i kombo med någon hormonell obalans eller dylikt. Om jag inte är på min vakt när jag vaknar så här så går det tyvärr ut över familjen genom att jag blir otålig, lättirriterad och allmänt negativ.

Men jag känner mig själv numera och vet en snabb lösning. Den stavas löpning. Så jag fixade snabbt i ordning barnens frukostgröt samtidigt som jag tryckte en banan och ett glas mjölk. Sen gav jag mig ut på en kort löptur i morgonsolen. Knappt 30 minuter senare kom jag tillbaka som en ny människa; glad, energirik, tålmodig och harmonisk. Något som höll i sig hela dagen.

Vad har då det här med minimalism att göra kanske du undrar? Jo, det här med att känna sig själv, förstå sina behov och veta hur man reagerar i olika situationer, är nog så viktigt när det kommer till konsumtion, eller snarare för att lyckas avstå konsumtion. Liksom vid rensning.

Vacker utsikt med höstfärger vid helgens morgonjogg.

Från att tidigare ha varit en shopaholic som konsumerade stora mängder kläder och i viss mån även inredning, så vet jag numera dels att den tillfredsställelse jag känner vid konsumtion, är otroligt kortvarig. Jag utsätter mig medvetet heller inte för frestelser som butiksbesök eftersom jag vet att det skapar ett köpsug och ett missnöje med det jag redan har.

För någon annan kanske det handlar om att identifiera att hen faller för onödig shopping vid nedstämdhet, trötthet eller hunger? Eller har det som helgsysselsättning med vänner av ren (o)vana? Någon annan är duktig på att göra romantiserade behovsanalyser som mentalt rättfärdigar köp, men där behovet är just romantiserat och inte verkligt. Att lära känna sig själv och se mönster gör det lättare att hitta lösningar för att undvika onödig konsumtion.

Vid rensning har jag lärt känna mig själv och vet vilka argument mitt psyke använder för att rättfärdiga den enklaste vägen – sparande. Tankefällor vid rensning som ”den kan nog vara bra att ha om utifall att”, eller ”den är ju snygg” eller ”den har kostat pengar”, biter inte lika lätt längre, även om argumenten fortfarande lyckas övertyga mig ibland om att saken ska få vara kvar. Innerst inne vet jag av erfarenhet att jag inte ångrar saker jag rensar ut. När något rensas ut är det ju oftast för att jag inte använder eller har behov av saken längre.

Genom att jag denna morgon snabbt identifierade känslan i kroppen och tog action med en joggingtur, så blev hela dagen så mycket positivare och bättre för både mig som familjen. Som att bli medveten och stoppa sig själv från onödig konsumtion och känna sig nöjd efteråt. Eller släppa taget om en pryl där argumenten för att spara inte håller full ut och låta någon annan med större behov få möjlighet att nyttja den. 

Känner du dig själv tillräckligt väl för att veta vad du mår bra och mindre bra av, och agerar därefter? Liksom hur du ska agera för att undvika onödig konsumtion eller lättare kunna rensa?

Modeslavar

Det har aldrig varit billigare att köpa kläder. De stora klädkedjorna möjliggör för alla att klä sig moderiktigt och hänga på de senaste trenderna. Nyheter släpps var och varannan vecka men i skuggan av de vackra modereportagen och leendena på stora reklamskyltar, döljer sig en smutsig och dyster baksida.

Eller egentligen döljs den inte längre särskilt väl, för de allra flesta anar eller förstår innerst inne att det bakom butikernas billiga kläder gömmer sig en tragisk historia i sömmarna. Förstörd natur och biologisk mångfald samt fattiga människor är några av dem som får betala för västvärldens shoppingorgie.

Boken Modeslavar kan till och från liknas vid en kriminalroman. Författarna reser till länder som Kina, Kambodja, Burma och Bangladesh för att finna sanningen bakom företagens uppförandekoder, minimilöner och miljöreglering. Människorna de möter är de som betalar det verkliga priset för västvärldens billiga mode. Barn som arbetar fler timmar per vecka än en högavlönad svensk vd, kvinnor som får sparken om de blir sjuka eller gravida och arbetare som tvingas arbeta i riskfyllda och underdimensionerade lokaler. För löner under minimilönen i landet. Den globala konkurrensen i modeindustrin är mördande. Bokstavligt talat.

Det finns flera intressanta historier i boken; Gina Tricots slappa inställning till realitet och fakta, den suspekta ägarstrukturen i JC, gripande livsöden i Burma och Kambodja, verkligheten kring kollapsade textilfabriker, den mörka sanningen bakom läderframställning, textilresan från Borås via billiga europeiska länder vidare till Asien. Visst är det många dystra historier men även positiva företag som försöker göra skillnad och skapa förändring i rätt riktning finns med, som exempelvis svenska Nudie.

Kläderna på bilden har inget med innehållet i boken att göra.

Sedan den globala handeln med textilier släpptes helt fri i början av 2000-talet har uppförandekoder, varumärkessanering, miljöreglering och minimilönlagstiftning kommit på tal. Och visst finns det fläckvisa förbättringar runt om i världen. Men att våra största klädkedjor med H&M i täten som sysselsätter en otroligt stor mängd människor och dessutom har de ekonomiska förutsättningarna att göra skillnad, ändå är väldigt passiva och inte tar aktivt ägandeskap för att göra skillnad, är både dåligt och pinsamt.

Under samma period som snittpriset på varor och tjänster tredubblats så har priset på kläder i princip stått still. Kunderna förväntar sig att kunna köpa ett klädesplagg för mindre än priset för en lunch. Baksidan är att en fattig kvinna eller ett barn långt bort betalar med riskfyllt och underbetalt arbete som knappt räcker till just en lunch.

I matindustrin väljer vi ofta att blunda för hur framställningen och av matvaror gått till och fokus ligger på prispress. Samma sak tycks ske inom modeindustrin där konsumtionshjulen snurrar vidare och affärsmodellen går ut på att jaga världens lägsta priser. Svenskar köper runt 13 kg textilier om året och slängar 8 kg rakt ner i soporna. Kan vi inte bryta den trenden?

Att köpa kvalitet och dyra kläder betyder inte per automatik att plagget producerats under bättre förhållanden. Men genom att köpa färre plagg av bättre kvalitet, håller kläderna längre och du är ofta mer mån om att laga dem vid behov. Du driver dessutom inte på hetsen att producera fort, billigt och ohållbart. Färre plagg betyder mindre utsläpp av giftiga kemikalier och färgmedel ut i natur och vattendrag.

Boken är verkligen läsvärd och jag fick mig en tankeställare, trots att jag sedan tidigare anser mig köpa hyfsat lite kläder och vara någorlunda påläst och insatt i ämnet.

Här är några tips på vad du kan göra i vardagen för minskad och mer hållbar klädkonsumtion:

  • Köp färre plagg. Kanske dags att våga testa konceptet capsule wardrobe? :)
  • Köp second hand. Second hand-butiker, Tradera, klädbytardagar mm, utbudet är stort och det har aldrig varit så enkelt att få tag på snygga second hand kläder.
  • Köp kvalitet. Du kan använda plagget längre och tänker oftast till en extra gång innan du köper ett dyrare plagg.
  • Läs på. Bli en medveten konsument om vilka märken som har tillräcklig transparens och koll på sin leverantörskedja för att det ska kännas bra i din mage att shoppa där.
  • Våga fråga. Ställ frågor i butik eller mejla specifika märken/butiker, om material, produktion och arbetsförhållanden i produktionslandet. Visa att du bryr dig och att frågorna är viktiga.

Har du läst boken Modeslavar? Vad är ditt bästa tips för mer hållbar klädkonsumtion?