Dags att sprida lite glädje?

Kommer du ihåg hur det kändes senast en okänd person sa något snällt till dig? Visst blev du glad och allt kändes plötsligt lite lättare. Unna någon annan samma känsla, och när du ser hur några snälla ord gör att personen lyser upp så kommer du själv förmodligen bli glad och upprymd. Kanske även lite stolt över att du vågade prata med en främling, bjuda på något utan någon tanke på motkrav.

En så otroligt enkel gest som att genuint tacka för bra service i butiken, berätta för en vän att du tycker hen har ett fint klädesplagg på sig eller är fint nyklippt i håret, eller tala om för kollegan att hen höll ett professionellt framträdande på mötet. Dessa exempel tar bara några sekunder av din tid och du har ju förmodligen redan tänkt tanken att servicen var extra bra, klädesplagget snyggt, håret fint stylat och imponerats av framträdandet. Så vad är det som hindrar dig att gå från tanke till handling?

Jag tror det är väldigt svenskt att försvåra det hela, tänka att det jag vill säga är för personligt eller oroa sig för hur det ska uppfattas. ”När är rätta tillfället?”, ”Tänk om hen tycker jag är påträngande eller närgången?”, ”Om jag säger det till personen som sitter bredvid mig på bussen, kommer hen då tro att jag är intresserad eller att vi måste fortsätta småprata resten av resan?”

De senaste dagarna har jag fått läsa, höra eller uppleva tre exempel på komplimanger givna till främlingar vilket fått mig att fundera kring detta ämne.

  • Läsaren Eva kommenterade på vårt inlägg Snål, sparsam eller slösaktig och tyckte att hon fick otroligt bra service från personer som var involverade i diverse ärenden hon nyligen utförde på stan. Hon påtalade den goda servicen för en butiksanställd kvinna som blev gråtfärdig av glädje då Eva framförde sin uppskattning.
  • Herr Minimalist berättade för mig vid middagsbordet här om kvällen, om hur han efter julledigheten mött en kvinnlig kollega på kontoret som var elegant klädd. Han hade ärligt påpekat för henne att hela hon såg väldigt stilig ut idag. När de sedan kom i konversation med varandra två veckor senare berättade kvinnan att hon fortfarande blev glad när hon tänkte på hans kommentar den där morgonen.
  • Helgen som var lyxade vi till det och åt frukost på ett hotell i stan, bäst att passa på nu innan bebisen kommer. :) Vid bordet intill oss satt ett medelålders par och efter någon timme sade mannen i sällskapet: ”Vilken otroligt fin och glad liten familj ni ser ut att vara”. Vi tackade så mycket för den fina kommentaren och så här i efterhand värmer den ändå mer än den gjorde just där och då när vi nog mest blev paffa. En omtänksam kommentar helt utan tanke på gentjänst eller motkrav.

Har någon på tunnelbanan snygga skor, säg det! Är kassörskan i butiken trevlig, påtala det! Har städerskan gjort ett bra jobb, visst ska hen få veta det? Det är naturligt om det känns lite obekvämt att kommentera en främling, men börja då med en kollega eller vän de första gångerna. När du väl provat tror jag du kommer inse att det inte är svårt och samtidigt kan ge en varm känsla eller ett leende tillbaka som värmer även hos dig. Det kostar så otroligt lite i tid och energi men kan verkligen ge massor tillbaka och bevisligen göra en persons dag eller vecka.

Kan vi inte komma överens om att vi sprider lite mer glädje och omkring oss från och med idag genom att våga säga det fina vi tänker om andra i vår omgivning?

Kommentera gärna om du vågade testa eller har någon historia sedan tidigare på ämnet!

16 tankar kring ”Dags att sprida lite glädje?

  1. Händelsevis

    Detta har ni ju så klart alldeles rätt i! Och ni är ju mycket medvetna människor så ni har säkert också tänkt på att det inte alltid måste vara snygg frisyr/snygga kläder/annat som bara betonar utseendet till kvinnor och proffsigt föredrag/bra presterat/annat jobb- eller resultatinriktat till män.
    Sedan jag fick barn har jag också börjat tänka på att inte direkt kommentera mina tjejkompisars utseende när vi ses, det är så lätt att det blir så med vissa, så att inte min son ska lära sig att när kvinnor ses är det bara utseendet som är viktigt.
    Men komplimangen om hur ni såg glada och lyckliga ut måste vara den bästa kommentaren! Vilken fantastisk sak att få höra!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Du har helt klart en viktig poäng att understryka! :) När jag tänker efter brukar jag berömma fler manliga kollegor på kontoret för att de har snygga kläder eller nyklippta, lite oklart varför dock, kanske för att tjejerna alltid är snygga och välklädda. ;)

  2. BackstageiMammalivet

    I december hade jag en månad med goda gärningar och tacksamhet och tänkte lite extra på att le, säga tack (högt) och även svara på mail med fokus på glädje. I Spanien är många oftast väldigt barnkära och okända människor pratar med mitt barn och det slår mig att det nästan aldrig händer i Sverige men de spanska gubbarna/tanterna blir så glada över lite barnlivsglädje! Även det att man hälsar och ler till okända i t.ex. hissen. Ja, jag försöker ta med mig lite av det sociala livet i Spanien.

    Jag tänker även lite extra (som Händelsevis beskriver här ovan) innan jag kommenterar kvinnors utseende, alla tycker inte det känns lika ok. Men att någon ser ut att må bra, vara lycklig kan ju aldrig vara fel. Eller att de gjort ett bra jobb. Senast igår svarade jag på förskolans mail att de gör ett fantastiskt dagligt jobb och jag är så trygg med att lämna mitt barn hos dem,

    Ja, sprid mer glädje!!!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Vilken härlig månadsutmaning med tacksamhet och goda gärningar! Kände du någon skillnad mot andra månader, att du mådde bättre eller så under den tiden?

      Apropå att säga tack så tycker jag det är viktigt när man väl får en komplimang istället för att vara ”typiskt svensk” och negligera och förminska det som någon tagit sig mod att säga. Herr Minimalist berömde en kvinnlig kollegas presentation för någon vecka sedan och hon förminskade det hela direkt, men man såg ändå att hon blev glad för komplimangen. Det känns dock som att vissa personer gör det där motståndet per automatik, istället för att bara säga ett enkelt tack. :)

  3. Jenny / Ekomamma i stan

    Jag tycker jag generellt är dålig på att ”våga” säga vissa saker, men jag jobbar på det. Häromdagen ville jag säga till en vän som har förlorat sin bror att jag tänker mycket på dem, men det kom liksom inte ur mig! Därmot är det lättare att säga till personal på förskolan att de är så himla bra, men också att jag är noga med att tacka kollegor för hjälpen och att jag är glad för den tid de lägger ner på att visa mig som är hyfsat nyanställd.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Det är nog många som känner igen sig i att inte alltid våga säga vissa saker. Det kan även jag känna ibland och så förbannar man sig själv när tillfället gått en förbi att man inte tog det lilla modet till sig och öppnade munnen.

      Du får träna helt enkelt och det tycks ju finnas personer i din omgivning som du får anledning att träna på då och då. :)

  4. Hanna

    Jag håller helt klart med. Sprid mer kärlek till folket!!! Att ge något så litet som kan betyda så mycket är ju bara helt underbart!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Ja visst är det! Man får gå till sig själv och minnas hur även en väldigt liten fin kommentar kan göra en väldigt glad.

  5. Eva

    OK, då ska jag passa på att få ur mig det jag egentligen tänkte skriva till er för över ett halvår sedan. Tänkte att det kunde uppfattas inställsamt och fjäskigt men nu struntar jag i det.

    Minimalisterna är kommunikativa genier!

    Svara
  6. Maria

    Jag har ett jobb där jag granskar kollegors jobb (de befinner sig oftast i andra länder så vi kommunicerar via e-post) och enda gången de hör från mig är när jag har något att klaga på. Efter att ha granskat och klagat på tio rapporter blev jag så glad när den elfte var felfri så jag var tvungen att skriva till ansvarig och tacka för bra utfört jobb.

    Svara
  7. FrökenSpara

    Älskar inlägget! Vi borde göra mer sånt!

    Jag påpekade till en annan tjej när vi stod i kön till provhytterna att hon hade en snygg frisyr. Hon blev glad. Jag tvekade ett tag men tänkte att det måste ju göra henne glad att få höra något sådant.

    Det kan ju verka konstigt att få höra saker från en främling men jag tror att det oftast uppskattas.

    Då ska jag säga… jag tycker verkligen om eran blogg, erat sätt att skriva och de ämnen ni tar upp. Tack för att ni delar med er och lägger ner tid på att blogga!

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Vad roligt att du vågade säga det, jag tror också att det uppskattas! En främling har ju ingen baktanke med att ge en komplimang, vilket en kollega i sällsynta fall kan ha, mer än att sprida glädje omkring sig! :)

      Tack så mycket, det är ju samtidigt alla trevliga, roliga, intressanta och inspirerande kommentarer som gör att vi vill och orkar lägga tid och energi på att blogga. Så tack för den fina komplimangen :)

  8. Isflingan

    Det här har jag förespråkat i många år. Och jag chockeras ibland över hur förvånade, men självklart också glada andra människor blir av att jag säger något snällt till dem. Oavsett om det handlar om en fin tröja eller att de gjort något bra så skiner de flesta människor upp av en fin kommentar. Och på samma sätt kan endast en liten liten gest från någon annan göra hela min dag :)

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Visst är det så, mer glädjespridning åt folket! Tänk vad många som skulle gå runt och vara glada om vi sa det positiva vi tänker om folk hela tiden :) och har man själv fått höra det så är det lättare att säga något liknande till någon annan. Och så är bollen i rullning… pay it forward… ;)

Lämna ett svar till IsflinganAvbryt svar