Etikettarkiv: gästminimalister

Gästminimalister berättar – 10 fördelar med minimalism

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Johns berättelse och 10 fördelar som han upplevt sedan han fick upp ögonen för minimalism och enkelhet. Fördelar som påverkar såväl honom själv som hans familj positivt i vardagen.

1. Frihet. Detta är för mig den enskilt största positiva aspekten av att leva enklare. I takt med att jag gjort mig av med saker, har den mentala bindning till prylar som tidigare funnits där, minskat avsevärt. Det är nu jag förstår vilket inflytande prylar haft över mig och styrt min tid. Ibland är det inte förrän man slutar med något som man inser hur mycket det påverkat en. Frihetstemat går in i flera av nedanstående punkter.

2. Ekonomi. Att leva enklare har medfört större ekonomisk frihet i form av större marginaler när lönen utbetalas. Det är också en mental frihet att pengar på kontot inte längre medför tankar som ”nu har jag extra pengar då kan jag köpa…” och istället låta de vara. Alltså ett minskat inflytande av pengar på mitt beteende då mer pengar inte per automatik leder till mer konsumtion. Jag har också frihet att gå ned i arbetstid genom minskade utgifter.

3. Tid. Jag var ingen storkonsument innan jag började leva enklare och trots detta är det väldigt tydligt hur stor inverkan konsumtion tidigare haft på min vardag och tankemönster. Jag läste en intressant tanke om tid; att tid kan betraktas en valuta. Ju mer tid jag har i vardagen som inte fylls av åtaganden desto mer generös kan jag vara med min tid. Kan låta pretentiöst men så har det faktiskt blivit i vardagen. Jag tar mig mer tid att prata i telefon eller hjälpa andra.

4. Relationer. Jag och min sambo fick mer kvalitét i våra samtal när vi började leva enklare. När konsumtionsbruset lagt sig är det lättare att hålla fullt fokus på den vi har framför oss och komma in på andra samtalsämnen än de som är rent praktiskt i vardagen. Jag tror de flesta värderar relationer högt i livet men det avspeglar sig inte alltid i vad vi lägger tid och fokus på.

5. Värderingar. När jag kommit ur konsumtionsloopen och huvudet inte är fyllt av ”nästa grej” i samma utsträckning, har det gett plats till andra tankar och känslor. Tankar om vad som är viktigt och hur jag vill använda min tid de dagar, månader och förhoppningsvis år som återstår i livet. Faktum är att ett enklare liv kan göra att vi kommer i kontakt med känslor som vi undvikit. Plötsligt kan det dyka upp känslor av ensamhet, sorg, skuld som vi hållit på avstånd genom att distrahera oss på olika sätt. Dessa känslor kan var smärtsamma men också ge information om vad vi faktiskt behöver och värdesätter i livet. Mina egna känslor av ensamhet har till exempel gett mig viktig information om att jag verkligen värdesätter tid med andra människor.

6. Tacksamhet. De flesta konsumerar mer än de behöver. Överkonsumtion är mer regel än undantag. En viktig förutsättning för överkonsumtion är missnöje. Vi ser oss omkring och tycker inredningen ser trist eller utdaterad ut. Vi tittar oss i spegeln och hjärnan hittar bevis på att vi behöver uppdatera garderoben. Att inte konsumera tvingade mig att se mer av vad jag har och känna tacksamhet för det, vilket kan vara enkla saker som en kopp kaffe eller fin kontakt med min son.

7. Lämnat jämförelseträsket. Jag tror att många jämför sig mer med andra än vi vill erkänna för oss själva. Vi jämför kläder, prylar, bilar, heminredning, socialt liv, utseende, resor och erfarenheter. För många kan livet bli till en enda stor jämförelse. En del psykologer hävdar att social jämförelse är en medfödd tendens i hjärnan – det hjälper oss att anpassa oss till flocken och inte bli utesluten vilket en gång i tiden var en dödsdom. Nu har vi långt större kontaktytor för jämförelse via internet och sociala medier. Idag jämför jag mig betydligt mindre med andra i termer av ”framgång”, vilket har varit en stor befrielse.

8. Hälsa. Jag äter bättre, tränar mer samt sover bättre. Jag tror att många osunda vanor handlar om att dämpa obehagliga tankar och känslor. Med större frihet och mer tid har detta behov minskat då jag inte upplever mig lika uttömd och dränerad på energi. Jag tränar i princip varje dag för att jag gillar känslan av att kroppen aktiveras och får svettas. Jag har mindre behov av att äta onyttigt, tröstshoppa eller slötitta på Youtube. Kort och gott färre beroendebeteenden.

9. Uppleva mer med mindre. En inbyggd nackdel med konsumtion av både prylar och upplevelser är att vi habituerar och njutningsupplevelsen avtar. Vad vi än konsumerar regelbundet blir det vardag. Den nya, fina jackan blir snart din gamla vanliga jacka. Vi har exempelvis ätit ute två gånger den senaste månaden, de besöken var betydligt godare än hundratals tidigare slentrianmässiga restaurangbesök jag gjort. Jag har även lagt märke till ökad njutning vid andra upplevelser när jag inte konsumerar de lika frenetiskt som tidigare.

10. Frid. Jag tror att många som slutat med någon form av beroendebeteende (som konsumtion) kan uppleva att det infinner sig ett lugn i vardagen när väl abstinensen lagt sig. Jag upplever mig mer närvarande, lugnare och har lättare att ta dagen som den kommer. Det har gradvis infunnit sig en frid i vardagen som tidigare bara uppstått vid semester eller ledighet.

Jag kan inte annat än hålla med John i princip alla punkter han skriver. Det märks att han successivt gjort en minimalistisk resa och livsstilsförändring såväl mentalt som praktiskt.

Vilka av ovanstående 10 fördelar har även du upplevt med din minimalistiska livsstil? :)

Vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.

Gästminimalister berättar – 4 månaders frihet

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj som valde att ta drygt 4 månader ledig för att resa runt i Norden i en minimalistisk husbil innan familjen skulle börja påverkas av skolplikt och få större begränsningar kring långledighet tillsammans.

Hösten 2019 skulle skolplikten inträda i vår familj. Storasyster skulle börja förskoleklass medan lillebror, född 2015, gå kvar på förskola ett tag till. I början av augusti kom vi hem till Varberg från vår tusen mil och hundra nätter långa resa i husbil. Våra arbetsgivare godkände föräldraledighet samt semester från sista helgen i mars fram tills 5 augusti (!) då vi återgick till vardag med jobb, förskola och nu även fritids. Det har varit fantastiskt lyxigt att få vara lediga tillsammans hela familjen i flera månader, men det är minst lika lyxigt att ha trygga och givande jobb och skolor att gå tillbaka till! Jag älskar husbilslivet, men i vardagen är det ändå skönt med större ytor i huset och egen trädgård där barnen kan leka fritt med sina kompisar.

Vart vi åkte under långledigheten
Hur långt kom ni? är en vanlig fråga om vår långresa, men vårt syfte med långresan var inte att komma långt, utan att vara ute under lång tid. Vi bor i Varberg och har njutit av närliggande resmål som Ängelholm och Isaberg i flera dagar, även om vi hade möjlighet att åka till mer exotiska platser.

Vi började med längdskidåkning i Norge och i Sjusjøen var det precis så som vi hade hoppats: blå himmel, perfekta skidspår och varmt i solen. Vi är båda engagerade i klimatet och miljön, så en nackdel med denna resa var att vi förbrukade mer än 500 liter fossildiesel. I Sverige tankar vi alltid diesel som delvis är gjord av förnybara råvaror men vi hittade inte lika bra diesel i Norge. Vi har valt att ”klimatkompensera” för detta genom GoClimateNeutral och strävar efter lägre och lägre negativ påverkan på vår planet genom att till exempel inte flyga, äta mestadels vegetariskt och handla begagnat. En fördel med denna resa är att vi förhoppningsvis kan inspirera fler till att skippa flygresor till Medelhavet eller Thailand för att istället upptäcka Sverige och våra grannländer!

När snön började smälta bort i slutet av april styrde vi hemåt från Norge till Varberg för att lasta av skidorna och lasta in cyklar, sommarkläder och uppblåsbara båtar. Väl hemma var det helt ljuvligt i trädgården; alla körsbärsträd, syréner och plommonträdet stod i blom så vi stannade hemma en hel vecka och njöt av våren. Så härligt att kunna åka direkt från skidparadis till vårparadis på några timmar. Vi blev sugna på mer vår så nästa anhalt blev en vecka i norra Skåne.

Vad vi har för husbil
Ända sedan vi köpte vår första husbil sommaren 2013 när storasyster var nyfödd har vi pratat om att göra en långresa i husbil. Efter fyra säsonger och 130 nätter i vår alkovbil av märket Bürstner ville vi ha en säkrare husbil med bättre lastutrymme. Hösten 2016 importerade vi en begagnad Hymer Exsis I 644 från Tyskland som just nu är en optimal kompromiss för oss.

Totalt har familjen sovit 340 nätter i husbil och skulle inte vilja vara utan denna fantastiska familjebil. Samtidigt har vi gjort oss av med personbilen så i vardagen är det främst cykel som gäller men även tåg och buss.

Så parkerade vi
Under hela resan har vi mestadels stått på grusparkeringar i natursköna områden, till exempel vid naturreservat. I genomsnitt har vi stått på camping var femte natt, för att duscha, tvätta och tömma och fylla tankar. Det senare kan man göra på andra ställen också, speciellt i Norge finns det mycket bra service för husbilsåkare. Duscha och handtvätta kan vi göra i bilen men det går åt ganska mycket vatten då så vi brukar snåla för att kunna fricampa längre. :) Tre dygn brukar vi klara oss utan att tömma eller fylla något. Ungefär lika ofta som vi har campat har vi parkerat hemma hos någon släkting eller kompis. Smidigt att ha med sig eget boende när man hälsar på!

Automatisk minimalism i husbil
I några år har jag sneglat på den minimalistiska livsstilen och märker att i husbilen blir det mesta automatiskt mer minimalistiskt. Man får mer tid att umgås och att vara utomhus! Vi har inte med oss mer än vi behöver, vi har inte mycket att städa och det går inte att köpa så mycket saker under resan. Varje gång vi ska åka iväg med bilen behöver allt vara ihopplockat i sina lådor och skåp för att inte komma farande framåt vid en eventuellt krock. Att åka runt i husbil är lyx och överflöd jämfört med att cykla och tälta som jag gjort mycket förr, men det är underbart att ha mer bekvämligheter när man har småbarn, samtidigt som man har möjlighet att ta sig lite längre sträckor än med cykel.

En fördel med huset hemma är att vi har fast anslutning till både vatten- och avloppsnätet men i övrigt är det så mycket mer underhåll på alla prylar, huset och trädgården, att det ändå är ett enklare liv i husbilen. I husbilen har vi till exempel inte mer husgeråd än vi behöver (fyra djupa tallrikar, fyra muggar och så vidare) så det blir inga berg med disk som ska hanteras.

Två månader norröver
Vi hade några datum som vi ville vara på vissa platser, till exempel introduktionen till förskoleklass i slutet av maj. Nästa punkt på listan var spelmansstämman i Ransäter i början av juni men efter det gav vi oss av på vår längsta tur: norrut genom Sverige, över till Norge och sedan hem igen genom Norge. Temat för vår resa har hela tiden varit friluftsliv och utomhusträning, och på sommaren har vi i första hand vandrat, sprungit eller cyklat mountainbike på stigar eller paddlat med våra två uppblåsbara båtar.

Vi åkte runt i Bergslagen och sedan upp längs Höga kusten via pärlan Högbo Bruk. Sedan svängde vi västerut till Arvidsjaur men tyckte inte att det var så spännande med raka vägar, skogsodlingar och mygg i inre Norrland, så vi valde att fortsätta Silvervägen till Arjeplog och vidare till Bodø på norska kusten. Fantastiskt fint!

Från Bodø tog vi färjan över till Lofoten som är ett riktigt fint paradis med höga toppiga berg, pittoreska byar, smala vägar och vita sandstränder. Allt omgärdat av klart, grönt, kallt vatten. Vi åkte Kongeveien E10 ända från Å längst i söder till Bjerkvik på fastlandet, strax norr om Narvik. Vi lät denna relativt korta sträcka ta en dryg vecka för det var så mycket att upptäcka.

Vi funderade på att åka till Abisko i Sverige men valde istället att åka upp till Senja vilket var väl värt några extra mil norrut. Därifrån vände vi sedan hemåt, för vi kände att vi behövde gott om tid på oss för nerfärden. E6:an var vår följeslagare i nästan 200 mil tills det var dags att svänga av vid Varberg Norra. Kul att veta hur vår närmsta motorväg ser ut de 200 första milen norrut :)

De allra flesta ställen vi har varit på hade vi kunnat stanna på minst en vecka, men vi har också varit sugna på att upptäcka mer och åka vidare, så vi har oftast bara stannat en natt på varje ställe. Innan vi kom upp till midnattssolen körde vi ofta på kvällarna när barnen hade somnat, och då brukade de fråga på morgonen var vi är nu :) Vi har som sagt inte haft fokus på att komma långt bort utan snarare att uppleva resan. Vi har snittat på knappt 10 mil per dag och då har det förstås varierat från att vi har stått stilla till ungefär trettio mil som mest.

Vi har haft en underbar långresa tillsammans hela familjen. Vi har haft enorm frihet och vi har varit utomhus många timmar varje dag. Barnen har lekt med varandra otroligt mycket och jag är stolt över att de är så kreativa att gräs, stenar och pinnar i många fall är nog för flera timmars lek!

Vill du läsa mer detaljer kring resan och de olika etapper som familjen gjorde, så har de under tiden bloggat på Småbarnsresan och har haft ett intstagramkonto med samma namn. Själv tycker jag den här typen av resor är otroligt inspirerande att läsa om och har själv fantiserat om långresor med familjen. Har någon av er läsare också tänkt i de banorna eller kanske rent av genomfört en liknande långledighet tillsammans? Vad är era erfarenheter? :)

Och vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.

Gästminimalister berättar: vi borde vara lyckliga

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du en inspirerande berättelse från Linda Heidenberg om hur en minimalistisk resa kan börja med att prylbanta för att sedan ifrågasätta användandet och betydelsen av sociala medier.

I mars började jag känna att Instagram tog upp en för stor del av mitt liv. Jag rensade bland följare på mitt privata konto. Ångesten var totalt, framförallt oron för att mina vänner skulle glömma min existens. Och samtidigt en oro över att göra någon förnärmad när jag valde att avfölja. De är ju nästan som ett brott idag, att avfölja en vän eller bekant på sociala medier.

Men om vi backar bandet så valde jag att skaffa Instagram för några år sedan, trots att jag aldrig haft Facebook. På Instagram ville jag dela tårtor och bakverk som jag gjorde. Precis som väntat blev bekräftelsen total, alla likes och snälla kommentarer fick mig att må bra. Jag började följa vänner, bekanta, inspirerande konton med allt ifrån träning till heminredning. Mycket vill ha mer och snart bombades jag med bilder från över 300 konton så gott som dagligen.

Sen hände det, jag blev så trött, min hjärna blev trött. Jag blev besviken på mig själv över att jag satt och trånade över det perfekta hemmet, den perfekta partnern, de perfekta barnen, den perfekta kroppen som då just hade fött barn.

Jag började reflektera över hur man kunde träffa människor som spydde galla över sin livssituation för att en kvart göra en uppdateringen på Instagram om att allt var guld och gröna skogar. På Instagram är allt vackert och förskönat, jag vet det för jag är precis lika mänsklig som alla andra på sociala medier. Jag kunde posta en perfekt bild på min nygjorda tårta, jag ställde den i en position där man bara såg det perfekta. Att mitt kök såg ut som att en mjölfylld bomb hade sprängts var inget jag ville visa. Att mina barn och min man fått klara sig själva och var måttligt nöjda en hel lördag när jag bakat, var inte något jag skrev i texten till min perfekta bild.

När vi sitter och pratar om sociala medier säger folk ofta ”Man vet ju att alla bråkar, jada jada”. Kanske vet vi det när vi är offline, men är hjärnan rationell och kan filtrera det? Titta vilket perfekt hem, men de har säkert stökigt ibland. Jag tror inte folk tänker så. Jag tror tyvärr att de flesta tänker – Vill också ha!

När jag började prylbanta och rensa allt som vi hade i överflöd hemma, började jag avfölja alla heminredningskonton. Jag hade slutat jaga prylar och det perfekta hemmet och förlikat mig med tanken om att mitt hem är perfekt för mig. När alla saker får mindre betydelse blir allt annat mer värdefullt. Och i mars i år rensade jag alltså rejält bland följare.

Jag har idag två aktiva konton på instagram ”Naralltklarna” och ”Lbox2019” där jag följer ytterst få. Jag lägger inte upp något som är speciellt privat, och jag ägnar inte 15 timmar i veckan åt att speja runt. De cirka 15 timmar i veckan jag sparat på att inte fladdra runt på Instagram har jag lagt på att baka, fixat min lilla trädgård, varit mer närvarande med barnen, tagit hand om mig själv och börjat källsortera. Jag har börjat leva och må betydligt bättre. Och jag älskar det!

Minimalism kan vara så mycket mer än att bara prylbanta, för mig började det där. Men det är en pågående process på alla plan. Banta ner sociala medier, mobilanvändandet, mat som jag tidigare överkonsumerade, att tänka mer miljövänligt och minska svinnet.

För mig var det en ögonöppnare att stänga ner och logga ut. Vila hjärnan för den behövs för så mycket annat viktigt. Jag rekommenderar alla att ta en paus! Du Kommer få så mycket mer energi, du kommer bli gladare, du kommer få massa tid. Din födelsedag kanske inte kommer bli ihågkommen av vänner och bekanta, eftersom vi idag sällan skriver upp och kommer ihåg. Fladdra runt lite i flödet för att se vem som fyller år idag och släng iväg ett grattis. Men vad betyder det egentligen?

Mina barn och min närmaste familj gratulerade mig i år, eftersom att jag var offline var jag inte längre med i grattis-svängen. Men jag var ändå lyckligare i år än förra året, kanske för att jag var närvarande med dem som faktiskt betyder allt för mig, snarare än att vara aktiv på sociala medier för att se om en gammal klasskompis grattat mig.

Sammanfattningsvis är mitt råd, sluta jaga gilla-markeringar och börja gilla dig själv. Alla har vi olika färdigheter, möjligheter och förutsättningar. Du har ju ingen aning om vad någon annan haft för förutsättningar för att nå dit de är idag. Genom att bara fokusera på vad som är stort för dig och ge dig själv bekräftelse kommer du må bättre.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar – Barnfamiljen

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj i Stockholm som börjat prylbanta och använda sig av in- och ut-listan, liknande den vi själva redogjort för i slutet av varje månad i flera år, och vad denna övning givit dem för insikter.

Vår familj består av två föräldrar och tre barn. För några år sedan började vi minimera kemikalierna runt våra barn. Men det var först ett par år senare som vi började minska på prylarna på riktigt då det inom oss växte fram en sund helhetsbild kring att kemikaliebanta, tänka miljösmart, minimalism, downshifting och sträva efter mer tid med familjen.

Under november månad gjorde vi vår första ”månadens in och ut”. Vi tänkte att det skulle ge en bra överblick över vad som kom in i hemmet och motivation utifrån vad vi lyckades rensa ut, men vi hade ingen aning om hur mycket mer det skulle ge oss och vill därför gärna dela med oss av insikterna som in- och ut-listan givit vår familj:

1. Den ger bra överblick över inköp och utrensning.

2. Den visar konsumtionsvanor mm; köper vi begagnat eller nytt.

3. Den påverkar våra konsumtionsvanor – vi vill inte få nåt onödigt plus. :)

4. Den visar hur onödiga prylar kommer in i hemmet. Som exempelvis genom gåvor som denna månad via släkting som köpt varsin souvenir till barnen…

5. Den berättar om oss och vår historia. Jag exempelvis kommer från en stor familj med väldigt mycket prylar och man slängde inte bara saker, utan det mesta skulle sparas i källaren ”om utifall att”. Detta har resulterat i att jag blivit tvärtom och vill ha ordning och reda, men även att jag har svårt att släppa saker som kanske kan ärvas senare om barnen får kusiner i framtiden osv. Maken kommer från en familj som hamstrar och lever 120% slit och släng så han är tvärtom själv. Han lämnade in tre par trasiga jeans till skräddare efter att jag berättat om hur ni lämnade in Houdini-tröjan på lagning. :) Han är väldigt miljömedveten medans hans föräldrar inte ens källsorterar.

6. Den får prylarna att verkligen lämna hemmet – de står ju på listan.

7. Maken som tidigare tyckt att prylarnas mängd samt administration av försäljning och åkande till Stadsmissionen, återvinning och sopstation överväldigat honom, fick plötsligt entusiasmen åter när han insåg att en kalkyl i excel nog ändå behövdes. ;)

8. I kalkylen framgår vad vi tjänat på att sälja av hyllvärmarna. Under november månad drygt 300 kr och december drygt 2700 kr.

För övrigt så resulterade november månad, första månaden då vi noterade våra utrensade saker och det som kom in, i 89 prylar ut och 12 saker in (varav 5 begagnat och 3 presenter). Och i december fick hela 260 prylar lämna hemmet (!).

Kort och gott är in- och ut-listan ett mycket bra verktyg och kanske även ett underskattat sådant som både kan motivera, inspirera och ge insikter som är svåra att få på annat sätt.

Vill du följa familjen ovan på sin väg mot en mer kemikaliefri och enklare livsstil, så delar de med sig av tips och inspiration på instagramkontot Engiftfribarndom.

I likhet med familjen ovan tycker vi att en in- och ut-lista har många fördelar. För oss som är offentliga med vår lista har den gjort att vi fått tänka till både två och tre gånger innan vi konsumerat något. Men även om man väljer inte delger andra sin lista, så ger den insikter och svart på vitt hur mycket man konsumerar eller hur många saker som faktiskt smyger sig in i hemmet på olika sätt. Och givetvis också hur mycket man lyckas göra sig av med. Listan kan ge motivation de gånger du upplever att det inte minskar i garderob eller lådor. I listan kan du förhoppningsvis se svart på vitt att du gjort dig av med många fler saker än vad som kommit in. I bästa fall månad efter månad.

Har du testat att använda dig av en in- och utlista för det du rensar ut respektive det som kommer in i hemmet?

Nyfiken på hur många saker vi själva rensade ut totalt under 2017? Du hittar svaret här.

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Jonas

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Jonas rörande och inspirerande berättelse om hur han efter en lång tid av alltför många åtaganden och högt tempo gick in i väggen och hur han hittade tillbaka till ett balanserat liv med hjälp av bland annat minimalism.

Jag är en man i drygt 40 års åldern. 3 barn, skild sen några år tillbaka. Alltid haft massa projekt på gång, tyckt det varit kul! Allt från renovera båtar till hus, ha stall med hästar, odlingar osv. Inte för pengars skull, utan mera haft ett driv att åstadkomma saker.

För drygt 10 år sedan startade jag ett företag. Började anställa folk efterhand. Där någonstans slutade jag med projekt för egen del, utan hjälpte folk med renoveringar av deras hus, deras projekt. Alltid haft svårt att säga nej, både för att jag inte ville missa något kul, men även för att jag inte ville göra någon besviken, att inte ställa upp.

Livet gick på högvarv! Ju mer jag jobbade, desto mer energi fick jag. Förstått nu i efterhand att hjärnan var boostad med fullt av adrenalin som ger en energikick. Men efter några år så gick det som det gick. Blev semester. Kroppen värkte lite varstans. Tog en restresa tillsammans med min då 14 årige son. Väl framme kunde jag bara hålla mig vaken 2-3 timmar åt gången. Där i mellan sov jag ett par timmar, sen sov jag hela nätterna när det äntligen blev kväll. Efter semestern var det fortfarande så. Mådde pyton med massa ångest och trötthet. Vart hade all energi tagit vägen?

Efter ytterligare en månad orkade jag till slut ta mig till en läkare. Berättade hur jag mådde och om min livssituation. Hon tittade mig i ögonen och frågade ”Har du aldrig hört talas om utbrändhet?” Vadå jag?? Jag har ju alltid hållit på så här. ”Jo, men du är inte 20 år längre” :)

Blev en lång resa tillbaka. Jag var ju tvungen att jobba 25% ändå på grund av mina anställda. Ville inte avskeda dem på grund av att jag var sjuk. Väldigt tacksam, de ställde upp till hundra för mig. Tänkte att jag är väl tillbaka om ett par månader max. Det tog ett år innan jag kunde vara vaken 8 timmar i sträck.

Under det året lärde jag känna mig själv mycket bättre. Märkte hur enormt mycket energi vissa personer och även saker sög av mig. När energireserven är så ytterst liten, så behövdes det så lite för att den skulle ta slut och jag somnade. Även minnet försämrades kraftigt.

I samband med minnet nästan försvann fick jag skriva upp allt som skulle göras. Då blev jag medveten om hur mycket bollar jag hade runt om mig. Allt från tvätt och handla till att betala ut löner. Listorna var långa.

Där någonstans började mitt minimalistiska liv. Jag hade inget val.

När jag efter det åkte hem till folk för att räkna på jobb, vad de ville bygga om hemma, så märkte jag hur jag hade tappat lusten. Jag undrade i mitt huvud, ”Vill ni verkligen detta? Har ni inte det bra som ni har det?” Efter ett år ringer de igen, nytt kök, sen nästa år, nytt badrum osv. Sen beklagar de efter ett par år över att de är så skuldsatta på sina hus och att de inte får låna mer. Kände att jag inte längre ville vara en del i detta. Det är inte på det här sättet man blir lycklig. Inte bestående i varje fall.

Har lagt ner mitt företag nu. Jobbar nu som anställd chef istället. Mina före detta anställda följde med och vi jobbar fortfarande tillsammans. Känns otroligt bra att släppa alla tidigare krav jag själv och andra satte på mig.

Hittade den här bloggen i samband med att jag sökte efter mindfulness. Jag mediterar regelbundet numera. Känner efter hur jag mår. Inte förrän jag stannat upp som jag verkligen noterar det. Tittar in här med jämna mellanrum för att få inspiration, bekräftelse från likasinnade och få energi.

Haha mina barn skrattar åt mig, i mina strävanden på att minska saker. Hur det rensas upp i garderober, i kök osv. Men jag märker också att de faktiskt anammat det. De kommer med urvuxna kläder som jag sen skickar till bättre behövande eller alternativt second hand. Tror de ser att deras pappa mår så mycket bättre nu. Är mera närvarande.

Så, det var lite om mig. Ifall någon är mitt i att vara utbränd vill jag bara säga, så som du mår nu kommer du inte må resten av ditt liv. Det kommer bli bra. Låt det ta den tiden det behöver. Lär dig lyssna på dig själv. Hitta ditt sätt att känna lugn. Minimalism är definitivt ett sätt för mig att hitta ett lugn. Kanske fungerar det för dig med? :)

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Anna

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Annas inspirerande resa om hur hon systematiskt börjar rensa i hemmet och gjort noteringar kring allt hon rensat ut och införskaffar under ett drygt år. Här är Annas berättelse om ett år med ut och in. :)

I maj 2015 bestämde jag mig för att det var dags att mer medvetet och systematiskt titta djupare på vad jag redan ägde, samt på mitt konsumtionsmönster i införskaffande av nya kläder och saker. Även om jag alltid varit bra på att rensa och organisera mina tillhörigheter så har jag själv känt under flera år att jag har mer saker än jag behöver och använder.

Intressant att något som inte syns ändå ”känns”, tycker de som är lite förbryllade över min rensningsiver. Men för mig är det fullständigt logiskt. Alla ägodelar, särskilt de som du egentligen inte vill ha i ditt hem, tar energi. Och den energin vill jag hellre använda till annat.

Jag hade en bild av att jag inte var någon större konsument av varken kläder, skor eller prylar. Men alldeles uppenbarligen så har jag konsumerat mer än jag tror. Känslan är att mycket av framför allt mina kläder blivit införskaffade för att tidigare plagg varit av för dålig kvalitet, vilket resulterat i att jag ofta behövt köpa nytt. Tyvärr har jag ersatt det med ungefär samma dåliga kvalitet.

Jag bestämde mig helt enkelt för att det kommande året rensa ut så mycket som möjligt och samtidigt köpa så lite som möjligt och då bara sådant som var absolut nödvändigt. Jag började föra enkla anteckningar för hand i en anteckningsbok. I ena änden av boken hade jag en ut-lista där jag skrev ner allt jag rensade ut, och i andra änden av boken en motsvarande in-lista. Jag antecknade allt, det fanns aldrig någon tanke om att ”värdera” sakerna, varken inkommande eller utgående. Energimässigt spelar alla saker roll.

För varje sak skrev jag också kort inom parentes orsaken till att det kom in eller ut ur mitt liv eftersom jag ville kunna analysera det hela i efterhand för att skönja mönster och nå insikter gällande hur jag konsumerar och varför. Jag skrev också ett datum för när den införskaffades eller rensades ut. På in-listan valde jag också att notera vad jag hade betalat för plagget/saken eftersom det är intressant att i efterhand se hur mycket jag spenderat. Så här kunde in- och ut-listan se ut:

in_och_ut_listanJag rensade enligt de fyra S:en, det vill säga fördelade saker i högarna spara, skänka, sälja, slänga. Väldigt lite av det jag har tagit fram och gått igenom under året hamnade i spara-högen. De flesta av kläderna jag har rensat ut har jag skänkt, men en del kläder och skor har jag sålt via Sellpy (efter tips hos Minimalisterna) och någon second hand-butik.

Rensningen resulterade i att 600 tillhörigheter lämnade hemmet. 600! Det både känns och låter som en hisnande siffra tycker jag. Jag fick inte alls ihop siffran med mig som person eller hur mitt hem hade sett ut. Det var lite chockartat, men energimässigt är det en stor skillnad.

Det var främst gällande kläder och skor som jag var nyfiken på att borra i orsaker till utrensning och mitt konsumtionsmönster. Den vanligaste orsaken att kläder och skor rensades ut var att de var utslitna, trasiga eller blivit missfärgade. Det känns väldigt bra att det mesta hade använts tills det blev uttjänt. Näst vanligaste orsaken till att kläder och skor fick lämna hemmet var att de aldrig använts eller inte använts på väldigt länge. 

Jag har fått många tankeställare och lärdomar under det här året. Det står fullständigt glasklart för mig att det är följande punkter som i fortsättningen ska styra när jag införskaffar något nytt, oavsett vad det är:

  • Finns det ett verkligt konkret behov?
  • Kvalitet före pris. Alltid!
  • Vid kläder och skor, känner jag mig fantastisk i det och passar det med allt i garderoben?

Det här är mina intentioner avseende ägodelar:

  • Jag vill äga så lite som möjligt.
  • Jag vill älska allt jag äger.
  • Jag vill inte köpa en enda sak/plagg som jag inte behöver och som inte lyfter min energi.
  • Jag vill bara köpa i material som är hållbara och producerat djur-, miljö- och människovänligt.

Nu är det höst och den tiden på året som mest känns som nyår för mig. Att inleda den med en genomgång av mina ägodelar för att se ytterligare rensningspotential ska bli riktigt kul! :)

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.

Gästminimalister berättar: Peter

I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Peters mycket intressanta berättelse om sitt, i vårt tycke, extremt minimalistiska och anonyma liv. Det är också det som är en del av charmen och det positiva med minimalism, att alla kan hitta sin nivå utifrån sina egna förutsättningar och liv. Eventuella frågor och funderingar som Peters berättelse genererar besvaras i kommentarsfältet.

Jag har levt ett minimalistiskt och enkelt liv under ett par år. Efter ett par förändringar i mitt arbete blev jag mer intresserad av hur jag kunde anpassa livet till att bli mer anonymt och förhoppningsvis mer säkert. Med det avser jag att vara osynlig på internet och svårare att spåra IRL i kombination med minimalism tog jag mig an utmaningen. När du kommer in i mitt hem ska det avslöja så lite som möjligt om mitt privata jag.

Jag lever ensam, är inneboende i en direkt anslutande lägenhet och har inga barn. I arbetet bär jag uniformer. Detta är förutsättningar som gjort att jag kan leva med endast 92 saker. Fördelningen av saker ser ut som följer: kök 14, sovrum 11, kläder 47, övrigt 20.

Jag har inga konton på sociala forum, skapar tillfälliga mailadresser vid konversationer eller beställningar av biljetter. Jag har en annan krypterad mail som jag använder sparsamt. Jag har inget registrerat telefonnummer, äger dock en smartphone men alla funktioner med positioneringar är avstängda. Jag använder en sökmotor som inte spårar. Allt är krypterat och jag har vpn på både dator och telefon. Min dator och telefon har en mängd säkerhetsinställningar och minimalistiska inslag, jag har i princip inget på dem, inga foton, inga dokument, sådant rensar jag bort så fort jag kan.

Jag har en bank med bankfack, där jag sparar viktiga dokument som betyg, pass och cv. Jag använder främst kontanter, som jag tar ut en gång i månaden inne på banken. I och med att jag handlar med kontanter kan ingen se vart jag är eller vad jag håller på med eller vad jag är intresserad av.

All post som kommer till mig lämnar jag i sekretesspåsen på jobbet. Jag har avsagt mig adresserad reklam, jag finns inte med på listan utanför porten och för att komma in så krävs det portkod. En annan fördel med att bo inneboende är att jag inte behöver ha elavtal, internetabonnemang etc. En del av detta är ju en slump, men det passar mig väldigt bra.

På fritiden köper och läser jag mycket böcker vilka jag sedan skänker bort, alltså inga lånekort som avslöjar vad jag läser. Reser jag aktiverar jag ett tillfälligt konto för audiobooks som jag betalar med ett prepaidkort och registrerar kontot på en tillfällig mailadress. Jag lyssnar mycket på radio och spelar schack. Träning är ett stort intresse, men mitt arbete innehåller träning i ganska hög utsträckning och jag behöver därför inget gymkort. Jag lever ett ganska tillbakadraget och stillsamt liv.

Jag bär inte kläder som bara finns i Sverige, vilket faller sig väl i och med att jag föredrar främst engelska klädmärken. Jag har enkel och väldigt klassisk stil, om ett plagg slits ut köper jag ett nytt likadant. Anledningen till att det fungerar är att jag bara har klassiska plagg som aldrig går ur produktion. Jag har flera uniformer, och några av dem kan jag ha vid privata tillställningar vilket är praktiskt.

Ibland reser jag vilket alltid sker med en carry-on-väska. Jag skulle aldrig lämna ifrån mig min väska, för mig är det tillräckligt att låta den åka igenom röntgenmaskinen utan min hand på den. Reser jag inom landet så brukar jag åka buss, tåg och ibland lånar jag en bil av en kollega.

Initialt gav denna utmaning en del bryderier och ställningstaganden. Anledningen till denna omställning var dels att en del bekanta blev utsatta för skimning och någon av identitetsstöld, och dels så bytte jag arbete och ville då bli mer anonym. Det viktigaste är att livet ska vara enkelt och åtgärderna får inte komplicera det. Vänner och bekanta märker inte nämnvärt dessa åtgärder, vilket är ett syfte i sig.

Om du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.