Vad är ett personligt hem?

Ibland möts vi av åsikten att hemmet blir opersonligt när man rensar mycket. Men vi tycker att det är helt tvärtom. Det som blir kvar är ju nämligen det som speglar ens behov och personlighet.

Genom att göra dig av med det du inte behöver, blir kärnan av det som är du kvar. Det betyder att vilken bok du än tittar på i exempelvis vårt hem, så kommer det att vara en favoritbok eller en bok vi är nyfikna på att läsa. Likaså om du kikar i köksskåpen, då står där det som vår familj behöver och använder hyfsat regelbundet.

Jag kan såklart förstå resonemanget, att ett avskalat hem ala ett hotellrum, kan upplevas kalt och opersonligt. Men samtidigt tror jag att många gör en tankevurpa här. Nämligen att ju fler prylar du har i hemmet desto personligare, samt att ju färre prylar du har desto opersonligare är det.

Med den logiken skulle ett hem där maximalt med saker packats på höjden likt ett höglager vara idealet om du vill framhäva din personlighet. Något som såklart inte är sant.

För vad är egentligen mest personligt?

  1. En garderob med endast kläder som används frekvent och som uppskattas.
  2. Eller en garderob där ovanstående kläder finns, men också väldigt många plagg som inte använts på flera år av mängder med olika anledningar, men ändå blivit kvar.

Eller vilken av bokhyllorna är mest personliga och ger dig bäst bild av en person?

  1. En bokhylla innehållandes lästa böcker som personen älskade och kan tänka sig att läsa igen, samt olästa böcker personen är nyfiken på att läsa.
  2. Eller en bokhylla med samma innehåll som ovan, men även böcker personen aldrig läst och inte ser fram emot att läsa samt redan lästa böcker som inte gjorde något bestående intryck.

Och detta gäller såklart andra delar av hemmet. Genom att prylbanta och bara behålla det som behövs och som man verkligen tycker om, blir det som är kvar en tydligare spegling av personerna som bor där. Kanske tycker du annorlunda, men det sätt vi valt att inreda vårt hem speglar åtminstone våra personligheter väl.

Hur personligt är egentligen ditt hem? :)

19 tankar kring ”Vad är ett personligt hem?

  1. Sofie

    Personligheten ligger absolut inte i antal saker! Finns ju välfyllda hem enligt senaste trenderna som inte alls ser personliga ut. Ta t.ex. trenden med bakvända böcker för att det ser finare ut, då är ju en liten bokhylla mer personlig. Sen behöver ju å andra sidan inte opersonligt vara något dåligt. Min personliga stil är nog rätt opersonlig med mer fokus på att vara praktisk och inte slita för mycket på resurserna. Det betyder ju inte att jag saknar personlighet, bara för att jag inte uttrycker den med just stil.

    Jag tror man känner själv, börjar man plocka bort saker man verkligen gillar och tycker om att se på eller använder frekvent, då får man kanske fråga sig vad syftet med strävan mot minimalismen är. Tar det tex för mycket tid att städa så får man prioritera, mer grejer eller snabbare städning?

    Personligen så tycker jag om att vistas i hem där det finns en del att vila ögonen på och liksom inspireras av. Men det viktigaste är ju att hemmet fyller sin funktion för den som bor där.

    Svara
  2. Cecilia

    Intressant fråga! Själv dras jag till konstnärshem med massor av vackra, personliga ting men inte ”dumpade grejer”. Dock har jag tyvärr inte någon konstnärstalang så mitt eget hem är mest praktiskt och fritt från fula grejer.

    Svara
    1. Carolina

      Ett för avskalat hem ser kalt eller sterilt ut medan lite mer saker ger en mer varm och ombonad känsla. Handlar inte om personligt/icke personligt anser jag.

  3. M

    Jag skulle inte säga att ju fler prylar du har i hemmet desto personligare. Lutar mer åt ditt tankesätt att det man äger speglar ens personlighet. För vissa kan mycket prydnadssaker eller böcker spegla deras personlighet. Jag gillar att ha det bortplockat på ytor och är otroligt restriktiv med vad som kommer in i hemmet. Det speglar mig. Älskar samtidigt textilier som jag tycker gör ett hem
    trivsamt. Njuter av den gröna tapeten med stora vita blommor i vardagsrummet, i kombination med en soffa i färgen safir, rensade ytor med några favoritsaker att vila ögonen på. Barnens saker i vardagsrummet som i lagom mängd ger värme. Minimalistiskt men trivsamt i min mening. Som relativt nyinflyttad till hus och föräldraledig till tredje barnet har jag fått upp ögonen för sticklingar och pryder våra fönster och avställningsytor med palettblad, ampelliljor, svärmorstunga osv. Som jag njuter av att titta på vackra blommor och se dem växa. Måste minimalistiskt vara svart, vitt och opersonliga tavlor? Eller kan du välja att inte konsumera prylar men låta ögonen vila på en eller flera färgsprakande tavlor? Om det faller dig i smaken. Problemet idag är inte att vi rensar för lite utan att vi konsumerar för mycket. Göra det trivsamt med det vi redan har är det bästa.

    Svara
    1. Johanna

      @M. You nailed it! ”Problemet idag är inte att vi rensar för lite utan att vi konsumerar för mycket. Göra det trivsamt med det vi redan har är det bästa.”

  4. Henrik

    Många människor trivs i ett minimalistiskt och välordnat hem. Men, likt alla `ideologier` tror jag att även minimalism gå för långt för den goda sakens skull.

    Ett hem som endast innehåller de saker man behöver för att överleva, och inga ting som bara får finnas för dess känslomässiga bidrag riskerar att uppfattas som opersonligt. Blommor har ju inget funktionellt syfte, men likväl köper jag vackra tulpaner som sedan vissnar :)

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Så kan det helt klart vara, men ett minimalistiskt hem behöver ju inte enbart bestå av det man ”behöver för att överleva”. :) Det är kanske den extreme-minimalistens mål, men vi är väldigt många ”Svensson-minimalister” som även har saker vi älskar, använder då och då eller bara njuter av kortsiktigt. Som tulpanerna som nu står på vårt köksbord. :)

    2. Sven-Erik

      Minimalism för mig är att ha saker jag tycker om OCH behöver! :)

  5. Ellie

    ”Problemet” tror jag ofta är att vi tänker ett avskalat och minimalistiskt hem såsom det på bilden, dvs vitt, för det är nästan alltid så minimalistiska hem visas upp. Jag försöker kräma på med så mycket färg det går på de saker jag (alla?) ändå har som soffor och andra möbler. Det blir liksom inte mer saker men det upplevs inte alls kalt och sterilt.

    Annars skulle jag säga att det som gör mitt hem personligt snarare är sånt som inte är prylar alls utan mer vilken musik som spelas, vilken färg /tapeter det är på väggarna och hur det luktar här hemma (=nygräddade kakor).

    Svara
    1. Anders

      Tillhör de som vill ha så lite saker och prylar hemma som möjligt, Men håller med dig till 100 % om att man ska inreda med ljus musik, växter och färger…..Det är allt som behövs…Har själv varit minimalistiskt i decennier innan ordet ens fanns…….

  6. Ancha

    Håller med Carolina här. Gillar när det känns hemtrevligt och ombonat. Har svårt att se att man kan få den känslan i ett väldigt avskalat hem.

    Svara
    1. Em

      Fast vad som är hemtrevligt är ju subjektivt. Jag till exempel trivs bäst i avskalade hem och tycker det är mycket mer vilosamt än hem med en massa prylar och plotter i.

    2. M

      Jag håller med om att det som är hemtrevligt är subjektivt. Hemma hos mig själv trivs jag också bäst utan för mycket saker framme men tycker vi ska ha respekt för att ”prylar och plotter” hemma hos någon annan ändå är saker som de valt att ha hemma.

    3. Em

      Ja självklart ska man respektera hur andra väljer att ha det hemma hos sig. Det är ju personerna som bor där som ska trivas, inte någon annan.

  7. Jenny L

    Jag trivs när det inte är för mycket grejer, men vill däremot ha en massa färg för att bli glad!

    Svara
  8. Katarina

    Är inte dessa diskussioner lite märkliga på så sätt att vad var och en av oss finner hemtrevligt skiljer sig åt och det går därför inte att nå konsensus (och behövs det ens?). Vilka är vi att säga vad som är finast, hur någon annan bör inreda sitt hem. Det viktiga är väl att vi trivs i våra egna hem. Det vi däremot kan ha åsikter om (om vi törs) är andras (ny)konsumtion, men då gäller det att vi inte kastar sten i glashus.

    Svara
  9. Leif

    Håller helt med det du skriver till 100 %! Jag tror också att de som säger att det är opersonligt är de som är en aning avundsjuka på personer som har ordning och reda.

    Svara
  10. Sarah

    För mig är det upp till varje person om vad som är ett hem och vad som ska finnas där. Jag tycker om att få komma på besök hos folk i deras hem. Det är deras hem oavsett om det är minimalistiskt eller inte. Jag tycker om att se på detaljer och delar som bidrar till att de känner sig hemma där. Jag känner en stor tacksamhet över att de bjuder in mig till deras hem.

    Svara
  11. Minimalisten

    Är själv minimalist och mår dåligt av för mycket synintryck (autist). Så för min del betyder inte få saker ett opersonligt hem utan ett lugnt och trivsamt hem. Dessutom avskyr jag att städa lika mycket som jag avskyr att ha smuts och oreda. Därför är få saker bara ett plus i min bok.

    Det enda jag personligen ogillar med det typiskt minimalistiska hemmet är avsaknad av varma färger. Jag avskyr helvita hem som upplevs sterila och påminner om sjukhusmiljö. Däremot gillar jag inte för många färger eller mönster heller typ tapeter. Jag gillar ljusa och neutrala färger med varma toner och möbler i olika träslag. Det för mig ger en mysig och hembonad känsla utan att för den delen innebära många saker.

    För övrigt anser jag att alla som följer trender och köper det som alla andra köper är de mest opersonliga t.ex. Bubbles porslin från Mateus. Extremt tråkigt när alla har samma saker. Roligast är nog de som använder saker de har ärvt, skapat själva eller loppat. Det sticker ut. Fast även sånt kan gå i trender som att alla helt plötsligt ska ha blåvitt porslin. Å andra sidan bättre om loppade saker blir trendigt är nyproducerat ur miljösynpunkt.

    Svara

Lämna ett svar till CeciliaAvbryt svar