Häromdagen satt jag på tunnelbanan och plötsligt såg jag reklamen som alltid sitter på väggarna ovanför fönstren närmast taket. Det var väl inget konstigt med det egentligen förutom att jag kom på mig själv med att jag inte lagt märke till denna eller någon annan form av reklam på jättelänge. Varken i tunnelbanan, på busstationer eller någon annanstans.
Jag funderade på varför och kom fram till att det troligen beror på två saker. Dels att jag efter att vi påbörjade vår minimalistiska resa inte längre ägnar bråkdelen av samma tid och fokus åt tankar kring shopping som tidigare. Dels för att jag i samma veva etablerat nya mer kreativa och engagerande hobbies istället för den kanske vanligaste hobbyn av dem alla, shopping.
Hur som helst så upplevde jag det som ett glatt överraskande sundhetstecken. Kanske börjar jag skaka av mig konsumtionshjärntvätten jag utsatts för hela livet och kanske har jag i samma veva blivit medveten om andra mer intressanta intryck i vardagen.
Det låter alldeles underbart. Blir litet avundsjuk. :)
Mina försök till att inte slentrianläsa reklam när jag t.ex. åker spårvagn, är att plocka upp en bok eller lösa korsord. Reklam gör mig litet ledsen, nämligen.
Det gör inte så stor skillnad för min del egentligen. Det var bara lite lustigt att plötsligt inse att jag inte ser den längre. :)
Varför gör reklam dig ledsen?