Ekonomiskt fri genom FIRE

Är drömmen om ekonomisk frihet egentligen en illusion? Jag upplever att antalet personer som pratar om ekonomisk frihet eller det engelska ordet FIRE (Financial Independence Retire Early) har ökat senaste året.

Men om du säger att du vill bli ekonomiskt fri eller spara ihop tillräckligt med kapital för att slippa tänka på pengar, så börjar du i fel ände. De allra flesta kommer med tiden tröttna på den målsättningen och därmed inte nå målet eller åtminstone inte ha entusiasm och glädje på vägen dit.

Det är som en chef som säger att ”vi ska omsätta 100 miljoner”. Det finns ingen ”själ” i det målet och de flesta medarbetare kommer undra varför det är så viktigt och fråga sig ”what’s in it for me?”.

Pengar har inget egenvärde, om du inte omsätter dem till något som har ett värde för dig. Det är först när du använder pengarna till något som ligger i linje med dina värderingar och intentioner i livet som de får ett värde. Eller hur? :)

Däremot kommer det för de allra flesta att vara enklare att bara sätta upp en summa pengar som målsättning och börja eller fortsätta spara. För då behöver du inte arbeta med dig själv, lära känna dig själv, dina drömmar, intentioner och värderingar i livet. Men oj så mycket rikare livet kommer bli om du väljer att göra den inre resan. Och i slutändan kommer du förmodligen ha varit lyckligare längs vägen samt sluta rikare.

Därför behöver du fundera kring vad du vill ha eller vad det är du vill kunna göra när du är ekonomiskt fri, för att få en mer motiverande målsättning. För det är sällan en stor hög pengar ala Joakim von Anka som vi strävar mot och ha vid livets slut. Utan det är ju något annat du vill ha eller göra.

Vad är det du saknar eller stör dig på idag och vill förändra? Vad drömmer du om och vad vill du kunna göra mer av i livet? Vad är det mer specifikt som en större summa pengar skulle förändra för dig som du inte vågar gör, köpa eller testa redan idag?

Vad är dina tankar kring det här med ekonomisk frihet? Och är en specifik summa pengar verkligen en vinnande målsättning? :)

26 tankar kring ”Ekonomiskt fri genom FIRE

  1. c

    Vet inte riktigt om jag förstår hur du menar med att börja i fel ände om man sparar för att bli ekonomiskt fri? Läser många FIRE-bloggar sedan lång tid tillbaka och upplever nog att i princip alla har gjort genomtänkta val när de börjat sin sparresa. Väldigt få som sparar pengar ”bara för att”. Det alla har gemensamt är väl en önskan om frihet som inte är kompatibel med heltidsnormen gällande arbete, och som på olika sätt vill förändra sin situation.

    Jag och min sambo har en viss önskan om någon slags semi-FIRE framöver. Det vi vill handlar om att vilja kunna resa bort under flera månader. Drömscenariot skulle vara att tillbringa ca 3 månader per år utomlands, och att den tiden vi är på hemmaplan kunna ha en lugnare och långsammare vardag med tid att vara med vårt barn, för oss båda att träna, hinna laga bra mat från grunden osv.

    Svara
  2. Lena

    För mig har ekonomisk frihet inneburit att inte behöva stressa över att jag sa upp mig i november förra året, och började leta jobb i februari. Iom att min bransch påverkas väldigt mycket av corona blev det inget jobb då, utan har nu varit ledig i strax över ett år. Att inte behöva oroa mig över pengar, och inte behöva ta ett annat jobb vilket som helst bara för att betala räkningarna är värt mer än jag kan beskriva!

    Svara
  3. Anne

    Jag har inget intresse av att bli ekonomiskt fri. Jag jobbar i vården och tycker om att jobba med något som känns viktigt och tillfredsställande. Om jag skulle leva enkelt för att få pengar till att sluta jobba så skulle jag säkert börja jobba som volontär istället, och det verkar ju som en onödig omväg eftersom jag redan gör det jag vill. Även om jag gärna skulle stanna hemma i sängen en grå måndag ibland såklart.
    Förstår inte heller hur vi skulle finansiera vårt gemensamma om inte de som kan bidrar genom arbete. Det verkar sniket att ha växt upp med en massa support i 18 år (bvc, sjukvård, skola, fritids, bibliotek, simhall, föreningar etc) och sedan som vuxen säga tack och hej till det systemet, det var bra för mig men nu har jag inte lust längre. Jag tycker inte någon från FIRE har kommit med argument som håller kring det.

    Svara
    1. go minimalistC

      Anne, menar du att alla människor som kan har en skyldighet att jobba heltid fram till 65? Eller 70 eller vad nu pensionsåldern är när det är dags för pension för ens egen del? Är det oetiskt att gå i pension vid 62? eller 60?
      Gäller detta även för personer som vinner mycket pengar på lotto? Eller för den som har haft en kort men mycket framgångsrik karriär, tex sålt ett företag, varit sportstjärna osv? Eller gäller det framför allt för den som valt att långsamt och mödosamt gneta ihop ett kapital för att kunna köpa sig ökad frihet längre fram?

    2. Han

      Du inser att de som lever på avkastning fortfarande betalar in absurda belopp i skatt till just det gemensamma?

    3. Herr IGMR

      Nog betalas det både moms och punktskatter, ISK skatt och annat. Men tycker också att man måste fundera över samhällsnytta och hur man bidrar till ett samhälle. Tänker på Enkelboning/Familjen Fri som volontärar i skolan, skriver och föreläser. Man kan bidra på så många sätt.

    4. Diddi

      Precis! Tror vi som jobbar i samhällsviktiga yrken förstår detta. Jobbar inte i sjukvård, enni socialtjänst.

  4. Herr IGMR

    Mja… jag säger mja :)

    Alltså – jag är ju en av dessa människor och jag upplever att de flesta börjar i ”rätt ände”. Alltså med en redig fundering om hur man vill att livet skall vara, hur det är nu och en väg framåt. Lägg därtill lager av värderingar av att inte konsumera så mycket, vara resurssnål, optimering, värna sing tid och energi, vara med familj etc.

    För oss har själva konsumerandet tagit tid. All den tiden kan vi nu ägna åt annat och varandra. Att pengarna vi sparar också representerar tid, självbestämmande och kontroll blir en win win. Vi är gladare, konsumerar väldigt lite och ägnar mer tid åt det vi värderar högt.

    Men detta är en resa. Jag tycker inte lika nu som för tre år sedan när vi började spara. Det är den resan som är det svåra, inte pengarna i min mening. Att bygga ett liv som man vill leva.

    Vi kommer inte sluta jobba men vi vill inte att pengarna ska styra vad vi arbetar med. Därför behöver vi en hög pengar att ta ur.

    Trevlig helg!

    Svara
    1. Anne

      Just nu stiger utgifterna i vården för dyra läkemedel för bland annat cancersjukdomar. Är du snäll och volontärarbetar, skriver och föreläser så att inkomsterna dit kan öka?;)
      alternativet är ju att bidra via skatter så att de som har insyn kan fördela resurserna där de behövs.

    2. C

      Men Anne, om man får betalt för att föreläsa skattar man ju på detta.
      Det konstiga är att just FIRE verkar väcka så mycket känslor, men inte att starta en egen liten keramikverkstad som egentligen inte går runt där man knappt tar ut någon lön. Det vore väl bättre rent skattemässigt om alla som driver små olönsamma inredningsbutiker jobbade heltid i skola/vård/omsorg istället? Så mer pengar kommer in via skatt? Är det så du menar?

  5. Katarina

    Det här var en intressant diskussion detta med FIRE och skatt, som jag gärna vill lära mig mer om! Speciellt nu i pandemitider när statens kostnader skenar för testning, sjukvård, vaccin men förstås även företagsstöd och kulturstöd av olika slag mm., vilket mina och andras barn kommer att vara med och betala av när de blir äldre. Notera att jag inte motsätter mig dessa kostnader utan endast konstaterar att det blir en dyr nota i exeptionella och bekymmersamma tider. Samma sak gäller förstås även till ”vardags” (skolor, hälso- och sjukvård, polis, infrastruktur, sjukförsäkring, barnbidrag, studiebidrag etc etc kostar det med och få av oss kan nog säga att vi sällan/aldrig utnyttjar någon av dessa).

    Jag vet att man skattar på kapital – men uppgår det till samma summa som man skulle betalat i skatt om man jobbade? Finns sådana uträkningar? Sedan är det ju också en fråga om nyanser som någon påpekade – hur mycket är det minsta man måste ha betalat i skatt för att det ska vara ”ok” i samhällets ögon? Är det ok att jobba deltid även fast man har möjligheten att jobba heltid? Är det ok att gå i pension 5-10 tidigare? etc.

    P.S. Jag och min partner jobbar båda deltid för att vi vill och har möjlighet, och vi har läst på lite om FIRE samt sparar långsiktigt. Mina tankar är alltså uppkomna av nyfikenhet. D.S.

    Svara
  6. Johan

    Befriande skön läsning av en text som tar sig tiden att nyansera ekonomisk frihet. Det tror jag att många bloggare/ekonomiinfluencers skulle tjäna på av anledningarna som du radar upp i inlägget. Att de flesta sällan gör det tror jag beror på att deras intresse är medlet (dvs att investera) och inte målet i sig (finns givetvis bra undantag). Jag noterar även att kommentarsfältet problematiserar konceptet FIRE ytterligare med frågor som – vad skulle hända om alla gick i pension tidigare och betalade lägre skatt etc. Än så länge känns det inte brådskande att besvara dessa frågor då andelen FIRE-människor nog är relativt liten jämfört med samhället i stort, men växer rörelsen kommer politiker med säkerhet att behöva förändra skattepolitik (om inte AI aktualiserar det först 😉).

    Svara
  7. Eva

    Bra blogginlägg! Tror faktiskt det finns fler Joakim von Anka därute, även om de kanske är färre inom FIRE än man kanske tror. Skulle gärna läsa något där man analyserat von Ankas psyke. ;)

    Men en sak har jag så svårt att förstå; Hur kan man argumentera på ett sätt där det verkar som att någon har skydlighet att försörja någon annan än sig själv och sin närmaste familj? Att betala skatt för samhällets bästa är förstås nödvändigt och gott, men att på allvar mena att man jobbar för att samhället ska få inkomster framstår som absurt. Då blir ju varje längre obetald ledighet, varje person som sysslar med penningmässit olönsam verksamhet till en ”tjuv” i systemet. Som om ens liv handlade om samhällets liv över individens/familjens. Anar här en självdestruktiv sida hos vissa personer, att man ser sig som god om man offrar sig lite extra. Om man gärna hävdar kravet på andra att bidra framstår man lätt som bitter och inte alls god, snarare självgod…

    Sedan är det en annan sak att man gärna vill bidra till viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, socialtjänst, polisväsende, skola eller annat särskilt viktigt för helheten i samhället. Men man kan bidrar till detta, om än i mindre skala, även när man är ledig en tid, kanske genom att inte bli föremål för dess tjänster eller i förebyggande syfte. Allt vi gör för oss själv och andra i omgivningen kan verka förebyggande och helande långt mer än vi anar. Våra ord och handlingar har goda (eller onda) effekter vida utöver vår fattningsförmåga.

    Svara
    1. C

      Håller med. Att argumentera för en skyldighet att jobba heltid fram till pension innebär ju att man ser människan som näst intill livegen.

  8. Patricia

    Intressanta kommentarer! Jag jobbar 80%. Dels för att har ekonomisk möjlighet, dels för att jag inte skulle orka jobba 100% i det långa loppet. Skatteintäkterna som samhället förlorar i min 20% fritid kan samma samhälle mycket möjligt tjäna in på minskade sjukvårdsutgifter i framtiden, eftersom jag nu orkar ta hand om både mig och min familj bättre. Har också många gånger funderat på denna 100%. Den är ju också påhittad av människorna men har blivit en norm.

    Svara
    1. C

      Så sunt att ifrågasätta heltidsnormen tycker jag! Tror precis som du att det är bättre att ta ansvar för sin egen situation och skapa ett liv som är hållbart avseende balans mellan jobb/familj/fritid. Så många som kör på och tror att man kan hinna allt. Slutar ofta med utmattning och sjukskrivning.

  9. Katarina

    C, håller med om att det är sunt att ifrågasätta heltidsnormen. Det gör jag själv och har privilegiet att inte behöva arbeta heltid för att få ekonomin att gå ihop. Men det är också viktigt att problematisera FIRE till exempel. Hypotetiskt, om den dagen kommer då majoriteten av oss inte längre vill eller behöver arbeta, hur löser vi skola, hälso- och sjukvård etc då? Och hur rekryterar vi då till tjänster inom samhällsviktig verksamhet – redan nu har vi problem med detta? Vårt samhälle bygger också på att vi hjälper dem som inte kan hjälpa sig själva för tillfället, ta flyktingar till exempel. Om vi som kan inte bidrar till att möjliggöra detta, vad får vi för samhälle då? Så Eva, på ett sätt har vi faktiskt ansvar för fler än oss själva och våra närmaste.

    Jag hoppas att jag aldrig behöver arbeta heltid igen, även om jag tycker om mitt arbete (vilket inte är alla förunnat). Jag värdesätter fritiden tillsammans med nära och kära mer och är inte intresserad av mer pengar för att kunna konsumera mer. Jag tror också att jag i längden kommer vara friskare genom att göra så. Men samtidigt kan ju mitt val ses som egoistiskt utifrån ovan – jag är ju en av dem som skulle kunna arbeta heltid, alla kan inte det av olika skäl. Detta tycker inte jag handlar om att känna sig livegen – snarare att det nog är sunt att tänka både på både sitt eget och kollektivets bästa och försöka hitta ett sätt att jämka som man själv kan leva med. Och det är dessa frågor jag personligen brottas med just nu i dessa pandemitider.

    Svara
    1. C

      Katarina, jag tror att det är väldigt få som lämnar arbetslivet för gott även bland FIRE-folket. Många strävar ju snarare efter någon form av semi-FIRE. Men även de som går i tidig pension ”på riktigt” har en tendens att komma tillbaka på ett eller annat sätt, även om det är mer på sina egna villkor. Så jag är inte särskilt oroad över att detta ska bli en stor grupp. Precis som att jag inte är orolig för att lottomiljonärerna ska bli en stor grupp.

      När det gäller hur man ska rekrytera till samhällsviktig verksamhet kanske man måste börja med att fundera på varför det är så svårt redan idag? Jag tycker att sjukvården är väldigt bra på att jaga bort sin egen personal, bland annat genom att inte erbjuda flexibilitet. Varje gång man bestämmer att från och med nu måste alla sjuksköterskor jobba varannan helg på sjukhus X, så slutar det med att en stor del av sjuksköterkorna säger upp sig. Många gillar inte att detaljstyras. De enheter inom sjukvården som har nöjdast medarbetare är ofta de som erbjuder möjligheter att själv påverka sin egen situation. Vården är kass i detta avseende och behöver förstå att nöjd personal är lönsamt på sikt.

      Jag håller med om att man bör, och mår bra av, att bidra till samhället i någon form. Men det är ju tex när man inte är fullständigt utarbetad som det också blir lättare att orka ge av sig själv i andra sammanhang. I ett samhälle där fler arbetar färre timmar tror jag att det finns större utrymme för att sträcka ut en hjälpande hand på olika sätt.

  10. Peter S

    Cirka 60% av skatteintäkterna kommer från löneskatter, skatt+arbetsgivaravgifter. När jag slutar arbeta slutar jag betala dessa skatter men antagligen ersätts jag av någon annan, vi har arbetslöshet i Sverige. Den personen som tar mitt jobb får idag arbetslöshetsersättning, en utgift för staten och börjar sedan betala skatt. När man sparat ihop det man behöver verkar det bäst totalt sätt att gå i pension så någon annan får tjäna och betala skatt. Detta resonemang håller så länge vi har arbetslöshet.

    Svara
  11. Eva

    I Tyskland förvärvsarbetar ca 75% av kvinnorna och nästan 50% av dem jobbar deltid. Liknande siffor för Spanien och Holland. I Italien jobbar endast 60% av kvinnorna. Sverige har EU:s högsta andel kvinnor i arbete med nära 80%. Undrar hur man resonerar i andra jämförbara länder gällande kvinnor som inte bidrar till skatteinkomster och hur man får ihop folk till samhällsviktiga funktioner…

    Svara
  12. Henrik

    Har sparat och amorterat flitigt under lång tid, inte pga. FIRE ambitioner utan för att det är den kultur jag är uppväxt med. Har med åren dock börjat inse att all duktighet egentligen inte ger mig så mycket (längre), utöver trygghet. Jag vill inte sluta jobba, vad ska jag då ägna all tid åt? Det blir vardag av allt, även ledighet.

    Har därför bestämt mig för att köpa ny lägenhet, det har den ekonomiska duktigheten iaf. säkerställt goda möjligheter till :)

    Svara
    1. Richard

      Har gjort samma och vill heller inte sluta arbeta, men har nu i princip avslutat amorteringen, sparar fortfarande en hel del men till skillnad mot innan så tvekar jag inte mot att betala för saker som berikar mitt liv, främst upplevelser.

  13. Elsa

    Tycker att resonemanget är konstigt, när man tycker sig ha större rätt att bli arbetsbefriad bara för att man har gått en längre akademisk utbildning och haft en hög lön. Att skatteintäkterna då skulle vara högre och att det skulle jämföras med någon i ett låglöneyrke som under sitt arbetsliv skulle behöva arbeta och slita längre för att nå upp till samma skatteintäkter som en högavlönad. Långa akademiska utbildningar är väl verkligen dyra för samhället, speciellt när man inte använder sig av dem och ger något tillbaka mer än att själv samla på hög och gå i tidig pension.

    Många akademiska utbildningar tillför inte ett skit till samhället dessutom, det är bara att läsa vissa Fire-bloggar, för att inse hur många bullshit jobb det finns, där högskoleutbildade håller på med allt igenom meningslöst trams som inte tillför något som helst.

    Jag har som lågavlönad gått i tidig pension, bidragit i mitt anletes svett under många år eftersom jag började jobba tidigt, har heller inget emot att andra går i tidig pension men anser inte, att bara för att man har gått en akademisk utbildning och skaffat sig ett välbetalt arbete att det skulle göra en mer berättigad att få gå i tidig pension Man kan verkligen begrunda, hur mycket pengar det rinner igenom det högskolesystemet som det de senaste trettio åren verkat ha gått i inflation och inte bara vad det gäller pengar utan också i kunskap./

    Svara
    1. Catrin

      Vilken kompetans har du till att värdera om all högskola- och universitetsutbildning är skit? Det är ganska fördomsfullt att säga att andra människors utbildning och kompetens inte har ett värde för samhället när du inte känner till deras arbetsuppgifter.

      Är det så att det bara är lågutbildade yrkesgrupper som garanterat bidrar? Menar du att all telefonförsäljning till exempel är nyttig? Det är ofta människor som inte har högre utbildning som har det yrket. Är det att stå och sälja cigaretter hela dagen ett nyttigt yrke?

      Hur tänker du om sjuksköterskor och förskolelärare? Det är högskoleverket men låglönat i många tillfällen. Det finns också yrken som inte har högre akademisk grad men tjänar 700.000-1.000.000 i året ändå, för exempel vissa hantverkare.

      Jag menar att det inte handlar om utbildningsnivå eller inkomst. Det handlar om vad man väljer att använda pengarna på. Någon väljer att röka (statistisk sett vanligare i lågavlönade och lågutbildade grupper), andra väljer att köpa godis, doftljus osv. Alltså konsumtion. Andra väljer att amortera eller spara pengarna. Det är inte utbildningen, utan vardagsvalen, som avgör.

      Jag kan ta ett exempel från min familj. En nära släkting som inte har högre utbildning har ont i kroppen efter ca 40 år i vården. Hon vill jobba mindre, men säger att hon inte har råd. Hon får utbetalat ca 15.000 kr i månaden. Bostaden och bilen är avbetalad. Varför kan hon inte gå ner till 60% och leva på ex 10.000 per månad? Det gjorde jag som student. Svaret är att hon shoppar. Det finns inte ett skåp som inte är proppfullt med ljus, servetter, serviser osv. Tre par skor, betala för två köps varje säsong. Jackor, fika, smink osv. Det är svaret. Hon väljer att jobba för att kunna konsumera onödig skit, samtidigt som hon gnäller om hur synd det är om henne som inte kan jobba mindre och har låg utbildning och är underbetald. Hon kunde valt annorlunda.

      Så sluta skylla på andra och vara så fördomsfull, och ta andra val och ansvar för ditt liv och din ekonomi

  14. Elsa

    Skrev absolut inte att all högskoleutbildning skulle vara skit men det finns en hel del som man kan undra över om de verkligen behövs. Har nära anhöriga som läkare, lärare och forskare hyser de största respekt för dem. Skyller väl absolut inte på andra och klagar inte alls över min ekonomi. Men att påstå att bara för att man drar in en massa cash på kortare tid att det gör en berättigad till och att det skulle få vara en anledning till att få gå i tidigare i pension är skitsnack. Trots allt kostar en fri högskoleutbildning ganska mycket, Sverige har också bra lånevillkor för studier o s v. Finns ju många idag som som går och tragglar på högskolan långt upp i trettioårsåldern utan att bidra och betala skatt medans gamlingar som har slitit sen unga år få allt sämre vård och omsorg.

    Som jag skrev har jag redan gått tidigt i pension, gnäller aldrig över det och är befriad att gör precis som jag vill, slösar dessutom inte med pengar, eftersträvar inte överflöd heller och är inte ett dugg avundsjuk på någon. Har dessutom en äldre släkting vars föräldrar var statare. Flytt varje år och vägglöss på varenda ställe som de kom till, isskorpa på vattenhinken inomhus, kalla vintermornar och julklapparna bestod av en apelsin och några kola, inte mer c a åttio år sedan.
    Tycker att jag har ett fantastiskt liv, varmt och gott, tak över huvudet och mat i magen.

    Tror faktisk min läkaranhörig är mer avundsjuk på mig än jag på henne, hon är mer låst i sitt val av utbildning, jag har varit mer fri, inte så mycket att förlora. Ändå är det jag som hyser den mesta respekten och beundran för henne, mer uppenbart nu i dessa coronatider.

    Svara
  15. Patrica

    Jag håller med om att högskoleutbildning kostar samhället, och naturligtvis kostar en lång utbildning lätt mera än kort utbildning eller ingen alls. Men ifråga om skatteintäkter så är det ju ett faktum att en högavlönad betalar mer inkomstskatt än en lågavlönad. Vägen som ska byggas eller skolan som ska financieras bryr ju sig inte om hur ”värdefullt” personens jobb är som betalar skatt.

    Svara

Kommentera