Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.
Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.
När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.
Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?
Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.
Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.
Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.
Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)
Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?
Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.
För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.
Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.
Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.
Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.
”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.
Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.
Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.
När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.
Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.
Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?
Detta inlägg innehåller affiliate länk till Avanza, åsikterna är dock mina egna och jag är själv kund hos Avanza och har varit så i tio års tid.
När det gäller hållbart sparande och hållbara investeringar tycker jag mig se en förändring och ökad transparens de senaste året. Marknaden har börjat möta den efterfrågan som vi konsumenter/investerare haft ett bra tag på att det ska vara enklare att göra investeringar i ”gröna” fonder och aktier. Liksom enklare att se hur pass hållbart (eller kanske ohållbart) ens nuvarande sparande är.
Avanza som jag själv använder har bland annat en sida där du snabbt kan kolla hur klimatvänligt ditt fondsparande är (logga in på Avanza – Spara & Investera – Spara hållbart). Ett knapptryck senare vet du hur många av dina nuvarande fonder som har låg CO2-risk. Låg CO2-risk mäts utifrån två aspekter, och utan att gå in på detaljer så har fonder med låg CO2-risk begränsad exponering mot fossila bränslen. Så ett lite grönare investeringsval.
På samma sida kan du överskådligt se vilka gröna fonder som är mest populära hos Avanzas kunder och hur de utvecklats över tid. I maj 2019 var 34 procent av det totala fondkapitalet hos Avanza investerat i fonder med låg CO2-risk. Det vore kul att se om vi över tid kan få denna siffra att öka genom att fler upptäcker hur enkelt det blivit att göra hållbarare fondval, samt att vi blir fler som gör aktiva val att investera grönt och inte låter gammalt månadssparande löpa på i fonder som egentligen jobbar mot våra egna värderingar.
Här är några specifika saker jag gillar med Avanza när det gäller gröna investeringar:
Spara hållbart-modulen. Jobbar dina pengar för en bättre framtid? Under Spara hållbart ser du hur hållbara (eller ohållbara) dina placeringar är. Förutom en schysst avkastning kan du bidra till att klimatmålen nås lite snabbare. Win win så att säga!
Temalistor. Här har Avanza samlat intressanta aktier utifrån olika teman. Exempelvis aktier inom Förnyelsebar energi, Jämställda bolag, Dagligvaror, Kvinnornas favoritaktier (lista med de faktiska aktier som kvinnliga sparare hos Avanza äger). Listor som även kan ge vägvisning kring aktier man vill hålla sig undan (exempelvis inom Mode, Betting och Casino mm). Listor och enkel statistik som inspiration till att hitta nya aktier inom kategorier man vill stötta.
Fondanalysen. Den här har gjort att jag fått upp ögonen både för hur ohållbara vissa av mina fonder där jag månadssparande pengar var. Men också vilka alternativa fonder det finns som är mer gröna. Utifrån fondanalysen har jag flyttat mitt månads-sparande till mer gröna alternativ. Medvetenhet är ett första steg till förändring.
Bevakningsfunktionen. Här kan du göra bevakningslistor för aktier och fonder så att du, utan att investera pengar i dem, enkelt kan hålla koll och följa flera bolag (eller fonder) som du funderar på att investera pengar i i framtiden. Jag har en bevaknings-lista för hållbara bolag (bolag inom exempelvis vindkraft, solenergi mm).
Ibland får jag intrycket att vissa avstår från att investera på börsen av etiska och miljömässiga skäl. Att det skulle vara ”fult” att investera pengar i bolag på börsen. Men att få sina pengar att arbeta dygnet runt, varje dag i bolag med en hållbar verksamhet, det tycker inte jag man ska ha dåligt samvete över. Snarare tvärtom. Det vi stöttar växer, och det vi inte stöttar minskar.
Och alternativet att ha pengarna på ett bankkonto med väldigt låg eller ingen ränta, är med största sannolikhet mindre hållbart. För i vilka bolag och branscher bankerna i sin tur investerar dina pengar på bankkontot i, det har du ingen kontroll över. Och vad stöttar dina pengar då dygnet runt dag ut och dag in? Bättre då att själv göra aktiva val och placera dem i bolag eller branscher du föredrar. Särskilt nu när det blivit lite enklare att hitta gröna investeringar.
Personligen kan jag bli ändå bättre på att investera mina pengar i klimatvänliga aktier. I dagsläget har jag investerat pengar i ett tiotal aktier som brukar ingå i listor över gröna aktier. Det är en början och jag har blivit en mer medveten investerare kring just dessa frågor de senaste åren. Och nu när marknaden gjort det enklare att göra hållbarare investeringsval så ser jag till att faktiskt investera betydligt mer hållbart också. Spara hållbar och gör skillnad du med!
Hur går det med dina gröna investeringar? Vill du läsa mer om hållbara investeringar här på bloggen och i så fall mer exakt vad vill du veta? :)
Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Minimalistfamiljen har under hösten gått in i en ny livsfas, vi har öppnat upp världen till smålego för barnen. Och vi gjorde det med besked. Vi köpte 15 kg lego via Blocket, en fylld flyttkartong, av en familj som rensade ut allt lego från sina två barn. Det mesta osorterat men ett tiotal ritningar medföljde som förmodligen går att bygga ihop med en stor dos tålamod.
Jag har byggt mycket med lego genom åren och vi tog hem en mindre låda lego från mina föräldrars vind efter sommarsemestern. Barnen älskade det men vi märkte också att det var alldeles för lite. Ett par dagars bevakning på Blocket och sedan slog vi till på den fyllda flyttkartongen med 15 kg till. Jag tog undan en liten del av allt vi köpte som barnen kommer få i present framöver.
Det som främst gjort att vi avvaktat med att ta fram smålego har varit förvaringen av det. Lådor under sängen gick bort då barnen mest vill vara i vardagsrummet nere och leka, höga förvaringslådor gick också bort. Duplot har vi haft i en stadig förvaringspåse som barnen gärna vänt upp och ner och hällt ut för att det är svårt att få överblick. Tillslut landade vi i att vi ville ha en lekpåse på golvet med allt lego samlat men som också enkelt kan dras ihop och flyttas undan vid behov. Och hittade den nedan i bild efter lite googling och är otroligt nöjda.
Enkelt att få överblick genom att breda ut påsen, lägg att samla ihop lego som barnen plockat utanför påsen, liksom smidigt att dra ihop och flytta undan påsen vid dagens slut.
Vi kommer avvakta med att introducera steg-för-steg legoritningar till barnen. Min spontana tanke var att det skulle göra dem mindre kreativa och mer fokuserade på att bygga ”rätt” och klart. Efter lite googling visade det sig att det har forskats på detta. Och det stämmer att barn blir mindre kreativa generellt om de använder legoritningar. Det gör dem mindre kreativa även i efterföljande aktiviteter efter legobyggandet. Väldigt intressant. Studien kan du läsa om här.
Med det sagt behöver ritningar inte alls vara dåligt. Men det finns förmodligen åldrar när det är bättre och sämre att börja med, liksom som alltid – olika från barn till barn. Öva upp att följa en instruktion, fokusera och härma ska inte underskattas. Och då kanske det finns bättre sätt att förvara legot på (utifrån färg exempelvis) för att hitta varenda liten bit i ett exakt rätt färg och form utan att bli galen. :)
Självklart kan man sy en egen liknande förvaringspåse, tyvärr hittade jag inget tyg jag fastnade för. Kanske hade man kunnat göra det med slitstarkt återbrukat jeanstyg likt den hemmasydda matta vi har i tipitältet som du ser nedan.
Här hemma kommer inget in utan att något annat åker ut. :) Så när legot kom in så rensade vi tillsammans ut flera andra leksaker som barnen växt ifrån. Samt ställde undan duplot, kanske får det flytta till barnens mormor om det inte efterfrågas här hemma.
Hur har du gjort med förvaringen av barnens lego? Och har det sett olika ut beroende på hur gamla barnen varit?
Hemmasydd matta av gamla jeans i barnens tipitält.
Här om dagen köpte jag nya sneakers. Därmed blev det dags för mina nuvarande sneakers att trappa ner och bli träningsskor. Mina skor har nämligen en livscykel, det vill säga att skorna byter användningsområde allt eftersom de slits, nedan berättar jag mer.
Totalt äger jag 8-9 par skor. Då ingår allt från sommarens flip flops och kontorets ballerinaskor, till träningsskor och vinterstövlar. Men sneakers är de skor som används dagligen året runt för min del, de åker på åtminstone under någon del av dagen även vintertid. Sedan jag skippade gymkortet för ca 1,5 år sedan och enbart tränar utomhus har jag två par träningsskor – ett par trailjoggingskor för löpning, och ett par träningsskor för styrketräning utomhus.
Så här ser livscykeln för mina sneakers ut:
Vardagsskor. När jag köper nya vardags-sneakers köper jag sedan fler år tillbaka alltid joggingskor, dels för att jag tycker de är snygga, men framför allt för att mina fötter behöver dämpningen till vardags. Dessa används i princip dagligen året runt.
Träningsskor. I samma veva får mina dåvarande/gamla vardags-sneakers trappa ner och bli träningsskor för styrketräningen utomhus, där det inte gör något att dämpningen försvunnit eller de blivit slitna som skor som används dagligen ju blir.
Återvinning. Och de skor som tidigare var träningsskor, får lämna hemmet och åka till återvinningen. I detta fall de mörkblå till vänster nedan som både har hål upptill och en lös sula undertill.
När mina ”nya” träningsskor (svarta på bilden) börjar gå sönder om något år eller två, alternativt när vardagsskorna (blå längst till höger) förlorar dämpningen så pass att jag får ont i kroppen, då är det dags att köpa nya vardagsskor och rotera skorna enligt beskrivningen ovan.
Herr Minimalist har en ändå längre livscykel för sina skor. Så här ser den ut:
Gymskor. Han köper nya löparskor vid behov och som första anhalt blir inomhusskor på gymmet, då det stumma underlaget av löpband kräver bra dämpning.
Löparskor. I samma veva blir de tidigare inomhuslöparskorna utomhuslöparskor, då löpning utomhus sker mer sällan och oftast på mjukare underlag som skogsstigar.
Gräsklipparskor. Är löparskorna fortfarande gångbara efter att de varit utomhuslöparskor, så får de som en sista anhalt agera skor vid gräsklippning, skogsutflykter eller liknande aktiviteter som sliter mycket på skorna.
Återvinning. Och som sista anhalt är det återvinningen som gäller för skorna.
Genom detta tillvägagångssätt blir den totala användningstiden för respektive par skor längre. För oss känns detta både effektivt, ekonomiskt och hållbart. Självklart gäller det som alltid att låta behoven styra och att inte spara ”om utifall att”.
Har du någon typ av skor som har en livscykel, det vill säga där skorna byter användningsområde allt eftersom de används och slits? Eller har du något klädesplagg där du har ett livscykel-tänk?
Halloween står för dörren och hemmen är pyntade med pumpor, spindlar, dödskallar och diverse skräckinjagande figurer. Butikerna eldar på med diverse halloweenrelaterade kampanjer på allt från specialmat och godis till pynt och halloweenprylar.
Svensk Handel presenterade nyligen en halloweenrapport kring hur svenska konsumenter och företag ser på och konsumerar vid halloween. Exempelvis uppger varannan svensk att de kommer fira halloween och hela 80 procent i åldern 18-22 år. Personligen gissar jag att småbarnsfamiljer också skulle landa kring den högre procentandelen.
Hemma hos oss lyser halloween med sin frånvaro när det gäller pynt och prylar. Föga förvånande ser vi inte tjusningen med att äga diverse prylar som är nedpackade i en kartong 360 dagar om året. :) Och vet du, det går att” fira” halloween ändå. Längre ner berättar vi hur.
Rapporten visar att halloween rent försäljningsmässigt blir en allt viktigare högtid för dagligvaruhandeln, det vill säga högtiden blir allt mer konsumtionsstark och viktig för årets (mer)försäljning. Den genomsnittliga halloweenfiraren i Sverige kommer spendera 300 kr på halloweenrelaterade produkter, att jämföra med USA där siffran är ca 850 kr. Men eftersom vi svenskar enligt andra rapporter har en tendens att underskatta hur mycket pengar vi lägger på konsumtion, så är den faktiska halloweenkonsumtionen med stor sannolikhet högre. Och även om 300 kr kan låta lite per person, så beräknas konsumtionen av halloweenrelaterade varor att uppgå till ca 1 miljard i Sverige.
Är det för att vi ständigt letar tillfällen att fira och göra det där lilla extra i hemmet, maten och för barnen? Eller kanske för att vi under lång tid definierat lycka som ständig jakt på nya prylar och kläder och ser högtiden som ännu en anledning att bli lyckliga(re) genom konsumtion?
För alla som börjat se igenom att konsumtion inte är vägen till långvarig lycka, utan att det enbart ger en kortvarig kick (som måste upprepas igen, igen och igen). Liksom som insett att det varken är bra för dig eller planeten att vi fortsätter så här. Hur kan vi fira högtiden och fixa halloweenstämningen utan konsumtion och onödiga prylar? Här kommer några tips:
Pynta med pyssel. Att pyssla med barnen gör att ni får tid tillsammans, utforskar kreativiteten och får något att pynta hemmet med. Och det behöver inte vara avancerat; måla teckningar, gör girlanger, pärla en pumpa, piffa till bus-eller-godis-korgen/hinken, måla ansikten på clementiner/apelsiner, gör figurer av toapappersrullar.
Ätbart pynt. Köp sådant som går att äta och använda och se det som ”pynt”. Ställ fram en pumpa, gör halloweeninspirerade mellis till barnen, gör ”minipumpor” av paprikor, eller lägg målade clementiner i en fin skål. Enkelt men festligt.
Tänd ljus. Att tända ljus nu när det börjar bli vintermörkt är automatiskt en stämningshöjare. Sen om det är inomhus, i en lykta vid dörren eller på balkongen, alternativt i en skrämmande pumpa. Det spelar mindre roll. Ljus gör det mysigt.
Köp begagnat. Vill barnen ha utklädningsdräkt eller speciellt pynt? Leta second hand, släng ut en fråga i en lokal FB-grupp eller bland vänner. Kanske har någon annans barn växt ur eller ifrån just det som ditt barn vill ha. Förmodligen är det dessutom bara använt ett fåtal gånger.
Så där har du några tips på hur du kan skapa halloweenstämning utan att behöva lägga 300 kr på diverse överflödiga prylar som du under största delen av året ändå bara kommer förvara. :) Här går barnen bus-eller-godis-promenad i grannhusen med de pysslade yoghurt-hinkarna du ser i fotot högre upp, och på förskolan var de tidigare i veckan utklädda med second hand-köpta dräkter som även passade förra året och används vid utklädning här hemma.
Hur gör ni med halloweenfirandet och halloweenpyntandet där hemma? :)
I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.
Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj som valde att ta drygt 4 månader ledig för att resa runt i Norden i en minimalistisk husbil innan familjen skulle börja påverkas av skolplikt och få större begränsningar kring långledighet tillsammans.
Hösten 2019 skulle skolplikten inträda i vår familj. Storasyster skulle börja förskoleklass medan lillebror, född 2015, gå kvar på förskola ett tag till. I början av augusti kom vi hem till Varberg från vår tusen mil och hundra nätter långa resa i husbil. Våra arbetsgivare godkände föräldraledighet samt semester från sista helgen i mars fram tills 5 augusti (!) då vi återgick till vardag med jobb, förskola och nu även fritids. Det har varit fantastiskt lyxigt att få vara lediga tillsammans hela familjen i flera månader, men det är minst lika lyxigt att ha trygga och givande jobb och skolor att gå tillbaka till! Jag älskar husbilslivet, men i vardagen är det ändå skönt med större ytor i huset och egen trädgård där barnen kan leka fritt med sina kompisar.
Vart vi åkte under långledigheten Hur långt kom ni? är en vanlig fråga om vår långresa, men vårt syfte med långresan var inte att komma långt, utan att vara ute under lång tid. Vi bor i Varberg och har njutit av närliggande resmål som Ängelholm och Isaberg i flera dagar, även om vi hade möjlighet att åka till mer exotiska platser.
Vi började med längdskidåkning i Norge och i Sjusjøen var det precis så som vi hade hoppats: blå himmel, perfekta skidspår och varmt i solen. Vi är båda engagerade i klimatet och miljön, så en nackdel med denna resa var att vi förbrukade mer än 500 liter fossildiesel. I Sverige tankar vi alltid diesel som delvis är gjord av förnybara råvaror men vi hittade inte lika bra diesel i Norge. Vi har valt att ”klimatkompensera” för detta genom GoClimateNeutral och strävar efter lägre och lägre negativ påverkan på vår planet genom att till exempel inte flyga, äta mestadels vegetariskt och handla begagnat. En fördel med denna resa är att vi förhoppningsvis kan inspirera fler till att skippa flygresor till Medelhavet eller Thailand för att istället upptäcka Sverige och våra grannländer!
När snön började smälta bort i slutet av april styrde vi hemåt från Norge till Varberg för att lasta av skidorna och lasta in cyklar, sommarkläder och uppblåsbara båtar. Väl hemma var det helt ljuvligt i trädgården; alla körsbärsträd, syréner och plommonträdet stod i blom så vi stannade hemma en hel vecka och njöt av våren. Så härligt att kunna åka direkt från skidparadis till vårparadis på några timmar. Vi blev sugna på mer vår så nästa anhalt blev en vecka i norra Skåne.
Vad vi har för husbil Ända sedan vi köpte vår första husbil sommaren 2013 när storasyster var nyfödd har vi pratat om att göra en långresa i husbil. Efter fyra säsonger och 130 nätter i vår alkovbil av märket Bürstner ville vi ha en säkrare husbil med bättre lastutrymme. Hösten 2016 importerade vi en begagnad Hymer Exsis I 644 från Tyskland som just nu är en optimal kompromiss för oss.
Totalt har familjen sovit 340 nätter i husbil och skulle inte vilja vara utan denna fantastiska familjebil. Samtidigt har vi gjort oss av med personbilen så i vardagen är det främst cykel som gäller men även tåg och buss.
Så parkerade vi Under hela resan har vi mestadels stått på grusparkeringar i natursköna områden, till exempel vid naturreservat. I genomsnitt har vi stått på camping var femte natt, för att duscha, tvätta och tömma och fylla tankar. Det senare kan man göra på andra ställen också, speciellt i Norge finns det mycket bra service för husbilsåkare. Duscha och handtvätta kan vi göra i bilen men det går åt ganska mycket vatten då så vi brukar snåla för att kunna fricampa längre. :) Tre dygn brukar vi klara oss utan att tömma eller fylla något. Ungefär lika ofta som vi har campat har vi parkerat hemma hos någon släkting eller kompis. Smidigt att ha med sig eget boende när man hälsar på!
Automatisk minimalism i husbil I några år har jag sneglat på den minimalistiska livsstilen och märker att i husbilen blir det mesta automatiskt mer minimalistiskt. Man får mer tid att umgås och att vara utomhus! Vi har inte med oss mer än vi behöver, vi har inte mycket att städa och det går inte att köpa så mycket saker under resan. Varje gång vi ska åka iväg med bilen behöver allt vara ihopplockat i sina lådor och skåp för att inte komma farande framåt vid en eventuellt krock. Att åka runt i husbil är lyx och överflöd jämfört med att cykla och tälta som jag gjort mycket förr, men det är underbart att ha mer bekvämligheter när man har småbarn, samtidigt som man har möjlighet att ta sig lite längre sträckor än med cykel.
En fördel med huset hemma är att vi har fast anslutning till både vatten- och avloppsnätet men i övrigt är det så mycket mer underhåll på alla prylar, huset och trädgården, att det ändå är ett enklare liv i husbilen. I husbilen har vi till exempel inte mer husgeråd än vi behöver (fyra djupa tallrikar, fyra muggar och så vidare) så det blir inga berg med disk som ska hanteras.
Två månader norröver Vi hade några datum som vi ville vara på vissa platser, till exempel introduktionen till förskoleklass i slutet av maj. Nästa punkt på listan var spelmansstämman i Ransäter i början av juni men efter det gav vi oss av på vår längsta tur: norrut genom Sverige, över till Norge och sedan hem igen genom Norge. Temat för vår resa har hela tiden varit friluftsliv och utomhusträning, och på sommaren har vi i första hand vandrat, sprungit eller cyklat mountainbike på stigar eller paddlat med våra två uppblåsbara båtar.
Vi åkte runt i Bergslagen och sedan upp längs Höga kusten via pärlan Högbo Bruk. Sedan svängde vi västerut till Arvidsjaur men tyckte inte att det var så spännande med raka vägar, skogsodlingar och mygg i inre Norrland, så vi valde att fortsätta Silvervägen till Arjeplog och vidare till Bodø på norska kusten. Fantastiskt fint!
Från Bodø tog vi färjan över till Lofoten som är ett riktigt fint paradis med höga toppiga berg, pittoreska byar, smala vägar och vita sandstränder. Allt omgärdat av klart, grönt, kallt vatten. Vi åkte Kongeveien E10 ända från Å längst i söder till Bjerkvik på fastlandet, strax norr om Narvik. Vi lät denna relativt korta sträcka ta en dryg vecka för det var så mycket att upptäcka.
Vi funderade på att åka till Abisko i Sverige men valde istället att åka upp till Senja vilket var väl värt några extra mil norrut. Därifrån vände vi sedan hemåt, för vi kände att vi behövde gott om tid på oss för nerfärden. E6:an var vår följeslagare i nästan 200 mil tills det var dags att svänga av vid Varberg Norra. Kul att veta hur vår närmsta motorväg ser ut de 200 första milen norrut :)
De allra flesta ställen vi har varit på hade vi kunnat stanna på minst en vecka, men vi har också varit sugna på att upptäcka mer och åka vidare, så vi har oftast bara stannat en natt på varje ställe. Innan vi kom upp till midnattssolen körde vi ofta på kvällarna när barnen hade somnat, och då brukade de fråga på morgonen var vi är nu :) Vi har som sagt inte haft fokus på att komma långt bort utan snarare att uppleva resan. Vi har snittat på knappt 10 mil per dag och då har det förstås varierat från att vi har stått stilla till ungefär trettio mil som mest.
Vi har haft en underbar långresa tillsammans hela familjen. Vi har haft enorm frihet och vi har varit utomhus många timmar varje dag. Barnen har lekt med varandra otroligt mycket och jag är stolt över att de är så kreativa att gräs, stenar och pinnar i många fall är nog för flera timmars lek!
Vill du läsa mer detaljer kring resan och de olika etapper som familjen gjorde, så har de under tiden bloggat på Småbarnsresan och har haft ett intstagramkonto med samma namn. Själv tycker jag den här typen av resor är otroligt inspirerande att läsa om och har själv fantiserat om långresor med familjen. Har någon av er läsare också tänkt i de banorna eller kanske rent av genomfört en liknande långledighet tillsammans? Vad är era erfarenheter? :)
Och vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.
