Tänk om vi alla blivit lurade. Lurade in i ett system som inte skapar särskilt goda förutsättningar för att bli långsiktigt lyckliga, men däremot till att vara väldigt produktiva och skapa största möjliga avkastning. För någon annan.
Först har du energi och tid, men inga pengar.
Sen har du energi och pengar, men ingen tid.
Tillslut har du pengar och tid, men ingen energi.
De flesta av oss jobbar majoriteten av vårt vuxna liv då vi också har bäst hälsa. Eller åtminstone förutsättningar för att ha det. Vi jobbar i hopp om att i framtiden få en härlig tid som pensionär. Men när den dagen väl inträffar är de flesta gamla och saknar stor del av energin som behövs för att uppskatta ledigheten som pensionär till fullo eller som planerat.
Faktum är att vi jobbar mer nu än vad bönderna gjorde under feodalsamhället. De jobbade enligt historien mellan 120-150 dagar per år. Den tekniska utvecklingen, som bevisligen gör att färre behövs för att utföra samma uppgift, tycks inte leda till att vi tillåts arbeta mindre. Tvärtom jobbar vi mer än vi någonsin gjort historiskt.
Nationalekonomen John Maynard Keynes, förutspådde på 1930-talet att vi
genom effektiviseringar och automatiseringar, skulle klara oss på att jobba 15 timmar per vecka år 2000 för att upprätthålla en bra livsstandard. De effektiviseringar han förutspådde inte bara nåddes – de dubblades (!).
Men dagens politiska diskussion handlar snarare om att vi ska arbeta längre. Alla ska med på ”heltidsresan” och dessutom jobba allt högre upp i åldern. Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige skedde 1978 i och med införandet av den femte semesterveckan, men betänk då också att det med åren blivit allt vanligare att båda i hushållet jobbar mer eller mindre heltid.
Frågan kvarstår: varför ser det ut så här? Var tar produktivitetsvinsterna vägen?
Delvis har ökad produktivitet lett till ökad konsumtion, istället för mer fritid. Och delvis hamnar vinsterna hos de framgångsrika företagen och dess ägare. Effektiviseringen har inte gått till oss vanliga löntagare, utan det mesta har hamnat i företagsledarnas och majoritetsägarnas plånböcker.
Detta kan vara en av nutidens största lögner som det inte pratas särskilt mycket om. Att vi springer på allt snabbare i ekorrhjulet utan att ifrågasätta systemet. Samtidigt som det finns mycket annat än 40 timmar på jobbet som skapar lycka… Vi har det bra idag. Men vi som samhälle skulle kunna ha det så otroligt mycket bättre.
Det är inte alla förunnat att kunna frångå systemet eller att ens vilja göra det. Men kanske kan en minimalistisk livsstil vara en pusselbit mot ett ”rikare” liv här och nu, samt till att kunna gå i pension medan energin fortfarande finns kvar. Så att du har både tid, pengar och energi.
Nu är jag nyfiken, vad är dina tankar kring detta?
