Viktig social rensning

Genom att scrolla på Instagram eller hålla koll på andras uppdateringar på Facebook eller andra sociala medier, blir vi inspirerade och påverkade. Det kan vara bra men finns också en risk med det.

Nämligen att ”gammal” inspiration och inaktuella vänner, bekanta, följare och konton, blir kvar och antingen bara skapar överflödigt ”brus”, om saker som inte längre berör oss, eller till och med skapar dåliga samveten. Du vet barnrelaterade konton som inspirerade i småbarnsåldern, men not so much när barnen blir äldre. Eller en vän som du tidigare inspirerats mycket av, men vars uppdateringar nu ger dåligt samvete av olika anledningar. Konton kring inredning som du hittade inför ett lägenhetsköp eller första huset, men nu ger det mest en känsla av missnöje över det du äger och har.

Nackdelen med all ”inspiration” är ju att det påverkar oss. Att det gör oss mindre nöjda med oss själva eller det vi redan har. Och att de leder till onödig konsumtion som köps för att vi villhöver snarare än behöver. Dessutom riskerar vi att konsumera andras drömmar snarare än våra egna.

När vi känner oss missnöjda i jämförelse med så många andra, är vi extra mottagliga för att konsumera något som ser ut att göra andra lyckliga.

Så, en viktig rensning att göra årligen, tycker jag är följare på sociala medier och kanske konton på Facebook om du hänger där. Och såklart vänner/bekanta/personer du följer, på andra sociala plattformar, men som påverkar dig på ett sätt som du egentligen inte uppskattar eller mår bra av.

Vad är dina tankar kring detta? Har du rensningsbehov på dessa fronter?

Att köpa saker second hand

Jag behöver inte ha en stor garderob eller spara massor av prylar ”om utifall att”. Om behov av något plagg eller pryl uppstår, så vet jag att det med största sannolikhet finns att få tag på second hand.

För några år sedan kände jag ett motstånd till att köpa något begagnat som någon annan redan hade använt. Använda någon annans kläder som luktar instängd byrålåda eller kanske stinker av parfymerat tvättmedel eller sköljmedel (något vi undviker), leksaker som någon annans barnfingrar kladdat på eller fåtöljen som någon annan suttit i med ofräscha byxor. Så gick mina tankegångar då.

Idag är begagnatmarknaden lättillgänglig, utbredd och snabbväxande. Ändå läggs det ut betydligt fler grejer till försäljning, jämfört med vad som köps. Så jag antar att fördomarna mot att köpa begagnat finns där i bakgrunden hos många. Varför skulle man annars hellre köpa dyrt och omiljövänligt nyproducerat, än billigare och miljövänligare begagnat? Är det känslan i att köpa nytt, eller statusen i att kunna göra det, som lockar?

När du var på semester sist, bodde du på hotell, vandrarhem eller kanske via AirBnb? Åker du taxi hem ibland? Brukar du sitta på sätena på buss, tåg eller tunnelbanan (okej, vid tunnelbanan går min gräns ;) )? Har du dina barn på förskola till vardags? Jag tror du förstår var jag är på väg.

Då har du eller dina familjemedlemmar kommit i närkontakt med redan använda saker. Förmodligen väldigt många gånger utan att tänka på att det skulle vara äckligt. Visst de rengörs ju emellanåt på de flesta ställen. Och det kan du göra i samma utsträckning med begagnade saker du köper. Har du suttit i soffan hemma hos vänner? I den har ju också väldigt många för dig okända personer suttit i, var går egentligen gränsen från helt okej till lite småäckligt? :)

Kom ihåg du är inte dina prylar. Att köpa begagnat behöver inte vara en spegling av dig som person eller din sociala status. Att köpa begagnat betyder inte att du är fattig. Att köpa begagnat är ett medvetet och mer hållbart val som gynnar både dig och vår planet.

Och du, om du kommer igång och köper second hand och inser vad mycket mer du får för pengarna, och vilka trevliga möten med främlingar som ofta uppstår. Så betyder inte det att du ska gå bananas och köpa mer än du behöver. Pengarna du sparar på att köpa begagnat istället för nytt, kan du göra något bättre för än att överkonsumera.

Och precis som jag inledde blogginlägget med, så kan medvetenheten kring att det du behöver kommer gå att få tag på begagnat när behov uppstår. Göra att du inte fyller garderoben eller hemmet till bredden med onödiga prylar eller spontana reaköp.

Har du ett motstånd till att köpa prylar och kläder second hand?

Vikten av frekvens innan konsumtion

Frekvens är en viktig faktor när det gäller konsumtion, men som vi idag allt för sällan beaktar för att det är så lätt och billigt att köpa nytt. Ofta gör vi en väldigt romantiserad behovsbild av saker vi suktar efter litegrann.

Jag har så smått börjat spela padel (säg att jag inte är sist på bollen? :) ). Än så länge hyr jag racket eller lånar på jobbet där vi har tio racket för utlåning, för än så länge vet jag med flera dagars varsel när spel kommer bli av. Och frekvensen är än så länge låg.

Om jag skulle öka frekvensen och spela oftare, så att låna blir svårt eller hyra blir dyrt. Alternativt spela mer spontant så att låna racket på jobbet blir bökigt. Ja, först då kommer jag köpa ett racket. När behovet är så stort att låna och hyra blir ett hinder för att spela.

Ibland är vi så snabba på att gå direkt på alternativet ”köpa” när det gäller diverse prylar, kläder och sportutrustning, att vi inte ens överväger alternativen. Och ibland överskattar vi hur mycket vi kommer använda något och konsumerar alldeles för snabbt. För att vi kan och det är så vi vant oss att göra.

Ett annat konkret exempel på utrustning likt ovan är apin skidutrustning. Är man en person som åker slalom vid planerade skidveckor i fjällen eller behöver man kunna åka mer spontant hemmavid. Ja, sådant kan avgöra huruvida köp eller hyra är mest lämpligt. Och såklart hur man har det med förvaring och transport av sådan utrustning för familjen.

Som sagt, många gör en väldigt romantiserad behovsanalys av hur ofta något kommer användas, utan att först praktiskt prova alternativen – att låna eller hyra. Kanske i hopp om att saken, plagget eller prylen kommer att användas frekvent. Men sen riskerar den att bli liggandes tillhörande ens ”fantasi-jag”. Det vill säga den man en gång ansåg sig vara eller ville bli i framtiden. Men utan förankring i verkligheten. :)

Vi får se om det blir köp av padel-racket tillslut. Om jag kommer igång och spelar regelbundet eller om det blir mer ad hoc. Det har just öppnat en padel-anläggning ett par hundrameter från där vi bor, och Herr Minimalist ska gå en nybörjarkurs, så chansen för mer frekvent spel har ökat.

Hur är dina tankar kring frekvens och köp versus låna eller hyra? Har du något exempel på där du föredrar att hyra eller låna istället för att köpa och äga?

Ohållbart att investera på börsen

Är det förenligt med en hållbar livsstil att investera på börsen? Det finns säkert många svar på den frågan och olika sätt att se på det. Men något som är entydigt är att varje gång jag skriver om investeringar på börsen, så får jag kommentaren att det inte är hållbart. Som att det är något ”fult” att investera sina pengar och något som miljömedvetna människor bör hålla sig ifrån.

Jag tänker att det till stor del beror på okunskap och kanske till viss del rädsla för det som är okänt, vilket börsen är för många. Visst kan det vara otroligt ohållbart att investera sina pengar i branscher med verksamhet som förstör miljön eller åtminstone inte stöttar omställningen till en hållbarare planet.

Men det jag ofta tänker är – vad gör de miljömedvetna börshatarna med sina sparpengar istället? För om pengarna sitter på ett räntekonto, sparkonto eller lönekonto, då kan du vara säker på att de är allt annat än hållbart investerade av din bank. Och man har själv noll koll över vad pengarna ”stöttar”.

Det vill säga; medan du noggrant väljer ekobananer i butiken och handlar second hand-kläder, kan dina sparpengar investeras i skövling av regnskog, barnarbete och vapenexport till diktaturer. För att du själv är ekonomiskt passiv och naiv.

Medan om man däremot investerar dem i aktier, i exempelvis solenergibolag, vindkraftsbolag, förnybara energikällor, bolag som jobbar med textilåtervinning (som ReNewcell för att förekomma frågor). Då har du åtminstone lite mer kontroll över vad pengarna stöttar. Även om det såklart är svårt att ha insyn i bolagens hela produktionskedja. Och det finns ju även fonder som är mer eller mindre hållbara, lite beroende på vilka hållbarhetskrav du har.

För det finns olika nyanser av grönt – är bolag inom livsmedel, fastighetsförvaltning och konsultbolag per automatik ”ohållbara”? Ja, det beror på vem du frågar, det finns olika nyanser när det gäller hållbara investeringar. Men är det en sak som är säker så är det att hålla pengarna utanför börsen, inte per automatik innebär ett hållbarare val. Snarare bara att du själv inte tar aktivt ägandeskap över vad dina pengar stöttar.

Har du inte redan en aktiedepå eller ett ISK-konto för dina aktier och investeringar, så skapar du det enkelt hos Avanza (affiliatelänk).

Hur tänker du kring hållbarhet kopplat till dina sparpengar och/eller investeringar?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Jaga och samla i konsumtionsskogen

Är det våra urgamla samlarinstinkter från den tid då människan levde som jägare och samlare, som dyker upp när man är ute i svampskogen? För jag upplever verkligen att det är en speciell känsla av tillfredsställelse i att hitta och plocka svamp och bär. Och tänk om fler kunde jaga den känslan i svampskogen, istället för genom shopping.

Att vi människor i grunden är jägare och samlare kan man även se kopplat till konsumtion. Det kan ta sig uttryck i att många njuter mer av att leta efter bra lösningar, researcha och undersöka olika varianter, än det efterföljande ägandet och brukandet.

Samma instinkt gör att många människor motiveras till köp inför utsikten att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa konkreta behov. Det är jakten på ett riktigt bra pris och den efterföljande tillfredsställelsen av att ha fyndat som främst driver konsumtionen. Helt enkelt att man köper en specifik pryl främst för att det var nedsatt pris, alternativt för att det medföljde en bonus i form av onödiga tillbehör.

Jakten på att göra bra affärer i stort och smått är en starkt bidragande faktor till att våra hem fylls med saker som aldrig kommer till användning.

Samlarinstinkten i sin tur gör att många njuter av och känner trygghet i att få ihop det perfekta kittet eller samlingen, till exempel en minutiöst noggrant utvald garderob, verktygsuppsättning eller boksamling, som det i praktiken inte alltid finns ett reellt behov av.

Men tänk om samma härliga känslor kan uppnås genom att gå ut i skogen och plocka svamp? Bara att många har ”glömt bort” det eller inte upptäckt det än, och därför söker den tillfredsställande känslan genom dyr och onödig konsumtion…

Vad tror du? :)

Capsule wardrobe höst och vinter 2021/2022

Min hållbara capsule wardrobe för kommande höst och vinter presenteras i detta inlägg. Varför den är hållbar? Jo, den innehåller nämligen i princip enbart second hand-köpta klädesplagg. Linnena har köpts nya och några skor, men allt annat – begagnat!

Konceptet med capsule wardrobe har hjälpt mig att inse att jag inte behöver så stor garderob. Så länge jag har plagg som enkelt kan matchas korts och tvärs. Jag testar denna period att välja ut enbart begagnade plagg. Och för övrigt är numera majoriteten av mina kläder i garderoben second hand-köp (ca 80 % skulle jag uppskatta).

Jag växlar några plagg varje halvår (inte varje säsong som många andra med capsule wardrobe). I grova drag är det som nu lagts bort somriga klänningar, shorts och någon topp, och fram med tjockare tröjor och någon kjol.

Så här ser min capsule wardrobe ut med 15 överdelar, 4 nederdelar, 3 jackor (alla jag äger) samt 4 par skor. Totalt 26 plagg exkl accessoarer, träningskläder och hemmamyskläder.

Överdelar kommentarer
Linnena har jag två av vardera färg. Dessa två plagg utgör det enda av plaggen i bilden ovan som inte är köpta second hand, samtliga övriga plagg är alltså begagnade.

Jag har tyvärr inga bilder på de olika jackorna, men nederdelar se du nedan.

Nederdelar kommentar
Kjolarna är nyköp (alltså inte köpta nu, men var nyköp när de köptes) liksom alla skor förutom gummistövlarna som har köpts begagnade.

Det jag insåg att jag missade i bilden ovan var ett par vandringsbyxor som jag brukar ha när vi gör utflykter i skogen, men jag tänker att min capsule wardrobe främst ska innehålla mina vardagskläder. Och då innehåller den alltså; 15 överdelar, 4 nederdelar, 3 jackor, samt 4 par skor att använda till vardags under närmsta halvåret.

Och undrar du varför man ska testa det här med capsule wardrobe? Ja då hittar du 5 anledningar här.

Hur ser din garderob ut för hösten? Har du testat konceptet capsule wardrobe?

Månadens inspiration september 2021

Så har det redan gått en månad och det är dags för september månads inspirationsinlägg. Detta känns verkligen som ett fullmatat inlägg med massa inspo! Så kryp upp i soffan eller sätt dig med en kopp te och njut av läsnings- och lyssningstips, perfekt så här inför (eller under) helgen!

Instagram – Johanna Leymann (fd Nilsson)

Stockholms Stadsmission får in 42 ton textil i veckan. Vem ska köpa allt?

Ja, det frågar sig Johanna Leymann (fd Nilsson) i ett, som vanligt välskrivet, inlägg på Instagram. 42 ton är mycket, men då pratar vi bara om Stockholms Stadsmission, stadsmissionen finns på många ställen, och det finns fler välgörenhetsorganisationer… Läs hela inlägget här.

Citat – Maria Ingels – Kan influencers förhindra en katastrof?

Två citat från artiklen Kan influencers förhindra en katastrof? som hittas hos Backing the Future.

Ja, vi behöver kläder men behöver vi mode? Nej vet du vad jag tror att vi behöver? Vi behöver förebilder som visar att det går utmärkt – om inte bättre – att hitta sin egna stil på Myrorna och Blocket.

Lek med tanken att Bianca Ingrosso har bestämt sig för att 2022 ska bli ett köpfritt år. Att Isabella Löwengrip ska ha ett flygfritt år. Att TV4 bara ska ha vegankockar som inspirerar till festliga och vardagliga recept. Att det är o-coolt att släppa ut mer koldioxid. Att det får räcka nu. Tre kanaler med miljontals följare och fans. Vad skulle inte bara de tre kunna åstadkomma för klimatet?

Om du blev nyfiken hittar du artikeln i sin helhet hos här hos Backing the Future.

Artikel – Livsgnistan släcktes när jag blev mångmiljonär
När Elisabeth Svensson uppnådde sitt stora ekonomiska mål blev känslan inte den hon förväntat sig. I stället för eufori infann sig en känsla av tomhet – och meningslöshet.

En otroligt intressant artikel som på sätt och vis handlar om ekonomisk frihet. Och precis som jag lyft i bloggen tidigare, om att jag tycker att målet med ekonomisk frihet (eller vad man vill kalla det) är en illusion. Att om du säger att du vill bli ekonomiskt fri eller spara ihop tillräckligt med kapital för att slippa tänka på pengar, så börjar du i fel ände. Vad jag menar hittar du här.

Och lite som Elisabeth säger i artikeln: ”Om vi inte är lyckliga utan pengar, blir vi inte heller lyckliga med dem.” Det stämmer, likväl som jag tror att har man inte ett meningsfullt liv utan pengar, kommer man inte ha det med pengar heller. Och då riskerar livet att bli väldigt tomt den dag man uppnår sitt ekonomiska mål och kanske slutar arbeta för att man vill vara ”fri”. Artikeln är öppen att läsa för alla och hittas här.

Bok – Verklighetsglappet av Åsa Kruse

Just nu läser jag tre böcker parallellt som alla är lånade på biblioteket, jag väljer att lyfta fram en av böckerna i högen som jag tycker är riktigt bra och det är ”Verklighetsglappet – Att hantera sina krav och förväntningar”, skriven av Åsa Kruse.

Om du lyssnade på pod-avsnittet jag tipsade om här, så hörde du kanske Åsa Kruse som var en av forskarna. Hon gjorde mig så nyfiken att jag reserverade boken på vårt bibliotek. Vad handlar boken om då?

Jo, om att lära sig acceptera verkligheten som den är. Att vara nöjd är något som i många sammanhang diskvalificerar oss då man snarare bör profilera sig som hungrig och sträva efter mer, fler och bättre. Sätta upp nya mål och ha en ständigt brinnande utvecklingsiver.

Drömmar och mål ger tillvaron nerv, men kan även bli tärande kravbeställningar eller paralysera oss i fruktan för att misslyckas. Verklighetsglappet handlar om att kunna och våga se livet och sina förmågor som de är. Att varken sträva mot en omöjlig idealbild eller ge upp realistiska framtidsplaner i förtid. Om att lära sig stanna upp och känna sig nöjd, innan man rusar vidare mot nästa mål. Eller stannar kvar för att man är nöjd.

Podcast – Så in i själen med Yoga Girl

Agneta Sjödin möter i sin podcast Så in i själen, Rachel Bråthén Schoneveld mer känd som Yoga Girl. Det är alltid behagligt, insiktsfullt och djupt att lyssna på Rachel, tycker jag. I denna podcast fastande jag mycket för deras diskussion kring restriktioner kopplade till corona och dess påverkan på människor på lång sikt. Hur påverkas människor av att närhet och kramar minimerats, att en vänlig hand på axeln och att hålla handen har försvunnit.

Hur påverkas barn av att inte ha dessa delar som en naturlig del av vardagen, inte kunna läsa av ansiktsuttryck, utan istället växa upp bland munskydd och avståndstagande. Vad kommer det här långsamma traumat få för konsekvenser på sikt? Och vi ska då komma ihåg att Sverige varit förskonade från hårda restriktioner jämfört med väldigt många andra länder, så här är förhoppningsvis påverkan låg.

Vad tar du med dig från september månads inspirationsinlägg? :)