Kategoriarkiv: Allmänt

I denna kategori skriver vi om aktiviteter och tankar kring minimalism i allmänhet.

Bara börja prylbanta

Jag skrev ett inlägg på Instagram förra veckan som jag kände förtjänade lite längre text och synlighet även på bloggen. För en av de vanligaste frågorna jag får är; ”var ska jag börja prylbanta?” och ”hur ska jag påbörja min minimalistiska resa”?

Som med mycket annat i livet är det lättaste beslutet att skjuta fram, vänta på rätt känsla, rätt yttre omständigheter och rätt livsfas. I likhet med att det oftast är lättast att bara spara prylar istället för att ”agera” och rensa som kan komma med ytterligare efterföljande aktiviteter. Människan är trots allt till naturen lat.

Men det viktigaste är att få bollen i rullning och därför är det bästa att bara börja och våga testa. Det kan göras genom att exempelvis:

  • Börja prylbanta något enkelt utan känslomässig koppling.
  • Börja skänka bort något du inte behöver.
  • Börja prylbanta en sak varje dag under en period.
  • Börja låna eller hyra något du initialt tänkt köpa.
  • Börja prylbanta ditt badrumsskåp.
  • Börja fundera vad du verkligen värderar högt i livet
  • Börja prylbanta ditt nattduksbord.
  • Börja stanna upp och fundera om du behöver eller bara villhöver.
  • Börja prylbanta klädesplagg du inte använt på ett år.
  • Börja låta bli att shoppa under en vecka eller en månad.
  • Börja prylbanta där du känner frustration kring ständig oordning.

Det är inte rocket science och det finns inget magiskt sätt eller hemligt väg som andra minimalister tagit men inte berättar om. Andra minimalister har bara börjat trevande, men sedan också fortsatt sin minimalistiska resa. För när du väl kommit igång får du ofta mersmak, får uppleva några positiva följdverkningar och vill fortsätta. Och det du övar på blir du bra på och du blir allt bättre på att förstå vad som verkligen skapar värde för dig och att prioritera ditt liv kring det.

Så om du är nyfiken och vill uppleva en minimalistisk livsstils alla fördelar – bara börja

Var började du prylbanta? Eller hur började du din minimalistiska resa?

Månadens inspiration februari 2021

Här kommer februari månads inspirationsinlägg. Du får gärna kommentera vad du tycker om mina månatliga inspirationsinlägg. Det ligger en hel de research bakom dem så om de inte är uppskattade, värdeskapande och inspirerande får ni gärna hojta till i kommentarsfältet. Jag har fått lite blandad feedback hittills. Trevlig läsning och lyssning!

PodcastBortom Ekorrhjulet – En ovanligt vanlig vändning

Ett avsnitt om en ”vanlig” person och hur hon skapade mer tid i sin vardag genom små förändringar och utan något stort sparkapital. Ingen drastisk förändring som flytt, byte av jobb eller skilsmässa för att livet inte gick ihop. Utan flera små steg som tillsammans öppnat upp för en helt ny vardag med mer tid för det viktiga i livet. Du hittar avsnittet som nr 63 i podcasten Bortom Ekorrhjulet..

Instagraminlägg – Maria Soxbo

Maria Soxbo (fd Husligheter) skriver så klokt om tid, och om upplevelsen av tid före pandemin, om vikten av betänketid. Och om vi kan lära av detta för att skapa en hållbar tid efter pandemin. Du hittar instagraminlägget i sin helhet här.

Film/tvDin hjärna

SVT har släppt säsong 2 av Din Hjärna, serien där Anders Hansen tar hjälp av experter, experiment och forskning för att svara på hur och varför vår hjärna fungerar som den gör. Kan särskilt rekommendera avsnitten om din sömn samt om dina känslor. Och från säsong 1 avsnittet om vårt digitala liv. Klart sevärda, har du sett dem?

Bok – Lev lokalt

Jag är precis i dagarna avslutat boken Lev lokalt: Vägen till ett hållbart, hälsosamt och fritt liv, av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg. Samma par som skrivit boken Ut ur ekorrhjulet som du kan läsa mer om här.

Boken är bra och de tar upp flera tänkvärda fördelar med att leva lokalt, blandat med konkreta tankar kring deras egna olika val längs vägen. Jag upplever att vi själva också lever väldigt lokalt och är engagerade i det lokala (såväl kommunen som föreningslivet) fast då i Vallentuna utanför Stockholm, istället för i Leksand som författarna.

Innehållet i boken är inspirerande men de sa det väldigt bra på sin blogg här om veckan, att den egentligen ”bara” innehåller väldigt mycket sunt förnuft, men:

Hemligheten ligger nämligen inte i innehållet i tipsen utan i genomförandet.

Och där tror jag desto fler skulle unna agera annorlunda och på så vis skapa sig ett rikare liv, samt rent praktiskt börja leva mer lokalt och både uppleva sitt närområde och ha engagemang för det som finns nära.

Artikel – En miljon hushåll har av förvaringsbrist

Här om veckan släpptes en undersökning som ville påvisa att en miljon svenska hushåll lider av förvaringsbrist. Enligt undersökningen säger sig hela 44 procent av svenskarna som bor i lägenhet, ha ont om förvaringsutrymmen. Lika många uppger att de har proppfulla förråd. Det betyder att över en miljon svenska hushåll lider av förvaringsbrist.

Eller också kan man vända på det och tänka att de inte alls lider av förvaringsbrist, utan att de helt enkelt bara har alldeles för mycket prylar. Prylar de inte använder, kläder de inte behöver och grejer de inte ens minns att de ägde för att de ligger gömda längst inne i garderoben eller förrådet sedan många år. Undersökningen är såklart gjord av ett företag som jobbar med magasinering och förvaring av prylar.

2014 skrev vi ett blogginlägg om magasinering av överflödiga prylar innehållandes tre övningar för den som valt att betala för magasinering. Är du nyfiken hittar inlägget här.

Nu vill jag gärna höra vad du tycker om de här inspirationsinläggen. Gav det några insikter, tankar eller inspiration? :)

Ser du lyckohorisonten?

Vi matas ständigt med att framgång och välbefinnande kommer genom yttre faktorer. Och att sträva efter större och fler är receptet för lycka. Det du vill ha finns där framme. Om du strävar efter mer blir du lyckligare. Bara du får det där jobbet, kan köpa den där prylen, flyttar till en större bostad. Så snart du får mer än du har idag, kommer du bli lycklig, harmonisk och framgångsrik.

Vi tror oss se något långt där framme, något yttre som kommer förändra den inre känslan. Där framme i lyckohorisonten. Men allt eftersom vi rör oss framåt så flyttas horisonten. Vi når aldrig fram.

Jag tror att många känner igen sig i att drömmande vilja ha en pryl, ett plagg eller ett nytt jobb, och hur vi skapar en inre bild av att när det sker, så kommer livet bli så mycket bättre, mer produktivt, mer hälsosamt, enklare och lyckligare. Men när du väl skaffat och använt den där prylen eller plagget en period, bott i den större bostaden eller jobbat på det nya jobbet en tid, så märker du att livet ser ganska lika ut som det gjorde innan. Och så börjar drömmen om nästa pryl, plagg, bostad eller ett mer statusfyllt jobb, osv.

Varje gång du når fram till det du trodde var horisonten så flyttar den på sig. Var det här allt? Jag blev ju inte lyckligare. Och det är just det som är grejen. Om du inte kan känna förnöjsamhet här och nu över det du har idag, tror du då att det kommer förändras för att du står på toppen av ett berg, på toppen av din karriär eller med en dyr garderob? :)

Det är lätt att glömma att du har väldigt mycket att vara nöjd över inom dig. Under förutsättning att du väljer att se det. Kanske borde vi oftare fundera över vad det är som gör att vi inte känner välbefinnande och hittar lycka inom oss. Istället för att ständigt sträva efter yttre faktorer som ska tillfredsställa detta.

De flesta av oss har mycket lycka att hämta i vår vardag, istället för att försöka sträva mot den större lyckan i horisonten, som ändå inte gör oss långsiktigt lyckliga. Kanske behöver vi minimera distraktioner för att kunna höra den inre rösten och för att kunna ta oss tid att se, känna och uppleva all lycka som finns här och nu i vår vardag? Helt enkelt skapa mer mentalt utrymme.

Vad tänker du om detta? Ser du lyckohorisonten långt där borta? ;)

Kvalitativa inköp efter mitt shoppingfria år

I samarbete med Addnature.

Att bo i ett land som kan variera så mycket i hur naturen upplevs olika årstider är såväl charmigt som magiskt. Jag uppskattar verkligen vintern och är gärna är utomhus såväl i vardagen under en lunchpaus som under helgen när Stockholm bjuder på snöig vinter likt i år. Men a och o för att uppskatta vintern är att inte frysa samt att ha utrustning som hjälper istället för stjälper en vid utflykter, äventyr och aktiviteter.

Därför stod vintervantar högt upp på min inköpslista efter mitt shoppingfria år. Detta är första vintern som barnen åker både längdskidor, slalom och skridskor och såklart vi föräldrar med dem. Då vill man inte frysa om händerna. Därför har jag äntligen kostat på mig två par handskar från märket Hestra som jag kommer kunna ha i många, många år framöver. Ett par för längdskidor, löpning och styrketräning utomhus, samt ett par tjockare skidvantar för slalom och all annan form av utevistelse i snö. Två kvalitativa och väl utvalda handskar som gör att jag håller värmen vid alla vinteraktiviteter.

Addnature erbjuder utrustning och plagg som håller år efter år av användning och upplevelser. Vilket rimmar väl med mitt synsätt kring att köpa kvalitet och gärna plagg som kan användas vid många olika tillfällen.

När jag väl köper något nytt så är jag extra mån om att köpa kvalitet och i den mån det går miljövänliga material av företag som strävar efter att göra skillnad. Hos Addnature finns ett stort utbud av schyssta produkter från märken som exempelvis Klean Kanteen, Houdini och Woolpower för att nämna några. Jag har valt ut fem favoriter från Addnatures utbud som du ser i bilden nedan; vintervantar, rostfri vattenflaska (eller kanske behöver du en mattermos?), skidstrumpor och trailjoggingskor. Samt en Power Houdi från Houdini som är det enskilda plagg i min garderob som används mest; vid mötesfria arbetsdagar hemma, liksom på kvällen och helgen, men också som mellanlager vid vinteraktiviteter.

Det fina med naturen är att det finns så mycket man kan göra och att det finns något för alla. Av vintersporter uppskattar jag slalom mest, men sedan i år har jag blivit nyfrälst i längdskidåkning. Och vad roligt det är att hitta en ny sport att utvecklas i som vuxen! :) Men jag springer även i skogen året runt och då är jag glad att ha trailskor som joggingskor för att känna mig trygg även när stigarna är snötäckta.

Coronapandemin har gjort att fler tagit sig ut i naturen i större utsträckning, upptäckt nya platser och hittat nya former att umgås utomhus. Detta är något jag hoppas fortsätter även efter pandemin, att vi fortsätter vara nyfikna på vårt närområde och besöka favoritplatser vi upptäckt samt utforska nya. Oavsett vilka utomhusaktiviteter man föredrar så är ju det viktigaste att komma ut, andas frisk luft, ha roligt och skapa minnesvärda upplevelser. Och om du och resten av sällskapet är rätt klädda och har bra utrustning, så blir det en mer angenäm upplevelse.

Vilka plagg är dina favoriter i vinterkylan? Och vilka utomhusaktiviteter utför du helst vintertid?

Delningsekonomi i fjällvärlden

Den här veckan är vi i Orsa Grönklitt, samma plats där vi firade jul för några veckor sedan, ja till och med i samma boende. Varför bryta ett vinnande koncept? ;) Denna resa kom att handla väldigt mycket om delningsekonomi, alltså om att låna, hyra och dela prylar istället för att äga. I vissa fall planerat och i andra fall som en akut lösning.

Ägandet av saker innebär skötsel, förvaring, organisering och underhåll vilket tar såväl energi som tid i anspråk. Att ha tillgång till saker utan att behöva äga ökar därför inom flera områden. För ofta går man inte miste om något, det kräver inte uppoffringar i form av tid eller kvalitet. Medan det finns vinster när det gäller tid och miljö, liksom i vissa fall pengar att spara på att inte behöva köpa, förvara och underhålla. Följ med på vår delningsekonomi-resa som började med att vår bil gick sönder.

Bil. Dagen innan avresa gick vår bil sönder (panik!) och någon verkstadstid akut en helg var inte möjlig utan det var bara att inse att för att ta oss till Orsa behövde vi lösa bil på annat sätt. Vi kollade hyrbilsfirmor och privatuthyrning av bilar, men fick tillslut låna barnens farmor och farfars bil. Dock kunde vi då inte få med oss skidorna i bilen. Men redan här innan avresa började alltså delningsekonomin med lånad bil, vilket kom att bli temat för hela vår vistelse.

Skidor. Vi behövde därmed hyra både slalomskidor och längdskidor, vilket såklart känns dyrt när man äger utrustning, men samtidigt ett tillfälle att testa bra utrustning. Herr Minimalist brukar hyra slalomutrustning då han inte tycker det är värt att äga, frakta och ta hand om, medan jag har ett par gamla slalomskidor. Jag fick även testa hur det kan vara att åka på fina slalomskidor med slipade kanter, mina gamla slalomskidor är både rostiga och i behov av mer kärlek. Jag passade även på att hyra längdskidor med ”skins” (typ stighud) då jag blivit nyfiken på det i år när jag börjat åka längdskidor igen, men aldrig orkar valla (apropå underhålla och sköta sina prylar ;) ).

Boende. Vi bodde i en lägenhet i ett av husen hos Ottos i Grönklitt vilket vi gjorde även över julen. Det vi gillar med boendet är att det är gångavstånd till slalomområdet, att längdspår passerar utanför dörren samt att det är så generöst och genomtänkt. Det finns gemensamt utrymme där fem lägenheter delar på vallabod, skidförråd (låsbara) och bastu med relaxavdelning (du bokar din egen tid). Det finns pulkor och stjärtlappar att låna för alla boende, liksom diverse verktyg. I gemensamma utrymmet finns också böcker, spel och pussel att låna och använda. Det gör att boendet känns ”bjussigt” men också att det blir enkelt att vistas där. Och enkelhet gillar ju vi. :) Vi kan verkligen rekommendera att kontakta Ottos om du planerar en vistelse i Orsa Grönklitt.

Våffeljärn. Vi åkte upp till Orsa Grönklitt på alla hjärtans dag och i bilen upp kom barnen på att de ville äta våfflor. Vi äger inget våffeljärn, men hade planerat att stanna till vid barnens mormor och morfar på vägen upp, och frågade då om vi fick låna deras våffeljärn. Det fick vi gärna göra, och återlämna på vägen tillbaka till Stockholm.

Så, där har ni det, en hel del delningsekonomi under bara några dagars skidresa; bil, skidutrustning, pulkor, spel, gemensamma utrymmen och våffeljärn. Barnens vinterkläder är för övrigt även de hyrda (hos Hyber). Hållbart i stort och smått.

För att delningsekonomi ska fungera i samhället så krävs en kulturförändring. En kultur med empati och ansvar för andras saker. Med mindre individuellt ägande och mer kollektiv tillgång till saker. När tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Därför börjar en kulturförändring med ditt och mitt agerande.

När använde du dig av delningsekonomi senast, det vill säga hyrde, delade eller lånade något? :)

7 saker jag hade velat veta innan jag började min minimalistiska resa

Här om dagen tänkte jag på olika delar som jag gärna hade velat förstå och vetat innan jag började min minimalistiska resa. Dessa tänkte jag dela med mig av till dig, och kanske har du någon annan punkt som du kan dela med dig av till oss andra i kommentarsfältet.

7 saker jag önskade att jag hade vetat innan jag började min minimalistiska resa:

  • Du saknar inget. Att du inte saknar det du släpper taget om. Är du osäker på om du behöver något, kan du vara säker på att du inte behöver det. ;) Klart det finns enstaka ”edge cases”, men i 99% av fallen kommer du inte sakna det du rensat ut. I de 1 % av fallen du saknar något du rensat ut, löser du behovet på alternativt sätt.
  • Det är en livsstil. Det är inte ett projekt, det är en livsstil. För de allra flesta handlar det inte om att rensa en gång och sedan är minimalist-projektet ”klart”. Då kommer det ackumuleras ytterligare kläder och prylar i hemmet med tiden eftersom livet förändras; saker tar sig in över tröskeln, behoven förändras, intressen försvinner och nya intressen tillkommer. Inte minst om du har barn i familjen.
  • Det tar tid. Det tog tid att samla på dig alla saker, det kommer ta tid att göra dig av med dem. Och det är okej. Vissa saker kan slängas, andra bör säljas, många skänkas. Vill du rensa ansvarsfullt och låta fullt fungerande grejer fortsätta användas och hitta nya hem och få lite pengar för det, så behöver du låta det ta sin tid. Vilket också kan vara bra, för du blir inte lika benägen att fylla hemmet igen. :)
  • Det är känslosamt. Prylar handlar mycket om känslor, vilket gör att vissa personer kommer finna det väldigt känslosamt att prylbanta. Men också i den andra ändan, att det är mycket känslor förknippade med marknadsföring av prylar. Företagen försöker sälja dig glädje, status, lycka och mening med livet. Det är klokt att börja rensa där det är enkelt, där sakerna förknippas med inga eller väldigt lite känslor.
  • Behoven är i fokus. Som med allt annat blir du ”bra” på det du gör mer av. Och främst tänker jag att du med tiden blir bättre och bättre på att lära känna dig själv och dina verkliga behov. Vad tillför värde i ditt liv, vilka är dina prioriteringar och vem vill du vara. Detta är viktigt när du börjar ta dig an svårare och mer känslosamma områden, att då har sina behov klara för sig gör det enklare att släppa taget och låta förnuftet styra mer än känslorna.
  • Det är befriande. Att släppa taget om saker, att inte hålla så hårt i allt, att inte äga en massa junk, är otroligt befriande. Och att allt du äger har en bestämd plats och du vet var den är, är otroligt tilltalande. Det är fullt förståeligt att det initialt kan skapa ett beroende att göra sig av med grejer till förmån för den frihetskänsla som kommer smygandes.
  • Det handlar väldigt lite om prylar. Med allt ovan sagt så handlar det inte om att år ut och år in prylbanta hemmet eller optimera och organisera dina prylar och kläder. Då hamnar det minimalistiska fokuset fel och prylarna är åter i centrum, fast på ett annat sätt. När du vet dina behov och prioriteringar, vågar släppa taget och inser fördelarna med en minimalistisk livsstil, så kommer du inse att prylar bara är en liten del. Att en minimalistisk livsstil är så mycket mer. Att sträva efter att leva med enbart 100 saker eller en kapselgarderob, är inte alls poängen med en minimalistisk livsstil. Visst kan det vara ett verktyg, men det är inte målet i sig.

Så, där har du det, 7 saker jag önskar att jag hade vetat innan jag började treva mig fram på min minimalistiska resa. Men som med mycket annat i livet är det väldigt enkelt att läsa och förstå i teorin, men det är först när man själv praktiskt upplever det som det sätter sig på djupet och skapar insikter.

Nu är jag nyfiken på dels vad du tycker om punkterna ovan? Men också om du har något du önskade att du hade vetat innan du började din minimalistiska resa? :)

Minimalistiskt barnkalas utomhus

I helgen var det dags för 6-åringens efterlängtade kompiskalas. Även om vi bara bjöd barn från förskolan så valde vi att ha kalaset utomhus. Och helt ärligt, vi har inte ens tillräckligt många stolar för att alla, totalt tio barn, skulle kunna sitta inomhus, så det var kanske lika bra. :)

Det var en strålande vinterdag med ett par minusgrader. Vi lade två timmar på att skotta fram gångar på gräsmattan samt skotta fram altanen, av all snö gjorde vi en stor snöhög som var väldigt poppis att åka i under kalaset. Och det var även populärt att röra sig genom snögångarna. Väl investerade tid att skotta så här i efterhand. :)

Vi började kalaset med att samla alla och körde lekar, därefter fri lek. Sen bjöds det på varm choklad och nypoppade popcorn. Därefter fika och tårta och fri lek igen. Sen hade vi förberett en skattjakt för att barnen skulle få röra på sig och hålla värmen uppe, samt hitta godispåsarna. Läs mer detaljer längre ner.

Vi avslutade med dansstopp – återigen för att hålla värmen uppe. Sen när några hade börjat gå hem, insåg vi att vi inte öppnat presenterna (oops, minus i föräldraprotokollet) så det fick vi såklart göra då. Men å andra sidan är det väl skönt när inte presenterna hamnar i fokus på kalaset. :)

Jag kan verkligen rekommendera att köra utomhuskalas ur minimalistisk synvinkel. Nu är det ju vinter så vi har inte altanmöbler ute, utan barnen fick sitta på picknickfiltar. Men vi behövde inte duka fint, hade engångsmuggar till varm choklad och popcorn, samt engångstallrikar till fikat (men vanliga bestick). Servetter behövdes inte. Det behövde inte städas innan och knappt något efteråt. Det var ju inte anledningen till utomhuskalaset, men så här i efterhand var det en minimalistisk bieffekt! :)

Men hur håller man ett kalas minimalistiskt? Och vad kan man tänka på vid utomhuskalas? Jag har fått en del frågor via Instagram som får sina svar nedan.

Presenter. Vid alla kompiskalas har vi skrivit på inbjudan att vi gärna samlar pengar till en gemensam present från alla. Jag har inte hört något negativt från någon och flera vänner och grannar har tagit efter konceptet. I år fick vår dotter en enhörnings-käpphäst samt ett större lego-”cafe” som jag köpt begagnat (men var oöppnat). En del barn hade en teckning eller pärlplatta med som present. Är barnet van att få många små presenter kan det vara bra att prata innan om detta inför kalaset.

Skattjakt. Skattjakten var en påhittad historia om en prinsessa, enhörning och magisk kristall, barnen fick olika uppdrag som de tillsammans skulle lösa för att samla nycklar som ledde dem till godisskatten som en fe hade tagit. Här fick vi föräldrar jobba; den ena gjorde en utmaning med alla barnen medan den andra föräldern förberedde nästa utmaning i en annan del av trädgården. Det var gåtor, pussel, kluriga räknegrejer, leta gömda guldmynt, känna-låda, skattkarta mm). Fram och tillbaka mellan oss tills skatten med godispåsarna tillslut var hittad.

Lekar. Födelsedagsbarnet hade önskat ”Kim:s lek” där man lägger fram ca 10 blandade pryttlar, barnen får blunda medan man tar bort en sak och sen ska de gissa vad som är borta. Vi hade även dansstopp för att hålla värmen uppe. Och så skattjakten då som vi gjorde över hela trädgården för att barnen skulle få röra på sig.

Har man utomhuskalas på vintern är det ett måste att försöka hålla barnen varma, blir de kalla är det tråkigt. Vi hade förberett med extravantar så det fanns att låna om någons vantar blev kalla/blöta. Hade det inte varit så mycket snö hade en hinderbana kunnat byggas upp i trädgården, nu räckte det bra med snöhögen och gångarna.

Kalastillbehör. Har vi inte alla diverse rester från kalas liggandes som inte använts upp? Som med mycket annat – prioritera. Vad tycker just dina barn förknippas med ”kalas”. Hos oss är det helt klart ballonger, både vanliga men också sifferballong nu när de är lite äldre. För någon annan är det kanske konfetti, serpentiner eller specialtårta. Vimplar brukar vi också ha men jag gör dem själv genom att skriva ut från nätet och tejpa upp på snöre. Vissa vimplar har använts flera kalas.

Det som blivit över från tidigare kalas då? Om du inte tror de kommer användas vid kommande kalas, så välj en dag i närtid och duka för fest. Barnen tycker säkert det är jättekul! :)

Gäster. Ju äldre barn desto mer vill de bestämma vilka som får komma. Vi har varierat mellan 4-8 gäster (+ våra 2 barn). Det viktiga är att det inte blir något enstaka barn i förskolegruppen/åldersgruppen/grannskapet kvar som inte är bjudet. Sen trycker jag man får acceptera att alla har olika förutsättningar att hålla stora/små kalas utifrån ekonomi, årstid, hus, preferenser, vänner etc.

Har du några ytterligare tips på temat minimalism och barnkalas? Eller har du något tips kring att ordna utomhuskalas att dela med dig av?