Hur kan man få släkt och vänner att förstå att man inte önskar prylar i julklapp? Eller att man inte önskar att de ger ens barn leksaker i överflöd? För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. ;)

Det kan såklart vara klurigt samt finns alltid de som kan reagera väldigt känslosamt och ta det personligt. Man får dels ha respekt för att ge (och/eller få) presenter faktiskt är vissa personers främsta kärleksspråk. Vad som menas med det kan du läsa mer om här. Men generellt kan jag av erfarenhet ge dessa tips:

Var tydlig. Att i god tid innan jul (typ nu) ta upp ämnet julklappar så ni hinner få någorlunda samsyn kring förväntningar och diskutera er fram till en lösning. Var redo att kompromissa, det kan ta tid att bryta traditioner och invanda beteenden, särskilt när det är kopplat till högtider.

Ge förslag. Till vissa personer hjälper det inte att du säger ”jag vill inte ha någon fysisk pryl”. Det tenderar att enbart skapa förvirring och osäkerhet. Våga ge förslag istället på vad du (eller barnen) faktiskt kan tänka dig i form av upplevelser, förbrukningsvaror eller om du har något konkret behov som du kan passa på att önska dig.

Var artig. Visst kan det vara tröttsamt att återigen få en fysisk pryl som du varken behöver, gillar eller vet vad du nu ska göra med. Men personen tänkte på dig när hen valde den, har (förmodligen) betalat för den och givit den till dig av omtanke. Var artig och tacksam för gesten. Så kan du rensa ut den sen. I ditt hem är det du/ni som bestämmer vad som kommer över tröskeln och vad som blir kvar.

Ovanstående tips kan såklart appliceras inför din egen eller barnens födelsedag.

Och kom ihåg också att du inte behöver ta 110 % ansvar för vad någon annan väljer att ge dig eller dina barn i julklapp. Men det skadar inte att försöka påverka, inspirera och vara tydlig, inte minst för miljöns och julfridens skull.

• 

Hemma hos oss ger vi vuxna inte varandra julklappar, däremot har vi kring jul-/nyår försökt få till barnvakt några timmar för att åka skidor ihop eller gå ut och äta middag. Innan barn åkte vi iväg på spa eller någon hotellvistelse tillsammans som gemensam julklapp till oss båda. I år med restriktionerna får vi se om vi får till något.

Under barnens första år i livet gav vi inte våra barn något alls i julklapp. Helt enkelt för att det inte fanns något konkret behov, de hade ärvt eller redan fått det som behövdes (när de behövde det). Och vi ansåg att det räckte med de klappar de fick från släktingar. Här kan du också läsa tips kring en minimalistisk jul.

Hur gör du med julklappar i år? Och vad är ditt bästa knep för att undvika onödiga prylar i julklapp?

Hur vi själva gör med julkappar just i år nu när barnen är 4 år och 5,5 år och väl medvetna om julens antågande? Det kan vi ta i ett eget inlägg om det finns önskemål om det. :) Kommentera gärna nedan!

•