Etikettarkiv: leksaker

Prylbanta 5 områden under julledigheten

Är du också ledig nu under jul och nyår och kommer som så många andra spendera mer tid än vanligt hemmavid? Då passar det perfekt att inspireras av tipsen i detta inlägg kring lämpliga områden att prylbanta. Många blir extra sugna att rensa när mer tid spenderas hemmavid samt när vädret utanför fönstret inte lockar till långa dagar utomhus.

För vem gillar inte nystartskänslan kring nyår och att få börja det nya året med lite mer ordning och lite färre prylar? :)

Här är 5 lämpliga områden att ta sig an:

Julprydnader. Rensa i lådorna med julsaker när du ändå ska plocka ner julprydnaderna igen efter jul. Det finns ju en anledning till att vissa saker inte plockades fram i år. Lägg några minuter på att utvärdera vad i lådan med julsaker du faktiskt kan rensa bort, kanske kan dessa få leva vidare i någon annans hem istället för att ligga nedplockade i din jullåda under nästa jul igen.

Likaså om du har specifika julgardiner, juldukar eller julmattor som inte fick komma fram denna jul? Kanske är det då dags att släppa taget om dessa helt och frigöra den plats de tar, både fysisk och mental sådan. :)

Leksaker. Om du inte gjorde det inför jul, så föreslå för barnen att nu när de fått flera nya (eller bättre begagnade) leksaker och dylikt i julklapp, så är det lämpligt att rensa ut saker som de inte längre leker med. Och de gamla leksakerna kan antingen säljas eller skänkas och då bli framtida födelsedagspresenter eller julklappar till andra barn.

Kanske har ni någon granne eller yngre släkting som kan få ärva sakerna? Ibland är det lättare att ge bort saker när man vet vem som får dem. Både för vuxna och barn. :)

Tidningar. Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare.

Många sparar tidningar för att ”läsa på ledigheten när jag har massor av tid”. Nå, upp till bevis! Har du inte plöjt tidningarna nu under julledigheten så ger det en fingervisning för hur det kommer se ut även vid kommande ledigheter. :) Har du faktiskt läst tidningarna, så är de ju istället ”klara” och återvinnas eller lämnas vidare till annan lämplig person. Och du, du vet väl att du kan låna många tidningar på biblioteket?

Kryddor. Det som är bra med färska kryddor, förutom att de smakar mer och bättre i maten, är att du ser när de börjar bli dåliga. Torkade kryddor har en förmåga att stanna kvar i våra köksskåp mer eller mindre för evigt om vi inte gör någon aktiv rensning eller gör slut på burkens innehåll. Kika på burkarnas bäst-före-datum och fundera över vilka kryddor du tycker om och använder regelbundet.

Du behöver inte slänga kryddor där bäst-före-datumet har passerats, förmodligen smakar de bara lite mindre, men leta på ett recept där kryddan kommer till användning.

Julkort. Även om de fysiska julkorten är allt mer sällsynta så dimper det ändå ner ett par i postlådan. Dessa utgör ingen minnesgåva som kräver längre fysisk förvaring utan ska ses som en kort hälsning och fin gest. Att slänga det fysiska kortet som någon ombesörjt sig att köpa eller tagit själv, samt skrivit, betyder inte att du förringar personens handling eller inte bryr dig om personen. Du blev glad när du fick det, har tittat på det och tänkt på personerna några extra gånger under julen tack vare kortet, men nu kan det faktiskt få gå till återvinningen.

Vill du ändå behålla det för att minnas eller för att det var så fint, så ta ett foto av det och spara digitalt.

Har du något område du kommer prylbanta nu under julledigheten?

Försäljningsmålet – Så gick det

I början av 2019 satte jag ett monetärt mål kopplat till att sälja saker vi inte längre behöver. Pengar kan fungera som en drivkraft till att få ändan ur att administrera försäljningar. Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna och inte låta dem stå kvar i någon kasse i hallen eller låda i förrådet. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

När jag satt mitt mål att sälja saker för 10 000 kr under ett år, började jag med att skapa en lista i Google Drive över potentiella saker att sälja, samt satte ett ungefärligt pris var och en skulle kunna inbringa. Du kan läsa mer om listan i inlägget ”Prylbanta med ett sparmål”.

För vår del handlade det främst om barnsaker som det fanns potential att göra sig av med, allt från barnens spjälsängar med tillbehör (då vi då just köpt en våningssäng till barnen) till urväxta barnkläder och skor. Men också några av våra egna böcker och kläder.

Hur har det då gått med målet? Jo i början av december sålde jag alla barnens tygblöjor och i och med den försäljningen nåddes målet på att sälja saker för 10 000 kr under år 2019.

Vad såldes för mest pengar? De enskilda saker som inbringat mest pengar var dels en fin Bugaboo åkpåse (som jag själv köpte begagnad till andra barnet) samt barnens tygblöjor (om jag räknar de som en enhet). Båda dessa inbringade strax under 1000 kr per sak. I övrigt har medelpriset varit strax under 200 kr per sak som sålts.

Har allt som skrevs på listan sålts? Nej, ungefär 1/3 av sakerna finns kvar. Allt från barnens barnvagn som vi upptäckte att det var bekvämt att fortsätta ha till och från förskolan, till leksaker där värdet varit på gränsen till för lågt för att mäkta med att sälja. Då har det varit enklare att välja något värt mer pengar eller mer skrymmande som varit skönt att bli av med för att det tar upp fysisk plats.

Var har sakerna sålts? Den största inkomstkällan är en lokal second hand-butik som säljer på kommission. I princip alla barnkläder, ytterkläder och leksaker har sålts där. Det blir visserligen bara en liten summa pengar till mig per plagg (50 % av second hand-priset), men samtidigt nästan inget jobb mer än att rensa ut och butiken ligger nära där vi bor.
Mer skrymmande saker har sålts via en lokal köp- och sälj grupp på Facebook samt Marketplace. Och ytterligare några grejer via Tradera och någon enstaka via Blocket.

Såldes saker varje vecka eller mer oregelbundet? Mer oregelbundet, helt klart. När tid och energi sammanföll att administrera annonser på Tradera och andra platser som nämnts ovan. Saker som var säsongsrelaterade såldes inför rätt säsong.

Kommer de kvarvarande sakerna på listan att säljas nu när målet är nått? Sakerna med högre värde kommer att säljas när det lämpar sig, men en hel del kommer också plockas ihop och skänkas bort. Om jag inte kom mig för att sälja det när jag hade ett försäljningsmål lär jag inte göra det framgent heller. ;)

Gör du/ni något speciellt för pengarna från försäljningarna? Nej, pengarna har inte separerats och lagts på hög till något speciellt. Det hade på sätt och vis varit lite roligt. Och vi kan se det som att den semestervecka i fjällen som vi bokat senare i vintet, vår allra första vintersemestervecka, bekostades av försäljningarna. Den kostade ungefär det vi fick in.

Har du någon ytterligare fråga kopplat till mitt försäljningsmål får du gärna ställa den i kommentarsfältet så svarar jag där.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har nämligen inte pengar som drivkraft, kanske bör fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer med största sannolikhet inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Minimera inflödet av prylar

Något som är viktigt att ha med dig om du vill leva mer minimalistiskt, är att minimera inflödet av saker i hemmet. Annars blir det bara en form av jo-jo minimalism där du aldrig gör några större framsteg eller når balans, utan ständigt behöver lägga tid på att prylbanta.

För prylbantning och minimalism handlar lika mycket om att eliminera de prylar du inte längre behöver som att minimera inflödet av nya prylar av motsvarande karaktär. Och det här med att minimera inflödet är en extra stor utmaning kring jul, och speciellt för barnfamiljer. Därför vill jag påminna om vikten av att ha det i åtanke och fundera över hur du kan göra för att minimera inflödet nu inför jul. Tipsen går såklart att applicera även vid barnkalas och andra högtider som har tendenser att generera större mängder nya prylar.

Så för att underlätta din långsiktiga minimalistiska resa, kan du exempelvis:

  • Önska/köpa något barnen faktiskt har behov av (och påminn om att second hand är ok). Det vill säga de får något som du ändå hade behövt köpa.
  • Gå ihop och köp något större gemensamt så att det blir ett-två rejäla paket istället för många små. Vi har beskrivit hur vi gjort här vid barnkalas. Det finns även en tjänst som heter ”Ge tillsammans” som du kan använda gratis (jag har ej testat själv än).
  • Låt bli att som förälder köpa present till barnen, kanske räcker det med andras gåvor när barnen är små? Och så kan ni sätta av en slant till barnens sparkonto istället. Vi föräldrar gav inga julklappar till barnen när de var små, läs mer om det här.
  • Apropå sparkonto, önska sparpengar som kan få växa sig till en större gåva när barnet är äldre. Eller önska en specifik aktie eller pengar i en viss fond.
  • Undvik ”okynnes-köp” till barnen, det vill säga det där småköpen i matbutiken med ett trött och tjatigt barn eller det nästan obligatoriska mjukisdjurs-köpet vid besök på djurpark eller aktivitetspark. En gång är ingen gång, men se till att det inte blir kutym.

Och om ovanstående punkter handlade om att minimera inflödet, så försök maximera utflödet inför jul. Låt barnen vara med och rensa ut leksaker de inte längre leker med eller som de växt ifrån. Inför varje jul har varit de enklaste tillfällena att få våra barn att rensa med motivet att jultomten kanske kommer med ”nya” leksaker som behöver få plats, samt att det vi rensar ut kan bli julklappar till andra barn som behöver dem bättre.

Vilket av tillfällena ovan tycker du är svårast att minimera eller stå emot? Och har du något eget tips på hur man kan undvika att det smyger sig in större mängder prylar vid olika högtider? :)

Förvaring av lego

Minimalistfamiljen har under hösten gått in i en ny livsfas, vi har öppnat upp världen till smålego för barnen. Och vi gjorde det med besked. Vi köpte 15 kg lego via Blocket, en fylld flyttkartong, av en familj som rensade ut allt lego från sina två barn. Det mesta osorterat men ett tiotal ritningar medföljde som förmodligen går att bygga ihop med en stor dos tålamod.

Jag har byggt mycket med lego genom åren och vi tog hem en mindre låda lego från mina föräldrars vind efter sommarsemestern. Barnen älskade det men vi märkte också att det var alldeles för lite. Ett par dagars bevakning på Blocket och sedan slog vi till på den fyllda flyttkartongen med 15 kg till. Jag tog undan en liten del av allt vi köpte som barnen kommer få i present framöver.

Det som främst gjort att vi avvaktat med att ta fram smålego har varit förvaringen av det. Lådor under sängen gick bort då barnen mest vill vara i vardagsrummet nere och leka, höga förvaringslådor gick också bort. Duplot har vi haft i en stadig förvaringspåse som barnen gärna vänt upp och ner och hällt ut för att det är svårt att få överblick. Tillslut landade vi i att vi ville ha en lekpåse på golvet med allt lego samlat men som också enkelt kan dras ihop och flyttas undan vid behov. Och hittade den nedan i bild efter lite googling och är otroligt nöjda.

Enkelt att få överblick genom att breda ut påsen, lägg att samla ihop lego som barnen plockat utanför påsen, liksom smidigt att dra ihop och flytta undan påsen vid dagens slut.

Vi kommer avvakta med att introducera steg-för-steg legoritningar till barnen. Min spontana tanke var att det skulle göra dem mindre kreativa och mer fokuserade på att bygga ”rätt” och klart. Efter lite googling visade det sig att det har forskats på detta. Och det stämmer att barn blir mindre kreativa generellt om de använder legoritningar. Det gör dem mindre kreativa även i efterföljande aktiviteter efter legobyggandet. Väldigt intressant. Studien kan du läsa om här.

Med det sagt behöver ritningar inte alls vara dåligt. Men det finns förmodligen åldrar när det är bättre och sämre att börja med, liksom som alltid – olika från barn till barn. Öva upp att följa en instruktion, fokusera och härma ska inte underskattas. Och då kanske det finns bättre sätt att förvara legot på (utifrån färg exempelvis) för att hitta varenda liten bit i ett exakt rätt färg och form utan att bli galen. :)

Självklart kan man sy en egen liknande förvaringspåse, tyvärr hittade jag inget tyg jag fastnade för. Kanske hade man kunnat göra det med slitstarkt återbrukat jeanstyg likt den hemmasydda matta vi har i tipitältet som du ser nedan.

Här hemma kommer inget in utan att något annat åker ut. :) Så när legot kom in så rensade vi tillsammans ut flera andra leksaker som barnen växt ifrån. Samt ställde undan duplot, kanske får det flytta till barnens mormor om det inte efterfrågas här hemma.

Hur har du gjort med förvaringen av barnens lego? Och har det sett olika ut beroende på hur gamla barnen varit?

Så undviker du maxade barnrum

Det sägs att ett svenskt barn i genomsnitt har 500 leksaker. Det kan låta mycket, men många har betydligt fler (eftersom 500 är just ett genomsnitt :) ). Under åren har vi identifierat ett par grundläggande förhållningssätt för att inte låta barnrummen, eller övriga hemmet också för den delen, svämma över av leksaker.

Nedanstående förhållningssätt har vi övat på och blivit allt bättre på att applicera med tiden. Även om min längtan efter ett tredje barn satte vissa käppar i hjulet för främst den första punkten nedan, så har det övat mig i förnöjsamhet och tillslut lyckades jag rensa ut och låta bebissakerna leva vidare på annat håll. Här kommer våra tips för att undvika leksaksberg:

Rensa regelbundet. Barn utvecklas i en rasande takt när de är små. Så snart de tröttnar eller växer ifrån något försöker vi rensa ut det. Pussel som de växer ifrån, böcker eller leksaker de inte längre läser och leker med. Här är en fördel att känna någon man kan skänka det till, så minskar risken att leksakerna ”fastnar” på vägen ut. Likaså är ett tips att våga rensa bort och lägga undan osäkra saker i förrådet, för att se om barnen faktiskt saknar leksaken.

Vi passar på att rensa tillsammans med barnen inför någons födelsedag eller julfirande. Då fungerar argumentet att det behöver göras plats för nya leksaker. Samma sak om det vid andra tidpunkter kommer in flera nya böcker eller leksaker – då prylbantar vi tillsammans. När barnen blir större kan de själva få vara med och sälja leksakerna och köpa något annat för pengarna.

Begränsa inflödet. Att begränsa inflödet är en utmaning för många småbarnsföräldrar, men genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider går det. Finns det exempelvis något barnen faktiskt behöver som ni kan önska av mor- och farföräldrar? Kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Måste ni föräldrar verkligen köpa presenter till era barn eller räcker det med alla andras gåvor och så sätter ni av pengar till barnens sparkonto istället? Läs mer här om hur vi minimerade antalet paket vid 4-åringens kompiskalas och ändå fick ett nöjt barn. :)

Att även tänka till i andra sammanhang och inte ”okynnes-köpa” saker till barnen i tid och otid, gör såklart att inflödet minskar. Våra barn får aldrig några leksaker när vi är och handlar på mataffären och vi tar inte med dem in i leksaksaffärer mer än i undantagsfall. Med andra ord undviker vi många onödiga frestelser för barnen.

Äg inte allt. Att fatta ett aktivt beslut att inte behöva äga allt kan vara väldigt befriande. Genom att regelbundet låna böcker på biblioteket slipper vi äga så många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Likaså finns det vissa pysselsaker som barnen gärna skulle vilja ha hemma, men som vi känner att det faktiskt räcker att de ha daglig tillgång till genom förskolan. Och vissa leksaker kanske det räcker med att barnens kompisar har, så kan man själv komplettera med andra leksaker.

Jag tycker inte ovanstående är att hämma barnens utveckling eller inte låta dem få utlopp för all kreativitet. Utan snarare visa på att man inte behöver äga allt. Och jag tror dessutom det blir roligare om vissa saker enbart finns hos kompisen eller på förskolan, än att ha full tillgång till allt tänkbart roligt jämt och ständigt.

Ett bonustips om du tycker det är mycket leksaker i hemmet men det av oklara anledningar inte går att rensa ut, är att rotera leksaker. Då lägger du helt enkelt undan en låda med leksaker och ställer i exempelvis förrådet eller på vinden, och sedan tar du fram dessa leksaker och byter ut mot andra leksaker i lådan. Plötsligt har barnen en hel låda ”nya” leksaker som de kanske till och med glömt bort att ni ägde.

När vi bodde i en liten lägenhet med barnen roterade vi leksaker som duplo och tågbana istället för att ha båda dessa stora set med leksaker framme jämt. Likaså med böcker, när vi vuxna tröttnade på att läsa samma böcker om och om igen, fick de flytta till förrådet en period. :)

Vilket är ditt bästa tips för att undvika ett överflöd av leksaker till barnen?

Barnens leksaker

Jag har fått många frågor om barnens leksaker, så här kommer ett inlägg där du får inspiration kring just det, liksom två tips kring förvaring av leksakerna. Barnen är nu 3 år respektive 4,5 år.

Vi fokuserar hellre på ett fåtal bra leksaker som både håller fysiskt och som barnen kan leka med under lång tid. Vilket allt eftersom åren går blir en allt större utmaning har vi märkt. :) Men det har varit en generell regel i kombination med att vi aktivt tagit ett beslut att vi inte behöver äga allt som ”alla andra barn” har. Lite samma två grundregler som vi har för oss vuxna; långsiktiga och kvalitativa köp men inte äga ”allt” och utgå från behov, snarare än bara kutym.

Många av barnens leksaker är ärvda eller second hand-köpta. Några av barnens favoritleksaker inomhus är förutom böcker vi lånar och läser är:

  • Duplo. Majoriteten är ärvt men lite har även kompletterats som presenter genom åren. Inom något år byts detta ut mot vanligt lego/smålego. Då flyttar nog duplot hem till barnens mormor och morfar istället.
  • Fordon. Lillebror leker väldigt mycket med olika fordon och har med åren fått ett par sådana, både små och stora, och såväl nya som second hand-köpta eller vid leksaksbyten. De flesta i trä, till golvets nackdel. ;)
  • Leksakskök. Briokök köpt på Blocket, medan själva maten barnen leker med i köket är en salig blandning mellan nyköpt, virkat i gåva och second hand-köp.
  • Pyssel. Vi har ett skåp i köket med diverse pyssel; pennor, kritor, pysselböcker, ritpapper, pärlplattor och pärlor. Då jag själv inte är så pysslig av mig tycker jag att detta räcker långt att ha hemma.
  • Tågbana. Till största del ärvd och några delar har kompletterats second hand och vid leksaksbytardagar. Roligast är såklart att bygga. :)

Om barnen önskar uteleksaker som även innebär aktivitet så är tröskel för oss att konsumera något lägre, jämfört med inomhusleksaker. Jag vill gärna att de ska vara aktiva och vara utomhus, samt få öva på olika sporter under leksamma former. Än så länge har vi ingen studsmatta och inte heller så mycket ”småleksaker”/spel ute, men utomhus har vi:

  • Cykel (köpt begagnad)
  • Sparkcyklar (ärvd + köpt begagnad)
  • Balanscykel (ärvd)
  • Bobycar (köpt på second hand-affär)
  • Innebandymål och klubbor (nyköp)
  • Fotbollsmål och bollar (nyköp)

Och så har jag två avslutande tips när det gäller leksakerna i hemmet:

  • Lättstädad förvaring. Skapa lättstädad förvaring som barnen själva kommer åt och låt alla saker ha en egen plats. Vi har all leksaksförvaring i en höjd som barnen lätt kommer åt vilket gör att de själva kan ta fram och lägga städa undan saker. För oss innebär det två låga bokhyllor, där vi satt lådor längst ner för ett lugnare intryck, se bild nedan. I lådorna ligger pussel, i förvaringskorgar småbilar respektive leksaksmat och i två större förvaringspåsar ligger duplo och tågbanan.
  • Användandet i fokus. Förvara leksakerna där de mestadels används. Pyssla och måla gör vi oftast i köket så vi har vigt ett köksskåp till pärlor, papper, pennor, pysselböcker etc. Våra barn är än så länge små och vill helst leka i närheten av där vi är vilket gjort att halva vardagsrummet nere som gränsar mot köket blivit lekrum, se bild nedan. I barnens sovrum har vi ett fåtal leksaker, böcker och utklädningskläder, vilket är den typen av lek som brukar äga rum där.

Vad tänker du om ovanstående resonemang kring leksaker, och vilka ute- och inneleksaker är mest populärt hemma hos er? :)

Vill du läsa mer om det här med leksaker och få tips kring barnens leksaker och rensning kring desamma, så finns massor av tips i dessa inlägg:
Ordning och reda bland barnens leksaker
Låt leksakerna åka på semester
Flytten – Prylbanta barnens saker
Julrensning med barnen
Minimalistiskt barnkalas
Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

Vad ska vi spara efter barnen? Den ständiga frågan man som förälder ställer sig allt eftersom barnen växer. Särskilt när man landat i att det inte blir fler barn och man inser att vissa leksaker inte längre används utan har växts ifrån och de därför behöver gå en annan väg tillmötes. Men vilken väg ska man välja?

Det är bra att ha i åtanke att det kortsiktiga enklaste alternativt i princip alltid är att behålla. Det är betydligt jobbigare att fatta ett slutgiltigt beslut att släppa taget, vilket dessutom oftast innebär ytterligare aktiviteter, som att på lämpligt sätt sälja, skänka eller återvinna sakerna. Att det är så enkelt att spara är en av anledningarna till att det ackumuleras allt för mycket onödiga leksaker och andra prylar i många bostäder.

Vår åsikt är att undvika långtidsförvaring av barnsaker. Visst finns det en liten charm i att se barn och barnbarn leka med något man själv lekte med som barn. Men om vi lyfter blicken och tittar på det holistiskt istället för känslomässigt, så är det ohållbart att alla vi föräldrar ska spara och förvara lådvis med leksaker och barnkläder på vindar, i källare och förråd i sisådär 30 år. Bara för att vi kanske, eventuellt, kommer få barnbarn någon gång i framtiden, och som då kanske kommer tycka om att leka med just dessa saker, och kanske kan ha klädesplaggen vi längtansfullt sparat. Istället för att låta sakerna komma till användning medan de är fräscha och aktuella.

Tänk vad mycket alla dessa barnkläder, leksaker och andra barnsaker skulle kunna bli lekta med och användas av flera andra barn under dessa 30 år. Och sen köpa likartade begagnade den dag det finns faktiska barn/barnbarn att köpa till? För det är enbart du och möjligtvis dina föräldrar, inte barnen, som bryr sig om att det var precis den skallran, bodyn, dockan eller tågbanan du lekte med som barn.

Hur många är vi inte som fått ärva plastiga dockor, Barbies eller My Little Ponys, som vi ändå inte vill att våra barn leker med. Liksom omoderna bebisplagg där stretchen försvunnit efter 30 år i en låda på en fuktig vind?

Själva ärvde vi flera lådor med bebiskläder som inte alls kändes fräscha efter 35 års väntan på att få användas, dessutom hade det visst skett en del produktutveckling på bebisplagg fronten sedan början av 80-talet. Likaså avstod vi gärna gamla ärvda plastiga leksaker som både luktade skumt och kändes klibbiga, eftersom vi föredrar så giftfria leksaker som möjligt. Visst är det kul att barnen leker med samma tågbana som vi gjorde som barn, men i ärlighetens namn, både de och vi hade haft lika roligt med en låda blandad tågbana vi köpt second hand.

Att långtidsförvara mängder med barnsaker är inte miljömässigt försvarbart. Vårt tips är att våga släppa taget om barnens kläder och leksaker. Självklart är det okej att spara snuttefilten, första bebisplagget eller favoritbarnboken. Men stoppa dig någonstans där och låt det inte växa från en till både två och tre lådor med barnsaker. Att spara barnsaker i väntan på syskon inom familjen är självklart en annan sak, det vi skrivit ovan är när man landat i att det med största sannolikhet inte blir fler barn. Enklast att släppa taget om just barnsaker tycker jag brukar vara om de kan skänkas till en släkting eller vän med yngre barn än en själv. Att de får fortsätta leva vidare och generera värde inom bekantskapskretsen.

Vad tycker du, är det hållbart att vi alla sparar massa barnkläder och leksaker i väntan på eventuella framtida barnbarn?