Kategoriarkiv: Barn

Minimalism med barn som älskar leksaker

Våra barn är nu 6 och 7 år och jag tror att vi nu befinner oss i peaken gällande mängden leksaker. Båda barnen tycker om sina leksaker och vill inte rensa ut något längre. Mina tidigare strategier för att prylbanta leksaker funkar sällan.

  • Jag har testat att plocka undan leksaker jag upplever att de inte längre leker med. Men plötsligt saknar de dem och frågar vart de tagit vägen.
  • Jag har ställt undan större skrymmande leksaker som duplo eller bilbana osv. Detta funkar ett tag, men snart saknar de dem och vill att de tas fram igen. Och de vill inte att jag i samma veva ställer undan lådan med kaplastavar eller plusplus.
  • Jag försöker få dem att ta ut en typ av leksaker åt gången. Men leken med lego vävs in i leken med fordon, och plus-plus och kappla-stavar vävs in i leken med mjukisdjur osv. De kombinerar olika typer av leksaker helt enkelt.

Barnen leker med i princip alla sina leksaker, om än olika mycket. Och de är väldigt kreativa i sina lekar och byggen. Den enda som verkar överväldigad av antalet leksaker just nu är – jag. Och möjligtvis Herr Minimalist när det var som stökigast.

Min räddning var när jag landade i att detta bara är en fas i livet. På samma sätt som vårt hem för några år sedan var fyllt med bebissaker. Nu har bebissakerna hittat nya hem och ägare. På samma sätt kommer nuvarande leksaker så småningom att gå samma väg till mötes. Och då kommer jag garanterat sakna dem och inse hur kort livsfasen med dessa leksaker var.

Någonstans får jag hoppas att det vi pratar om hemma kring att sälja och skänka saker man inte behöver, ändå sår ett frö. Så att när barnen inte längre leker med sina leksaker, så kommer de förstå att det är rimligt att sälja eller skänka bort dem. Men tills dess kan jag glädjas över att barnen har många ”open ended toys” som de gärna leker med och bygger och fantiserar ihop lekar med. Liksom att varje leksak har en bestämd plats. Även om den inte alltid hittar tillbaka dit samma dag som den togs fram.

Kanske är det någon annan förälder som känner frustration över hur det ser ut där hemma jämfört med visionen av hur ett minimalistiskt barnrum eller lekrum ska se ut. Eller hur andra tycks få till det på den ögonblicksbild som visas på sociala medier. Minimalism kommer se olika ut för oss alla, beroende av barnen intressen och ålder, hur våra liv och hem ser ut och olika livsfaser och utmaningar som familjen går igenom.

Så länge barnen har roligt med sina leksaker och de faktiskt används. Låt dem hållas. Det varar inte för evigt. Men se gärna till att alla leksaker har en plats att landa på när det lekts klart eller är dags att städa, då blir det enklare för både vuxna och barn.

Nu ska jag luta mig tillbaka och se på när barnen leker med och kombinerar olika leksaker och lyssna på deras fantasifulla sagoberättelser.

Hur är det med leksaker och leksaksstök hos er andra som har barn? :)

Rensa ut barnens dopljusstakar

Vi funderar på att rensa ut barnens dopljusstakar. Ljusstakarna står bara i ett skåp utan att användas, medan själva dopljusen har bränts ner (jag vet att vi får hämta fler ljus hos kyrkan).

Ändå tvekar vi, eller snarare jag. Hade Herr Minimalist fått bestämma hade de redan skänkts till en second hand-butik. Medan jag tvekat kring om det är vårat beslut eller ett beslut för barnen själva att fatta i framtiden.

Rationella anledningar att prylbanta dessa är:

  • De används inte.
  • Vi klarar oss bra utan dem.
  • De är lite vingliga med långa ljus i.
  • Barnen skulle med största sannolikhet inte sakna dem, varken nu eller i framtiden.

Herr Minimalist tycker dessutom inte att de är så fina, men det är ju en subjektiv bedömning. Om jag utgår från mig själv så har jag också en dopljusstake, en i svart smide som visserligen är ganska fin, men den står fortfarande hos mina föräldrar. Knappt använd. Och jag känner inget behov av att ha den i min ägo eller att använda den. Så därav känns det mindre jobbigt att rensa ut dopljusstakarna.

När det gäller sparande av saker till barnen generellt kan man tänka;

”Vad av det mina föräldrar sparat, har jag haft glädje av?”

För mig gör den tanken att jag vill spara minimalt. För det är inte så mycket av allt som sparats i förråd och på vindar under alla dessa år som jag själv haft glädje av som vuxen. Tyvärr. Visst är det några barnböcker, pussel, en del leksaker (tågbana och lego), men inte så mycket mer än så. Och hade de skänkt vidare dessa när jag var liten, och sedan köpt tillbaka liknande saker begagnat av någon annan och gett till våra barn, så hade jag blivit lika glad för det. Det behöver inte vara exakt samma bok eller tåg som jag en gång hållit i eller lekt med.

Det är säkert som att svära i kyrkan att säga att man ska rensa ut dopljusstakarna. Men vi har nog rensat ut mer kontroversiella saker än så under dessa minimalist-år. :)

Hur har du gjort och resonerat kring dopljusstakar och liknande barnsaker?

Fjällvandra med barn

Tidigt i våras bestämde vi att vi ville spendera mycket tid i naturen under sommarsemestern, både i vårt eget närområde men också på andra orter. En rapport från Skogsstyrelsen visar att 90% av de tillfrågade säger att utomhustid gör dagen mer meningsfull. Då borde ju mycket utomhustid under semestern göra att semestern känns mer meningsfull, eller? :)

Instagram och framför allt på Instastories har jag visat bilder från vår semester vilken bland annat innehållit fjällvandring med barnen i Lindvallen i Sälen. Vi har fått mängder med frågor kring just att vandra i fjällen med barn så jag tänkte att det får bli ett blogginlägg kring det.

Jag tycker det är viktigt att i tidiga år visa barnen hur vacker vår svenska natur är, dels för att de själva ska bli mer mån om den i vuxen ålder, vilket forskning visar att de blir genom att spendera tid i den som barn. Men också visa hur mycket vackert och häftigt det finns att uppleva och se, som inte kräver att man tar flyget eller åker iväg särskilt långt. Här kommer ett matnyttigt inlägg för dig som är nyfiken på att spendera tid i fjällen med barn.

Var är lämpligt att fjällvandra med barn?

Det finns otroligt många fina fjällområden i vårt land, från Dalarna i söder till Lappland i norr. Storasysters första sommar var vi i Hemavan, sedan har vi varit i Orsa, Höga Kusten-området (det kanske inte räknas som fjäll dock) och i år Lindvallen i Sälen.

Ställen vi medvetet har sparat till kommande år när barnen kan gå längre sträckor och bil-/tågresan blir längre för oss är; Åre, Idre Fjäll, Grövelsjön och Abisko. Men sen finns ju även Järvsö, Funäsdalen, Lofsdalen, Vemdalen, Jämtlandsfjällen och mycket mycket mer. Särskilt om man tar sig ända upp till Lappland.

För vissa är platsen att fjällvandra given; man har en stuga någonstans, kan hyra en stuga billigt genom kontakter eller har själv varit där som barn och vill tillbaka. Eller bara hittar ett fjällområde som blir favoriten både för små och stora dit man gärna åker tillbaka.

Har man inte det tycker jag man ska utgå från längden på resan dit, vad som är smidigast logistiskt för familjen, hur lång tid man har på sig, och vad man tror sig vilja göra på plats och kolla att det går. För våra 4-5 fjälldagar var Lindvallen lagom långt bort och vi har då även möjlighet att mellanlanda hos barnens mormor och morfar på vägen dit och hem.

Flera av de större fjällområdena är anpassade för barnfamiljer sommartid med aktiviteter både inomhus, badmöjligheter och sådant som även kan locka de som inte vill vandra flera dagar i rad. I just Sälen där vi var i år, upplever jag att det är Lindvallen som är mest lämpligt sommartid. Även om de flesta åker dit snarare för att cykla MTB eller Downhill, än att vandra.

5 konkreta tips vid fjällvandring med barn:

  • Extra tid. Alla fjällutflykter kommer ta längre tid med barn. Och det är så det ska vara, så se till att gott om tid så blir utflykten mer harmonisk. För det krävs många pauser för att vila små ben och kanske få något i magen för barn, och det finns mycket att stanna till och upptäcka längs vägen.
  • Resan är målet. Det viktigaste ur barnens perspektiv är sällan att komma fram till utsiktsplatsen, sjön eller den perfekta rastplatsen. Se resan dit som målet med vandringen och äventyret för dagen. Självklart är det kul när man lyckas locka dem att nå ända upp eller fram dit man tänkt, men bli inte besviken om ni inte kommer så långt eller högt som du hoppats.
  • God matsäck. Punkterna ovan för oss osökt in på den här punkten, nämligen att ha god matsäck med sig. Det är såå viktigt för att kunna ”muta” barnen och få dem att orka lite till. I fjällen är det nämligen helt okej att muta barn, oavsett vad man som förälder lärt sig i andra sammanhang. :) Fruktbitar, nötter, russin, torkade aprikoser, klämmis, kanske någon godisbit eller bulle vid fikastunden. Det här kommer påverka hur pass mysigt man tycker det är i fjällen som barn.
  • Bärhjälp eller starka armar. Riktigt små barn har du med fördel köpt, lånat eller hyrt en bärsele eller bärstol till så att de då och då kan vila benen. Själva kör vi numera på starka armar istället och bär våra barn de sträckor de inte orkar, men då har vi medvetet valt att inte gå så långa sträckor (3-4 km vandringar denna sommar). Medan vi hade en Ergo Baby bärsele som kunde bäras på ryggen när barnen var yngre.
  • Håll humöret uppe. Det är viktigt att du har energi kvar till ett bra humör även om barnens energi har tagit slut. Om du håller på att tappa motivationen så ta en paus, stoppa något i magen eller låt barnen leka en stund. När du har barn i släptåg är det oftast kontraproduktivt att själv bita ihop och snabba på stegen för att du vet att ni snart är nära ”målet”. Orkar man själv busa, sjunga och leka när regnet börjar falla, barnens energi börjar tryta (trots russin-mutor ;) ), så är mycket vunnet.

Hur långt orkar då barnen gå?

Väldigt individuell och kopplat till dagsform. Jag vet att vår 4-åring promenerat 6 km med förskolan, men i fjällen med oss orkade hon ca 4 km själv. Trots matsäck och mutor. Klagade någon dag över myggbett, en annan över ont i baksidan av knät (växtvärk?). Men tänk på att det är en sak att promenera på cykelväg hemma, och att gå i fjällterräng. Vår 3-åring fick bäras stundtals men traskade på ungefär lika långt. Med flera fikapauser och en del mutor såklart. :)

Tält vs stuga?

Vi är inga tältmänniskor även om någon enstaka natt i tält skulle vara kul, men vi äger inget tält och bor helst i stuga när vi är i fjällen. I den livsfas vi är i nu tycker vi det är skönt att ha en bas för alla bekvämligheter som små (och stora :) ) barn behöver. Från stugan gör vi sedan dagsutflykter, antingen till fots från stugan eller åker iväg med bilen till lämplig startplats. Innan vi fick barn fjällvandrade vi från stuga till stuga längs med mer eller mindre markerade leder.

Men bara för att man har hyrt en stuga ett visst antal nätter hindrar ju inte det att man tar med ett tält (eller hyr på destinationen) för en natt på lämplig plats på fjället. Då kan man dessutom vara flexibel och anpassa tältnatten utifrån väderleken. Är det så att du älskar att tälta och resten av familjen är positivt inställd på det, så go for it! Men har en back up-plan så inte fjällresan blir förstörd för att inte tältningen går enligt plan.

Specifikt i Lindvallen, vad kan man göra med barn?

Det var första gången vi var där sommartid och vi har heller inte utforskat Lindvallen vintertid. Men det bästa vi gjorde var att åka sittliften upp på toppen och vandra till Stensjön, den överträffade alla våras förväntningar och var lagom lång vandring för barnen, drygt 3 km t o r. Se bild över Stensjön ovan.

Utöver det så tog vi en dag bilen till Sveriges högsta vattenfall Njupeskär, även det är en lagom vandring på drygt 4 km t o r. Dock ligger Naturrum Fulufjället där vandringen startar, 1,5 timmes bilresa från Lindvallen. Men vi alla tyckte det var såå värt det trots några regnskurar under vandringen och att jag redan sett vattenfallet som barn.

Annat vi gjorde eller som finns att göra utomhus i Lindvallen för stora och små;

  • Plocka blåbär eller hjortron (gjorde vi varje kväll till morgondagens frukost).
  • Besöka Fäboden och dess djur.
  • Åka till Hundfjället och gå Trollstigen (det är en skidnedfart med diverse troll där alla, ljudeffekter etc är på även sommartid, var uppskattat av våra barn).
  • Vandra Södra Kungsleden till Östfjällsstugan (start vid Högfjällshotellet).
  • Bada i Närsjön eller vid sämre väder – i det (överprisade?) äventyrsbadet i Lindvallen.
  • Springa trail och testa utegymmet bredvid Experium.

Och det mesta av det uppräknade ovan finns ju att göra någon variant av även vid andra större fjällområden. Liksom ju högre upp du kommer i fjällområdena, desto fler vandringsleder, typ.

Vilket är ditt bästa tips för att vara i fjällen med barn generellt? Och har du något Lindvallen-tips att dela med dig av som vi missade, så kommentera gärna nedan. :)

5 utmaningar som minimalist

Att skaffa barn är nog den största minimalistiska utmaningen du kan anta. Inte nog med att du plötsligt har behov av saker du innan inte ens visste existerade, de växer dessutom ur och ifrån saker i en rasande fart i många, många år. Lägg på förväntningar från andra på vad varje barn bör ha, några presentfyllda barnkalas samt rädsla för att ens barn inte får ”rätt” stimulans och utveckling. Det ter sig plötsligt inte lika förvånande att undersökningar visat att ett genomsnittligt svenskt barn har >500 leksaker. ;)

Men det finns även andra utmaningar i en minimalistisk livsstil. Jag har identifierat några av dem nedan och försöker samtidigt spåna på lösningar.

1. Barn. Det här är som sagt outstanding den största utmaningen på alla plan. Bara att researcha och införskaffa hållbart tillverkade prylar och kläder samt se till att urväxta och ifrånväxta dito får en värdig fortsättning, är ett heltidsjobb. Som tur är är detta även den roligaste minimalistiska utmaningen. :)

Lösning: När bebisfabriken har stängt så se till att allt som växes ur och ifrån omedelbart lämnar hemmet och hamnar hos andra med större behov. Hitta gärna en specifik person med stort behov, hen kommer vara din minimalistiska räddare. Och vid barnkalas – önska enbart saker ni är i behov av, eller gör som vi gjorde när det gäller presenter vid kompiskalas.

2. Bo stort. Det kan te sig som en lyx att bo stort, men när det kommer till minimalistisk synsätt så är det en utmaning. Plötsligt har du utrymme att gömma undan saker du rensar ut trots att de inte lämnat hemmet. Du har dessutom utrymme att spara ”om utifall att” i större utsträckning. Likaså kräver ett större hem fler möbler, växter, lampor, tavlor etc för att bli trivsamt, vilket betyder fler saker att underhålla och städa.

Lösning: Bo inte större än du verkligen behöver och se inte boendet som en slutdestination utan som en lösning som du kan anpassa utifrån dina och familjens behov. När familjen krymper är det kanske dags att låta bostaden krympa. Och om överflödiga eller utrensade saker börjar samlas i skrymslen i hemmet, så försök skapa system för att råda bot på det.

3. Trötthet. När du är trött tar du generellt sämre beslut och har svårare med impulskontrollen vilket ökar risken för exempelvis spontanshopping. Likaså blir det enklare att man köper sig ur ett ”problem” istället för att leta efter kreativa lösningar som inte innebär konsumtion. Liksom att man inte orkar researcha efter bästa möjliga lösning utifrån ens minimalistiska och miljömässiga värderingar, utan tar den enkla vägen och köper första bästa.

Lösning: Bli medveten om dina konsumtions(o)vanor för att kunna bryta mönster eller sätta upp ”regler” som gör att du inte tar fel beslut vid trötthet. Exempelvis att sova på saken, låta det gå ett par dagar innan slutligt beslut fattas etc, eller rådfråga någon annan som kan komma med andra perspektiv du själv har svårt att se och ta in vid trötthet.

Det underlättar att ha nära till lämplig inlämningsställe när man exempelvis flyttrensar som på bilden ovan.

4. Avstånd till insamling. Att ha långt avstånd till närmsta inlämningsställe eller second hand-butik som tar emot dina utrensade kläder och prylar, kan vara en större negativ parameter än du kanske tror. Vi som bott granne med både Myrornas och Stadsmissionen, men numera har flera km till närmsta second hand-mottagning, kan intyga att detta inte ska underskattas. När saker som ska säljas, skänkas respektive slängas stannar kvar i hemmet på obestämd tid riskerar de nämligen att leta sig tillbaka till olika platser i bostaden på något märkligt sätt. Eller bli en permanent installation i hallen eller förrådet.

Lösning: Boka in i kalendern att åka förbi inlämningsstället när du ändå ska göra andra ärenden. Liksom att researcha fler second hand-butiker i närområdet eller grannkommunen. Kanske ligger det någon nära frisören, jobbet, kompisen eller något annat du besöker regelbundet. Likaså att skapa ett system över saker som är på väg ut, ska de säljas, skänkas eller återvinnas. Så det blir tydligt var de förvaras innan de når sin slutdestination.

5. Bra inkomst. Pengar är ett sätt att ta genvägar i livet. Man betalar istället för att leta i förrådet eller på vinden efter en motsvarande sak, man köper nytt istället för att fråga om man får låna eller leta runt second hand. Det är helt klart ett i-landsproblem men även som minimalist finns det nackdelar med att ha hög inkomst då tröskeln till konsumtion blir lägre och därmed även tröskeln till onödig konsumtion.

Lösning: En lösning kan vara att en stor del av inkomsten dras till sparande direkt efter lönen kommit in på kontot och räkningar betalats. Så att månadens ”fickpeng” blir låg. Likaså att odla ett intresse för sparande och investeringar så att man istället kan ”shoppa” upp pengarna på värdepapper (helst hållbara sådana såklart). Eller bara ha pli på sig själv, inte utsätta sig för onödiga frestelser och leva utifrån sina minimalistiska värderingar. :)

Vad ser du själv för utmaningar med en minimalistisk livsstil? Har du någon ytterligare lösning på ovanstående utmaningar?

Prylbanta med ett sparmål

Jag har funderat på att under 2019 har ett monetärt mål kopplat till att sälja saker. Under de senaste åren har vi skänkt bort 90 % av alla saker vi ägt. Helt enkelt för att vi efter ett par års prylbantande gjort oss av med de dyra överflödiga sakerna, och vi tröttnade på all administration kring försäljning, samt prioriterat att bli av med sakerna snabbt. Och såklart för att vi haft monetära förutsättningar, att vi inte behövt vända på varenda krona.

Ni som följt oss på blogg och Instagram ett par år känner nog igen att vi inte varit helt överens om det här med antalet barn i familjen. Jag börjar nu förlika mig med att det inte blir fler barn, och har du gjort rejäl rensning bland barnkläderna och barnprylarna. Det mesta av barnkläderna har skänkts bort, som jag skrev om här. Men några saker tänkte jag försöka sälja på en lokal second hand-butik samt en köp- och sälj-sida på Facebook.

Lillebror Minimalist ett par dagar gammal. I babynestet som nu är utrensat.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har inte pengar som drivkraft nämligen, kanske ska fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Det farliga med att ha ett monetärt mål, är att man blir så fokuserad på målet att man glömmer att göra en behovsanalys i jakten på att nå penga-målet, och därför säljer saker man egentligen behöver. Men det kanske bara är ett problem för väldigt målfokuserade minimalister, dvs personer som redan har få prylar och som kan gå över lik för att nå ett mål. ;)

Men ett penga-mål är bra och tydligt för många. Det kan vara motiverande både på kort sikt att gå igenom och uppskatta hur mycket orealiserade pengar man har ”liggandes” i lådor och förråd. Men också över tid när man ser att många bäckar små faktiskt kan bli en å… Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

En del av allt som rensades ut vid vår flytt i höstas.

Själv började jag med att göra en lista över potentiella saker att sälja med följande kolumner:

  • Vad – själva prylen/plagget, vad är det jag säljer, märke etc.
  • Var – var det lämpligen ska säljas, Tradera, Blocket, FB-grupp, loppis etc.
  • Pris – ungefärligt förväntat pris
  • Kommentar – kort info och kom-ihåg om saken som kan vara bra till annonsen etc.
  • När – när under året är det lämpligt att sälja. Dels utifrån saken men också utifrån min tid.

Att göra en sådan här lista gjorde det väldigt tydligt över vad vi faktiskt har som kan säljas och med sista kolumnen blir det också en slags planering att hålla sig till. Självklart är det ett levande dokument, där du kan lägga till saker, ta bort saker man inte lyckas sälja, men också stryka över det de sålts. 90% på min lista avser barnrelaterade saker och totalt värde uppgick till ca 7000 kr. Så jag sätter målet att sälja saker för 10 000 för 2019. Även om Herr Minimalist blir lite nervös över att jag kommer bli så målfokuserad att det går ut över honom eller familjen (dvs att jag säljer något jag inte borde ;) ).

Hittills i år har vi sålt spjälsäng, bovetemadrass och babynest för totalt 550 kr, så där står vi nu. Men stay tuned, uppdatering kommer under våren med status över hur det går. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Nästan alla barnkläder har skänkts bort, men några tänkte jag prova att sälja.

Skärmhjärnan är mobilberoende

Det börjar komma en del oroväckande rapporter kring skärmanvändande och vad det gör med våra hjärnor, inte minst barns hjärnor som är mer plastiska och formbara. Och jag tror dessa oroande rapporter kommer öka nu när tiden för att göra undersökningar och forska kring skärmanvändandet börjar bli längre.

I höstas publicerade New York Times en mörk artikel om hur många ur tech-eliten i Silicon Valley, det vill säga de som vet mest om hur tekniken bakom skärmarna är uppbyggd och faktiskt fungerar, håller sina barn så långt bort från skärmar som det går. Ända upp i tonåren. Sedan tidigare har det varit känt att såväl Steve Jobs som Bill Gates var restriktiva med skärmtid för sina barn. Och fler med insyn verkar gå samma väg tillmötes. Artikeln kan läsas här.

Två citat ur artikeln som är ganska talande:

”The benefits of screens as a learning tool are overblown, and the risks for addiction and stunting development seem high.”

“On the scale between candy and crack cocaine, it’s closer to crack cocaine”.

Rubriken på artikeln i New York Times.

Att lyckas med att begränsa sitt användande är dock inte helt lätt. Mobilerna är konstruerade för att trigga igång vårt belöningssystem och utsöndra dopamin. Så vi har inte bara våra hjärnor emot oss utan även de stora techbolagen som försöker få oss att spendera mer tid framför skärmarna. Såväl Facebook som Instagram har många beteendevetare och forskare inom psykiatri bland sina anställda, för att kunna skapa maximalt beroendeframkallande produkter.

Idag lägger vi svenskar i genomsnitt 3 timmar på mobilen, och plockar upp den var tionde minut. För barn och ungdomar är tiden som läggs på mobilen 4-5 timmar per dag. Och då är det här en teknik som inte ens fanns för tio år sedan. Det sägs vara den snabbaste omläggningen av ett beteende som har skett i mänsklighetens historia. Samtidigt som antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa och sömnproblem har ökat under samma tidsperiod, och det finns påvisade samband mellan skärmar, depression och sömnproblem.

20 timmar i veckan med mobilen. Det är liksom en halvtidstjänst hängande över mobiltelefonen (typ). Vad skulle du kunna göra med 20 extra timmar per vecka? :)

Tester har visat att även om mobilen bara ligger i fickan på ljudlös, så räcker det för att koncentrationen på en konversation eller i ett möte ska försämras. Även om jag tror många spontant skulle tro det motsatta, att det är skönare att ha koll att förskolan eller sambon inte ringer, än att lämna telefonen någonstans och vara rädd att man missar något dödsviktigt.

Anders Hansen, som bland annat skrivit boken Hjärnstark, har nu i mars 2019 släppt boken ”Skärmhjärnan – Hur en gärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Kanske låter boken inte så upplyftande men jag tror den kan vara otroligt intressant och inspirerande! Och att den i likhet med hur boken Hjärnstark fick många att ändra sin syn på träning och vardagsmotion, kan få många att ändra sitt beteende och sin syn på användandet av mobiler och skärmar. En recension av boken kommer på bloggen under våren!

Är du någon gång orolig för hur mobilerna och andra skärmar påverkar oss?  Dels vad det gör med hjärnan på kort sikt men också hur det formar oss som individer på lång sikt?

Känslosam rensning bland barnkläderna

Jag har återigen börjat rensa bland barnkläderna. Det är en känslosam process. En process där det tredje barnets kläder och saker rensas ut. Det där tredje barnet som med största sannolikhet aldrig kommer att komma.

Rensningen har pågått i perioder, den senaste i samband med flytten till hus i höstas. Nu är det favoriterna bland barnkläder som är kvar i storlekarna upp till två år. Det känns så definitivt att släppa taget om dessa. Som att man sätter ner foten kring beslutet att det inte blir fler barn. För hade man trott att sannolikheten var högre för att det skulle bli ett barn till, än det motsatta, då hade ju de där fina plaggen i varje storlek fått vara kvar i väntan på ett syskon.

Men nu rensas det här hemma och jag tror det är ”slutrensningen” av bebiskläder och de minsta barnkläderna. Då jag inför flytten sorterade allt i olika påsar och märkte upp med storlek, är det ordning och reda. Så jag betar mig egentligen bara igenom påse för påse, storlek för storlek. Och fattar slutligt beslut om var och ett av plaggen genom att lägga i fyra högar, på bilden nedan syns inte alla plagg, men många av dem:

Uppifrån till vänster:
Sälja. Finare klänningar som jag ska prova att lämna till en second hand-butik i närområdet att sälja på kommission.
Skänka. Skänker till tre olika ”ändamål”, mer om det nedan.
Spara. Tre stycken bodys sparas som minne.
Slänga. Eller snarare återvinna, vilket vi gör med väldigt fläckiga och trasiga barnkläder.

Högen med spara blev som synes bara tre bodys, samtliga ärvda av barnens kusiner. En som båda barnen åkt hem i från BB, och så en varsin som vi föräldrar kände lite extra för. Kanske rensas de också ut tillslut men just nu fick de vara kvar.

Största högen blir helt klart skänka. Många plagg kommer skänkas till en välgörenhets-organisation i kommunen, och några pojkkläder i större storlek till en grannpojke. Övriga plagg skänker jag till en blivande mamma. Och just det var helt avgörande i min rensning och underlättade enormt att jag hittade en konkret person som uppskattade och ville ha kläderna. För vi har ingen nära vän eller släkting som väntar barn har behov av bebiskläder.

Den här personen träffade jag för ett par veckor sedan när vi sålde en spjälsäng genom en lokal FB-sida. Hon bor i ett närliggande område och skulle få sitt andra barn som var en sladdis. När jag satt där på golvet bland högar av barnkläder med tårar rinnande längs kinderna, kom jag att tänka på henne och skickade iväg ett meddelande där jag frågade om hon behövde något annat än spjälsängen, som exempelvis barnkläder för första två åren.

Och det ville hon jättegärna ha. I princip allt utom klänningarna då de väntar en pojke. Plötsligt kändes det otroligt mycket lättare att rensa. Så ett tips om du också har svårt att rensa bland barnkläderna är att hitta en specifik person som har behov av dem. För mig spelade det ingen roll att det var en person jag inte direkt känner.

I min rensningsprocess funderade jag kring om det här med att rensa bebis- och barnkläder är känsligare för tjejer än killar. Herr Minimalist känner inte alls samma starka känslor kring det som jag. Samtidigt som han inte haft samma längtan efter ett tredje barn heller, utan sedan andra barnet kom varit nöjd med det. Nu övar jag mig också i att vara nöjd med det. Och att rensa bland bebiskläderna och gör oss av med dem är en del av den processen och övningen.

Hur känner du inför rensning av bebis- och barnkläder?
Tror du också det är känsligare för en mamma än en pappa eller är det andra saker som spelar in?