Etikettarkiv: second hand

Att köpa saker second hand

Jag behöver inte ha en stor garderob eller spara massor av prylar ”om utifall att”. Om behov av något plagg eller pryl uppstår, så vet jag att det med största sannolikhet finns att få tag på second hand.

För några år sedan kände jag ett motstånd till att köpa något begagnat som någon annan redan hade använt. Använda någon annans kläder som luktar instängd byrålåda eller kanske stinker av parfymerat tvättmedel eller sköljmedel (något vi undviker), leksaker som någon annans barnfingrar kladdat på eller fåtöljen som någon annan suttit i med ofräscha byxor. Så gick mina tankegångar då.

Idag är begagnatmarknaden lättillgänglig, utbredd och snabbväxande. Ändå läggs det ut betydligt fler grejer till försäljning, jämfört med vad som köps. Så jag antar att fördomarna mot att köpa begagnat finns där i bakgrunden hos många. Varför skulle man annars hellre köpa dyrt och omiljövänligt nyproducerat, än billigare och miljövänligare begagnat? Är det känslan i att köpa nytt, eller statusen i att kunna göra det, som lockar?

När du var på semester sist, bodde du på hotell, vandrarhem eller kanske via AirBnb? Åker du taxi hem ibland? Brukar du sitta på sätena på buss, tåg eller tunnelbanan (okej, vid tunnelbanan går min gräns ;) )? Har du dina barn på förskola till vardags? Jag tror du förstår var jag är på väg.

Då har du eller dina familjemedlemmar kommit i närkontakt med redan använda saker. Förmodligen väldigt många gånger utan att tänka på att det skulle vara äckligt. Visst de rengörs ju emellanåt på de flesta ställen. Och det kan du göra i samma utsträckning med begagnade saker du köper. Har du suttit i soffan hemma hos vänner? I den har ju också väldigt många för dig okända personer suttit i, var går egentligen gränsen från helt okej till lite småäckligt? :)

Kom ihåg du är inte dina prylar. Att köpa begagnat behöver inte vara en spegling av dig som person eller din sociala status. Att köpa begagnat betyder inte att du är fattig. Att köpa begagnat är ett medvetet och mer hållbart val som gynnar både dig och vår planet.

Och du, om du kommer igång och köper second hand och inser vad mycket mer du får för pengarna, och vilka trevliga möten med främlingar som ofta uppstår. Så betyder inte det att du ska gå bananas och köpa mer än du behöver. Pengarna du sparar på att köpa begagnat istället för nytt, kan du göra något bättre för än att överkonsumera.

Och precis som jag inledde blogginlägget med, så kan medvetenheten kring att det du behöver kommer gå att få tag på begagnat när behov uppstår. Göra att du inte fyller garderoben eller hemmet till bredden med onödiga prylar eller spontana reaköp.

Har du ett motstånd till att köpa prylar och kläder second hand?

Mitt klimatlöfte 2020

I början av året gick jag ut med ett klimatlöfte för år 2020, alltså ett löfte eller kanske snarare målsättningar för mig själv inom hållbarhet och klimat. Initiala initiativet till att ha klimatlöften kom via Instagramkontot Mitt klimatlöfte 2020. Nu är det hög tid att följa upp hur det har gått hittills.

Men hur lydde egentligen klimatklöftet, ja eftersom jag enbart skrev om det på Instagram kanske alla inte läst det, och de som gjorde det har förmodligen ändå glömt det ;) men så här var målsättningarna/löftet formulerat i januari:

Hur har det då gått? Vi tar det punkt för punkt.

Shoppingstopp / köpstopp
Årets shoppingstopp var förenat med vissa förhållningsregler som jag skrivit om här, blanda annat får jag köpa kläder second hand, vilket också har skett. Ett fåtal nyköp har kommit in också som jag skrev om i inlägget här i somras. Det känns summa summarum som det gått helt okej ändå.

Fylla på aktieportföljen med fler hållbara bolag
Det har jag helt klart gjort med småköp då och då. Just nu läser jag dessutom boken Bli en Miljönär av Joel Bladh för ytterligare inspo på ämnet. Nedan är en skärmdump på vilka bolag jag har i den hållbara portföljen just nu, men jag har aktier som kan klassas som hållbara även i min ”vanliga” aktieportfölj.

Fortsätta välja second hand i första hand till barnen
Det görs helt klart och nästan till 100 %. Dels genom att shoppa second hand, allt från leksaker, skor och utklädningskläder, till vanliga plagg till vardags där vi även ärvt en hel del från äldre kusiner och grannbarn. Här om dagen var vi till en sportbytarbutik i grannkommunen och köpte bättre begagnad skidutrustning och skridskor inför vintern. Ytterkläder hyrs genom Hyber, det räknar jag också till second hand.

Nytt till barnen är verkligen undantag och något som då oftast kommer genom mor- och farföräldrar vid födelsedag eller jul. Och det lilla känns helt okej.

Hitta fler vegorätter som barnen gillar
Här kämpar vi på och försöker verkligen hitta bra alternativ som går hem hos barnen. Men inser också att vi får ha tålamod och att vissa rätter kan behöva testas ett par gånger innan de går hem. Men nedan är några vegetariska rätter som vi försökt upprepa, ge gärna tips på egna favoriter hos era barn i kommentarsfältet!

  • Nudlar med krispig tofu och jordnötter
  • Vegetariska hamburgare. Här testar vi oss igenom hela sortimentet av färdiga vegohamburgare inklusive några vi gjort på formbar färs. Ibland serverat med hamburgerbröd, pommes etc och ibland med potatisklyftor och sallad.
  • Matiga ugnspannkaka med riven potatis, keso och sylt.
  • Tomatsoppa med vita bönor är en favorit, liksom linssoppa, men vi försöker hitta ytterligare soppalternativ som går hem hos barnen (tips någon?).

Fortsätta kommunicera kring en minimalistisk och mer hållbar livsstil
Det här har jag knappt reflekterat över men det sker ju mer eller mindre automatiskt genom blogg och Instagram som bara flyter på. Men kan också nämna att jag fick frågan om att prata lite kort i ett sammanhang på jobbet om vår bok Prylbanta och cirkulär ekonomi, och tackade faktiskt ja trots att jag egentligen inte trivs i sådana sammanhang. Samtidigt som jag ju vill att fler ska hitta sin variant av en minimalistisk livsstil eftersom det finns så många fördelar för såväl individen som planeten.

Så ja, här ger jag mig själv klart godkänt. :)

Men nu är jag nyfiken på dig, satte du några mål i början av året eller gjorde några förändringar för att leva mer hållbart och klimatsmart?

Lappa, laga och vårda

I samarbete med Blocket.

Slit och släng? Nej, det känns väl ändå såå 90-tal, nu är det vårda och laga som gäller! Och när behov inte längre finns – sälja vidare. Genom att ta hand om våra saker och reparera vid behov så håller de längre. Fördelen som minimalist är att det som blivit kvar eller införskaffats ofta är noga utvalt och därför vill man både ta hand om och varsamt reparera när något går sönder.

Samtidigt köper vi och många andra prylar second hand, och ibland går ju faktiskt prylar som har använts mycket och av många sönder och behöver lagas. Vilket är en av anledningarna till att företaget Blocket har blivit med bok! ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” heter den.

En bok som borde stå i många människors bokhylla med tanke på att 1 av 3 svenskar inte brukar laga prylar som gått sönder. Vilket kanske inte är så konstigt när kunskapen om hur man reparerar och vårdar i större utsträckning finns i den äldre generationen. Där kan den här boken fungera som en brygga av kunskap mellan generationer.

Att vårda och laga handlar om omsorg och hållbarhet. Att vårda och laga är att värna våra barns framtid. För vi måste ta slut på den slit och släng-fest som pågår som om morgondagen inte fanns. För det gör den. Men frågan är hur den kommer se ut?

Nedan berättar jag om två sorts prylar vi köpt samt sålt på Blocket och hur boken har hjälpt oss att fixa till dessa.

Barncyklar
Vi har köpt (och sålt) alla barnens cyklar via Blocket. På två av dem har handtagen varit väldigt slitna och spröda så som plast och gummi kan bli efter några år utomhus. Så dessa har vi bytt ut mot nya fräscha, men vissa handtag kan vara omöjliga att få av.

I boken tipsas om att sticka in en skruvmejsel mellan styret och handtaget, och sedan spruta in såpvatten. När jag testade knepet gick det hur lätt som helst att få av handtaget, och samma lika för att få på det nya. Enkelt och genialiskt knep och boken ”Bättre begagnat” är fylld med sådana!

Barnvagn
Barnvagnen nedan köpte vi via Blocket när vi fick lillebror år 2016. Nu när båda barnen kan cykla till förskolan är det dags att sälja den. Men precis som med en bil, behöver en barnvagn service då och då.

Så nu inför försäljning fick den sig en riktig rekonditionering där vi följde bokens steg för steg-guide kring hur man kan gå tillväga för att rengöra barnvagnar och vad man ska tänka på. Allt ifrån tvättråd av klädseln till tips kring rengöring av hjul, fjädring och broms. Som tack fick vi, som du ser nedan, en otroligt fräsch vagn redo för en ny familj.

En rejäl rengöring av barnvagnen är något jag nu i efterhand önskat att jag gjort även medan vi använde vagnen. Men det är väl med barnvagnar som med bostäder, att de aldrig är i så fint skick som inför försäljning. :) Och jag är övertygad om att den timme jag lade på att rengöra vagnen, kommer ge ett högre slutpris vid försäljningen.

Boken ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” kan vara en lämplig gåva till någon som ska flytta hemifrån eller till någon som gillar att köpa och sälja saker second hand. Fram till 2 oktober finns den till specialpris här. Och för dig med lägre behov – be ditt lokala bibliotek köpa in boken så finns den att låna när behov uppstår!

Har du något där hemma som behöver repareras, vårdas eller fräschat upp för att sedan säljas?

Cirkulär konsumtion – cirkeln som inte sluts

Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de flesta problem och behov kan lösas med nykonsumtion. När vi får ett sug efter något, villhöver eller behöver något, så går den första spontana tanken till att köpa nytt. Att det är så djupt rotat i våra tankemönster, i kombination med att det är så billigt att köpa många saker sprillans nya, gör tröskeln till att köpa nytt låg. Och tröskeln till att välja second hand högre. Likaså har det under de senaste decennierna varit högre status att kunna köpa nytt än begagnat.

Här om veckan lämnade vi in två stora påsar till Stadsmissionen som vi hade lyckats fylla med diverse urväxta barnkläder och kvarvarande ”grejer” från den där listan jag gjorde förra året, men som aldrig blev av att säljas.

Och jag tror vi är många som gör just det där, går in med några kassar till en second hand-butik och dumpar grejer (så skönt!), men där slutar den cirkulära konsumtionscirkeln som vi just påbörjade. För när det sedan uppstår behov så är vi långt ifrån lika många som köper second hand.

Enligt Myrorna får de in 18 ton (!) prylar och möbler. Om dagen! Vilket är en ökning från 16 ton för ett par år sedan. Vilket även det är otroligt mycket. För Stadsmissionen visar en siffra från 2017 att de fick in över 4 ton textilier (enbart textilier) varje dag, en siffra som idag med säkerhet är högre.

I Sverige är vi otroligt duktiga på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. 62 procent av oss köper inte second hand enligt en rapport från Naturvårdsverket. När det gäller att sluta den där cirkeln i det cirkulära konsumtionskretsloppet, då är vi svenskar inte alls särskilt duktiga. Och så länge vi bara bidrar i den ena halvan av den cirkulära ekonomin kan vi inte prata om att vi har en hållbar livsstil.

Jag har funderat en del vad fenomenet kan bero på med tanke på dagens utbud samt alla olika kanaler där vi kan köpa saker second hand idag. Är det för att det varit status att kunna köpa nytt? Eller är vi många som har en föråldrad bild av vad second hand-butiker är? Jag minns själv hur jag och mamma besökte Emmaus i min hemstad som barn och tonåring, och jag tyckte att det luktade ”gammalt” där inne, var rörigt och bara fanns kläder som sedan länge gått ur modet. Långt ifrån det jag idag upplever i second hand-butiker. Kanske lever någon gammal och felaktig bild kvar hos många av oss 70/80/90-talister?

Vi behöver börja tänka och agera annorlunda för att klara den klimatomställning vi står inför. För 6-7 år sedan var jag också skeptisk till second hand, sedan blev jag gravid och fick barn och började i den vevan utforska andrahandsmarknaden med helt nya ögon. För att nu har flera plagg som jag aldrig kommer köpa nya för att det finns precis lika bra alternativ second hand, fast billigare och mer klimatvänliga. Läs inlägget 5 plagg jag bara köper second hand, om du är nyfiken på vilka plaggen är. Och så fort det uppstår ett behov av någon pryl, något som gått sönder eller barnen växt ur, så är second hand den första marknaden jag scannar av.

Kanske är stress och upplevd tidsbrist en orsak att folk inte handlar second hand (?). Samt att vi blivit så vana vid att lösa problem snabbt, och då är nykonsumtion närmast till hands när det ändå är så pass billigt (för plånboken, inte för miljön). Vi upplever att vi inte har tid att leta second hand eller tänker inte på att titta vad andrahandsmarknaden har att erbjuda. Vi behöver bli mer medvetna konsumenter med andra ord och inte alltid ha så bråttom. Klimatet behöver att hela cirkeln sluts i det cirkulära konsumtionskretsloppet.

Är du duktig på att sluta den cirkulära konsumtionscirkeln? :)

Halloween utan onödiga högtidsprylar

Halloween står för dörren och hemmen är pyntade med pumpor, spindlar, dödskallar och diverse skräckinjagande figurer. Butikerna eldar på med diverse halloweenrelaterade kampanjer på allt från specialmat och godis till pynt och halloweenprylar.

Svensk Handel presenterade nyligen en halloweenrapport kring hur svenska konsumenter och företag ser på och konsumerar vid halloween. Exempelvis uppger varannan svensk att de kommer fira halloween och hela 80 procent i åldern 18-22 år. Personligen gissar jag att småbarnsfamiljer också skulle landa kring den högre procentandelen.

Hemma hos oss lyser halloween med sin frånvaro när det gäller pynt och prylar. Föga förvånande ser vi inte tjusningen med att äga diverse prylar som är nedpackade i en kartong 360 dagar om året. :) Och vet du, det går att” fira” halloween ändå. Längre ner berättar vi hur.

Rapporten visar att halloween rent försäljningsmässigt blir en allt viktigare högtid för dagligvaruhandeln, det vill säga högtiden blir allt mer konsumtionsstark och viktig för årets (mer)försäljning. Den genomsnittliga halloweenfiraren i Sverige kommer spendera 300 kr på halloweenrelaterade produkter, att jämföra med USA där siffran är ca 850 kr. Men eftersom vi svenskar enligt andra rapporter har en tendens att underskatta hur mycket pengar vi lägger på konsumtion, så är den faktiska halloweenkonsumtionen med stor sannolikhet högre. Och även om 300 kr kan låta lite per person, så beräknas konsumtionen av halloweenrelaterade varor att uppgå till ca 1 miljard i Sverige.

Är det för att vi ständigt letar tillfällen att fira och göra det där lilla extra i hemmet, maten och för barnen? Eller kanske för att vi under lång tid definierat lycka som ständig jakt på nya prylar och kläder och ser högtiden som ännu en anledning att bli lyckliga(re) genom konsumtion?

För alla som börjat se igenom att konsumtion inte är vägen till långvarig lycka, utan att det enbart ger en kortvarig kick (som måste upprepas igen, igen och igen). Liksom som insett att det varken är bra för dig eller planeten att vi fortsätter så här. Hur kan vi fira högtiden och fixa halloweenstämningen utan konsumtion och onödiga prylar? Här kommer några tips:

  • Pynta med pyssel. Att pyssla med barnen gör att ni får tid tillsammans, utforskar kreativiteten och får något att pynta hemmet med. Och det behöver inte vara avancerat; måla teckningar, gör girlanger, pärla en pumpa, piffa till bus-eller-godis-korgen/hinken, måla ansikten på clementiner/apelsiner, gör figurer av toapappersrullar.
  • Ätbart pynt. Köp sådant som går att äta och använda och se det som ”pynt”. Ställ fram en pumpa, gör halloweeninspirerade mellis till barnen, gör ”minipumpor” av paprikor, eller lägg målade clementiner i en fin skål. Enkelt men festligt.
  • Tänd ljus. Att tända ljus nu när det börjar bli vintermörkt är automatiskt en stämningshöjare. Sen om det är inomhus, i en lykta vid dörren eller på balkongen, alternativt i en skrämmande pumpa. Det spelar mindre roll. Ljus gör det mysigt.
  • Köp begagnat. Vill barnen ha utklädningsdräkt eller speciellt pynt? Leta second hand, släng ut en fråga i en lokal FB-grupp eller bland vänner. Kanske har någon annans barn växt ur eller ifrån just det som ditt barn vill ha. Förmodligen är det dessutom bara använt ett fåtal gånger.

Så där har du några tips på hur du kan skapa halloweenstämning utan att behöva lägga 300 kr på diverse överflödiga prylar som du under största delen av året ändå bara kommer förvara. :) Här går barnen bus-eller-godis-promenad i grannhusen med de pysslade yoghurt-hinkarna du ser i fotot högre upp, och på förskolan var de tidigare i veckan utklädda med second hand-köpta dräkter som även passade förra året och används vid utklädning här hemma.

Hur gör ni med halloweenfirandet och halloweenpyntandet där hemma? :)

5 plagg jag bara köper second hand

Det tog ett par år innan jag var övertygad om att second hand var för mig. Jag såg mig länge som en person som gärna donerade kläder (och prylar) som jag rensade ut, till second hand. Men jag var betydligt sämre på att köpa begagnade kläder till mig själv. Till barnen har jag aldrig haft problem att hitta kläder second hand, men så är ju noggrannheten med passform sällan densamma för en 1 – 5 åring som till en 35-åring.

Generellt är vi svenskar bra på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. Vi svenskar skänker ca 3,8 kilo textil till second hand medan vi enbart köper ca 0,8 kilo. Så var det även för mig. Tills för tre år sedan när jag började ge den en ärlig chans. Nu kan jag konstatera att det finns vissa klädesplagg som jag nog aldrig kommer köpa nya igen. Helt enkelt för att det finns så pass bra alternativ på begagnatmarknaden till ett bättre pris och till betydligt mindre miljöpåverkan. Och jag har sällan akuta klädbehov kring dessa plagg, utan kan vänta en månad eller två tills jag hittar rätt.

Så här kommer de 5 plagg jag inte längre köper sprillans nya utan enbart begagnat:

  • Skjortor. Jag använder ofta skjortor till vardags på jobbet. Vid varje tillfälle jag haft behov av en ny lång- eller kortärmad skjorta har det inte tagit många veckor innan jag kunnat fynda en lämplig second hand.
  • Jeans. Tidigare ägde jag ett par jeans och köpte nya när de gamla gick sönder. De senaste jeansen köpte jag på Tradera för 200 kr, de sitter som en smäck och jag insåg då att det är där jag kommer köpa ”nya” jeans framöver.
  • Klänningar. Genom att veta vilken typ av skärning, färg och mönster jag föredrar, blir det så mycket enklare att fynda klänningar second hand. Om jag är kräsen kring modell gällande skjortor och jeans, så är jag lite mer flexibel när det gäller klänningar.
  • Koftor. Vissa klassiska märken och modeller på koftor är regelbundet ute på second hand-marknaden. Ibland har jag provat en modell i butik, för att sedan kunna köpa den billigare via Tradera eller liknande.
  • Toppar. Diverse löst sittande sommartoppar kan jag gladeligen köpa second hand. Här är jag i likhet med klänningar väldigt flexibel gällande märken och modell. Undviker dock materialet polyester om jag kan då jag tycker det känns instängt.

I bilden nedan ser du några av second hand-köpen i min capsule wardrobe. Ett par jeans, en topp, en kofta en handfull skjortor och två klänningar.

Två faktorer som varit avgörande för att jag ska våga köpa mer second hand är:

  • Att jag lärt känna min ”stil” på kläder. Den har förändrats sedan åren innan barn, men nu vet jag vilka färger, mönster och typ av kläder jag trivs i och känner mig välklädd i.
  • Att jag identifierat ett par märken på skjortor, jeans och koftor som jag vet att jag trivs i, vad märkets kvalitet går för och exakt vilken storlek som sitter bra på mig.

Eftersom stor del av second hand-shoppingen sker online numera och inte möjliggör att du provar kläderna innan köp, är de två punkterna ovan viktiga för att minimera felköp.

För att ta reda på din ”stil” och vilka kläder du trivs bäst i, skriver vi i vår bok Prylbanta om att göra en garderobsanalys när du ändå rensar garderoben. Det behöver inte vara komplicerat utan innebär helt enkelt bara att du funderar över vilka material, färger, märken och passform du trivs i och använder. Liksom om de plagg du inte använder har någon gemensam nämnare. Att få klarhet i vilken kjollängd, jeansmodell, halsringning, mönster och färger du trivs bäst i underlättar såväl utrensning som framtida (second hand-)shopping.

Visst har det hänt att något plagg inte motsvarat förväntningarna vid köp, att det fanns någon fläck som inte syntes på bilderna eller att klänningen inte satt lika bra som förväntat. Men när jag väl lärt känna min stil och vilken storlek jag har i vissa märken, så har 9/10 plagg jag köpt second hand passat perfekt till ett minimum av nypriset.

Har du några plagg som du så gott som alltid köper second hand?
Eller är du där jag var för några år sedan och har svårare för att köpa kläder second hand jämfört med att skänka plagg dit? ;)

5 tips vid försäljning second hand

En Sifo-undersökning som släpptes i somras visar att svensken i snitt har 38 oanvända saker hemma. Slår man ihop värdet av dessa landar summan på i genomsnitt ca 18 000 kronor. Är ni flera personer i hemmet kan antalet saker och summan bli ändå större.

Om du också tillhör personerna som har pengar som ”dräller” omkring där hemma i form av prylar som inte används, så är detta inlägg perfekt för dig! Nedan får du nämligen 5 tips när det gäller försäljning av saker second hand:

  1. Rätt tidpunkt. Bäst är att sälja saker inför eller under rätt säsong. Det är få som har bevakning på ”slalomskidor” under sommarsemestern jämfört med under december månad. Många barnsaker är såklart oberoende av säsong, men ytterkläder och aktivitets-prylar säljs bäst om du tajmar dem med sin säsong. Men förutom säsong är det bra att exempelvis Tradera-annonser avslutas på kvällen när folk har tid att buda, eller att prylar läggs upp på Blocket när du kan vara hemma och ta emot köpare.
  2. Bild och text. Att ta bra bilder så att man som köpare ser vad man köper samt skicket på den, är också avgörande för att bygga trovärdighet och skapa intresse. Det finns alltid ett orosmoment vid second hand-köp över nätet, att det du ska köpa inte kommer motsvara förväntningarna. Minska den oron genom tydliga bilder och informativa texter.
  3. Välj forum. Sälja via Tradera, Blocket, gratisappar, FB-sidor eller fysiska second hand-butiker? Det är delvis en smaksak vad man gillar. Via Tradera kan du med bra bilder och informativa texter i princip slippa all kontakt med köparen. Jag tycker olika forum passar för olika saker; Traderas auktion när jag har svårt att bedöma ett lämpligt pris och saken är lätt att skicka. Lokala köp/sälj-sidor på FB för mer skrymmande saker och saker som någon i närområdet borde vilja ha. Och Blocket om jag inte får napp via lokala FB-sidan. De flesta barnkläder lämnar jag till en second hand-butik ett par km bort som säljer på kommission.
  4. Prissättning. Via Blocket eller någon googling bort så har du koll på vad andra säljer motsvarande kläder eller prylar för. Lägg dig strax under om du vill bli av med det snabbt, eller i nivå med övriga. Kanske inser du att värdet är så lågt att det inte är värt all administration som det ändå är med att sälja saker second hand. Då kan du såklart skänka sakerna vidare till välgörenhet.
  5. Ärlighet varar längst. Var ärlig i din beskrivning. Hur är skicket? Är den stor eller liten i storlek, namnad, sliten i muddarna? Jag tror alla som köper regelbundet via second hand-kanaler någon gång har köpt något som inte motsvarade förväntningarna eller beskrivningen. Se till att det inte händer för någon som köper något av dig! :)

En vanlig fråga jag får då och då är vad man ska göra om man sagt att man ska komma och köpa något, och kommer dit och prylen av någon anledning inte alls känns rätt. Många känner sig bundna att köpa för att man sagt muntligt ja via telefon, chat eller mejl. Jag har flera exempel på när detta hänt mig och handlar du mycket via Blocket och liknande kommer det säkerligen hända även dig. Det är ju annat att se något på riktigt än enbart via foton.

För oss har det hänt vid tänkt köp av tv-bänk, barnsäng och vardagsrumsbord. Då har vi helt enkelt artigt men ärligt sagt att ”den kommer inte passa som vi tänkt oss där hemma”, eller att den inte motsvarade förväntningarna vi hade och det vi såg framför oss. Någon gång har vi sagt att vi behöver fundera och gå iväg och prata ihop oss. Och så får man tillsammans samla mod, gå tillbaka och tänka att man förmodligen inte kommer träffa säljaren igen. :)

Vilket är ditt bästa tips vid försäljning eller köp second hand?