Etikettarkiv: second hand

Cirkulär konsumtion – cirkeln som inte sluts

Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de flesta problem och behov kan lösas med nykonsumtion. När vi får ett sug efter något, villhöver eller behöver något, så går den första spontana tanken till att köpa nytt. Att det är så djupt rotat i våra tankemönster, i kombination med att det är så billigt att köpa många saker sprillans nya, gör tröskeln till att köpa nytt låg. Och tröskeln till att välja second hand högre. Likaså har det under de senaste decennierna varit högre status att kunna köpa nytt än begagnat.

Här om veckan lämnade vi in två stora påsar till Stadsmissionen som vi hade lyckats fylla med diverse urväxta barnkläder och kvarvarande ”grejer” från den där listan jag gjorde förra året, men som aldrig blev av att säljas.

Och jag tror vi är många som gör just det där, går in med några kassar till en second hand-butik och dumpar grejer (så skönt!), men där slutar den cirkulära konsumtionscirkeln som vi just påbörjade. För när det sedan uppstår behov så är vi långt ifrån lika många som köper second hand.

Enligt Myrorna får de in 18 ton (!) prylar och möbler. Om dagen! Vilket är en ökning från 16 ton för ett par år sedan. Vilket även det är otroligt mycket. För Stadsmissionen visar en siffra från 2017 att de fick in över 4 ton textilier (enbart textilier) varje dag, en siffra som idag med säkerhet är högre.

I Sverige är vi otroligt duktiga på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. 62 procent av oss köper inte second hand enligt en rapport från Naturvårdsverket. När det gäller att sluta den där cirkeln i det cirkulära konsumtionskretsloppet, då är vi svenskar inte alls särskilt duktiga. Och så länge vi bara bidrar i den ena halvan av den cirkulära ekonomin kan vi inte prata om att vi har en hållbar livsstil.

Jag har funderat en del vad fenomenet kan bero på med tanke på dagens utbud samt alla olika kanaler där vi kan köpa saker second hand idag. Är det för att det varit status att kunna köpa nytt? Eller är vi många som har en föråldrad bild av vad second hand-butiker är? Jag minns själv hur jag och mamma besökte Emmaus i min hemstad som barn och tonåring, och jag tyckte att det luktade ”gammalt” där inne, var rörigt och bara fanns kläder som sedan länge gått ur modet. Långt ifrån det jag idag upplever i second hand-butiker. Kanske lever någon gammal och felaktig bild kvar hos många av oss 70/80/90-talister?

Vi behöver börja tänka och agera annorlunda för att klara den klimatomställning vi står inför. För 6-7 år sedan var jag också skeptisk till second hand, sedan blev jag gravid och fick barn och började i den vevan utforska andrahandsmarknaden med helt nya ögon. För att nu har flera plagg som jag aldrig kommer köpa nya för att det finns precis lika bra alternativ second hand, fast billigare och mer klimatvänliga. Läs inlägget 5 plagg jag bara köper second hand, om du är nyfiken på vilka plaggen är. Och så fort det uppstår ett behov av någon pryl, något som gått sönder eller barnen växt ur, så är second hand den första marknaden jag scannar av.

Kanske är stress och upplevd tidsbrist en orsak att folk inte handlar second hand (?). Samt att vi blivit så vana vid att lösa problem snabbt, och då är nykonsumtion närmast till hands när det ändå är så pass billigt (för plånboken, inte för miljön). Vi upplever att vi inte har tid att leta second hand eller tänker inte på att titta vad andrahandsmarknaden har att erbjuda. Vi behöver bli mer medvetna konsumenter med andra ord och inte alltid ha så bråttom. Klimatet behöver att hela cirkeln sluts i det cirkulära konsumtionskretsloppet.

Är du duktig på att sluta den cirkulära konsumtionscirkeln? :)

Halloween utan onödiga högtidsprylar

Halloween står för dörren och hemmen är pyntade med pumpor, spindlar, dödskallar och diverse skräckinjagande figurer. Butikerna eldar på med diverse halloweenrelaterade kampanjer på allt från specialmat och godis till pynt och halloweenprylar.

Svensk Handel presenterade nyligen en halloweenrapport kring hur svenska konsumenter och företag ser på och konsumerar vid halloween. Exempelvis uppger varannan svensk att de kommer fira halloween och hela 80 procent i åldern 18-22 år. Personligen gissar jag att småbarnsfamiljer också skulle landa kring den högre procentandelen.

Hemma hos oss lyser halloween med sin frånvaro när det gäller pynt och prylar. Föga förvånande ser vi inte tjusningen med att äga diverse prylar som är nedpackade i en kartong 360 dagar om året. :) Och vet du, det går att” fira” halloween ändå. Längre ner berättar vi hur.

Rapporten visar att halloween rent försäljningsmässigt blir en allt viktigare högtid för dagligvaruhandeln, det vill säga högtiden blir allt mer konsumtionsstark och viktig för årets (mer)försäljning. Den genomsnittliga halloweenfiraren i Sverige kommer spendera 300 kr på halloweenrelaterade produkter, att jämföra med USA där siffran är ca 850 kr. Men eftersom vi svenskar enligt andra rapporter har en tendens att underskatta hur mycket pengar vi lägger på konsumtion, så är den faktiska halloweenkonsumtionen med stor sannolikhet högre. Och även om 300 kr kan låta lite per person, så beräknas konsumtionen av halloweenrelaterade varor att uppgå till ca 1 miljard i Sverige.

Är det för att vi ständigt letar tillfällen att fira och göra det där lilla extra i hemmet, maten och för barnen? Eller kanske för att vi under lång tid definierat lycka som ständig jakt på nya prylar och kläder och ser högtiden som ännu en anledning att bli lyckliga(re) genom konsumtion?

För alla som börjat se igenom att konsumtion inte är vägen till långvarig lycka, utan att det enbart ger en kortvarig kick (som måste upprepas igen, igen och igen). Liksom som insett att det varken är bra för dig eller planeten att vi fortsätter så här. Hur kan vi fira högtiden och fixa halloweenstämningen utan konsumtion och onödiga prylar? Här kommer några tips:

  • Pynta med pyssel. Att pyssla med barnen gör att ni får tid tillsammans, utforskar kreativiteten och får något att pynta hemmet med. Och det behöver inte vara avancerat; måla teckningar, gör girlanger, pärla en pumpa, piffa till bus-eller-godis-korgen/hinken, måla ansikten på clementiner/apelsiner, gör figurer av toapappersrullar.
  • Ätbart pynt. Köp sådant som går att äta och använda och se det som ”pynt”. Ställ fram en pumpa, gör halloweeninspirerade mellis till barnen, gör ”minipumpor” av paprikor, eller lägg målade clementiner i en fin skål. Enkelt men festligt.
  • Tänd ljus. Att tända ljus nu när det börjar bli vintermörkt är automatiskt en stämningshöjare. Sen om det är inomhus, i en lykta vid dörren eller på balkongen, alternativt i en skrämmande pumpa. Det spelar mindre roll. Ljus gör det mysigt.
  • Köp begagnat. Vill barnen ha utklädningsdräkt eller speciellt pynt? Leta second hand, släng ut en fråga i en lokal FB-grupp eller bland vänner. Kanske har någon annans barn växt ur eller ifrån just det som ditt barn vill ha. Förmodligen är det dessutom bara använt ett fåtal gånger.

Så där har du några tips på hur du kan skapa halloweenstämning utan att behöva lägga 300 kr på diverse överflödiga prylar som du under största delen av året ändå bara kommer förvara. :) Här går barnen bus-eller-godis-promenad i grannhusen med de pysslade yoghurt-hinkarna du ser i fotot högre upp, och på förskolan var de tidigare i veckan utklädda med second hand-köpta dräkter som även passade förra året och används vid utklädning här hemma.

Hur gör ni med halloweenfirandet och halloweenpyntandet där hemma? :)

5 plagg jag bara köper second hand

Det tog ett par år innan jag var övertygad om att second hand var för mig. Jag såg mig länge som en person som gärna donerade kläder (och prylar) som jag rensade ut, till second hand. Men jag var betydligt sämre på att köpa begagnade kläder till mig själv. Till barnen har jag aldrig haft problem att hitta kläder second hand, men så är ju noggrannheten med passform sällan densamma för en 1 – 5 åring som till en 35-åring.

Generellt är vi svenskar bra på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. Vi svenskar skänker ca 3,8 kilo textil till second hand medan vi enbart köper ca 0,8 kilo. Så var det även för mig. Tills för tre år sedan när jag började ge den en ärlig chans. Nu kan jag konstatera att det finns vissa klädesplagg som jag nog aldrig kommer köpa nya igen. Helt enkelt för att det finns så pass bra alternativ på begagnatmarknaden till ett bättre pris och till betydligt mindre miljöpåverkan. Och jag har sällan akuta klädbehov kring dessa plagg, utan kan vänta en månad eller två tills jag hittar rätt.

Så här kommer de 5 plagg jag inte längre köper sprillans nya utan enbart begagnat:

  • Skjortor. Jag använder ofta skjortor till vardags på jobbet. Vid varje tillfälle jag haft behov av en ny lång- eller kortärmad skjorta har det inte tagit många veckor innan jag kunnat fynda en lämplig second hand.
  • Jeans. Tidigare ägde jag ett par jeans och köpte nya när de gamla gick sönder. De senaste jeansen köpte jag på Tradera för 200 kr, de sitter som en smäck och jag insåg då att det är där jag kommer köpa ”nya” jeans framöver.
  • Klänningar. Genom att veta vilken typ av skärning, färg och mönster jag föredrar, blir det så mycket enklare att fynda klänningar second hand. Om jag är kräsen kring modell gällande skjortor och jeans, så är jag lite mer flexibel när det gäller klänningar.
  • Koftor. Vissa klassiska märken och modeller på koftor är regelbundet ute på second hand-marknaden. Ibland har jag provat en modell i butik, för att sedan kunna köpa den billigare via Tradera eller liknande.
  • Toppar. Diverse löst sittande sommartoppar kan jag gladeligen köpa second hand. Här är jag i likhet med klänningar väldigt flexibel gällande märken och modell. Undviker dock materialet polyester om jag kan då jag tycker det känns instängt.

I bilden nedan ser du några av second hand-köpen i min capsule wardrobe. Ett par jeans, en topp, en kofta en handfull skjortor och två klänningar.

Två faktorer som varit avgörande för att jag ska våga köpa mer second hand är:

  • Att jag lärt känna min ”stil” på kläder. Den har förändrats sedan åren innan barn, men nu vet jag vilka färger, mönster och typ av kläder jag trivs i och känner mig välklädd i.
  • Att jag identifierat ett par märken på skjortor, jeans och koftor som jag vet att jag trivs i, vad märkets kvalitet går för och exakt vilken storlek som sitter bra på mig.

Eftersom stor del av second hand-shoppingen sker online numera och inte möjliggör att du provar kläderna innan köp, är de två punkterna ovan viktiga för att minimera felköp.

För att ta reda på din ”stil” och vilka kläder du trivs bäst i, skriver vi i vår bok Prylbanta om att göra en garderobsanalys när du ändå rensar garderoben. Det behöver inte vara komplicerat utan innebär helt enkelt bara att du funderar över vilka material, färger, märken och passform du trivs i och använder. Liksom om de plagg du inte använder har någon gemensam nämnare. Att få klarhet i vilken kjollängd, jeansmodell, halsringning, mönster och färger du trivs bäst i underlättar såväl utrensning som framtida (second hand-)shopping.

Visst har det hänt att något plagg inte motsvarat förväntningarna vid köp, att det fanns någon fläck som inte syntes på bilderna eller att klänningen inte satt lika bra som förväntat. Men när jag väl lärt känna min stil och vilken storlek jag har i vissa märken, så har 9/10 plagg jag köpt second hand passat perfekt till ett minimum av nypriset.

Har du några plagg som du så gott som alltid köper second hand?
Eller är du där jag var för några år sedan och har svårare för att köpa kläder second hand jämfört med att skänka plagg dit? ;)

5 tips vid försäljning second hand

En Sifo-undersökning som släpptes i somras visar att svensken i snitt har 38 oanvända saker hemma. Slår man ihop värdet av dessa landar summan på i genomsnitt ca 18 000 kronor. Är ni flera personer i hemmet kan antalet saker och summan bli ändå större.

Om du också tillhör personerna som har pengar som ”dräller” omkring där hemma i form av prylar som inte används, så är detta inlägg perfekt för dig! Nedan får du nämligen 5 tips när det gäller försäljning av saker second hand:

  1. Rätt tidpunkt. Bäst är att sälja saker inför eller under rätt säsong. Det är få som har bevakning på ”slalomskidor” under sommarsemestern jämfört med under december månad. Många barnsaker är såklart oberoende av säsong, men ytterkläder och aktivitets-prylar säljs bäst om du tajmar dem med sin säsong. Men förutom säsong är det bra att exempelvis Tradera-annonser avslutas på kvällen när folk har tid att buda, eller att prylar läggs upp på Blocket när du kan vara hemma och ta emot köpare.
  2. Bild och text. Att ta bra bilder så att man som köpare ser vad man köper samt skicket på den, är också avgörande för att bygga trovärdighet och skapa intresse. Det finns alltid ett orosmoment vid second hand-köp över nätet, att det du ska köpa inte kommer motsvara förväntningarna. Minska den oron genom tydliga bilder och informativa texter.
  3. Välj forum. Sälja via Tradera, Blocket, gratisappar, FB-sidor eller fysiska second hand-butiker? Det är delvis en smaksak vad man gillar. Via Tradera kan du med bra bilder och informativa texter i princip slippa all kontakt med köparen. Jag tycker olika forum passar för olika saker; Traderas auktion när jag har svårt att bedöma ett lämpligt pris och saken är lätt att skicka. Lokala köp/sälj-sidor på FB för mer skrymmande saker och saker som någon i närområdet borde vilja ha. Och Blocket om jag inte får napp via lokala FB-sidan. De flesta barnkläder lämnar jag till en second hand-butik ett par km bort som säljer på kommission.
  4. Prissättning. Via Blocket eller någon googling bort så har du koll på vad andra säljer motsvarande kläder eller prylar för. Lägg dig strax under om du vill bli av med det snabbt, eller i nivå med övriga. Kanske inser du att värdet är så lågt att det inte är värt all administration som det ändå är med att sälja saker second hand. Då kan du såklart skänka sakerna vidare till välgörenhet.
  5. Ärlighet varar längst. Var ärlig i din beskrivning. Hur är skicket? Är den stor eller liten i storlek, namnad, sliten i muddarna? Jag tror alla som köper regelbundet via second hand-kanaler någon gång har köpt något som inte motsvarade förväntningarna eller beskrivningen. Se till att det inte händer för någon som köper något av dig! :)

En vanlig fråga jag får då och då är vad man ska göra om man sagt att man ska komma och köpa något, och kommer dit och prylen av någon anledning inte alls känns rätt. Många känner sig bundna att köpa för att man sagt muntligt ja via telefon, chat eller mejl. Jag har flera exempel på när detta hänt mig och handlar du mycket via Blocket och liknande kommer det säkerligen hända även dig. Det är ju annat att se något på riktigt än enbart via foton.

För oss har det hänt vid tänkt köp av tv-bänk, barnsäng och vardagsrumsbord. Då har vi helt enkelt artigt men ärligt sagt att ”den kommer inte passa som vi tänkt oss där hemma”, eller att den inte motsvarade förväntningarna vi hade och det vi såg framför oss. Någon gång har vi sagt att vi behöver fundera och gå iväg och prata ihop oss. Och så får man tillsammans samla mod, gå tillbaka och tänka att man förmodligen inte kommer träffa säljaren igen. :)

Vilket är ditt bästa tips vid försäljning eller köp second hand?

Prylbanta med ett sparmål

Jag har funderat på att under 2019 har ett monetärt mål kopplat till att sälja saker. Under de senaste åren har vi skänkt bort 90 % av alla saker vi ägt. Helt enkelt för att vi efter ett par års prylbantande gjort oss av med de dyra överflödiga sakerna, och vi tröttnade på all administration kring försäljning, samt prioriterat att bli av med sakerna snabbt. Och såklart för att vi haft monetära förutsättningar, att vi inte behövt vända på varenda krona.

Ni som följt oss på blogg och Instagram ett par år känner nog igen att vi inte varit helt överens om det här med antalet barn i familjen. Jag börjar nu förlika mig med att det inte blir fler barn, och har du gjort rejäl rensning bland barnkläderna och barnprylarna. Det mesta av barnkläderna har skänkts bort, som jag skrev om här. Men några saker tänkte jag försöka sälja på en lokal second hand-butik samt en köp- och sälj-sida på Facebook.

Lillebror Minimalist ett par dagar gammal. I babynestet som nu är utrensat.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har inte pengar som drivkraft nämligen, kanske ska fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Det farliga med att ha ett monetärt mål, är att man blir så fokuserad på målet att man glömmer att göra en behovsanalys i jakten på att nå penga-målet, och därför säljer saker man egentligen behöver. Men det kanske bara är ett problem för väldigt målfokuserade minimalister, dvs personer som redan har få prylar och som kan gå över lik för att nå ett mål. ;)

Men ett penga-mål är bra och tydligt för många. Det kan vara motiverande både på kort sikt att gå igenom och uppskatta hur mycket orealiserade pengar man har ”liggandes” i lådor och förråd. Men också över tid när man ser att många bäckar små faktiskt kan bli en å… Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

En del av allt som rensades ut vid vår flytt i höstas.

Själv började jag med att göra en lista över potentiella saker att sälja med följande kolumner:

  • Vad – själva prylen/plagget, vad är det jag säljer, märke etc.
  • Var – var det lämpligen ska säljas, Tradera, Blocket, FB-grupp, loppis etc.
  • Pris – ungefärligt förväntat pris
  • Kommentar – kort info och kom-ihåg om saken som kan vara bra till annonsen etc.
  • När – när under året är det lämpligt att sälja. Dels utifrån saken men också utifrån min tid.

Att göra en sådan här lista gjorde det väldigt tydligt över vad vi faktiskt har som kan säljas och med sista kolumnen blir det också en slags planering att hålla sig till. Självklart är det ett levande dokument, där du kan lägga till saker, ta bort saker man inte lyckas sälja, men också stryka över det de sålts. 90% på min lista avser barnrelaterade saker och totalt värde uppgick till ca 7000 kr. Så jag sätter målet att sälja saker för 10 000 för 2019. Även om Herr Minimalist blir lite nervös över att jag kommer bli så målfokuserad att det går ut över honom eller familjen (dvs att jag säljer något jag inte borde ;) ).

Hittills i år har vi sålt spjälsäng, bovetemadrass och babynest för totalt 550 kr, så där står vi nu. Men stay tuned, uppdatering kommer under våren med status över hur det går. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Nästan alla barnkläder har skänkts bort, men några tänkte jag prova att sälja.

Första klädbytardagen

I helgen var jag på mitt första klädbytarevent. Jag har velat testa konceptet tidigare men det har aldrig riktigt passat med tid och plats. Helt enkelt prioriterats bort. ;) Men nu när det var i lokala Kulturhuset där vi nu bor så var det nära och bra.

Jag hade egentligen inga större förväntningar på att hitta något riktigt bra, men jag hoppades på att hitta något plagg till lillebror då han har viss klädbrist. Vi ärver mest kläder från två tjejiga tjejkusiner så det kan vara kul för honom att ha något annat än kjol och klänning ibland. Sen hade det såklart varit kul att hitta något till mig själv eftersom jag har shoppingfritt 2018, men samtidigt är jag väldigt kräsen när det gäller kläder till mig själv.

Jag lämnade själv in fyra barnplagg och fick då fyra kort som ”betalning” mot eventuella fynd. Det var mycket folk i alla åldrar på klädbytet. Och alla verkade tycka det var så roligt att leta, botanisera och få fynda. Helt gratis. Tonåringar som fick fynda, mammor (likt jag själv) som lyckades hitta plagg till barnen, och äldre som fick med sig några ”nya” plagg till garderoben.

Jag vet inte hur noga organiserade kläderna brukar vara på klädbyten. Här hängde en del plagg på klädstänger men de flesta låg i högar på bord. Jag fick aldrig någon riktig kläm på om det var uppdelat i barnkläder, vuxenkläder, ytterkläder eller olika storlekar etc på olika bord. Jag upplevde att det var ganska blandat.

Det hade gärna fått finnas skyltar för då tror jag färre hade ”rivit” runt på måfå i jakten på de där fynden i klädhögarna, vilket ju bara gjorde oordningen än värre efter ett tag. Ni som varit på klädbytardagar tidigare, hur pass uppdelat i storlekar, plaggtyp mm kan eller hinner man göra? Ofta tycks det vara tajt om tid mellan inlämning och klädbyte.

Det slutade med att jag kom hem med lika många barnplagg som jag lämnat in tidigare på dagen nämligen fyra stycken. Så en in en ut. Eller snarare fyra. :)

  • Överdragsbyxor från PoP i storasysters storlek. Väldigt bra timing då hon inte äger några och morgnarna ute på förskolan börjar bli kyligare. Fothällorna behöver bytas men i övrigt i fint använt skick.
  • Strumpbyxor till storasyster. Ej med på bilden då hon ville använda dem direkt. Gott tecken på ett bra fynd! :)
  • T-shirt lillebror. Han behöver ”nya” plagg så detta var rent behovsstyrt val. Har sett flera killar på förskolan ha liknande t-shirts så detta blir säkert toppen.
  • Tröja långärmad till lillebror i en kommande storlek. Den får vänta något år i förrådet. Faktum är att han hade en exakt likadan tröja från samma butik fast i en mindre storlek i våras.

Kläderna som fyndades på klädbytardagen, saknas på bild gör storasysters strumpbyxor.

Spontant tänker jag att det inte är de finaste kläderna som lämnas till klädbytardagar, utan de man tänker att man ändå inte kan sälja. Men bland barnkläderna fanns det åtminstone flera PoP-plagg på borden. Och överdragsbyxorna ovan kändes som ett riktigt fynd.

Jag tyckte evenemanget med sin positiva stämning gav mycket energi och blev sugen på att besöka fler liknande event. Eller kanske vara med och orda. :) Finns det klädbytardagar med fokus på barn med inslag av barnleksaker? Eller med inriktning kvalitativa märkeskläder? Tror nämligen många ”fegar” lite i vad de lämnar in. Man vill kanske inte lämna in fina Odd Molly-koftan om man bara kan få med sig halvslitna plagg från H&M tillbaka…

Vad är din upplevelse från klädbyten? Och har du gjort något riktigt fynd på en klädbytardag?

Flyttrensning och second hand

Detta inlägg är ett samarbete med tjänsten Sellpy.

Andrahandsmarknaden är något som behöver växa i Sverige och det behöver bli enkelt att köpa och sälja second hand. Prylar och kläder som inte används utan bara förvaras i folks hem och förråd behöver komma ut i användningskretsloppet igen. Det ska vara minst lika enkelt att köpa begagnat som nytt. För begagnat är mer miljövänligt och billigare än att köpa nytt. Därför gillar vi tjänster som Sellpy, som underlättar och tar hand om all administration, tid och energi det tar att sköta second hand-försäljningar.

I samband med vår flytt i augusti gjorde vi oss av med stora mängder saker. Vi lät Sellpy sälja det saker som vi inte skänkte till Stadsmissionen. I vår Sellpy-butik kan man hitta allt från vår tekanna från Eva Solo och våra sista Cult Design-ljusstakar, till mina röda Acne jeans och Odd Molly-tunika. Men också barnsaker som en sparsamt använd Ergo Baby-bärsele, några Brio-leksaker barnen rensade ut eller samlingen med Micro Machines (någon mer som hade dessa som barn?). Och mycket mer. Kolla gärna in vår Sellpy-butik här, men köp bara om det är något du eller dina barn faktiskt behöver. ;) (saker som säljs försvinner från Sellpy-butiken).

Känner du igen mikro-bilar eller micro machines?

Vi började använda Sellpy när de var nystartade efter tips från någon av er uppmärksamma läsare. Sedan dess har vi testat att sälja via tjänsten flera gånger, samt även varit på andra sidan som köpare av saker via dem. Deras tjänst dök upp i precis rätt tid för oss som redan hade prylbantat ett par år och började tröttna på att administrera Tradera-annonser.

Vi har därigenom även sett den utveckling som skett på Sellpys plattform och prismodell och tycker hela tiden de gör små förbättringar som gynnar såväl de som köper via Sellpy som de som säljer. Exempelvis att du som säljare själv kan redigera annonsen och ha kompletterande information om varorna du säljer, som att något är sparsamt använt, använt av ett barn, små i storleken etc. Det vill säga detaljinformation om produkten som köpare gärna vill veta.

Exempel på vad Sellpy säljer åt oss hos Tradera.

Numera tas heller ingen avgift ut för saker du skickar med men som Sellpy bedömer inte kan säljas. Däremot tas 10 kr ut per sak som de försökt sälja i omgångar men som ändå inte blivit såld, och det tycker jag känns fair. Även upphämtningsområde är något som ständigt utökas. Nu när vi flyttat ett par mil utanför stan kan vi ändå få Sellpy-påsar upphämtade, det hade vi inte fått för 1-2 år sedan. Som sagt, ständig utveckling som gynnar och underlättar för alla!

Vill du också beställa hem Sellpy-påsar så kan du göra det här.

Vad på din att-köpa-lista/önskelista kan du leta efter second hand? Och vad har du där hemma som du skulle kunna släppa taget om och låta Sellpy sälja åt dig? Kanske hittar du inspiration bland sakerna i vår Sellpy-butik.

Detta inägg är ett samarbete med Sellpy.