Etikettarkiv: slit-och-släng

Vårda, laga och konsumindre

Att vårda och laga handlar om omsorg och hållbarhet. Att vårda och laga är att värna våra barns framtid. För vi måste ta slut på den slit och släng-fest som pågår som om morgondagen inte fanns. För det gör den. Men frågan är hur den kommer se ut?

Här är fem olika prylar vi förlängt livslängden på senaste månaden:

  1. Mina sneakers har haft hål på insidan av hälen sedan i somras men är nu lagade med lagningslappar för hälen (adlink). De har suttit fint i en månad och gjort skon bekväm igen. Jag var såå nära att köpa ett par nya sneakers men lyckades nu skjuta på ett nyköp, kanske ända till nästa år?
  2. Herr Minimalist lade en halvtimme på att rengöra och smörja in sina vinterskor samt höst- / vårskor så att de 15 år gamla skorna ska kunna fortsätta vara i gott skick och kännas fräscha när de plockas fram i höst igen.
  3. Jag lagade fyra av lillebrors byxor som gått sönder på knäna nu när våren börjar komma och överdragsbyxor används mer sällan. Jag använde enkla lagningslappar (adlink) som bara är att stryka på. Det upplever jag som smidigaste lagningen som ändå sitter bra.
  4. Mina skidhandskar från Hestra rengjordes och smörjdes in med läderbalsam efteråt. Nu är de redo att ligga i ide ett halvår till nästa skidsäsong. :)
  5. Ett par skosnören gick sönder i storasysters skor men lagades snabbt och lätt med nya dito. Hon tyckte dessutom att skorna blev ändå snyggare med de här nya skosnörena (adlink). Det är ju en stor vinst när något lagas och blir ändå snyggare efteråt. :)

Vi gör detta för miljön. Men vi gör det också för att slippa lägga pengar på att konsumera något som vi kan undvika genom att ta hand om det vi redan har köpt.

Om man vänjer sig vid att konsumera mindre, samt att när man väl konsumerar köper noga utvalda saker. Då vill man i större utsträckning ta hand om det man valt ut och köpt för att kunna använda det länge. Inte lägga tid och energi på att köpa samma pryl/plagg snart igen.

Men det handlar även mycket om vanor och prioritering att vårda det man äger och har. Att lägga de där 5 eller 20 minutrarna som det tar att laga eller underhålla en pryl eller ett plagg. För egentligen tar det ju minst lika lång tid att köpa en ny dito, även om energiåtgången ibland känns lägre. Genom att reparera våra saker istället för att köpa nya, samt vårda och underhålla, så minskar vi vår konsumtionen samt bidrar till att minska avfallsmängderna.

Jag upplever att detta med att vårda och laga är något som många var otroligt mycket bättre på för bara en generation sedan. Att slit-och-släng-kulturen som funnits både har skapat en lättja att ”det bara är att köpa nytt” och samtidigt gjort att vi tappat värdefull kunskap om hur vi vårdar, lagar och tar hand om våra saker för att de ska hålla länge.

Prioriterar du att ta hand om och vårda dina skor och kläder? :)

Delningsekonomi minimerar slit och släng

Kan delningsekonomins frammarsch vara det som gör att slit och släng-produkter och fast fashion minimeras för att tillslut vara utrotat? Tillsammans med second hand-marknadens allt mer butiks-lika och enkla konsumtionssätt. Låt mig utvidga mitt resonemang.

Om vi i delningsekonomins anda delar på allt fler saker, så behöver dessa vara kvalitativa. Helt enkelt för att hålla att användas av många och betydligt fler gånger än idag. Exempelvis används en borrmaskin idag i genomsitt 13 min under sin livslängd och därmed samlar den damm betydligt mer tid än vad den används för sitt syfte. Skruvdragare på bilden ovan är såklart lånad. :)

Liksom om kläder ska kunna cirkulera vidare till andra personer och inte enbart användas de 7-8 gånger som plagg i genomsnitt används (en t-shirt dock 30 gånger), så behöver de vara av bra kvalitet. Eller om de ska kunna hyras ut till flera olika personer och på så vis användas frekvent.

Enligt en stor studie från Mistra Future Fashion sker 80 % av ett plaggs klimatpåverkan vid produktion, så genom att minimera mängden nyproducerat gör du en snabb och lätt insats för en mer hållbar planet.

Likaså tror jag att stilren och enkel design kommer vara en framgångsfaktor. För mycket inbyggd komplexitet i produkter, brukar lätt skapa krångel när någon av de där komplexa specialfunktionerna går sönder.

Jag tror enkelhet och kvalitet har framtiden för sig allt eftersom delningsekonomin och second hand-marknaden växer sig större. Och i motsvarande takt kommer förhoppningsvis slit och släng-produkter och fast fashion-plagg att minska.

Och tänk om den där ”kicken” vissa får av konsumtion, likväl kan fås genom att hyra, låna eller köpa begagnat. Att även det skapar den där känslan av förnyelse och kicken av att köpa, men på ett hållbart sätt.

Vad tror du, kan delningsekonomin vara vägen till mer hållbara produkter och kläder?

Lappa, laga och vårda

I samarbete med Blocket.

Slit och släng? Nej, det känns väl ändå såå 90-tal, nu är det vårda och laga som gäller! Och när behov inte längre finns – sälja vidare. Genom att ta hand om våra saker och reparera vid behov så håller de längre. Fördelen som minimalist är att det som blivit kvar eller införskaffats ofta är noga utvalt och därför vill man både ta hand om och varsamt reparera när något går sönder.

Samtidigt köper vi och många andra prylar second hand, och ibland går ju faktiskt prylar som har använts mycket och av många sönder och behöver lagas. Vilket är en av anledningarna till att företaget Blocket har blivit med bok! ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” heter den.

En bok som borde stå i många människors bokhylla med tanke på att 1 av 3 svenskar inte brukar laga prylar som gått sönder. Vilket kanske inte är så konstigt när kunskapen om hur man reparerar och vårdar i större utsträckning finns i den äldre generationen. Där kan den här boken fungera som en brygga av kunskap mellan generationer.

Att vårda och laga handlar om omsorg och hållbarhet. Att vårda och laga är att värna våra barns framtid. För vi måste ta slut på den slit och släng-fest som pågår som om morgondagen inte fanns. För det gör den. Men frågan är hur den kommer se ut?

Nedan berättar jag om två sorts prylar vi köpt samt sålt på Blocket och hur boken har hjälpt oss att fixa till dessa.

Barncyklar
Vi har köpt (och sålt) alla barnens cyklar via Blocket. På två av dem har handtagen varit väldigt slitna och spröda så som plast och gummi kan bli efter några år utomhus. Så dessa har vi bytt ut mot nya fräscha, men vissa handtag kan vara omöjliga att få av.

I boken tipsas om att sticka in en skruvmejsel mellan styret och handtaget, och sedan spruta in såpvatten. När jag testade knepet gick det hur lätt som helst att få av handtaget, och samma lika för att få på det nya. Enkelt och genialiskt knep och boken ”Bättre begagnat” är fylld med sådana!

Barnvagn
Barnvagnen nedan köpte vi via Blocket när vi fick lillebror år 2016. Nu när båda barnen kan cykla till förskolan är det dags att sälja den. Men precis som med en bil, behöver en barnvagn service då och då.

Så nu inför försäljning fick den sig en riktig rekonditionering där vi följde bokens steg för steg-guide kring hur man kan gå tillväga för att rengöra barnvagnar och vad man ska tänka på. Allt ifrån tvättråd av klädseln till tips kring rengöring av hjul, fjädring och broms. Som tack fick vi, som du ser nedan, en otroligt fräsch vagn redo för en ny familj.

En rejäl rengöring av barnvagnen är något jag nu i efterhand önskat att jag gjort även medan vi använde vagnen. Men det är väl med barnvagnar som med bostäder, att de aldrig är i så fint skick som inför försäljning. :) Och jag är övertygad om att den timme jag lade på att rengöra vagnen, kommer ge ett högre slutpris vid försäljningen.

Boken ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” kan vara en lämplig gåva till någon som ska flytta hemifrån eller till någon som gillar att köpa och sälja saker second hand. Fram till 2 oktober finns den till specialpris här. Och för dig med lägre behov – be ditt lokala bibliotek köpa in boken så finns den att låna när behov uppstår!

Har du något där hemma som behöver repareras, vårdas eller fräschat upp för att sedan säljas?

Prylar kostar

Idag när en tröja i butik kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera nytt. Låga priser får oss dessutom att tro att vi gör en bra affär, därmed känner vi oss som smarta konsumenter och att vi sparat pengar på att shoppa. Så är det naturligtvis inte.

När vi kommer hem med ännu ett nytt klädesplagg vi inte behöver till den redan välfyllda garderoben eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling eller en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt glöms bort bland hemmets övriga prylar som pockar på uppmärksamhet, så känner vi oss inte fullt så genialiska längre.

Prylar kostar. De kostar och tar av dina pengar, din tid och din energi. Ju fler prylar desto mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva. Ju fler prylar desto större och därmed dyrare kan du behöva bo, vilket i sin tur gör att du behöver jobba mer för att gå runt varje månad.

Kostnaden i tid, pengar och energi sker på individnivå. Sen finns det såklart en miljömässig och humanistisk aspekt i en konsumtionstung livsstil. Vår förmåga och vilja att förstå slitaget och konsekvenserna för vår planet och för människor bortom vår egen närmaste krets övertrumfas av de kortsiktiga kickar som vi tycker oss få av konsumtion.

I vår bok försöker vi öppna ögonen för att prylar och kläder kommer med betydligt fler kostnader än den du ser på prislappen i butiken. Både på individ och global nivå.

Vill du förstå mer om varför du egentligen konsumerar, få en mer rationell istället för emotionell relation till dina prylar, få förståelse för vilka kostnader fler prylar faktiskt medför, samt en verktygslåda med tips kring hur du kan tänka vid såväl rensning som vid inköp? Då ska du köpa vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. ;)

Och så hoppas vi såklart att vår bok, blogg och instagram kan inspirera till att just du vågar börja din minimalistiska resa under 2018. :)

Köp-och-släng-samhället

Det talas ofta om att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle. Uttrycket kan sammanfattas med att vi slänger något så fort vi anser att prylen blivit inaktuell, sliten eller trasig utan en tanke på eller ens möjlighet till återanvändning alternativt reparation.

Häromdagen berättade en av mina kollegor att han tycker sig se generella tendenser till att vi som samhälle är på väg att ta nästa steg, dessvärre i fel riktning, mot ett köp-och-släng-samhälle. Enligt honom blir det med andra ord allt vanligare att saker hamnar direkt i papperskorgen utan att använts mer än vid något enstaka tillfälle eller i värsta fall inte en endaste gång.

Jag tycker mig dessvärre kunna hålla med min kollega och i vissa fall även erkänna mig skyldig till samma beteende, framförallt historiskt sett. Min personliga erfarenhet är att köp-och-släng-beteende typiskt uppstår kring proaktiv konsumtion, presenter, prenumerationer och tröstshopping.

Proaktiv konsumtion – Så for vi köper mat, kläder eller saker som vi inte har ett konkret behov av inom en överskådlig framtid är risken stor att vi inte hinner äta upp maten innan den blir dålig, använda kläderna innan de blir omoderna eller prylarna innan de blir inaktuella.

Presenter – Alla gåvor som inte valts ut med omsorg för att lösa ett säkerställt behov hos mottagaren riskerar att aldrig komma till användning. Det går oftast att applicera på allt från födelsedagspresenter, gå-bort-presenter till praktexemplet företagsgåvor där exakt samma gåva ofta appliceras på flera hundra personer med helt olika förutsättningar, intressen och behov.

Prenumerationer – En prenumerationer innebär i korta drag att redan idag betala för något som sedan levereras vid ett flertal bestämda framtida tillfällen. Fördelen är att totalpriset ofta blir lite lägre samt att produkten levereras till ens hem, nackdelen är att respektive leverans varken tar hänsyn till konkreta behov eller tillgänglig tid vid leveranstillfället. Typiska exempel är prenumerationer på rakblad, eller på fysiska dagstidningar som DN och SvD som alldeles för ofta går direkt från brevlådan till papperskorgen eller i bästa fall pappersinsamlingen.

Tröstshopping – Alla former av konsumtion som inte utförs för att tillfredsställa ett långsiktigt konkret behov utan istället ett kortsiktigt emotionellt behov. Till exempel inköp av en ny handväska för att det varit en tung vecka, trots att du redan har en motsvarande handväska.

Har du några köp-och-släng-tendenser idag och i så fall inom vilket område? Finns det kanske fler bra exempel på köp-och-släng-kategorier som jag inte nämnt ovan?