Vintern har kommit igång i stora delar av landet och plötsligt är det dags att ta fram barnens vinterkläder. I samband med det uppstår mängder med frågor och val som förälder: Har vi något som passar, vad behöver uppdateras, ska vi leta begagnat eller köpa nytt? Och vad ska vi göra med de urväxta vinterkläderna; sälja, skänka, lagra?
Om du vill slippa alla dessa val och funderingar och göra livet enkelt, tycker jag du ska testa att hyra barnens ytterkläder genom Hyber.
Vi började med det förra året och det har verkligen varit över förväntan i smidighet. Hyber är en tjänst där du hyr kvalitetskläder till barnen istället för att köpa och äga. Du slipper helt enkelt lägga tid på att reka och köpa barnens olika ytterkläder för de olika säsongerna. Hyber har även plagg för mellanlager och stövlar.
Barnens ”nya” kläder från Hyber
Som vi ser det är den stora uppsidan med Hyber att det:
Sparar tid. Genom att du slipper lägga tid på att fundera, leta, köpa och förvara urväxta ytterkläder.
Sparar energi. Det gick åt i princip noll energi att fixa hela barnens uppsättning ytterkläder.
Ger flexibilitet. I och med att du snabbt kan byta storlek när barnen växer eller om något plagg råkar gå sönder.
Är miljövänligt. Du förlänger livslängden på kläder när de som är fullt funktionella cirkuleras vidare till andra familjer. Med Hyber förlängs plaggens livscykel med hela tre år.
Hyber tar hand om lagning, tvätt och rekonditionering av plaggen innan de kommer till en ny ägare. Likaså kan du låta barn vara barn och behöver inte oroa dig för revor, fläckar eller slitage. Lite som en försäkring.
Här om veckan bytte vi till en större storlek i barnens vinterkläder. Två dagar efter beställningen kunde vi hämta ut de ”nya” kläderna. Och samtidigt skicka tillbaka de plagg barnen använt under drygt ett års tid men som har betydligt mer att ge. Som sig bör när det är kvalitetsplagg.
Kanske är Hyber inte den billigaste lösningen på prislappen för den med flera barn som lyckas ärva av varandra. Däremot är det den absolut smidigaste lösningen och sparar både tid och energi. Något som inte ska underskattas under småbarnsåren. Och samtidigt är det ett bra val för miljön.
Just nu får du 2 månader gratis hyra av kläder med koden minimalisterna, oavsett vilket klädpaket du väljer hos Hyber. Våga testa några av Hybers kvalitetskläder, samtidigt som du slipper lägga tid på att köpa, förvara och äga. Erbjudandet gäller fram till 31 december (gäller alla klädpaket, men ej stövlar). Koden minimalisterna anger du i rabattkodsfältet i kassan. Kanske en lämplig julklapp för eller till en småbarnsfamilj? :)
Har du testat Hyber? Skulle du kunna tänka dig att hyra andra typer av kläder istället för att köpa och äga dem?
Är det inte paradoxalt att en av våra mysigaste högtider julen också förknippas med så mycket stress. Både för individer och för planeten. Vi stressar runt för att träffa familj, släkt och vänner, vår ekonomi bli stressad av all konsumtion, och miljön blir stressad av allt julresande och transporterande. Och kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje för många familjer (?).
Med precis en månad kvar till julafton är det hög tid att fundera kring hur du kan göra julen lite mer hållbar och minimalistisk jämfört med föregående år. Och för att det ska bli mer hållbart måste vi ju göra någon förändring mot tidigare. Vad skulle du kunna göra annorlunda för att göra julfirandet lite grönare? Kanske handlar det om maten, klapparna eller transporterna? Dela gärna med dig i kommentarsfältet som inspiration för andra!
Men vi börjar med 10 tips för en hållbarare och grönare jul:
Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Gör ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen. Eller fråga mor- och farföräldrar om de använder allt de har i jullådan.
Minimera julklapparna. Ha det#skraltundergranen, det vill säga ha en minimalistisk julklappsskörd under granen i år. Kanske skippa julklapparna helt i minimalistisk anda eller köp enbart till barnen? Vi skippade julklappar helt till våra egna barn när de var små, men det var kanske att ta i, eller vågar du härma? :)
Hållbara julklappar. Våga vara den som tar upp diskussionen inom familj och släkt om hur ni kan göra julklapparna mer hållbara. Kan alla köpa något second hand? Eller enbart köpa förbrukningsvaror eller upplevelser?
Julpyssla naturligt. Se dig om ute i naturen och använd det som julpyssel med barnen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakor fungerar fint som julpynt eller gå-bort-present.
Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? :) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Se bilden nedan för hur det kan se ut med presentpåsar i tyg.
Våga granlöshet. Om du har gran tillkommer ofta julgransfot, julgranskulor, ljusslinga, glitter, stjärna och kanske ytterligare julgransdekorationer. Utan gran slipper du köpa, äga samt förvara allt detta under 340 dagar om året. :) Och du slipper dessutom välja sort och städa barr. Läs om alternativ utmärkta till julgran här.
Adventskalenderbarnen. Antingen älskar man pysslet med att förbereda och fixa en adventskalender till barnen, eller så tycker man den ökar julstressen ändå mer. Vill du ha en, så gör en hållbar variant som inte innebär onödig konsumtion. Exempelvis; aktivitetskalender, låna 24 böcker på biblioteket och låt barnen dagligen dra en lapp med titeln, låna och läs en kapitelbok, eller slå in pusselbitar eller legobitar. Kanske räcker det för er att kalendern enbart är vid varje advent istället för varje dag (?).
Grönare julbord. Är det något på julbordet som kan bytas ut mot ett grönare alternativ? Kanske kan någon mat kan uteslutas helt? Om du själv ansvarar för någon del av julbordet kan du se till att den delen är grön för att smyga in mer vegetariskt. :)
Minimera julpyntet. Även som minimalist kan du ha några få saker i hemmet som inte fyller någon annan funktion än att göra dig riktigt glad. Dock rekommenderar vi att julpynta med måtta, det får de utvalda glädjespridarna att framträda istället för att gömmas i ett allmänt visuellt kaos. Våga även prylbanta det som inte används, så kan ditt tidigare julpynt få glädja och leva vidare hemma hos någon annan.
Stressa mindre. Du behöver inte göra allt och vara överallt just dagarna kring jul. Det är lätt att julen förknippas med stress, och stress leder till att minsta motståndets lag börjar gälla. Det vill säga att vi tar genvägar inom alla fronter för att orka och hinna med. Prioritera vad som är viktigast för dig och din familj i jul. Julledigheten är lång och det går att sprida ut firandet och umgänget över flera veckor.
Så där hade ni det, våra 10 tips för en hållbarare jul. Vilka av ovanstående tips kommer du att applicera i år? :)
Och har du själv något grönt och hållbart tips så här månaden innan jul?
Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.
För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.
Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.
Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.
Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.
”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.
Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.
Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.
När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.
Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.
Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?
I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.
Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj som valde att ta drygt 4 månader ledig för att resa runt i Norden i en minimalistisk husbil innan familjen skulle börja påverkas av skolplikt och få större begränsningar kring långledighet tillsammans.
Hösten 2019 skulle skolplikten inträda i vår familj. Storasyster skulle börja förskoleklass medan lillebror, född 2015, gå kvar på förskola ett tag till. I början av augusti kom vi hem till Varberg från vår tusen mil och hundra nätter långa resa i husbil. Våra arbetsgivare godkände föräldraledighet samt semester från sista helgen i mars fram tills 5 augusti (!) då vi återgick till vardag med jobb, förskola och nu även fritids. Det har varit fantastiskt lyxigt att få vara lediga tillsammans hela familjen i flera månader, men det är minst lika lyxigt att ha trygga och givande jobb och skolor att gå tillbaka till! Jag älskar husbilslivet, men i vardagen är det ändå skönt med större ytor i huset och egen trädgård där barnen kan leka fritt med sina kompisar.
Vart vi åkte under långledigheten Hur långt kom ni? är en vanlig fråga om vår långresa, men vårt syfte med långresan var inte att komma långt, utan att vara ute under lång tid. Vi bor i Varberg och har njutit av närliggande resmål som Ängelholm och Isaberg i flera dagar, även om vi hade möjlighet att åka till mer exotiska platser.
Vi började med längdskidåkning i Norge och i Sjusjøen var det precis så som vi hade hoppats: blå himmel, perfekta skidspår och varmt i solen. Vi är båda engagerade i klimatet och miljön, så en nackdel med denna resa var att vi förbrukade mer än 500 liter fossildiesel. I Sverige tankar vi alltid diesel som delvis är gjord av förnybara råvaror men vi hittade inte lika bra diesel i Norge. Vi har valt att ”klimatkompensera” för detta genom GoClimateNeutral och strävar efter lägre och lägre negativ påverkan på vår planet genom att till exempel inte flyga, äta mestadels vegetariskt och handla begagnat. En fördel med denna resa är att vi förhoppningsvis kan inspirera fler till att skippa flygresor till Medelhavet eller Thailand för att istället upptäcka Sverige och våra grannländer!
När snön började smälta bort i slutet av april styrde vi hemåt från Norge till Varberg för att lasta av skidorna och lasta in cyklar, sommarkläder och uppblåsbara båtar. Väl hemma var det helt ljuvligt i trädgården; alla körsbärsträd, syréner och plommonträdet stod i blom så vi stannade hemma en hel vecka och njöt av våren. Så härligt att kunna åka direkt från skidparadis till vårparadis på några timmar. Vi blev sugna på mer vår så nästa anhalt blev en vecka i norra Skåne.
Vad vi har för husbil Ända sedan vi köpte vår första husbil sommaren 2013 när storasyster var nyfödd har vi pratat om att göra en långresa i husbil. Efter fyra säsonger och 130 nätter i vår alkovbil av märket Bürstner ville vi ha en säkrare husbil med bättre lastutrymme. Hösten 2016 importerade vi en begagnad Hymer Exsis I 644 från Tyskland som just nu är en optimal kompromiss för oss.
Totalt har familjen sovit 340 nätter i husbil och skulle inte vilja vara utan denna fantastiska familjebil. Samtidigt har vi gjort oss av med personbilen så i vardagen är det främst cykel som gäller men även tåg och buss.
Så parkerade vi Under hela resan har vi mestadels stått på grusparkeringar i natursköna områden, till exempel vid naturreservat. I genomsnitt har vi stått på camping var femte natt, för att duscha, tvätta och tömma och fylla tankar. Det senare kan man göra på andra ställen också, speciellt i Norge finns det mycket bra service för husbilsåkare. Duscha och handtvätta kan vi göra i bilen men det går åt ganska mycket vatten då så vi brukar snåla för att kunna fricampa längre. :) Tre dygn brukar vi klara oss utan att tömma eller fylla något. Ungefär lika ofta som vi har campat har vi parkerat hemma hos någon släkting eller kompis. Smidigt att ha med sig eget boende när man hälsar på!
Automatisk minimalism i husbil I några år har jag sneglat på den minimalistiska livsstilen och märker att i husbilen blir det mesta automatiskt mer minimalistiskt. Man får mer tid att umgås och att vara utomhus! Vi har inte med oss mer än vi behöver, vi har inte mycket att städa och det går inte att köpa så mycket saker under resan. Varje gång vi ska åka iväg med bilen behöver allt vara ihopplockat i sina lådor och skåp för att inte komma farande framåt vid en eventuellt krock. Att åka runt i husbil är lyx och överflöd jämfört med att cykla och tälta som jag gjort mycket förr, men det är underbart att ha mer bekvämligheter när man har småbarn, samtidigt som man har möjlighet att ta sig lite längre sträckor än med cykel.
En fördel med huset hemma är att vi har fast anslutning till både vatten- och avloppsnätet men i övrigt är det så mycket mer underhåll på alla prylar, huset och trädgården, att det ändå är ett enklare liv i husbilen. I husbilen har vi till exempel inte mer husgeråd än vi behöver (fyra djupa tallrikar, fyra muggar och så vidare) så det blir inga berg med disk som ska hanteras.
Två månader norröver Vi hade några datum som vi ville vara på vissa platser, till exempel introduktionen till förskoleklass i slutet av maj. Nästa punkt på listan var spelmansstämman i Ransäter i början av juni men efter det gav vi oss av på vår längsta tur: norrut genom Sverige, över till Norge och sedan hem igen genom Norge. Temat för vår resa har hela tiden varit friluftsliv och utomhusträning, och på sommaren har vi i första hand vandrat, sprungit eller cyklat mountainbike på stigar eller paddlat med våra två uppblåsbara båtar.
Vi åkte runt i Bergslagen och sedan upp längs Höga kusten via pärlan Högbo Bruk. Sedan svängde vi västerut till Arvidsjaur men tyckte inte att det var så spännande med raka vägar, skogsodlingar och mygg i inre Norrland, så vi valde att fortsätta Silvervägen till Arjeplog och vidare till Bodø på norska kusten. Fantastiskt fint!
Från Bodø tog vi färjan över till Lofoten som är ett riktigt fint paradis med höga toppiga berg, pittoreska byar, smala vägar och vita sandstränder. Allt omgärdat av klart, grönt, kallt vatten. Vi åkte Kongeveien E10 ända från Å längst i söder till Bjerkvik på fastlandet, strax norr om Narvik. Vi lät denna relativt korta sträcka ta en dryg vecka för det var så mycket att upptäcka.
Vi funderade på att åka till Abisko i Sverige men valde istället att åka upp till Senja vilket var väl värt några extra mil norrut. Därifrån vände vi sedan hemåt, för vi kände att vi behövde gott om tid på oss för nerfärden. E6:an var vår följeslagare i nästan 200 mil tills det var dags att svänga av vid Varberg Norra. Kul att veta hur vår närmsta motorväg ser ut de 200 första milen norrut :)
De allra flesta ställen vi har varit på hade vi kunnat stanna på minst en vecka, men vi har också varit sugna på att upptäcka mer och åka vidare, så vi har oftast bara stannat en natt på varje ställe. Innan vi kom upp till midnattssolen körde vi ofta på kvällarna när barnen hade somnat, och då brukade de fråga på morgonen var vi är nu :) Vi har som sagt inte haft fokus på att komma långt bort utan snarare att uppleva resan. Vi har snittat på knappt 10 mil per dag och då har det förstås varierat från att vi har stått stilla till ungefär trettio mil som mest.
Vi har haft en underbar långresa tillsammans hela familjen. Vi har haft enorm frihet och vi har varit utomhus många timmar varje dag. Barnen har lekt med varandra otroligt mycket och jag är stolt över att de är så kreativa att gräs, stenar och pinnar i många fall är nog för flera timmars lek!
Vill du läsa mer detaljer kring resan och de olika etapper som familjen gjorde, så har de under tiden bloggat på Småbarnsresan och har haft ett intstagramkonto med samma namn. Själv tycker jag den här typen av resor är otroligt inspirerande att läsa om och har själv fantiserat om långresor med familjen. Har någon av er läsare också tänkt i de banorna eller kanske rent av genomfört en liknande långledighet tillsammans? Vad är era erfarenheter? :)
Och vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.
Vi lägger krångliga livspussel, släcker bränder som vår tidsbrist orsakar, tycks aldrig bli nöjda och målar in oss i ett hörn där vi måste tjäna allt mer pengar för att upprätthålla vår ohållbara livsstil. Vad sägs om deltidsarbete till fler med en hållbarare livsstil som resultat. Jobba färre timmar, tjäna mindre men lev mer och orka mer!
Här om dagen läste jag ut boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” som är skriven av Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson. Jag bad mitt lokala bibliotek köpa in boken och fick då låna den först av alla. Nu har jag lämnat vidare boken till nästa person i kö men nedan kan du läsa vad jag tycker om boken.
Det jag gillar med boken:
Att den är konkret. Du kan snappa upp små tips och konkreta miljövänliga förändringar som du kan börja applicera i din vardag redan idag.
Att den är varierad och lätt att ta till sig. Boken har en röd tråd i form av likartat upplägg inom varje kapitel eller snarare område som mat, boende, kläder, resor och jobb. Variationen består av krönikor, fakta, statistik och intervjuer med experter mm.
Att boken är pedagogisk och jag känner att jag lär mig nytt. Den belyser problematik som är lätt att glömma bort i vardagen för att något blivit kutym, men där man genom medvetenhet kan göra bättre val.
Att det är en härlig ton genom hela boken, samt att de lyckats få den så samstämmig trots att det är tre författare som skrivit den. Den utmaningen känner jag igen från vår egen bok Prylbanta där vi var två författare som skulle låta som en (typ).
Jag hoppas boken kan vara en del i den stora massans resa mot en mer hållbar livsstil. Att läsaren kan hitta sin nivå och startposition i klimatomställningen och jobba sig till en grönare livsstil utifrån det. För någon innebär det att få sina första klimatglasögon, och för en annan att börja använda dem oftare eller putsa skärpan.
Saknade jag något?
Det kunde stått ändå mer om att engagera sig lokalt politiskt. Visst behöver regering och riksdag fatta gemensamma övergripande beslut och riktlinjer som ska gälla för alla (liksom globala beslut). Men du själv kan påverka klimatarbetet i din egen kommun som ju ändå är det geografiska område som bör stå dig närmast. Nu när jag själv jobbar kommunalt har kommunpolitiken kommit mig väldigt nära. Det som tidigare var främmande (och kanske skrämmande?) är plötsligt en del av min vardag. Och jag gillar det och det är lärorikt. Det går att göra skillnad!
Jag skulle gärna läst mer om hållbara investeringar. Om börsen nu är ett av de stora B:na (tillsammans med Bilen, Bostaden, Biffen, Butiken/Begäret). Och kanske ett av de svåraste för att finansbranschen kört runt i gamla hjulspår länge, så hade jag gärna läst ändå mer om det.
Slutligen
Å ena sidan gillar den optimistiska tongången som genomsyrar hela boken. Jag lämnas med känslan av att vi med några gemensamma men enkla förändringar i vardagen kommer lösa klimatkrisen. Mer grönt och mindre kött på tallriken, lägre konsumtion och förlängd livslängd på klädesplagg, samt flytta de sparpengar som går till hållbarare alternativ. Lägg till några klimatsmarta direktiv från politiker och sen är vi i hamn! Eller inte.
Å andra sidan skaver det innerst inne för vi behöver egentligen göra så mycket mer. För oss som haft klimatglasögon på ett tag saknade jag ibland en fördjupning och allvarligare ton. Men det blir ju inte lika lättsam och populär läsning. Stora beslut kräver ofta stora förändringar. Och det räcker inte med några tweekade vanor och nudging, nu behöver vi en hård tackling!
Vill du också ta del av boken Gör skillnad! så kan du lyssna på den via Nextory. Och vår kod Minimalisterna ger dig fortfarande 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Nextory. Koden gäller nya kunder (nya e-postadresser) fram till 31 oktober 2019. Läs boken, sätt på dig klimatglasögonen och börja göra skillnad du också! :)
Har du läst boken och vad tyckte du i så fall? Eller har du läst någon annan bra bok om klimatet och en hållbar livsstil som du kan tipsa om?
Den frihet som många minimalister strävar efter handlar även om att bygga upp sin egen drömtillvaro. En tillvaro där man har tillräckligt med tid, energi och pengar att kunna göra mer av det man drömmer om, mer av det man tycker om och det man värderar högst.
Men hur vet man egentligen att det är den egna drömmen man har målat upp och strävar mot? Idag översköljs vi dagligen av andras liv, drömmar och härliga upplevelser via sociala medier. Då är det såklart lätt att påverkas av andra och sätta upp mål och drömmar som egentligen mer är någon annans, än dina egna. Visst är det bra att inspireras av andras vägar, men det är samtidigt lätt att gå vilse. Hur vet du att det faktiskt är din dröm och inte bara något härligt du sett på Instagram, Facebook, Pinterest eller läst om på en blogg, som du strävar mot?
Jag skulle vilja ge 3 tips för att identifiera dina egna mål och drömmar:
Ta dig tid. En nyckel som många idag lider brist på, nämligen att ta sig tid att stanna upp och reflektera. För många snurrar hjulet och åren i ett så snabbt tempo att vi inte hinner stanna upp och känna efter. Var är jag? Vart är jag på väg? Och vart leder den nuvarande livsstilen mig? Ju mer vi jobbar, desto mindre tid har vi över till reflektion och att öppna upp för andra, nya tankebanor. Liksom mindre energi över till att börja agera annorlunda. Enklast är att göra som flocken och springa vidare i ekorrhjulet.
Influeras av likasinnade. Prata med vänner och bekanta som delar dina värderingar och stöttar dina drömmar, och som kanske själva har liknande mål. Samt följ personer på sociala medier som är på väg eller redan gjort en liknande resa. Att ständigt få försvara sina drömmar och mål för nära och kära, kan få vem som helst att fundera kring om det verkligen är rätt väg och börja tvivla på sig själv. Detta tips är inte samma sak som att bara omge sig med ja-sägare, men det finns olika sätt att ifrågasätta någon annan; med ifrågasättande ord och ton, eller med konstruktiva frågor och nyfikenhet. Omge dig med folk som gör det senare.
Ta små steg. Våga testa på din dröm eller snarare delar av den. Drömmer du om att jobba mindre? Testa att gå ner i tid under en begränsad period för att se hur det känns och hur det fungerar ekonomiskt. Har du en drömresa du vill göra? Dela upp den i delmål så att du känner att ni kommer framåt och att resan dit blir en del av målet. En större förändring eller ett högt uppsatt mål kan upplevas otroligt långt bort eller till och med ouppnåeligt, men bryter du ner det i mindre delar som var för sig blir hanterbara, känns det oftast mycket enklare. Och på köpet har du fått en plan för hur du ska nå hela vägen fram. :)
Det är ingen slump att många säger upp sig efter semestern eller börjar ta några steg mot förändringar i livet. Det är först då vi har haft tid att stanna upp och fundera hur vi faktiskt mår och var vi är på väg. Kanske även haft tid att diskutera och reflektera över vad som är realistiskt och vad som egentligen är ens egna dröm.
Vad drömmer du om? Och ändå viktigare, är det din egen dröm eller någon annans? :)
Att kunna cykla till jobbet kan vara en dröm för vissa.
Fördelarna med en minimalistisk livsstil är många. Oftast är det såklart dessa som framhävs och med rätta får ta störst plats. De första åren såg vi enbart fördelar med vår livsstil. Men med åren har vi även identifierat ett fåtal nackdelar med en minimalistisk livsstil, de är inte många, och fördelarna är så mycket större, men vi tänkte ändå avslöja de nackdelar vi identifierat:
Långsamhet. Det tar lång tid att gå från tanke till handling. Det kan bero på flera olika saker, exempelvis att vi gärna handlar second hand och då kan det ta längre tid att hitta rätt sak i rätt område till rätt pris (och hinna först :) ). Men också för att man vill att köpet ska vara långsiktigt och säkerställa att det är grundat på konkreta behov.
Barnens nya sänglösning tog ett halvår att landa i.
Optimeringsvilja. En stor utmaning för många minimalister är viljan att optimera varje beslut vilket, förutom att det i likhet med den första punkten leder till långsamhet i besluts- och köpprocessen, också kan leda till perfektionism. Man vill att det som köps ska vara det bästa på marknaden, det som har längst hållbarhet och som även kommer tåla ögats slitage under lång tid. Det vill säga såväl rent kvalitetsmässigt kunna användas länge, samt något som kommer vara omtyckt länge. Och gärna vara det minst dåliga valet för miljön.
Efter flera år optimeringsvilja landade vi i servisen Swedish Grace.
Samvetet. Åtminstone för oss så gnager det dåliga samvetet så fort vi öppnar plånboken och köper något nytt. Oavsett hur stort behovet är, hur bra research som gjorts och hur välgrundat beslutet känns. Det tar ändå emot. Någon gång under processen från tanke till att varan kommit hem, så gör sig det där dåliga miljösamvetet påmint, över att ha konsumerat nytt. För allt är ju inte lämpligt eller smidigt att köpa begagnat.
De här nackdelarna kan såklart ses även som fördelar, för det finns alltid två sidor av myntet. Att det går långsamt gör att vissa köp inte blir av, och då var det väl kanske inte så viktiga som de kändes där och då, eller att ”problemet” löstes på annat sätt än genom konsumtion. Optimeringsviljan gör att köpen, när de väl blir av, ofta blir väldigt välgrundade, långsiktiga och bra. Och lite gnagande dåligt samvete över nykonsumtion tycker jag egentligen bara är bra för att än en gång verkligen tänka till om det är något man behöver eller bara ”villhöver”. :)
De här nackdelarna var som nämnt inget vi upplevde de första åren med vår minimalistiska livsstil. Kanske var vi för nyförälskade för att vilja se baksidorna som livsstilen kom med. ;) Att vi identifierat dem kan också ha att göra med att vi de senaste åren gjort flera större förändringar i livet (barn, flytt, hus, jobb mm) till skillnad från våra första år som minimalister.
Har du upplevt någon negativ sida med en minimalistisk livsstil? Berätta gärna i kommentarsfältet!
