Etikettarkiv: hållbarlivsstil

Från prylköp till prenumerationstjänst

Idag är det enklare och ofta billigare att köpa nytt, än att laga och förlänga livslängden på det som redan producerats. Hur skulle vi kunna göra för att ändra på det?

Tre veckor utan diskmaskin i väntan på reservdelar till vår diskmaskin, fick oss att fundera över dels hur dyrt det är att reparera vitvaror, men också kring prenumerationstjänster vs köpa och äga, denna typ av saker.

Inom mjukvarubranschen är SaaS (Software as a Service) vanligt förekommande. Det betyder att du prenumererar på en programvara/mjukvara och betalar en regelbunden fast summa pengar, i vilken det ingår service och uppdatering av programvaran. Du känner säkert igen prismodellen från vissa appar du betalar för månadsvis, bilar som leasas (men inte exempelvis Netflix, de tillhandahåller innehåll men ingen programvara). Inom verkstadsindustrin är det vanligt att stora maskiner har samma prismodell, du betalar månadsvis och kan räkna med service när maskinen krånglar liksom mjukvaruuppdateringar av maskinen.

Vad skulle hända om majoriteten av våra större privata prylköp, köptes med en SaaS-modell? Tänk alla dina vitvaror i köket, dina teknikprylar som datorer och tv-apparater liksom värmepumpar och liknande.

Jo, tillverkaren skulle vilja tillhandahålla en så kvalitativ produkt som möjligt, för att slippa åka ut och serva den för att någon lite del gått sönder. Reparationen skulle kosta i reservdelar, tid och personal, så det vore gynnsamt att istället tillverka kvalitet. Och du prenumererar då snarare på en tjänst; en fungerande maskin som gör ren disken, en dator som inte strular, du har inte köpt själva tvättmaskinen eller datorn. Så med den modellen skulle det gynna tillverkaren att tillverka kvalitet som håller länge.

För vår del var det som sagt diskmaskinen som gick sönder, den är tre år gammal (2017) och det var värmeelementet som slutade fungera, vilket gjorde att disken varken blev ren eller torr. Eftersom den är så ny så kändes det givet för oss att laga maskinen om det gick istället för att frakta hit en ny stor maskin med alla sina delar, när det bara är en liten grej som gått sönder. En ny diskmaskin skulle kosta ca 4 500 kr, reparationen kostade 3 000 kr. Eftermarknaden är lukrativ. Men ur miljösynvinkel så var detta det bästa valet på en så pass ny maskin. Kanske man man säga att vi tog en för teamet, som jag skrev om i inlägget här om veckan. :)

Så här två veckor efter att reparatören var här är vi fortfarande tacksamma över att ha en fungerande diskmaskin. Två av de tre veckor vi var utan diskmaskinen var hela familjen hemma i karantän på grund av lättare förkylning hos ett av barnen. Och ni andra småbarnsfamiljer vet ju hur mycket disk som skapas när hela familjen är hemma 24/7 och äter alla måltider hemma på grund av rådande läge. Om händerna var torra innan på grund av handtvätt, så var det inget mot vad de var efter dessa veckor med frekvent handdiskande. :)

Vad tror du om prismodellen att privatpersoner leasar sina dyrare prylar, skulle det göra att tillverkaren höjde kvaliteten på det som säljs?

Vad har vi så bråttom tillbaka till?

Det känns som alla så snabbt som möjligt vill komma tillbaka till en normal vardag och till så som livet såg ut innan corona. Men vad är det egentligen vi har så bråttom tillbaka till?

Jag tror alla håller med om att det kommer finnas ett ”före” och ett ”efter” corona. Hur vill vi att detta ”efter” ska se ut. Vad av det gamla vill vi ha tillbaka, vad vill vi välja bort och vad av allt vi lärt oss under den här processen vill vi ta med oss och kanske till och med låta ta större plats i den tid som väntar efter corona?

Jag såg en tänkvärd och halvrolig text på sociala medier för några veckor sedan:

Kinda feeling like the earth just sent us all to our rooms to think about what we’ve done.

Kanske är det någon där uppe som inte riktigt tycker att vi har tänkt klart tankarna kring hur vi vill att världen och livet ska se ut, och därför inte släpper ut oss ur rummet till vårt ”efter”.

När jag och sambon åker bil och en bilförare kör snabbt och som en galning, brukar vi skämtsamt säga, vad har hen så bråttom till? Att komma hem snabbast möjligt bara för att sedan lägga sig i soffan stirrandes på mobilen?

Vad är det vi har så bråttom att komma tillbaka till? Kanske är det inte förrän vi landat i och tänkt klart hur vi vill forma och skapa vårt ”efter” corona, som sjukdomen släpper sitt grepp om samhället, och tar oss dit.

Och jag förstår att alla inom vård och omsorg, de som blivit av med sitt jobb och sin trygghet, liksom de som drabbats av den värsta sortens corona, bara vill tillbaka till det som tidigare var ens ”normala” vardag. Men alla vi andra, vi kan passa på att ta oss en funderare kring vad av det normala som är värt att faktiskt ha bråttom tillbaka till. Hur vi vill att världen, samhället och livet ska se ut efter corona?

Vad tror du? :) Och hur vill du forma ditt efter corona?

Allemansrätten hotad av corona

Vandringsintresset har ökat under flera år, allt fler tar sig ut i naturen och väljer att svemestra på sommaren och hittar till fjällen på vintern. Samtidigt som Svenska Turistföreningen (STF), som arbetat i 135 år för att alla ska ha tillgång till Sveriges natur, går på knäna och riskerar att gå omkull, på grund av corona.

En otroligt viktig pusselbit i den unika allemansrätten är på väg att försvinna. För vi är på väg att förlora den stora förening som skapar enkla vägar ut i naturen med bra boenden till rimliga priser i vacker natur runt om i hela vårt avlånga land. En förening som slår vakt om allemansrätten, inspirerar och guidar till nya äventyr och är en röst i viktiga miljöfrågor.

STF har 10 riktlinjer för turism-, frilufts-, natur- och kulturfrågor, och nummer 1 på listan är ”Hållbar turism. Vi värnar besöksmålens natur- och kulturvärden på ett långsiktigt och hållbart sätt. STF ska vara en drivande aktör för en hållbar turistutveckling i Sverige.”

Förstå kraften i och vikten av att ha kvar en stor förening som sätter hållbarhet, miljö och svensk turism högst upp på agendan. Detta i en tid när många svenskar av såväl klimatskäl som corona-skäl, kommer vilja ha tillgång till, och kunna turista i den vackra svenska naturen och köra svemester oavsett årstid.

Vad vill du ska finnas kvar den dag du vaknar upp efter corona? Vad är viktigt att ha tillgång till när livet återgår till det normala? Det måste vi börja stötta redan idag! Annars är risken stor att vi vaknar upp till en morgondag där mycket fint gott förlorat för att vi hade fullt upp med att oroa oss och bunkra mat. Och för att många inte ens tänkt tanken att det skulle kunna hända när det bara står om utmaningarna för stora företag och sjukvården på nyhetssidorna.

Vad kan du göra?
Du kan swisha ett bidrag, du kan bli medlem och du kan köpa ett presentkort. Läs mer här!

Vad är min relation till STF? I vuxen ålder kom den i samband med att jag och sambon bestämde oss för att fjällvandra under den första sommaren tillsammans år 2012. Någonstans där under en veckas vandring så insåg jag vilken enorm naturskatt vi har i vårt eget land.

Och även om jag gillar att vara i naturen så är jag ingen tältmänniska. Utedass är inga som helst problem eller att sova i ett rum med andra. Men jag vill inte vakna kall eller svettig i ett fuktigt tält på en madrass som tappat hälften av all luft. Som vuxen har jag blivit bekväm och vill vandra mellan STF-stugor eller ha en bas i en stuga och göra dagsutflykter.

Kolla på bilderna ovan och inse vilken natur- och kulturskatt vi är på väg att förlora. För STF gör naturen tillgänglig för många. Både genom information men också genom att anordna aktiviteter och guidningar till nya äventyr, och inte minst, genom sina 250 prisvärda boenden runt om i vårt avlånga land. Hjälp och stötta dem nu för att kunna njuta av dem sen!

Vad är viktigt för dig att det finns kvar när vi vaknar upp ”på andra sidan” corona och hur gör du för att stötta just det?

Ta en för teamet

Vi har i flera år pratat här hemma om konceptet att ”ta en för teamet” ur ett klimatperspektiv. Nu kom vi att tänka på att det är lika applicerbart gällande corona. Låt mig förklara vad vi menar med begreppet, jag tror nämligen inte att vi skrivit om det på bloggen tidigare.

Att ta en för teamet kan innebära att du gör hållbara val som andra inte riktigt vågar, med förhoppningen att fler ska inspireras till liknande val framöver. Det är också när du gör ett val som är bättre ur ett klimatperspektiv eller coronaperspektiv, men som kräver mer jobb eller uppoffringar för dig än ett mindre klimatsmart eller mindre ansvarsfullt val hade gjort.

Inom klimatområdet kan det exempelvis innebära att du väljer att skänka något som hade varit enklast och snabbast att bara slänga när du ändå ska till tippen. Men du tar dig ändå tid och energi att hitta en ny ägare till saken, som i sin tur slipper köpa nyproducerat. Du förlänger livslängden och tar en för teamet (jorden).

Samma sak om du eller familjen avstår en flygresa, det hade kanske varit smidigast att flyga dit du/ni ska, men väljer att ta en för teamet och tar tåget istället. Det är det bästa valet för klimatet och kan samtidigt inspirera andra att göra samma hållbara val i en liknande situation.

Ibland har det hänt att en av oss blivit sugen på att slänga något för att genast bli av med det som rensats ut, men så har den andra påmint om att nu tar vi en för teamet. Så fotar vi, administrerar och försöker skänka för att hitta ny ägare.

Så här i pandemitider när corona härjar är vi många som behöver ta en för teamet. Vi behöver ändra våra planer, ställa in våra resor, hålla oss hemmavid och borta från släktingar. Så gott som dagligen behöver de flesta göra andra, ofta jobbigare, val jämfört med hur vardagen såg ut för bara en månad sedan.

I detta läge behöver vi göra uppoffringar i våra liv för vår omgivnings skull. Vi behöver zooma ut och lyfta blicken från oss själva. För även om man känner att det inte är någon större fara för en själv, så behöver vi ta en för teamet. För teamet medmänniskor och för vårt land, team Sverige.

Den vecka som passerat skulle vi exempelvis spenderat i de svenska fjällen tillsammans med vänner och familj. En efterlängtad resa denna snöfattiga vinter. Men dagen innan avresa började vi tveka och beslutade, om än motvilligt, att stanna kvar hemma och ta en för team Sverige. (En dag efteråt beslutade Skistar att man fick pengar tillgodo vid avbokning – tack!).

Vi är många som nu och framöver behöver göra liknande val, välja bort, planera om, ta ansvar, inspirera, och helt enkelt ta en för teamet såväl ur klimatperspektiv som coronaperspektiv.

Är du beredd att ta en för såväl team Sverige som för team Jorden? :)

Kan corona gynna klimatet?

Corona, vem kunde ana att det skulle få så stora konsekvenser på så bred front. Det är otroligt hemskt för alla som drabbas av själva sjukdomen, anställda som förlorar jobb, en sjukdomssektor som redan innan gick på knäna, och många som får se flera års besparingar försvinna i ett djupt svart hål (jag själv inräknad).

Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det är precis den här typen av rejält omskakande händelse som behövs, för att det ska ske en nödvändig global förändring i samhället med en positiv inverkan på klimatet som resultat. Där global samverkan blivit ett måste och politiker fått anledning att kliva fram och fatta avgörande beslut med negativa konsekvenser för samhället. Kanske känns stora beslut för klimatet inte lika läskiga och främmande att fatta efter corona. Och nu vet vi att samhället kan ställa om snabbt på många fronter när vi behandlar krisen som en kris.

Fatta styrkan i att vi kan stänga ner stora delar av världen på kortare tid än två månader (!). Och styrkan i att vi nu en gång praktiskt har genomfört just det i och med corona. Förhoppningsvis kan vi då med de lärdomar och erfarenhet som detta givit, också skapa långsiktiga strukturella förändringar som gynnar klimatet.

Kan det rent av vara så att vi om några år ser tillbaka på corona som startskottet på det gemensamma greppet för att motverka klimatförändringarna och som avstamp på det globala klimatarbetet?

Låt mig förklara hur jag tänker:

  • Recession eller depression. Om det blir en recession eller till och med depression, kommer folk att hålla i pengarna och konsumera betydligt mindre. Vilket såklart spär på ekonomins negativa spiral, samtidigt som klimatet jublar tack vare…(nästa punkt)
  • Minskad konsumtion. Även om det inte blir en depression så kommer konsumtionen av prylar och kläder sannolikt att minska under en längre period. I bästa fall skapas en långsiktigt sundare konsumtionskultur som baseras på behov snarare än känsla eller status. Och företagen får lov att tänka över sin affärsmodell och hitta hållbara versioner, hållbar för att klara oroligheter i världen och hållbar för miljön.
  • Minskad produktion. Utbud och efterfrågan hänger såklart ihop. På lång sikt minskar produktionen om vi minskar efterfrågar. På kort sikt går den ner genom att många i de värst drabbade länderna producerar det vi i västvärlden konsumerar, men nu inte kunnat producera på grund av corona.
  • Kulturförändring. Folk kommer nu och framöver att resa mindre, det kommer bli mer naturligt och accepterat att arbeta på distans och ha webbmöten. Företagen inser att distansarbete funkar, vilket för många skapar ett sundare arbetsklimat och minskar vardagsstressen. Och vänjer vi oss vid att konsumera och resa mindre, behöver vi dra in mindre pengar, kan jobba och stressa mindre, vilket ger mer tid för nära och kära…en positiv spiral för individen och klimatet, som på sikt genererar en kulturförändring!

Å ena sidan gör krissituationen att det sämsta hos människor plockas fram, egoismen tar över förnuftet och vi bunkrar varor utan omtanke om andra. Å andra sidan visar många också medmänsklighet och vi tar oss tid att prata med varandra för färre behöver skynda till tåg, möten eller aktiviteter. Enskilda personer erbjuder hjälp med medicin och handling till de som inte kan, och grupper med liknande syfte bildas.

Nya positiva sidor kommer också fram i krissituationer, och jag hoppas att de är större än egoismen, åtminstone när den initiala paniken lagt sig och vi inser att ”we are in this together”. Som Stefan Löfven sa: ”Vi ska ta oss genom det och jag vill understryka att vi ska göra det tillsammans”. Var det klimatkrisen eller corona han talade om? :) Det gäller båda oavsett.

Vad tror du, kan corona föra med sig något positivt när det gäller klimatkrisen, kan det skapa en sundare kultur inom såväl konsumtion, resvanor som arbete?

Det behöver bli status att leva hållbart

En av de stora förändringar som behöver ske i samhället i närtid för att nå våra klimatmål och ha en hållbar planet att bo på, är att statusen på att leva klimatsmart behöver höjas. Och då menar jag inte statusen i att köpa en sprillans ny Tesla-bil eller bygga ett nytt Svanenmärkt hus. Utan mer statusen kring att använda det man har, äta grönt, återanvända, låna och hyra i så stor utsträckning som möjligt. Reparera det man äger som går sönder istället för att köpa nytt, och vid konsumtionsbehov välja second hand i första hand.

Jag tror att det måste bli status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska få med oss den stora massan på det gröna tåget och klara av klimatomställningen.

För generellt påverkas vi människor i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar, visar forskning. De sociala behoven kommer ur identitetsskapande och ditt behov av att känna tillhörighet med en specifik grupp samt att ha en hög status inom denna. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar.

Det kan låta som en ungdomsföreteelse att påverkas av sin omgivning, men fenomenet finns även bland vuxna, titta själv på jobbsammanhang hur oskrivna koder kan få folk att klä sig på ett visst sätt. Och jag tycker bara det är att gå till sig själv; om alla vänner i min egen närhet enbart åt vegetariskt, alltid åkte kommunalt eller cyklade, valde jobb utifrån sina värderingar snarare än karriär och lön, samt jobbade deltid. Nog skulle det vara svårt att vara öppen om man själv inte gjorde något av detta och därmed visade på att man har helt andra värderingar? Man skulle inte bli vegetarian över en natt, säga upp sig på stört och plötsligt låta bilen stå varje dag, men jag är övertygad om att det skulle börja skava lite på flera fronter. Vilket med tiden skulle göra att man formades till en mer hållbar livsstil av sina vänner och sin referensgrupp.

Därför tycker jag att det är så viktigt att vi vågar prata om klimatkrisen och vad vi själva gör för att försöka leva lite mer klimatsmart. Dels för att själv få stöttning och inspiration från andra, men också för att vi faktiskt kan påverka och inspirera människor i vår närhet till mer hållbara val. Under förutsättning att vi vågar prata, berätta och såklart lyssna. Och utan att det blir en tävling mellan individer, för då tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Håller du med om att det behöver bli högre status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska klara klimatomställningen?

Smygflyga och tågskryta tack vare Gretaeffekten

Jag tycker det är roligt att se hur de nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av de nya orden för 2019 med anknytning till hållbarhet och minimalism, i bokstavsordning:

  • Artdöden. Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder. Otroligt tråkigt att ett sådant ord ska behövas, men tyvärr något som förmodligen kommer användas allt mer det närmaste decenniet.
  • Beteendedesign. Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende. Kanske ingen direkt koppling till hållbarhet och minimalism, men jag tänker att beteendedesign är något som städer och samhällen skulle kunna använda sig av för att främja en hållbar och miljövänlig livsstil.
  • Dra åt helvete-kapital. Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation. Även kallat fuck you-kapital. Min bild av det är att det främst är tjejer som skaffar sig och pratar om ett sådant kapital, men det är såklart viktigt för båda parter. Ett dra åt helvete-kapital kan förutom trygghet vid ett relationsuppbrott, även skapa större frihet i livet och ge trygghet vid andra stora förändringar i livet.
  • Gretaeffekten. Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till. Greta har verkligen fått bli ansiktet utåt i klimatfrågor såväl ur ett politiskt håll som samhällsmedborgarnas.
  • Grönt körfält. Körfält där bara fossilfria fordon får köra. Låter rimligt att det ska finnas likväl som att vi har bussfiler på sina håll. Då kan man åka där och titta snett på oss klimatbovar som kör äldre diesel- och bensinbilar. ;)
  • Ikigai. Upplevelse av att tillvaron är meningsfull. Ett japanskt ord som handlar om anledningen att finnas till, eller det som får dig att vilja gå upp på morgonen. Detta tror jag är jätteviktigt att fundera över för framför allt minimalister som skalar bort allt mer runt omkring sig, och kanske till och med skalar bort stora delar av sitt jobb. Vad blir kvar av det som tidigare kanske skapade känsla av meningsfullhet? Vad är det då som ger livet syfte, mening och mål, och gör att vi känner glädje och tillfredställelse?
  • Klimatdiktatur. Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan. Detta hade jag inte hört talas om men med tanke på hur långsamma vissa politiska åtgärder kan vara så låter det bra att en organisation kan få fatta beslut så länge det är beslut ”åt rätt håll”.
  • Klimatnödläge. Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar. EU-parlamentets ledamöter utlöste klimatnödläge i december, men några konkreta åtgärder för klimatet beslutades det inte om. Och enskilda länder har inte utlöst något klimatnödläge. Lite förvirrande och det enda vettiga vore väl om alla världens länder utlöste klimatnödläge.
  • Klimatstrejk. Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder. En växande rörelse vilket är positivt, snart börjar politikerna fatta att något måste göras. Nu!
  • Popcornhjärna. Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon. Popcornhjärna tror jag är ett tillstånd som väldigt många har, läs inlägget 10 saker att göra istället för att plocka upp mobilen och stå emot impulsen nästa gång hjärnan vill att du ska ta upp mobilen. :)
  • Smygflyga. Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Detta hör väl ihop med flygskam som var ett av nyorden år 2018.
  • Tågskryta. Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg. Detta tycker jag man ska göra så mycket man kan, för i grunden är människor flockdjur och vi påverkar andra i vår omgivning mer än vi själva tror. Om alla andra på jobbet alltid tog tåget vid inrikesresor, skulle du själv boka ett inrikesflyg då? Det tror jag inte, åtminstone inte utan att smygflyga. ;)
  • Växtbaserat kött. Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens. Jag tänker direkt på oumph som gillas mycket av Herr Minimalist (jag tycker det är för likt konsistensen av en köttbit vilket jag inte ätit på ca 20 år.)

Jag saknar fortfarande ordet ”villhöver” i svenska ordlistan. Ett ord som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?