Etikettarkiv: hållbarlivsstil

Ta en för teamet

Vi har i flera år pratat här hemma om konceptet att ”ta en för teamet” ur ett klimatperspektiv. Nu kom vi att tänka på att det är lika applicerbart gällande corona. Låt mig förklara vad vi menar med begreppet, jag tror nämligen inte att vi skrivit om det på bloggen tidigare.

Att ta en för teamet kan innebära att du gör hållbara val som andra inte riktigt vågar, med förhoppningen att fler ska inspireras till liknande val framöver. Det är också när du gör ett val som är bättre ur ett klimatperspektiv eller coronaperspektiv, men som kräver mer jobb eller uppoffringar för dig än ett mindre klimatsmart eller mindre ansvarsfullt val hade gjort.

Inom klimatområdet kan det exempelvis innebära att du väljer att skänka något som hade varit enklast och snabbast att bara slänga när du ändå ska till tippen. Men du tar dig ändå tid och energi att hitta en ny ägare till saken, som i sin tur slipper köpa nyproducerat. Du förlänger livslängden och tar en för teamet (jorden).

Samma sak om du eller familjen avstår en flygresa, det hade kanske varit smidigast att flyga dit du/ni ska, men väljer att ta en för teamet och tar tåget istället. Det är det bästa valet för klimatet och kan samtidigt inspirera andra att göra samma hållbara val i en liknande situation.

Ibland har det hänt att en av oss blivit sugen på att slänga något för att genast bli av med det som rensats ut, men så har den andra påmint om att nu tar vi en för teamet. Så fotar vi, administrerar och försöker skänka för att hitta ny ägare.

Så här i pandemitider när corona härjar är vi många som behöver ta en för teamet. Vi behöver ändra våra planer, ställa in våra resor, hålla oss hemmavid och borta från släktingar. Så gott som dagligen behöver de flesta göra andra, ofta jobbigare, val jämfört med hur vardagen såg ut för bara en månad sedan.

I detta läge behöver vi göra uppoffringar i våra liv för vår omgivnings skull. Vi behöver zooma ut och lyfta blicken från oss själva. För även om man känner att det inte är någon större fara för en själv, så behöver vi ta en för teamet. För teamet medmänniskor och för vårt land, team Sverige.

Den vecka som passerat skulle vi exempelvis spenderat i de svenska fjällen tillsammans med vänner och familj. En efterlängtad resa denna snöfattiga vinter. Men dagen innan avresa började vi tveka och beslutade, om än motvilligt, att stanna kvar hemma och ta en för team Sverige. (En dag efteråt beslutade Skistar att man fick pengar tillgodo vid avbokning – tack!).

Vi är många som nu och framöver behöver göra liknande val, välja bort, planera om, ta ansvar, inspirera, och helt enkelt ta en för teamet såväl ur klimatperspektiv som coronaperspektiv.

Är du beredd att ta en för såväl team Sverige som för team Jorden? :)

Kan corona gynna klimatet?

Corona, vem kunde ana att det skulle få så stora konsekvenser på så bred front. Det är otroligt hemskt för alla som drabbas av själva sjukdomen, anställda som förlorar jobb, en sjukdomssektor som redan innan gick på knäna, och många som får se flera års besparingar försvinna i ett djupt svart hål (jag själv inräknad).

Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det är precis den här typen av rejält omskakande händelse som behövs, för att det ska ske en nödvändig global förändring i samhället med en positiv inverkan på klimatet som resultat. Där global samverkan blivit ett måste och politiker fått anledning att kliva fram och fatta avgörande beslut med negativa konsekvenser för samhället. Kanske känns stora beslut för klimatet inte lika läskiga och främmande att fatta efter corona. Och nu vet vi att samhället kan ställa om snabbt på många fronter när vi behandlar krisen som en kris.

Fatta styrkan i att vi kan stänga ner stora delar av världen på kortare tid än två månader (!). Och styrkan i att vi nu en gång praktiskt har genomfört just det i och med corona. Förhoppningsvis kan vi då med de lärdomar och erfarenhet som detta givit, också skapa långsiktiga strukturella förändringar som gynnar klimatet.

Kan det rent av vara så att vi om några år ser tillbaka på corona som startskottet på det gemensamma greppet för att motverka klimatförändringarna och som avstamp på det globala klimatarbetet?

Låt mig förklara hur jag tänker:

  • Recession eller depression. Om det blir en recession eller till och med depression, kommer folk att hålla i pengarna och konsumera betydligt mindre. Vilket såklart spär på ekonomins negativa spiral, samtidigt som klimatet jublar tack vare…(nästa punkt)
  • Minskad konsumtion. Även om det inte blir en depression så kommer konsumtionen av prylar och kläder sannolikt att minska under en längre period. I bästa fall skapas en långsiktigt sundare konsumtionskultur som baseras på behov snarare än känsla eller status. Och företagen får lov att tänka över sin affärsmodell och hitta hållbara versioner, hållbar för att klara oroligheter i världen och hållbar för miljön.
  • Minskad produktion. Utbud och efterfrågan hänger såklart ihop. På lång sikt minskar produktionen om vi minskar efterfrågar. På kort sikt går den ner genom att många i de värst drabbade länderna producerar det vi i västvärlden konsumerar, men nu inte kunnat producera på grund av corona.
  • Kulturförändring. Folk kommer nu och framöver att resa mindre, det kommer bli mer naturligt och accepterat att arbeta på distans och ha webbmöten. Företagen inser att distansarbete funkar, vilket för många skapar ett sundare arbetsklimat och minskar vardagsstressen. Och vänjer vi oss vid att konsumera och resa mindre, behöver vi dra in mindre pengar, kan jobba och stressa mindre, vilket ger mer tid för nära och kära…en positiv spiral för individen och klimatet, som på sikt genererar en kulturförändring!

Å ena sidan gör krissituationen att det sämsta hos människor plockas fram, egoismen tar över förnuftet och vi bunkrar varor utan omtanke om andra. Å andra sidan visar många också medmänsklighet och vi tar oss tid att prata med varandra för färre behöver skynda till tåg, möten eller aktiviteter. Enskilda personer erbjuder hjälp med medicin och handling till de som inte kan, och grupper med liknande syfte bildas.

Nya positiva sidor kommer också fram i krissituationer, och jag hoppas att de är större än egoismen, åtminstone när den initiala paniken lagt sig och vi inser att ”we are in this together”. Som Stefan Löfven sa: ”Vi ska ta oss genom det och jag vill understryka att vi ska göra det tillsammans”. Var det klimatkrisen eller corona han talade om? :) Det gäller båda oavsett.

Vad tror du, kan corona föra med sig något positivt när det gäller klimatkrisen, kan det skapa en sundare kultur inom såväl konsumtion, resvanor som arbete?

Det behöver bli status att leva hållbart

En av de stora förändringar som behöver ske i samhället i närtid för att nå våra klimatmål och ha en hållbar planet att bo på, är att statusen på att leva klimatsmart behöver höjas. Och då menar jag inte statusen i att köpa en sprillans ny Tesla-bil eller bygga ett nytt Svanenmärkt hus. Utan mer statusen kring att använda det man har, äta grönt, återanvända, låna och hyra i så stor utsträckning som möjligt. Reparera det man äger som går sönder istället för att köpa nytt, och vid konsumtionsbehov välja second hand i första hand.

Jag tror att det måste bli status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska få med oss den stora massan på det gröna tåget och klara av klimatomställningen.

För generellt påverkas vi människor i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar, visar forskning. De sociala behoven kommer ur identitetsskapande och ditt behov av att känna tillhörighet med en specifik grupp samt att ha en hög status inom denna. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar.

Det kan låta som en ungdomsföreteelse att påverkas av sin omgivning, men fenomenet finns även bland vuxna, titta själv på jobbsammanhang hur oskrivna koder kan få folk att klä sig på ett visst sätt. Och jag tycker bara det är att gå till sig själv; om alla vänner i min egen närhet enbart åt vegetariskt, alltid åkte kommunalt eller cyklade, valde jobb utifrån sina värderingar snarare än karriär och lön, samt jobbade deltid. Nog skulle det vara svårt att vara öppen om man själv inte gjorde något av detta och därmed visade på att man har helt andra värderingar? Man skulle inte bli vegetarian över en natt, säga upp sig på stört och plötsligt låta bilen stå varje dag, men jag är övertygad om att det skulle börja skava lite på flera fronter. Vilket med tiden skulle göra att man formades till en mer hållbar livsstil av sina vänner och sin referensgrupp.

Därför tycker jag att det är så viktigt att vi vågar prata om klimatkrisen och vad vi själva gör för att försöka leva lite mer klimatsmart. Dels för att själv få stöttning och inspiration från andra, men också för att vi faktiskt kan påverka och inspirera människor i vår närhet till mer hållbara val. Under förutsättning att vi vågar prata, berätta och såklart lyssna. Och utan att det blir en tävling mellan individer, för då tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Håller du med om att det behöver bli högre status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska klara klimatomställningen?

Smygflyga och tågskryta tack vare Gretaeffekten

Jag tycker det är roligt att se hur de nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av de nya orden för 2019 med anknytning till hållbarhet och minimalism, i bokstavsordning:

  • Artdöden. Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder. Otroligt tråkigt att ett sådant ord ska behövas, men tyvärr något som förmodligen kommer användas allt mer det närmaste decenniet.
  • Beteendedesign. Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende. Kanske ingen direkt koppling till hållbarhet och minimalism, men jag tänker att beteendedesign är något som städer och samhällen skulle kunna använda sig av för att främja en hållbar och miljövänlig livsstil.
  • Dra åt helvete-kapital. Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation. Även kallat fuck you-kapital. Min bild av det är att det främst är tjejer som skaffar sig och pratar om ett sådant kapital, men det är såklart viktigt för båda parter. Ett dra åt helvete-kapital kan förutom trygghet vid ett relationsuppbrott, även skapa större frihet i livet och ge trygghet vid andra stora förändringar i livet.
  • Gretaeffekten. Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till. Greta har verkligen fått bli ansiktet utåt i klimatfrågor såväl ur ett politiskt håll som samhällsmedborgarnas.
  • Grönt körfält. Körfält där bara fossilfria fordon får köra. Låter rimligt att det ska finnas likväl som att vi har bussfiler på sina håll. Då kan man åka där och titta snett på oss klimatbovar som kör äldre diesel- och bensinbilar. ;)
  • Ikigai. Upplevelse av att tillvaron är meningsfull. Ett japanskt ord som handlar om anledningen att finnas till, eller det som får dig att vilja gå upp på morgonen. Detta tror jag är jätteviktigt att fundera över för framför allt minimalister som skalar bort allt mer runt omkring sig, och kanske till och med skalar bort stora delar av sitt jobb. Vad blir kvar av det som tidigare kanske skapade känsla av meningsfullhet? Vad är det då som ger livet syfte, mening och mål, och gör att vi känner glädje och tillfredställelse?
  • Klimatdiktatur. Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan. Detta hade jag inte hört talas om men med tanke på hur långsamma vissa politiska åtgärder kan vara så låter det bra att en organisation kan få fatta beslut så länge det är beslut ”åt rätt håll”.
  • Klimatnödläge. Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar. EU-parlamentets ledamöter utlöste klimatnödläge i december, men några konkreta åtgärder för klimatet beslutades det inte om. Och enskilda länder har inte utlöst något klimatnödläge. Lite förvirrande och det enda vettiga vore väl om alla världens länder utlöste klimatnödläge.
  • Klimatstrejk. Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder. En växande rörelse vilket är positivt, snart börjar politikerna fatta att något måste göras. Nu!
  • Popcornhjärna. Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon. Popcornhjärna tror jag är ett tillstånd som väldigt många har, läs inlägget 10 saker att göra istället för att plocka upp mobilen och stå emot impulsen nästa gång hjärnan vill att du ska ta upp mobilen. :)
  • Smygflyga. Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Detta hör väl ihop med flygskam som var ett av nyorden år 2018.
  • Tågskryta. Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg. Detta tycker jag man ska göra så mycket man kan, för i grunden är människor flockdjur och vi påverkar andra i vår omgivning mer än vi själva tror. Om alla andra på jobbet alltid tog tåget vid inrikesresor, skulle du själv boka ett inrikesflyg då? Det tror jag inte, åtminstone inte utan att smygflyga. ;)
  • Växtbaserat kött. Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens. Jag tänker direkt på oumph som gillas mycket av Herr Minimalist (jag tycker det är för likt konsistensen av en köttbit vilket jag inte ätit på ca 20 år.)

Jag saknar fortfarande ordet ”villhöver” i svenska ordlistan. Ett ord som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?

Hyra istället för att äga

Detta är ett samarbete med Hyber.

Vintern har kommit igång i stora delar av landet och plötsligt är det dags att ta fram barnens vinterkläder. I samband med det uppstår mängder med frågor och val som förälder: Har vi något som passar, vad behöver uppdateras, ska vi leta begagnat eller köpa nytt? Och vad ska vi göra med de urväxta vinterkläderna; sälja, skänka, lagra?

Om du vill slippa alla dessa val och funderingar och göra livet enkelt, tycker jag du ska testa att hyra barnens ytterkläder genom Hyber.

Vi började med det förra året och det har verkligen varit över förväntan i smidighet. Hyber är en tjänst där du hyr kvalitetskläder till barnen istället för att köpa och äga. Du slipper helt enkelt lägga tid på att reka och köpa barnens olika ytterkläder för de olika säsongerna. Hyber har även plagg för mellanlager och stövlar.

Som vi ser det är den stora uppsidan med Hyber att det:

  • Sparar tid. Genom att du slipper lägga tid på att fundera, leta, köpa och förvara urväxta ytterkläder.
  • Sparar energi. Det gick åt i princip noll energi att fixa hela barnens uppsättning ytterkläder.
  • Ger flexibilitet. I och med att du snabbt kan byta storlek när barnen växer eller om något plagg råkar gå sönder.
  • Är miljövänligt. Du förlänger livslängden på kläder när de som är fullt funktionella cirkuleras vidare till andra familjer. Med Hyber förlängs plaggens livscykel med hela tre år.

Hyber tar hand om lagning, tvätt och rekonditionering av plaggen innan de kommer till en ny ägare. Likaså kan du låta barn vara barn och behöver inte oroa dig för revor, fläckar eller slitage. Lite som en försäkring.

Här om veckan bytte vi till en större storlek i barnens vinterkläder. Två dagar efter beställningen kunde vi hämta ut de ”nya” kläderna. Och samtidigt skicka tillbaka de plagg barnen använt under drygt ett års tid men som har betydligt mer att ge. Som sig bör när det är kvalitetsplagg.

Kanske är Hyber inte den billigaste lösningen på prislappen för den med flera barn som lyckas ärva av varandra. Däremot är det den absolut smidigaste lösningen och sparar både tid och energi. Något som inte ska underskattas under småbarnsåren. Och samtidigt är det ett bra val för miljön.

Just nu får du 2 månader gratis hyra av kläder med koden minimalisterna, oavsett vilket klädpaket du väljer hos Hyber. Våga testa några av Hybers kvalitetskläder, samtidigt som du slipper lägga tid på att köpa, förvara och äga. Erbjudandet gäller fram till 31 december (gäller alla klädpaket, men ej stövlar). Koden minimalisterna anger du i rabattkodsfältet i kassan. Kanske en lämplig julklapp för eller till en småbarnsfamilj? :)

Har du testat Hyber? Skulle du kunna tänka dig att hyra andra typer av kläder istället för att köpa och äga dem?

10 tips för en hållbarare jul

Är det inte paradoxalt att en av våra mysigaste högtider julen också förknippas med så mycket stress. Både för individer och för planeten. Vi stressar runt för att träffa familj, släkt och vänner, vår ekonomi bli stressad av all konsumtion, och miljön blir stressad av allt julresande och transporterande. Och kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje för många familjer (?).

Med precis en månad kvar till julafton är det hög tid att fundera kring hur du kan göra julen lite mer hållbar och minimalistisk jämfört med föregående år. Och för att det ska bli mer hållbart måste vi ju göra någon förändring mot tidigare. Vad skulle du kunna göra annorlunda för att göra julfirandet lite grönare? Kanske handlar det om maten, klapparna eller transporterna? Dela gärna med dig i kommentarsfältet som inspiration för andra!

Men vi börjar med 10 tips för en hållbarare och grönare jul:

  • Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Gör ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen. Eller fråga mor- och farföräldrar om de använder allt de har i jullådan.
  • Minimera julklapparna. Ha det #skraltundergranen, det vill säga ha en minimalistisk julklappsskörd under granen i år. Kanske skippa julklapparna helt i minimalistisk anda eller köp enbart till barnen? Vi skippade julklappar helt till våra egna barn när de var små, men det var kanske att ta i, eller vågar du härma? :)
  • Hållbara julklappar. Våga vara den som tar upp diskussionen inom familj och släkt om hur ni kan göra julklapparna mer hållbara. Kan alla köpa något second hand? Eller enbart köpa förbrukningsvaror eller upplevelser?
  • Julpyssla naturligt. Se dig om ute i naturen och använd det som julpyssel med barnen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakor fungerar fint som julpynt eller gå-bort-present.
  • Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? :) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Se bilden nedan för hur det kan se ut med presentpåsar i tyg.
  • Våga granlöshet. Om du har gran tillkommer ofta julgransfot, julgranskulor, ljusslinga, glitter, stjärna och kanske ytterligare julgransdekorationer. Utan gran slipper du köpa, äga samt förvara allt detta under 340 dagar om året. :) Och du slipper dessutom välja sort och städa barr. Läs om alternativ utmärkta till julgran här.
  • Adventskalender barnen. Antingen älskar man pysslet med att förbereda och fixa en adventskalender till barnen, eller så tycker man den ökar julstressen ändå mer. Vill du ha en, så gör en hållbar variant som inte innebär onödig konsumtion. Exempelvis; aktivitetskalender, låna 24 böcker på biblioteket och låt barnen dagligen dra en lapp med titeln, låna och läs en kapitelbok, eller slå in pusselbitar eller legobitar. Kanske räcker det för er att kalendern enbart är vid varje advent istället för varje dag (?).
  • Grönare julbord. Är det något på julbordet som kan bytas ut mot ett grönare alternativ? Kanske kan någon mat kan uteslutas helt? Om du själv ansvarar för någon del av julbordet kan du se till att den delen är grön för att smyga in mer vegetariskt. :)
  • Minimera julpyntet. Även som minimalist kan du ha några få saker i hemmet som inte fyller någon annan funktion än att göra dig riktigt glad. Dock rekommenderar vi att julpynta med måtta, det får de utvalda glädjespridarna att framträda istället för att gömmas i ett allmänt visuellt kaos. Våga även prylbanta det som inte används, så kan ditt tidigare julpynt få glädja och leva vidare hemma hos någon annan.
  • Stressa mindre. Du behöver inte göra allt och vara överallt just dagarna kring jul. Det är lätt att julen förknippas med stress, och stress leder till att minsta motståndets lag börjar gälla. Det vill säga att vi tar genvägar inom alla fronter för att orka och hinna med. Prioritera vad som är viktigast för dig och din familj i jul. Julledigheten är lång och det går att sprida ut firandet och umgänget över flera veckor.

Så där hade ni det, våra 10 tips för en hållbarare jul. Vilka av ovanstående tips kommer du att applicera i år? :)

Och har du själv något grönt och hållbart tips så här månaden innan jul?

Färre barn för klimatets skull

Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.

För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.

Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.

Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.

Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.

”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.

Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.

Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.

När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.

Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?