Etikettarkiv: hållbarlivsstil

Att köpa saker second hand

Jag behöver inte ha en stor garderob eller spara massor av prylar ”om utifall att”. Om behov av något plagg eller pryl uppstår, så vet jag att det med största sannolikhet finns att få tag på second hand.

För några år sedan kände jag ett motstånd till att köpa något begagnat som någon annan redan hade använt. Använda någon annans kläder som luktar instängd byrålåda eller kanske stinker av parfymerat tvättmedel eller sköljmedel (något vi undviker), leksaker som någon annans barnfingrar kladdat på eller fåtöljen som någon annan suttit i med ofräscha byxor. Så gick mina tankegångar då.

Idag är begagnatmarknaden lättillgänglig, utbredd och snabbväxande. Ändå läggs det ut betydligt fler grejer till försäljning, jämfört med vad som köps. Så jag antar att fördomarna mot att köpa begagnat finns där i bakgrunden hos många. Varför skulle man annars hellre köpa dyrt och omiljövänligt nyproducerat, än billigare och miljövänligare begagnat? Är det känslan i att köpa nytt, eller statusen i att kunna göra det, som lockar?

När vi bytte ut vårt porslin köpte vi det ”nya” begagnat.

När du var på semester sist, bodde du på hotell, vandrarhem eller kanske via AirBnb? Åker du taxi hem ibland? Brukar du sitta på sätena på buss, tåg eller tunnelbanan (okej, vid tunnelbanan går min gräns ;) )? Har du dina barn på förskola till vardags? Jag tror du förstår var jag är på väg.

Då har du eller dina familjemedlemmar kommit i närkontakt med redan använda saker. Förmodligen väldigt många gånger utan att tänka på att det skulle vara äckligt. Visst de rengörs ju emellanåt på de flesta ställen. Och det kan du göra i samma utsträckning med begagnade saker du köper. Har du suttit i soffan hemma hos vänner? I den har ju också väldigt många för dig okända personer suttit i, var går egentligen gränsen från helt okej till lite småäckligt? :)

Samtliga sängar på bilden är begagnade / second hand.

Kom ihåg du är inte dina prylar. Att köpa begagnat behöver inte vara en spegling av dig som person eller din sociala status. Att köpa begagnat betyder inte att du är fattig. Att köpa begagnat är ett medvetet och mer hållbart val som gynnar både dig och vår planet.

Och du, om du kommer igång och köper second hand och inser vad mycket mer du får för pengarna, och vilka trevliga möten med främlingar som ofta uppstår. Så betyder inte det att du ska gå bananas och köpa mer än du behöver. Pengarna du sparar på att köpa begagnat istället för nytt, kan du göra något bättre för än att överkonsumera.

Och precis som jag inledde blogginlägget med, så kan medvetenheten kring att det du behöver kommer gå att få tag på begagnat när behov uppstår. Göra att du inte fyller garderoben eller hemmet till bredden med onödiga prylar eller spontana reaköp.

Har du ett motstånd till att köpa prylar och kläder second hand?

Ohållbart att investera på börsen

1 svar

Är det förenligt med en hållbar livsstil att investera på börsen? Det finns säkert många svar på den frågan och olika sätt att se på det. Men något som är entydigt är att varje gång jag skriver om investeringar på börsen, så får jag kommentaren att det inte är hållbart. Som att det är något ”fult” att investera sina pengar och något som miljömedvetna människor bör hålla sig ifrån.

Jag tänker att det till stor del beror på okunskap och kanske till viss del rädsla för det som är okänt, vilket börsen är för många. Visst kan det vara otroligt ohållbart att investera sina pengar i branscher med verksamhet som förstör miljön eller åtminstone inte stöttar omställningen till en hållbarare planet.

Men det jag ofta tänker är – vad gör de miljömedvetna börshatarna med sina sparpengar istället? För om pengarna sitter på ett räntekonto, sparkonto eller lönekonto, då kan du vara säker på att de är allt annat än hållbart investerade av din bank. Och man har själv noll koll över vad pengarna ”stöttar”.

Det vill säga; medan du noggrant väljer ekobananer i butiken och handlar second hand-kläder, kan dina sparpengar investeras i skövling av regnskog, barnarbete och vapenexport till diktaturer. För att du själv är ekonomiskt passiv och naiv.

Medan om man däremot investerar dem i aktier, i exempelvis solenergibolag, vindkraftsbolag, förnybara energikällor, bolag som jobbar med textilåtervinning (som ReNewcell för att förekomma frågor). Då har du åtminstone lite mer kontroll över vad pengarna stöttar. Även om det såklart är svårt att ha insyn i bolagens hela produktionskedja. Och det finns ju även fonder som är mer eller mindre hållbara, lite beroende på vilka hållbarhetskrav du har.

För det finns olika nyanser av grönt – är bolag inom livsmedel, fastighetsförvaltning och konsultbolag per automatik ”ohållbara”? Ja, det beror på vem du frågar, det finns olika nyanser när det gäller hållbara investeringar. Men är det en sak som är säker så är det att hålla pengarna utanför börsen, inte per automatik innebär ett hållbarare val. Snarare bara att du själv inte tar aktivt ägandeskap över vad dina pengar stöttar.

Har du inte redan en aktiedepå eller ett ISK-konto för dina aktier och investeringar, så skapar du det enkelt hos Avanza (affiliatelänk).

Hur tänker du kring hållbarhet kopplat till dina sparpengar och/eller investeringar?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Repamera och konsumindre

3 svar

För någon månad sedan insåg Herr Minimalist att det var dags att köpa nya jeans, de tidigare hade fått flera hål på samma ställe som hans tidigare jeans. Jeansen utgör en favoritmodell men får alltid hål på samma ställe, och nu var det så pass rejält att han inte ville använda dem utanför hemmet längre.

Jag (Fru Minimalist) köper alla mina jeans second hand, men när vi kollade utbudet under ett par veckor så visade det sig inte vara lika stort i rätt storlek på herr-sidan.

Men innan sambon hann besöka en webbshop eller fysisk butik, så kom vi att tänka på företaget Repamera som är en postordertjänst fast för lagning av kläder och textiler. Sagt och gjort, Herr Minimalist bröt vanan att köpa nya jeans när de gamla gick sönder och lagade dem istället.

En dryg vecka senare hade han tre par hela jeans av favoritmodellen. De tidigare hålen syns inte alls från utsidan. Detta till en liten del av priset för att köpa ett enda par nya jeans. Och med minimal miljöpåverkan. Win – win – win!

Utöver hålen så var jeansen i bra skick vilket ju gör att det känns helt onödigt att slänga dem. Ofta är det ju så med just hål och slitage i kläder, att de uppstår på ett eller två ställen, medan majoriteten av plagget är fortsatt fint.

Så min uppmaning till dig är att reparera mera! Istället för att köpa nya eller bättre begagnade plagg, laga först det du redan har. Semestern är en bra tid att ta tag i högen med kläder i behov av lagning. Och med företaget Repamera kan du varken skylla på att du har långt till närmsta skräddare, inte hinner laga eller inte vill ta dig in till stan. :)

Har du något plagg där hemma som borde lagas?

Bli en klimatkompis eller klimathjälte

7 svar

I betalt samarbete med ClimateHero

Hur kan man leva mer klimatvänligt och hur stor påverkan har det egentligen att skippa palmoljan, överge köttet eller byta till miljövänligt elbolag? Eller att göra andra miljövänliga förändringar i sin livsstil.

Jag har tidigare gjort olika undersökningar för att beräkna mitt klimatavtryck för att få ett hum om var på en skala jag ligger. Men också för att lära mig mer om vilka olika delar och områden jag på egen hand kan arbeta med och förändra för att leva mer hållbart. Vissa klimatkalkylatorer är mer komplicerade än andra, men en som jag tycker varit både enkel, lite rolig och samtidigt gick snabbt att göra är ClimateHero:s klimatkalkylator.

Det är en klimatkalkylator som hjälper dig minska ditt klimatavtryck baserat på dina nuvarande levnadsvanor. Mindre än 5 minuter tog den att gå igenom och då tog den ändå hänsyn till många områden; allt från palmolja, konsumtionsvanor och plast, till resor, boende och matvanor.

Efteråt får du förslag på vad du skulle kunna göra för att minska ditt klimatavtryck ytterligare och hur stor påverkan olika förändringar har. Jag hamnade i kategorin ”Klimatkompis” vilket var näst ”bäst” (jag är inte Klimathjälte än med andra ord) och jag fick följande tips på vad jag kan göra för att minska klimatavtrycket ytterligare:

Promenera eller cykla mer (-0.1 ton).
Här skulle jag kunna cykla oftare till jobbet, nu är det nog lite 50/50 och samma lika med närmsta mataffären. Samtidigt är jag sällan på kontoret sedan 1,5 år så…
Byta bil till miljöbil (-0.6 ton).
Vi kör en tio år gammal dieselbil som på den tiden klassades som miljöbil och var skattebefriad första åren (vi har köpt den begagnad). Numera kör vi dessutom fler långa bilresor till fjällen jämfört med när barnen var yngre.
Äta mer vegetariskt (-0.2 ton).
Jag äter inte kött mer än kyckling någon dag i veckan samt fisk. Men vi skulle kunna bli bättre på att hitta och experimentera fram vegetariska rätter som barnen gillar.
Undvika produkter med palmolja (-0.1 ton).
Jag läser inte innehållsförteckningen nitiskt i snacks, kex och godis, men borde börja göra. Det kan ju räcka att göra det en gång och hitta ett bättre alternativ, för att sedan för all framtid göra bättre val inom den produktgruppen.

Jag kommer nu under sommaren och hösten försöka cykla mer i vardagen, anstränga mig för att hitta fler vegetariska alternativ som går hem hos barnen samt mer medvetet undvika produkter med palmolja. Bilen kommer att bytas inom sinom tid men än så länge får jag inte sambon att byta till elbil, även om det skulle ha större påverkan än alla övriga tillsammans enligt ovan. Men ibland får man ta de ”lågt hängande frukterna” som är enklast att påverka åt rätt håll. :) Men man bör ha i åtanke att andrahandsvärdet på fossilbilar riskerar att dippa kraftigt i takt med att andelen elbilar i samhället ökar.

Jag planerar att göra testet igen under senhösten eller vintern och se om jag/familjen lyckas klättra upp ytterligare en kategori till ”klimathjältar” med några förändringar. Även om det är en kort period för förändring så gäller det ju för oss alla att ”steppa upp” klimatarbetet, i stort och i smått.

Medan jag jobbar på att göra dessa förändringar livet, skulle jag vilja uppmuntra dig att gå igenom frågebatteriet i klimatkalkylatorn. Det tar som sagt mindre än 5 minuter att svara på ja/nej-frågorna. Och det är enkelt, konkret och intressant! :)

Dela gärna i kommentarsfältet vilken kategori du hamnade i och om du har några tankar kring vad du kan göra annorlunda för att leva mer miljövänligt? :)

Inspirerande start på den minimalistiska resan

3 svar

Många minimalister som driver bloggar och Instagramkonton har valt att berätta hur deras minimalistiska resa startade. Exempelvis Joshua Becker som en dag skulle rensa i sitt garage och en granne introducerade honom till minimalism, och The Minimalists som båda bröt upp från sina framgångsrika karriärer i jakten på något annat. I vår bok Prylbanta skriver vi om starten på vår minimalistiska resa vilket var under just en resa.

Även om man inte har för avsikt att starta en blogg eller skriva en bok om hur allt startade och de förändringar man gjort i livet, så kan det ändå finnas stort värde i att våga vara öppen och berätta om sin minimalistiska resa för andra i sin omgivning.

Varför det? Jo för att det:

Ger ett bredare perspektiv. När vi började blogga år 2013 upplevde vi att många kom med en förutfattad och snäv bild av vad minimalism innebar. Det är lätt att dra slutsatser utifrån ett specifikt Intstagramkonto, en tidningsartikel eller en Youtuber man sett. Jag upplever att synen på minimalism breddats nu 2021, och genom att prata och diskutera ämnet kommer perspektivet breddas ytterligare. För det finns inte bara en variant av minimalism, och särskilt viktigt kan det vara att prata om den ofiltrerade minimalistiska livsstilen som sällan visas upp på social medier. :)
Blir mer normaliserat. Likväl som att vi var anonyma våra första år med bloggen, så känns det som det hänt mycket i acceptansen för den minimalistiska livsstilen de senaste åren. Ju fler som pratar om det desto mindre konstig känner man sig för att man inte lever som ”alla andra”. För att man kanske väljer att konsumera minimalt, bo litet, köpa second hand, liksom låna, hyra och dela mer. Och gillar det.
Fördjupar relationer. Genom att våga beröra ämnen som prylbanta, investera, hållbarhet, konsumtion eller prioriteringar, kan man finna likasinnade. Men också upptäcka nya sidor hos såväl vänner som kollegor. Plötsligt hittar du någon i din närhet som också är intresserad av aktier, är bekymrad över miljön eller älskar att prylbanta överflödiga saker. Det fördjupar, breddar och kan leda till nya beröringspunkter i relationen.
Synliggör fördelarna. De fördomsfulla fokuserar lätt på negativa sidor; som att konsumera sparsamt och lägga tid på att rensa. Varför skulle man vilja leva med mindre när man kan ha mer och fler? Därför kan det vara värt att prata om alla fördelar som en minimalistisk livsstil innebär. Att det faktiskt innebär att leva mer med mindre. Mer tid, pengar och energi till det som är viktigt, samtidigt som det är ett bättre val för miljön.
Kan inspirera fler. Genom att prata om det får fler upp ögonen för livsstilen som ju i mångt och mycket kan skapa ett meningsfullare och lyckligare liv, samtidigt som det på många sätt är ett bättre val för miljön att äga färre, dela mer och konsumera mindre. Det är inte meningen att propsa på någon en minimalistisk livsstil, men genom att skapa större förståelse för vad det innebär och bredden av det, så kan fler hitta och inspireras av olika delar i den minimalistiska livsstilen.

Kom ihåg att du själv kan dela med dig av din minimalistiska resa genom att skriva ett gästminimalistinlägg här på vår blogg, likt den här och den här gripande berättelsen. Mejla din text till oss eller ta en första kontakt om du är mer nyfiken.

Har du några erfarenheter kring att prata om en minimalistisk livsstil med andra?

Delningsekonomi minimerar slit och släng

4 svar

Kan delningsekonomins frammarsch vara det som gör att slit och släng-produkter och fast fashion minimeras för att tillslut vara utrotat? Tillsammans med second hand-marknadens allt mer butiks-lika och enkla konsumtionssätt. Låt mig utvidga mitt resonemang.

Om vi i delningsekonomins anda delar på allt fler saker, så behöver dessa vara kvalitativa. Helt enkelt för att hålla att användas av många och betydligt fler gånger än idag. Exempelvis används en borrmaskin idag i genomsitt 13 min under sin livslängd och därmed samlar den damm betydligt mer tid än vad den används för sitt syfte. Skruvdragare på bilden ovan är såklart lånad. :)

Liksom om kläder ska kunna cirkulera vidare till andra personer och inte enbart användas de 7-8 gånger som plagg i genomsnitt används (en t-shirt dock 30 gånger), så behöver de vara av bra kvalitet. Eller om de ska kunna hyras ut till flera olika personer och på så vis användas frekvent.

Enligt en stor studie från Mistra Future Fashion sker 80 % av ett plaggs klimatpåverkan vid produktion, så genom att minimera mängden nyproducerat gör du en snabb och lätt insats för en mer hållbar planet.

Alla kläder på bilden ingår i min garderob samt är köpta second hand.

Likaså tror jag att stilren och enkel design kommer vara en framgångsfaktor. För mycket inbyggd komplexitet i produkter, brukar lätt skapa krångel när någon av de där komplexa specialfunktionerna går sönder.

Jag tror enkelhet och kvalitet har framtiden för sig allt eftersom delningsekonomin och second hand-marknaden växer sig större. Och i motsvarande takt kommer förhoppningsvis slit och släng-produkter och fast fashion-plagg att minska.

Och tänk om den där ”kicken” vissa får av konsumtion, likväl kan fås genom att hyra, låna eller köpa begagnat. Att även det skapar den där känslan av förnyelse och kicken av att köpa, men på ett hållbart sätt.

Vad tror du, kan delningsekonomin vara vägen till mer hållbara produkter och kläder?

Normerna gör oss olyckliga

4 svar

Är det inte märkligt att det som i vårt samhälle signalerar hög status, framgång och ett rikt liv. Inte är förankrat i det som i verkligheten gör oss lyckliga.

Vi har ett samhälle som i mångt och mycket är uppbyggt kring konsumtion, pengar, status och prylar. Vilket gör att många strävar efter materiellt välstånd och att visa upp sin exklusiva bil, märkesväska eller senaste dyra vad-som-helst.

Medan forskning visar att det som får människor att känna riktig lycka är relationer, meningsfullhet, tacksamhet och att hjälpa andra.

Varför har det blivit så här? Delvis beror det på att grupptillhörighet och social status är starka drivkrafter nedärvda i våra hjärnor. Dessa påverkar i dagens samhälle hur och varför vi konsumerar. Behov av status motiverar ofta en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktisk vinning, exempelvis oförsvarligt dyra men inte nödvändigtvis bra eller kvalitativa märkesprodukter som klockor, kläder, smycken eller elektronik, bilar och bostäder. Och forskning visar att vi förknippar dyrare kläder och prylar med högre intelligens, och personer med dyrare attribut blir oftast bättre behandlade. I ett statussamhälle likt det vi lever i är det med andra ord viktigt att visa att du är rik. Eller åtminstone inte fattig.

Men det går att bli medveten om dessa mönster och att göra andra val som på sikt kommer generera större bestående lycka. Beteendet att sträva efter mer, större och fler, handlar mer om våra normer i samhället, än har förankring i vad som kommer göra oss långsiktigt lyckliga.

Här tror jag det är otroligt viktigt att omge sig med personer som strävar i en riktning man själv vill och tror på. Precis som jag skrev i inlägget ”Du blir som du umgås” så kan det ha stor påverkan på ditt liv, vilka människor du umgås med och hur dessa väljer att leva och prioritera i sitt liv.

Hur människor nära dig själv väljer att leva sina liv, kommer nämligen påverka vad du uppfattar som ”normalt”. Om de du umgås med jobbar heltid, reser och konsumerar frekvent, ständigt renoverar något i hemmet och är så uppe i ekorrhjulet att de inte ens reflekterar över att det skulle finnas andra alternativ i livet. Då är det stor risk att du också kör på i samma hjulspår och uppfattar det som vägen till lycka och framgång.

I jämförelse med om de flesta du umgås med redan har gjort livsval som liknar de du själv går och funderar på. Då kommer stegen kännas betydligt mindre och valen enklare att göra verklighet av. Kanske till och med helt naturliga trots att de går emot normer i samhället.

Vi blir matade med en viss bild av vad som är framgång och skapar lycka, så för att gå emot dessa normer i samhället, behöver du själv omvärdera vad som faktiskt betyder mest i livet för dig. Att bli medveten om sina egna val och försöka komma underfund med varför man gör på ett visst sätt eller konsumerar vissa saker. Liksom att bli bra på att uppskatta och vara tacksam för det du har. Som jag skrev på Instagram här om dagen:

Förnöjsamhet uppnås inte den dag vi har tillräckligt. Utan den dag vi inser att det vi har är tillräckligt.
Elisabeth / Minimalisterna

Vem bestämde egentligen att den här jakten på nya kläder, senaste mobilen, ett nyrenoverat hem och resor långt bort, var det som skulle definiera oss oss lyckliga och framgångsrika?

Vad är dina tankar kring detta?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: