Det finns en enkelhet och frihet att bara ha de kläder man faktiskt använder i sin garderob. Att våga släppa taget om alla de där andra plaggen som bara hänger. Plaggen som ger dåligt samvete eller bara tar upp plats utan att användas så som det var tänkt.
Men också om att ha tillit till att det finns plagg som funkar vid olika tillfällen även om garderoben är liten. Och att lära känna sig själv och sina riktiga behov, när är det ett ”villhöver” och när är det ett faktiskt och konkret behov jag känner? För viljan att ständigt variera sig och ha något ”nytt” är mycket en mental inställning. Och det mentala kan vi jobba med hos oss själva utan att behöva konsumera. :)
Att ha en minimalistisk garderob handlar mycket om mod:
Mod att släppa taget om plagg som du faktiskt inte använder.
Mod att inte följa trender utan utgå från vad du tycker om och känner dig bekväm i.
Mod att ha en liten garderob när hela samhället vill att du ska ha en stor.
Mod att bära samma plagg vid flera tillfällen.
Jag får alltid ett sug att rensa garderoben så här inför våren. Kanske är det årstidsväxlingen men oavsett så har jag plötsligt enklare att släppa taget om vissa plagg som inte använts på alldeles för länge. Men självklart ger jag dem först en ärlig chans genom att använda dem – det bästa sättet att förstå om plagget ska vara kvar eller ej.
Blir du också sugen på att rensa under våren? :) Har du mod att testa att ha en minimalistisk garderob?
Att vara förälder är ett av de mest utmanande och givande uppdragen i livet. Men det kan också vara stressande, överväldigande och utmattande. Det är lätt att känna sig fast i en cykel av att köpa mer saker, anmäla sig till fler aktiviteter, jämföra sig med andra och ett ständigt livspusslande. Men det finns ett annat sätt att leva som förälder: minimalism.
Minimalism handlar om att göra medvetna val om vad som verkligen är viktigt för oss och vår familj. Det handlar om att rensa ut det som inte tillför värde, glädje eller mening till ens liv. Det handlar om att skapa mer tid, utrymme och energi för det som verkligen räknas. Men hur kan minimalism göra jobbet som förälder mycket lättare och mer njutbart?
Här är några av fördelarna med att anta en minimalistisk livsstil som förälder:
Minimalism minskar stressen. Att ha för många saker, för många åtaganden och för många förväntningar kan skapa stress. Genom att rensa ut det onödiga och fokusera på det väsentliga kan en minimalistisk livsstil skapa en lugnare och mer harmonisk miljö. För både sig förälder och barn.
Minimalism ger mer tid för det som är viktigt. Att ha färre saker, färre aktiviteter och färre distraktioner innebär att man har mer tid för det som verkligen betyder något. Genom att prioritera kvalitet framför kvantitet kan minimalistiska föräldrar spendera mer tid med sina barn, med sin partner, med sig själva, och med sina passioner.
Minimalism ger mer energi. När valen är färre i vardagen, när hemmet är visuellt lugnare och du vet vad ni äger och var det förvaras när du behöver det. Då slipper du lägga beslutsenergi på onödiga val och beslut. För beslut tar energi från ditt (i bästa fall) fulladdade batteri som du vaknar med på morgonen.
Minimalism stimulerar fantasin. Att ha för många leksaker, skärmar och distraktioner kan hämma barns kreativitet och fantasi. Genom att begränsa antalet leksaker och uppmuntra barnen att leka med det de har, eller att hitta på egna lekar, kan minimalistiska föräldrar främja barns fantasi.
Minimalism övar självdisciplin. Att leva med mindre kräver att man gör avkall på vissa saker, och att man kan skilja på behov och önskningar. Genom att sätta gränser och regler kan minimalistiska föräldrar lära barnen att hantera sina impulser och inte alltid agera på första lösningen som ofta är konsumtion.
Garderobsrensning pågårFärre val i garderoben sparar energi
Som du ser finns det många fördelar att som förälder sträva mot en mer minimalistisk livsstil. Men det betyder inte att det är enkelt eller att det passar alla. Minimalism är en personlig resa som kräver mod, anpassning och reflektion. Det är upp till varje förälder att hitta sin egen balans och sin egen definition av minimalism.
Och det behöver inte vara avancerat. Om du är intresserad av att prova på minimalism som förälder, kan du börja med några enkla steg:
Gå igenom dina och dina barns saker och rensa ut det som ni inte använder, behöver eller älskar. Skänk, sälj eller återvinn det ni kan.
Kika i kalendern och gör en lista över dina och barnens åtaganden och aktiviteter och se om det finns några ni kan stryka, minska eller förenkla. Några som tar mer energi än de ger? Och som istället kan ge mer utrymme för spontanitet, vila och lek.
Minska inflödet av prylar. Annars blir det bara en form av jo-jo minimalism där du aldrig gör några större framsteg eller når balans, utan ett ständigt behov av att prylbanta.
Prata med barnen om minimalism och förklara varför du vill leva mer med mindre. Involvera dem i processen och respektera deras åsikter och känslor. Var ett gott föredöme och visa dem hur man lever medvetet, meningsfullt och mer hållbart.
Sluta jämföra dig med andra föräldrar och följ inte normer som inte passar dig eller din familj. Försök att hitta ditt sätt att vara förälder. Något som kan upplevas svårt idag när det finns så mycket åsikter och ”inspiration” på många olika fronter.
Minimalism är inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa ett bättre, friare och ”rikare” liv. Ett liv som är lättare, roligare och mer meningsfullt. Ett liv som förälder.
Vad tycker du är svårast som förälder i din strävan mot minimalism?
En av de vanligaste frågorna jag får handlar om hur många vi har av något. Hur många uppsättningar lakan, hur stor barngarderob, hur många skor eller uppsättningar tallrikar osv osv. Vad är egentligen ett minimalistiskt antal av något?
Det tråkiga svaret är att för att det ska bli långsiktigt hållbart behöver du göra jobbet själv. Du behöver fundera över dina behov och vanor, inte följa någon annans checklista skapad för deras liv och behov. Även om det såklart är bekvämt att följa en manual och bocka av hur någon annan anser att ett minimalistiskt hem ”ska vara”, så blir det ju inte ditt minimalistiska hem. Och kommer därför med stor sannolikhet inte fungera optimalt för dig på lång sikt.
Om vi tar ett så konkret exempel som uppsättningar sängkläder, så påverkas det såklart av hur många i familjen ni är, hur ofta ni vill byta sängkläder, hur ofta ni kan tvätta, men också vad ni har för behov i övrigt. Har ni ofta övernattande gäster och vad har ni för semestervanor? Likaså ålder på barnen. Våra barn delar säng vilket minskar behovet av sängkläder jämfört med varsin säng, men å andra sidan hyr vi regelbundet stugor där vi behöver ha med oss sängkläder till alla i familjen. Vi har ungefär två uppsättningar per sängplats i hemmet och det är lagom för oss, men det kan vara alldeles för lite eller för mycket för dig. Våga experimentera och testa dig fram för att hitta din nivå.
Och bara för att man har någon uppsättning extra så behöver man såklart inte göra sig av med den. Man kan slita och nöta på de man redan äger och har, men att inte fylla på med nya när de går sönder. Eller också märker du att vissa aldrig används år efter år, utan bara ligger och tar plats, då kanske de inte behövs? Och det gäller ju inte bara sängkläder utan även vanliga kläder, handdukar osv osv.
Minimalism är ingen tävling om vem som klarar av att äga minst. Det finns ingen kontrollfunktion över vad som är minimalistiskt och vad som inte är det. Det som en tycker är för mycket, är precis lagom utifrån behoven för en annan. Det som är lagom nivå i en viss livsfas, är plötsligt för lite i en annan. Och det kommer att förändras när din livsstil eller livsfas förändras.
Med det sagt så är jag inte emot minimalistiska utmaningar, tävlingar eller att räkna prylar och klädesplagg. Det kan vara intressant att experimentera med olika regler som får oss att tänka nytt kring våra ägodelar, omvärdera hur vi prioriterar eller spenderar våra pengar osv. Vissa drivs av utmaningar och tävlingar, och det kan vara just det som sätter bollen i rullning och blir starten på någons minimalistiska resa.
Egentligen är det väldigt enkelt. Det handlar om att identifiera behov och vad som skapar värde för dig och din familj. Och våga släppa taget om det som inte gör det. Kanske är det det som är nyckeln – att våga utgå från dina behov men också att våga testa att släppa taget. Det finns inget optimalt antal som är svaret på vad som är minimalistiskt. För minimalism är inte en siffra.
Hur tänker du kring det här med att sträva mot eller rensa utifrån ett specifikt antal? :)
När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och pepparkaksbak klämma in onödig presentshopping också. Ibland känns det som att december består av en enda lång to-do-lista av saker vi vill, borde och känner att vi måste hinna göra innan den stora finaldagen – julafton!
Men bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.
Jag vill dela med mig av mina 10 bästa tips för att hjälpa dig att navigera genom den kommande månaden utan stress så att du kan njuta av julen. Och en minimalistisk jul betyder olika saker för olika personer. Precis som minimalism i stort kommer den skilja sig åt för dig och mig. För mig betyder en minimalistisk jul att minimera onödiga julklappar som riskerar att bli dammsamlare hos mig eller någon annan. Liksom att inte slösa tid, pengar och energi på saker som inte är viktiga för mig eller min familj.
10 tips för en mer minimalistisk jul:
Planera. Fundera över hur du vill känna under julen? Vad vill du bidra till? Hur mycket pengar är värt att spendera och vad vill du att dina barn ska minnas från julen? Det är viktigt att fundera kring detta innan du är inne i julkarusellen med advent, julpynt, önskelistor och julavslutningar. För under stress fattar vi sällan kloka beslut och tenderar lösa utmaningar och problem med ogenomtänkt konsumtion.
Prioritera. Välj ut några saker som betyder mycket för dig kring jul och våga prioritera bort annat. Julkort och julgran är två saker vi exempelvis valt bort här, men vi pyntar gärna hemmet med andra saker. Julgranar njuter vi av hemma hos släktingar vi besöker under jul. Julstrumpa på julafton är viktigt och en busig tomtenisse likaså. Men det kan såklart vara olika prioriteringar från år till år, beroende på livsfas, barnens ålder och ens egna energinivå. Prioritera på samma sätt vad som är viktigt på julbordet.
Rensa. Framför allt om man har barn som får en hög julklappar så är ett hett tips att rensa inför julen (eller efter, det funkar det med). Motivera barnen att släppa taget om leksaker de ändå inte leker med eftersom det kommer/har kommit ”nya” (eller bättre begagnade) av jultomten. Eller för att vissa godhjärtade barn kan se det fina i att skänka bort till andra som behöver sakerna mer än de själva.
Julklappsplan. Kom överens vilka ni byter julklappar med och gör detta i god tid så du slipper stressköpa något i sista minuten till någon du knappt känner. I inlägget här hittar du fler tips på hur du kan tänka kring minimalism och julklappar. Men ett tips när det gäller julklappar till vuxna är att köpa förbrukningsvaror, och när det gäller barn – våga vara tydliga med förslag så att det blir enkelt för givaren och du kan styra dem i linje med dina värderingar.
Åldersgräns. Vi fortsätter på temat julklappar. Ett tips är att ha en åldersgräns på när ”barn” är för gamla för att få julklappar från andra i släkten än sina föräldrar (eller när barnen är stora nog att ingå i julklappsspelet istället). Är släkten stor är också ett alternativ att man köper julklapp till ett syskon/kusin osv vardera, då blir det färre personer att köpa och försöka hitta lämplig gåva till.
Julklappsspelet. Vill ni minimera julklappsinköpen men ändå ha julklappar tycker jag julklappsspelet är toppenbra. Alla köper en julklapp och sedan spelar ni på något sätt ut dessa, med tärningar eller kort osv. Vi har haft ”förbrukningskaraktär” och för 100 kr som riktlinje samt att man ska rimma på paketet. I vår familj får man inte ”sno” julklappar av varandra, men i någon annan familj är det säkert höjdpunkten på spelet. :)
Upplevelser före saker. Fundera om du kan ge gåvor som inte är fysiska prylar. Helt enkelt investera i upplevelser tillsammans istället för saker. Det går att anpassa utifrån ålder på mottagaren och presentbudget – allt från besök på Leos Lekland, en filmkväll eller brunch på ett trevligt ställe, årskort på Skansen, Kolmården eller lokala skidbacken. Istället för att fråga barnen om önskelistor, testa att fråga om upplevelse-lista. Vad vill de besöka eller uppleva under kommande år. :) Likaså om du och din partner ger varandra julklappar, kanske kan ni bara göra en upplevelse ihop?
Hållbar paketinslagning. Presentpapper kan vara otroligt vackert men också otroligt slöseri. Till våra barn har vi presentpåsar i tyg som vi använder om och om igen till både jul och födelsedagar för att minska presentpapperet något. Ibland försöker vi spara inslagspapper från större paket, då kan slitna delar klippas bort och papperet användas till mindre paket. Papperspåsar, tidningspapper, teckningar eller överblivet tyg är andra sätt att slå in paket utan att använda klassiskt julpapper/presentpapper.
Byt miljö. Något jag vill slå ett slag för är att våga resa bort över jul. Vi har de två senaste åren när vi på grund av corona inte kunnat fira med släkten, åkt iväg bara vår lilla familj till Orsa Grönklitt och firat jul. Skidåkning, ett härligt lugn och massor av snö. Det har verkligen varit ett mysigt substitut och mycket av den traditionella julstressen har verkligen eliminerats. Julmaten hålls enklare, inget behöver städas, och man får automatiskt massa frisk luft och tid tillsammans.
Hjälps åt. Julen handlar ju mycket om att umgås med människor man tycker om. Och även om man är på besök hos en släkting så går det ju att hjälpa till att duka, göra sallad, kompletteringshandla eller erbjuda sig att ta med bröd eller en kaka. Det blir så mycket enklare om man försöker hjälpas åt. Kanske inte minst i år när i princip allt blivit markant mycket dyrare för oss alla.
Hoppas du får en jul med mindre stress, där umgänge och gemenskap står i fokus istället för prylar och konsumtion. För en minimalistisk jul behöver varken vara tråkig, ensam eller utan pynt och gåvor.
Vilket av tipsen ovan tar du med dig från inlägget? :) Eller har du något ytterligare tips på temat att dela med dig av?
Tänk om vi alla blivit lurade. Lurade in i ett system som inte skapar särskilt goda förutsättningar för att bli långsiktigt lyckliga, men däremot till att vara väldigt produktiva och skapa största möjliga avkastning. För någon annan.
Först har du energi och tid, men inga pengar. Sen har du energi och pengar, men ingen tid. Tillslut har du pengar och tid, men ingen energi.
De flesta av oss jobbar majoriteten av vårt vuxna liv då vi också har bäst hälsa. Eller åtminstone förutsättningar för att ha det. Vi jobbar i hopp om att i framtiden få en härlig tid som pensionär. Men när den dagen väl inträffar är de flesta gamla och saknar stor del av energin som behövs för att uppskatta ledigheten som pensionär till fullo eller som planerat.
Faktum är att vi jobbar mer nu än vad bönderna gjorde under feodalsamhället. De jobbade enligt historien mellan 120-150 dagar per år. Den tekniska utvecklingen, som bevisligen gör att färre behövs för att utföra samma uppgift, tycks inte leda till att vi tillåts arbeta mindre. Tvärtom jobbar vi mer än vi någonsin gjort historiskt.
Nationalekonomen John Maynard Keynes, förutspådde på 1930-talet att vi genom effektiviseringar och automatiseringar, skulle klara oss på att jobba 15 timmar per vecka år 2000 för att upprätthålla en bra livsstandard. De effektiviseringar han förutspådde inte bara nåddes – de dubblades (!).
Men dagens politiska diskussion handlar snarare om att vi ska arbeta längre. Alla ska med på ”heltidsresan” och dessutom jobba allt högre upp i åldern. Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige skedde 1978 i och med införandet av den femte semesterveckan, men betänk då också att det med åren blivit allt vanligare att båda i hushållet jobbar mer eller mindre heltid.
Frågan kvarstår: varför ser det ut så här? Var tar produktivitetsvinsterna vägen? Delvis har ökad produktivitet lett till ökad konsumtion, istället för mer fritid. Och delvis hamnar vinsterna hos de framgångsrika företagen och dess ägare. Effektiviseringen har inte gått till oss vanliga löntagare, utan det mesta har hamnat i företagsledarnas och majoritetsägarnas plånböcker.
Detta kan vara en av nutidens största lögner som det inte pratas särskilt mycket om. Att vi springer på allt snabbare i ekorrhjulet utan att ifrågasätta systemet. Samtidigt som det finns mycket annat än 40 timmar på jobbet som skapar lycka… Vi har det bra idag. Men vi som samhälle skulle kunna ha det så otroligt mycket bättre.
Det är inte alla förunnat att kunna frångå systemet eller att ens vilja göra det. Men kanske kan en minimalistisk livsstil vara en pusselbit mot ett ”rikare” liv här och nu, samt till att kunna gå i pension medan energin fortfarande finns kvar. Så att du har både tid, pengar och energi.
Nu är jag nyfiken, vad är dina tankar kring detta?
Min hållbara capsule wardrobe för kommande höst och vinter presenteras i detta inlägg. Varför den är hållbar? Jo, den innehåller nämligen i princip enbart second hand-köpta klädesplagg. Linnena har köpts nya och några skor, men allt annat – begagnat!
Konceptet med capsule wardrobe har hjälpt mig att inse att jag inte behöver så stor garderob. Så länge jag har plagg som enkelt kan matchas korts och tvärs. Jag testar denna period att välja ut enbart begagnade plagg. Och för övrigt är numera majoriteten av mina kläder i garderoben second hand-köp (ca 80 % skulle jag uppskatta).
Jag växlar några plagg varje halvår (inte varje säsong som många andra med capsule wardrobe). I grova drag är det som nu lagts bort somriga klänningar, shorts och någon topp, och fram med tjockare tröjor och någon kjol.
Så här ser min capsule wardrobe ut med 15 överdelar, 4 nederdelar, 3 jackor (alla jag äger) samt 4 par skor. Totalt 26 plagg exkl accessoarer, träningskläder och hemmamyskläder.
Överdelar kommentarer Linnena har jag två av vardera färg. Dessa två plagg utgör det enda av plaggen i bilden ovan som inte är köpta second hand, samtliga övriga plagg är alltså begagnade.
Jag har tyvärr inga bilder på de olika jackorna, men nederdelar se du nedan.
Nederdelar kommentar Kjolarna är nyköp (alltså inte köpta nu, men var nyköp när de köptes) liksom alla skor förutom gummistövlarna som har köpts begagnade.
Det jag insåg att jag missade i bilden ovan var ett par vandringsbyxor som jag brukar ha när vi gör utflykter i skogen, men jag tänker att min capsule wardrobe främst ska innehålla mina vardagskläder. Och då innehåller den alltså; 15 överdelar, 4 nederdelar, 3 jackor, samt 4 par skor att använda till vardags under närmsta halvåret.
Och undrar du varför man ska testa det här med capsule wardrobe? Ja då hittar du 5 anledningar här.
Hur ser din garderob ut för hösten? Har du testat konceptet capsule wardrobe?
För att du sparar tid och energi, kommer känna dig mer välklädd och ha ett mindre behov av att konsumera. Och för att du, precis som de flesta andra, ändå bara använder 20 % av din garderob 80 % av tiden. Då är det ju främst dessa 20 % du kan fokusera på och behöver ha kvar. :)
När jag testade konceptet capsule wardrobe / kapselgarderob (gillar dock inte riktigt det svenska ordet) för första gången år 2015, så var det verkligen en ögonöppnare för mig. En ögonöppnare för hur mycket kläder jag faktiskt ägde. Men också hur få plagg jag faktiskt behövde när favoriterna var kvar och det var lättare att matcha kors och tvärs. Denna ögonöppnare gjorde att jag minimerade min klädkonsumtion efterföljande år.
Men vad är capsule wardrobe? Det är ett koncept där du lever med en begränsad, utvald garderob. Projekt 333 är en variant av konceptet där du under 3 månader väljer ut och använder 33 plagg från din garderob (inkluderat ytterkläder, skor och accessoarer). Men jag tycker inte man ska hänga upp sig på ett specifikt antal plagg eller en exakt period, poängen är att begränsa antalet klädesplagg, välja ut favoriter som går att matcha kors och tvärs. Samt att inte shoppa något under tiden utan använda det du valt ut. Sista veckorna på perioden kan du dock få komplettera med plagg du märkt att du verkligen saknar, om konkret behov finns. Läs mer detaljer om konceptet här.
Jag använde mig av capsule wardrobe regelbundet mellan åren 2015-2017. Sedan dess har jag inte haft någon aktiv sådan garderob, men däremot haft relativt få klädesplagg i min ägo så att det ändå skulle kunna ses som en capsule warderobe.
Nu inför hösten blev jag dock sugen på att skapa mig en strukturerat capsule wardrobe som jag gjorde tidigare. Sista året med konceptet växlade jag bara några plagg varje halvår, inte var tredje månad, det behövdes inte. Shorts och någon sommarklänning lades undan när varma vintertröjor och mössor kom fram. Så jag tänker att den capsule wardrobe jag skapar nu ska funka för hösten och vintern 2021/2022.
Och för att återkomma till inledningen och de där 20 % av kläderna man använder 80 % av tiden. Ett sätt att ta reda på vilka de där 20 % är i just din garderob, är att göra galgtricket. Har du inte hört talas om det tidigare så kan du läsa mer om det här. På så sätt får du svart på vitt se vilka kläder du faktiskt använder, och som förmodligen bör utgöra en bra bas för din capsule wardrobe.
Vill ni se hur höstens och vinterns capsule wardrobe kommer att se ut för mig? Och har du själv testat konceptet?
