Etikettarkiv: prioriteringar

Vad är det vi har så bråttom till?

Blogginlägget 18 somrar tillsammans som jag skrev för ett par år sedan gör sig alltid påmint så här inför semestertider. Nu stundar ännu en sommar och jag vet att den kommer gå fort när jag ser tillbaka på den, även om jag gör allt för att dra ut på sommarkänslan från maj och hålla i den till september.

I det stora vill man att tiden och åren med barnen ska gå långsamt, nästan i slow motion, samtidigt som det är så lätt att stressa och vilja skynda på i det lilla och vardagliga.

Läggningen om kvällarna kan upplevas stressande om man känner att den måste vara avklarad vid en viss tidpunkt. Promenaden från förskolan/skolan blir mindre angenäm om vi ständigt tjatar på barnen om att skynda på. Och samma sak vid frukostbordet eller middagen. Skynda på och bli klar någon gång så vi kan ta oss till nästa steg.

Men vad är det vi har så bråttom till? När allt ställs på sin spets, finns det egentligen något viktigare vi behöver göra eller någonstans som det är viktigare vara, än här och nu med våra barn? Visst har vi ibland en viktig tid att passa, men väldigt mycket av den upplevda stressen sitter nog ändå i oss själva. En mental deadline, få komma framåt eller bli klar.

Vad är det egentligen vi skyndar på oss själva och våra barn för? För att komma hem och kunna svara på det där mejlet? Kunna sjunka ner i soffan och kolla Netflix eller scrolla sociala medier? Eller bara för att kunna påbörja nästa aktivitet för dagen? Och vad kommer i så fall efter den aktiviteten, en till aktivitet att skynda mot? Och sen ytterligare en?

Plötsligt har barnen växt upp medan vi jäktat på dem och stressat på oss själva under tiden. Ibland är vi vuxna så framtidsorienterade och planerande att vi glömmer bort nutiden.

Vi skyndar, stressar och jäktar ifrån livet. Från här och nu.

Och visst kan vi har mycket yttre stress i vardagen, jobbet eller de välfyllda kalendrarna. Men nu är det dags för sommar och semester och tempot går ner för de flesta. Passa på att ta den här sommaren, som är en av dina kanske 18 somrar med barnen, och sakta ner. Öva på att vara här och nu. Låt saker ta sin tid. Medan du fortfarande kan. Det kommer i alla fall jag göra.

När dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar kommer. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Då vill jag minnas hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Har du några tips kring att stressa mindre och vara mer här och nu?

Minimalistiska tips för en aktiv familj

Många minimalister eller litteratur man kan läsa på ämnet minimalism skildrar livsstilar som är ganska ensidiga och ”enkla”. Livsstilar som gör det lätt att skaffa sig en capsule wardrobe och leva med ett fåtal prylar.

För en familj med väldigt mångfacetterad och aktiv livsstil kan det kännas avlägset att ha ett fåtal prylar samt att en capsule wardrobe snarare krånglar till livet än förenklar. Samtidigt som alldeles för mycket kläder och prylar också är tidskrävande på sitt sätt. Så hur hittar man balansen mellan minimalism och en aktiv och variationsrik livsstil?

Om just det handlar dagens blogginglägg då jag fått frågor kring detta både mejlledes och på Instagram senaste veckan. Kanske är det för att många plockat fram skidutrustning och alla andra vintergrejer ur förråd och vindar, och insett att det är väldigt mycket som trängs där inne. :)

Vi är själva en aktiv småbarnsfamilj med intresse för såväl slalom, längdskidåkning, hemmaträning, traillöpning och allmänt friluftsliv. Samt att jag är tränare i fotboll och förvarar en hel del sådana prylar hemma. Så här kommer några tankar kring det här med skrymmande fritidsintressen och minimalism.

3 grundläggande insikter och tips:

  1. Definition. För det första; minimalism handlar inte om att ha så få prylar som möjligt. Det handlar om att ha de prylar som du och din familj har behov av i den livsfas ni befinner er i just nu. Det kan helt enkelt hända att du behöver omdefiniera din bild av minimalism.

    I det stora hela är minimalism så otroligt mycket mer än att prylbanta. Och syftet är någonstans att prylarna ska få mindre fokus. Inte att bli besatt av strävan att ha så få prylar som möjligt eller de exakt ”rätta” prylarna.
  2. Acceptans. Däremot handlar minimalism om att göra plats för det du tycker om och vill prioritera i livet. Saker är inte per definition dåligt, utan har du ett frekvent behov av något, så är det helt okej att äga det.

    Det kan förenkla att landa i en acceptans kring att i vissa livsfaser behövs fler prylar. Det kanske underlättar för dig om barnen har en extra overall eller förvara urväxta skidor och pjäxor för att det snart kommer ett syskon som växer i dem. Det är okej om sakerna används och underlättar livet för er.
  3. Behov. Utgå från nuvarande faktiska behov och våga släppa taget om prylar kopplade till intressen du faktiskt inte längre utför. Liksom saker som barnen växt ifrån. Hur många har inte skrymmande barngrejer som inte använts på flera år som tar upp plats i förråd, källare och vindar? Var ärlig mot dig själv och använd Blocket som ”förråd” så slipper dessutom någon annan köpa sprillans nytt. Du själv kan använda samma kanal för anskaffning om stort behov mot förmodan uppstår igen.

    Likaså med prylar som används sällan men som syskon kanske, eventuellt kan komma att använda om några år. Låna ut till någon granne eller kusin medan ni inte har behov, eller sälj vidare och låt någon annan använda (och förvara) detta medan ni faktiskt inte har något behov.

3 sätt att lösa mängden prylar på:

  1. Överlapp. Försök att hitta saker som överlappar och där samma sak kan användas vid flera olika tillfällen. Kanske kan slalomhjälmen även användas i pulkabacken och de få gånger det vankas skridskor?

    För att ta några exempel för egen del; jag har ett par trailskor för jogging. Springer jag alltid i skogen? Nej, särskilt inte under den mörka delen av året, men skorna funkar även på asfalt. Likaså äger jag totalt 3 jackor; en vinterjacka, en kombinerad vår/sommar/höst-jacka, och en skaljacka som är min skidjacka, regnjacka och vindjacka. Ja, det hade varit fint med en stilig regnrock när det regnar och jag ska till jobbet, men inte tillräckligt för att jag ska äga en.
  2. ALLA-metoden. Detta skriver vi om i vår bok Prylbanta, men kortfattat betyder det att om det är något som ska sällananvändas så se om du kan. 1 Avstå och lösa det med något annat liknande. 2 Låna av någon annan (person, företag, fritidsbanken). 3 Leasa (hyra) någonstans. Och som sista utväg (4) Anskaffa men kika då second hand initialt.

    Slalomutrustning är ett exempel, Herr Minimalist föredrar att hyra slalomutrustning de veckor på året vi åker. Rent ekonomiskt skulle han spara pengar över tid på att köpa ett par skidor second hand, men han tycker det är så otroligt skönt att slippa frakta, förvara och ta hand om, att det väger högre.
  3. Välorganiserat. Organisera inte det du kan rensa bort. Men däremot när antalet saker ökar så tenderar organisering och förvaring inte hänga med i samma takt som det flödar in saker. Vilket skapar en känsla av ”kaos”, oordning och att det är ”prylar överallt”. När det kanske egentligen handlar om att skapa struktur och ordning i exempelvis förrådet, carporten eller garaget.

    Men kom ihåg; alltid rensa rejält först, och sen organisera och skapa ändamålsenlig förvaring, om det inte skedde automatiskt när du rensade ut allt överflöd. :)

Så, har du tänkt att minimalism inte är för dig för att du har flertalet skrymmande fritidsintressen. Då är det dags att tänka om kring hur du definierar minimalism. Att det handlar mer om att ha de sakerna som just du (eller familjen) har behov av och som skapar värde i livet där ni befinner er just nu. Varken mer eller mindre.

Hur tänker du kring det ovanstående? Är du också en aktiv familj med många fritidsintressen och hur känner du kring alla prylar som ändock behövs för att göra dessa aktiviteter njutbara? :)

3 tankar innan du trycker på köpknappen

Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?

Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.

1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.

Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.

2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.

Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.

3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?

Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?

Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.

Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?

To do-listan ska inte ta slut

Har du också en oändlig to do-lista eller att göra-lista som aldrig tycks ta slut? Kanske fylls den till och med på i snabbare takt än du hinner beta av? För många människor ser det ut så på såväl jobbet som hemma.

En vanlig konversation hos oss kunde tidigare se ut så här:
– Hur var din dag? frågade sambon.
– Den var bra, svarade jag. Men jag hann inte göra allt som stod på att-göra-listan, sa jag med en frustrerande suck.
– Det säger du ju varje dag, sa han med ett litet leende.

Och så var det, jag hann aldrig göra allt på to do-listan, ”livet” kom liksom alltid emellan mig och mina listade ambitioner, och det stressade mig och skapade stor frustration. Tills polletten föll ner att to do-listan inte är till för att ta slut. Den är inte skapad för att bockas av helt varje dag, varje vecka eller ens någonsin.

Jag tror de flesta instinktivt känner att man vill bocka av allt från sin to do. Men då får många av oss inte göra annat än att stressa runt för att administrera livets alla små och stora projekt. För om du inte kan känna lugn förrän to do-listan är avbockad och slutfört. Då kommer du förmodligen aldrig hitta lugnet. För alla har vi listor, fysiska, mentala eller digitala, som regelbundet fylls på igen.

Självklart kan man välja ut vissa saker som behöver göras just precis idag, och titta igenom listan och prioritera veckans viktigaste göromål. Jag börjar exempelvis oftast arbetsdagen med att skriva ner tre MIT, varav någon ibland står på to do-listan också.

Men det jag menar är att vi måste låta to do-listan få växa utan att det skapar stress, och ändå kunna hitta ett lugn. Det krävs ett visst förhållningssätt för att inte stressa upp sig och känna frustration över att aldrig bli klar eller över att inte lyckas bocka av allt på den där listan idag heller.

Jag brukar tänka att när to do-listan är tom är jag död. Det låter lite drastiskt, men jag tänker att listan inte är skapad för att bli helt tom, utan snarare att den speglar delar av livet och det som händer i livet. Men så är jag en person som skriver ner ganska mycket i to do-listan för då vet jag att det står någonstans och jag behöver inte tänka på det eller använda hjärnan till att komma ihåg det. Lite som att jag tömmer hjärnan någonstans och gör plats för annat. :)

Det här förhållningssättet fungerar för mig för att inte stressas upp och minimera frustrationen av att allt som står på listan inte bockas av. Och för den som undrar så använder jag appen Things för alla mina att-göra-saker.

Hur är det för dig, vad är din relation till to do-listan? Och kan en oändlig att göra-lista som aldrig tycks ta slut stressa dig? :)

Varning för kvällshopping

På kvällen är de flestas beslutsenergi som lägst vilket lätt kan leda till att sämre beslut fattas. Detta vet app-tillverkare och marknadsföringsavdelningar och försöker få dig att fatta dåliga konsumtionsbeslut när du är som mest mottaglig och har som minst mentalt motstånd. Låt mig förklara.

När du kliver upp på morgonen är du som ett fulladdat mobilbatteri. 100 % redo för dagen (okej kanske inte vi småbarnsföräldrar, men maximalt laddad utifrån livsfas ;) ). I takt med att du behöver välja och fatta olika beslut under dagen så töms batteriet allt mer och minskar från de 100 % som vi startade dagen med.

För någon med stor garderob att välja kläder ur, som brukar äta olika frukostar och variera frisyren varje dag, kan det gå åt många procents beslutsenergi redan innan de ens lämnat hemmet. Detta är en anledning till att jag har en liten minimalistisk garderob och att vi äter i princip samma frukost varje vardagsmorgon (havregrynsgröt, däremot aldrig havregrynsgröt på helger ;) ). Jag prioriterar helt enkelt att lägga min beslutsenergi på annat under dagen.

Efter en dag med många olika typer av intryck, många beslut som fattats av såväl privat karaktär som arbetsrelaterade, så kan hjärnan vara helt slutkörd, även utan att du känner dig fysiskt trött. På kvällen är du därför extra mottaglig för reklambudskap och risken är större att du fattar dåliga köpbeslut och helt enkelt konsumerar onödiga prylar och kläder du egentligen inte behöver.

Om du lär dig att se detta mönster, hur du på kvällen kanske lättare lägger bud på Tradera, faller för rabatter och lockande reklambudskap eller bara köper saker du egentligen inte behöver. Så kan du justera beteendet. Helt enkelt låta bli att konsumera på kvällarna och inse att det inte är fördelaktigt för varken dig, din plånbok eller miljön. Utan istället om du behöver konsumera, avsätta tid för det när du är pigg, utvilad och hjärnan kan fatta klokare köpbeslut grundat på konkreta behov.

Och ett annat tips är såklart att förenkla livet på punkter där du inte vill lägga beslutsenergi. Minimera garderoben så att valen är färre, eller häng fram dagens outfit dagen innan, exempelvis.

Brukar du konsumera mindre bra saker om just kvällarna? Eller när på dygnet (eller kanske en viss årstid?) sker din minst behovsstyrda konsumtion?

Viktiga ekonomiska insikter

Ibland läser man ett blogginlägg, en bok eller lyssnar på en podcast där man får en insikt som biter sig fast och som får en att börja se saker i ett annat perspektiv. Ja, det kanske till och med få en att ändra beteende i vardagen.

Jag tänkte berätta om två sådana insikter kopplade till ekonomi som hjälpt mig i min minimalistisk livsstil.

Din verkliga timlön. Har du tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, nämligen din begränsade livstid? Den klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är otillräcklig:

Timlön = Nettolön/Arbetstid

För att räkna fram din verkliga timlön tar du med arbetsrelaterade kostnader som att din arbetsplats kräver att du har bil eller månadskort på kommunala färdmedel, kanske vissa typer av kläder du inte använder privat, lunch på restaurang onödigt ofta. Liksom addera restid och eventuella extratimmar du arbetar frivilligt då och då. Då blir beräkningen istället:

Timlön = (Nettolön–Arbetsrelaterade kostnader)/(Arbetstid+Arbetsrelaterad tid).

Utifrån den verkliga timlönen du får fram kan du nu räkna ut hur många timmar du behöver jobba för att köpa den där utelunchen, klädesplagget du suktat efter eller en ny bil. Plötsligt sätts allt i ett annat perspektiv, en tröja kostar inte längre 500 kr, den kostar X timmar av din arbetstid. Är det då värt det? Ibland ja, och ibland nej.

För mig ledde denna insikt till ett nej oftare när det framför allt handlade om slentriankonsumtion som ändå inte tillförde värde i mitt liv.

Alternativkostnaden. När du väljer att tacka ja till något, så väljer du samtidigt att tacka nej till något annat. Även om det så ”bara” är återhämtning eller att bara vara.

Om du väljer att tacka ja till utelunch varje vardag så väljer du samtidigt att tacka nej till en halvtimmes massage varje vecka, eller att investera motsvarande pengar i aktier eller fonder som kan växa sig större. Eller ekonomisk möjlighet att ha en extra ledig dag i månaden med dina barn.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Det kräver att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, både på kort och lång sikt. En utgift är inte automatiskt ”dålig” men det är bra att veta vad du aktivt väljer, och minst lika viktigt; vad du då väljer bort.

Den här insikten fick mig att prioritera bort aktiviteter som tog mer energi än de gav, till förmån för återhämtning. Liksom att i större utsträckning välja mina uteluncher med omsorg.

Vad tänker du kring de två ovanstående insikterna? Har du själv något ekonomiskt tankesätt som du har i åtanke i vardagen?

Minimera aktiviteter och relationer

Vi brukar definiera en minimalistisk livsstil som att det handlar om att du så långt det är möjligt eliminerar allt som är lågprioriterat eller onödigt för att skapa mer plats för det som är högprioriterat och meningsfullt för dig.

De primära förenklingsområdena att arbeta med är; saker, utgifter, åtaganden, intressen och relationer. De tre sistnämnda kan till viss del vara provokativa att ”rensa” bland.

Det kan lätt förväxlas med att man inte bryr sig, är oengagerad eller till och med otacksam. När det egentligen kan handla om att man börjat lyssna mer inåt till sig själv. Vad i livet mår jag bra av, vilka personer och aktiviteter ger mig energi, vad behöver jag i mitt liv där jag befinner mig just nu och vilka åtaganden tillför tillräckligt stort värde för att få vara kvar?

Den klassiska paretoprincipen eller 80/20-regeln kan appliceras även här, som att:
20 procent av dina åtaganden leder till 80 procent av det resultat som tar dig mot dina mål.
20 procent av dina intressen leder till 80 procent av din personliga utveckling eller behållning.
20 procent av dina relationer står för 80 procent av den tillfredsställelse du får av att umgås med andra människor.

Det är i teorin lätt att inse att ett liv där de 20 procent som inte ger dig värde i livet sållats bort inom olika kategorier, är ett mycket enklare och mer tillfredsställande liv.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Den stora utmaningen är att göra medvetna val baserade på dina värderingar och prioriteringar och därigenom undvika att oprioriterade prylar, åtaganden, intressen, relationer och utgifter smyger sig in i livet tills det plötsligt är dessa som äger dig istället för tvärtom.

Att minimera bland sina åtaganden, intressen och relationer, handlar inte om egoism, att man är elak eller otacksam. Det handlar om att hushålla med sina resurser, att lyssna inåt och att börja identifiera vad i livet som ger värde och energi, och möjliggöra att det får ta större plats. Även inom dessa områden som kan upplevas mer känsliga att förändra.

Har du försökt ”rensa” och minimera bland åtaganden, intressen och relationer?