Etikettarkiv: barn

30-års ohållbar förvaring

Vi kan inte spara mängder med leksaker, kläder och andra barnprylar i 30 år, i hopp om att för en kort stund få uppleva den tillfredsställande känslan av att just våra barn leker eller använder just våra gamla prylar.

Vad ska hända sen? Ska de förvaras i ytterligare 30 år tills dess att nästa generationer eventuellt kan komma att använda dem för en kort stund? Om de mot förmodan förvaras och sparas varsamt, flyttas med och råkar passa de framtida barnen och barnbarnen.

Jag pratar om den här långtidsförvaringen som många har av barnsaker på vindar, i förråd och källare. Såklart av omtanke och kärlek, men också viss egoism kring att det är finare om exakt ”mina” gamla saker används av barnen, än random liknande begagnad sak som andra främmande barn använt.

Visst kan det finnas en liten charm i att se barn och barnbarn leka med något man själv lekte med som barn. Men ibland måste vi lyfta blicken och vara objektiva och inte känslomässiga.

Det är ohållbart att alla vi föräldrar sparar lådvis med leksaker, kläder och andra barnsaker i sisådär 30-år. Bara för att vi kanske, eventuellt, kommer få barnbarn någon gång i framtiden, och som då kanske kommer tycka om att leka med just dessa saker, och kanske kan ha klädesplaggen vi förväntansfullt sparat undan.

Alternativet är ju att låta sakerna få hitta nya ägare i närtid efter att de blivit inaktuella för våra egna barn. Och på så vis komma till användning medan de är fräscha och aktuella. I bästa fall kan de hinna vandra vidare flera gånger tills de slitits ut av många andras barn.

Om det var något specifikt som var en favorit för en själv. Så går det förmodligen att köpa likartade begagnade om det skulle kännas lika påtryckande och viktigt den dag man har barn eller barnbarn att köpa till.

För helt ärligt, det är ju till största del du och möjligtvis dina föräldrar, som bryr sig om att det var precis den skallran, bodyn eller tågbanan du hade som barn.

Beslutsmässigt är det kortsiktigt enklaste alternativet i princip alltid att spara och behålla. Lägga i en låda och ställa den långt in på vinden, för att slippa ta beslut kring sälja, skänka eller slänga. Det är också denna bekvämlighet som gör att det förvaras mängder med barnsaker som istället skulle kunna användas och lekas med istället för att ligga i dvala i 30-ish år.

Att långtidsförvara mängder med barnsaker kommer aldrig vara miljömässigt försvarbart. Mitt tips är att våga släppa taget om barnens kläder och leksaker. Självklart är det okej att spara snuttefilten, första bebisplagget, en dopgåva, favoritbarnboken och mjukisdjuret. Men stoppa dig någonstans där och låt det inte växa från en till både två och tre lådor med barnsaker när den egna familjen växt klart i antal barn som behöver ärva av varandra.

Om det inte finns släktingar som har behov av barnsakerna efter dina barn, så finns det kanske grannar eller kollegor. Alternativt sälja eller skänka vidare till andra med behov.

Vad tycker du, är det hållbart att vi alla sparar barnkläder och leksaker efter våra barn, i väntan på att eventuella framtida barnbarn kan använda sakerna?

De somrar vi har kvar tillsammans

I takt med att sommaren och semestrar väntar så kommer det där suget i magen hos mig. Hur många somrar har vi egentligen kvar tillsammans med barnen? Kan det vara sju-åtta innan barnen börjar ha egna agendor, tonårshormoner och sommarplaner där kompisar är viktigare än föräldrarnas sällskap. Tiden då vi använt upp tillfällena att planera familjens gemensamma somrar.

Jag hoppas såklart att det är fler somrar än så, men jag vill samtidigt känna att om det inte är det, så gjorde vi åtminstone det allra bästa och mesta av de somrar vi hade tillsammans.

Inlägget ”18 somrar tillsammans” som jag skrev för ett par år sedan ligger i topp bland de mest lästa på bloggen genom alla år. Och även om det kan kännas sorgset att tänka på hur få somrar vi har kvar att spendera tillsammans, så ger det mig också en vilja att göra det bästa av de somrarna vi har framför oss tillsammans. Så att när dagen väl kommer där barnens egna agendor har högre prioritet än vår gemensamma, så har vi åtminstone många fina minnen från somrarna tillsammans.

Kanske får det mig att bli lite bättre att prioritera tid tillsammans. Och att försöka göra saker tillsammans. Även om allt inte behöver trängas ihop under sommaren så har både vi vuxna enklast att ta ledigt då, liksom barnen som annars är i skolpliktens system. Och oftast är ju vädret trevligast sommartid för både små och stora utflykter och äventyr här i Sverige.

Men också bli bättre på att vara närvarande. Inte fastna bakom ”låtsaslivet” i skärmar och annat. Gå ut och hoppas studsmatta tillsammans, sparka boll eller ta det där kvällsdoppet ihop. Det är inte helt enkelt alla gånger, men jag vill och får anledning att öva varje dag.

Kanske blir detta året då jag pausar blogg som Instagram en tid under sommaren. För att ge sommaren till barnen och till oss som familj.

Hur du reflekterat över de begränsade somrarna med barnen, eller hur går dina tankar kring det här?

Barnens minimalistiska barnrum

Förra sommaren målade vi om i barnens rum och gjorde samtidigt om en del i rummet. Jag hade tänkt visa hur det blev men sen kom hösten och vintern och så glömdes det bort, tills nu. :)

Våra barn delar fortfarande rum med varandra. Det andra naturliga barnrummet i huset används till arbetsrum just nu. Barnen sover gärna tillsammans och både vi och de föredrar att leka där vi vuxna oftast är, vilket är på nedervåningen, så detta fungerar fint ett tag till. Nu är barnen 7,5 år och 6 år och frågan om eget rum har börjat väckas av storasyster enstaka gånger.

I somras målade vi alla väggar helt vita (det var många hål i väggarna från tidigare ägare). Rensade ut grejer barnen växt ifrån och lade till förvaring av mjukisdjur, matta, sittsäck och en anslagstavla för teckningar och bilder. Typ så. De två övre bilderna nedan är ”före” och underst är ”efter” den lilla förändring vi gjorde.

Några tavlor på väggen saknas, men annars är det så här det ser ut just nu i rummet. Sittsäcken flyttas ut i angränsande tv-rum när ytterligare sittplatser behövs framför tv:n.

Vårt vardagsrum nere är vad vi skulle kalla ett ”living room”. Det är där det händer. Oavsett om vi spelar spel, bygger pussel, leker med lego eller bilar, så görs det i vardagsrummet. Det är rymligt och luftigt och det är där vi medvetet har i princip all förvaring av leksaker. Så småningom vill vi ha ett större matsalsbord där, men i nuvarande livsfas är detta optimalt.

Det kommer en tid när barnen inte vill vara där vi vuxna är längre, och vardagsrummet kan då få bli mer av ett klassiskt vardagsrum, men vi vill inte skynda på den processen.

Detta är också anledningen till att vi inte har någon ”Instagram-vänlig” pysselstation med bord och ritgrejer i deras egna rum, trots att båda barnen tycker om att pyssla, pärla och rita. De får mycket hellre göra det vid köksbordet eller i vardagsrummet medan vi vuxna exempelvis lagar mat, får vara med på ett hörn och kan ge en hjälpande hand vid behov osv.

Barnens rum har därav få leksaker, men ibland plockas plusplus eller bilar upp dit. Men mestadels används barnrummet för rollekar, kojbygge och mys i våningssängen. Förutom till att sova då. Utklädningskläder hänger lätttillgängligt bakom dörren.

Den dag barnen önskar varsitt rum satsar vi nog på att göra det mer utifrån vad vardera barn önskar i färg på väggar och tavlor osv. Det vill säga gör barnrummet lite mer personligt. Men i dagsläget är det funktionellt och vi tycker att det är fint.

När det gäller barnens leksaker och prylar så gör vi precis som tidigare för att det inte ska svämma över:

  • Rensar regelbundet. Tar undan böcker och leksaker som barnen växt ifrån, gärna tillsammans med barnen.
  • Begränsar inflödet. Exempelvis genom 1-2 gemensamma presenter vid födelsedagar istället för en present från varje kompis.
  • Äger inte allt. Vissa saker finns bara på skola/förskola eller hos kompisar.
  • Roterar leksaker. Bilbanan är inte alltid framme, inte heller kaplastavarna, dessa åker fram på förfrågan eller exempelvis vid längre ledigheter eller vab.
  • Allt har en plats. Ser till att alla leksaker går att städa undan, extra viktigt när vårt vardagsrum även fungerar som lekrum.

Vilket är ditt bästa tips för ett mysigt barnrum? :)

Kan man leva minimalistiskt med barn?

Frågan i rubriken får vi ganska ofta. Och ja, det går, för det grundläggande inom minimalismen ändras inte bara för att du får barn. Det handlar fortfarande om att utgå från konkreta behov och identifiera vad som skapar värde i ditt liv. Och göra dig av med det som inte används eller på annat sätt inte fyller tillräckligt stort värde för dig.

Däremot kan minimalism med barn bli lite mer komplicerat än innan. Det kommer in fler åsikter, fler som tycker till och fler parametrar att ta hänsyn till. Och många barn gillar att spara, på allt från mjukisdjur, pyssel och kapsyler, till saker de hittar ute i naturen. Komplexiteten skapas genom:

  • Att barn växer fort och deras behov ändras snabbt.
  • Att det som funkar på ett barn funkar inte garanterat på ett annat.
  • Att barn får mer och mer egen vilja i takt med att de blir äldre, och det kan vara svårt att stå emot alla barn eller tonåringars ”villhöver”-grejer.
  • Att samhället kommer ha fler åsikter om ”hur du borde göra”.
  • Att marknadsförarna kommer lägga in en ytterligare växel för att påverka dig att konsumera mera.

Men värt att komma ihåg, är att det grundläggande egentligen inte har förändrats. Och som i så mycket annat – barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. Så visa vägen genom att prata om och visa hur du själv gör, exempelvis genom:

  • Att du skänker bort saker du inte har behov av.
  • Att du säljer saker.
  • Att ni försöker använda det ni redan har istället för att köpa nytt.
  • Att du letar och köper second hand i första hand när behov uppstår.
  • Att du övar på att vara tacksam för det du/ni redan har.

Sen är ju minimalism så otroligt mycket mer än prylar. Och kanske kan just barn få vissa att inse just det. Att ens egna behov och ”individualism” sätts åt sidan under åtminstone en period. Kanske kan barn göra att livet känns mer meningsfullt, samt ökar viljan att leva minimalistiskt och mer hållbart.

Vad tycker du är största utmaningen med att leva minimalistiskt med barn?

Second hand-inspiration till barn

Samarbete Minikit med rabattkod till dig

Det finns många anledningar till att jag väljer andra hand i första hand till våra barn – mindre klimatavtryck, gifter urtvättade och mer prisvärt än nykonsumtion.

För ett par månader sedan fick jag höra om företaget Minikit. Och plötsligt hittade jag ett företag som lyckats med det jag saknat på second hand marknaden – nämligen att enkelt köpa hela klädset och matchande plagg.

Minikit gör det enkelt, smidigt och hållbart att köpa begagnade kläder till barnen när behov uppstår. De sätter ihop inspirerande kit bestående av färdigmatchade klädpaket. Exempelvis byxor, top och kofta, tights och klänning, body och byxor osv. Det gör att du sparar tid och energi som du kan lägga på annat.

Tjejerna bakom Minikit har tagit second hand till nästa nivå, genom att göra det enklare, smidigare och mer inspirerande att konsumera begagnat och hållbart. Plaggens kvalitet betygssätt för att köparen ska ha rätt förväntningar på plaggen i klädpaketet, vilket ju annars kan vara en osäkerhetsfaktor när man handlar second hand på nätet.

Just nu får du gratis frakt hos Minikit (och gratis retur om så behövs) med rabattkoden:
Minimalisterna
Koden gäller fram till 19 december 2021.

Nästa gång ditt eller dina barn (eller kanske barnbarn) har behov av ”nya” kläder, börja med att kika in hos Minikit för att se vad som finns i rätt storlek. Eller varför inte tipsa mor- och farföräldrar om att köpa de mjuka julklapparna hos Minikit detta år?

Köper du second hand-kläder till dina barn? Och vilken är din främsta anledning till att öka andelen second hand-köp?

Minimalistiskt barnkalas utomhus

I helgen var det dags för 6-åringens efterlängtade kompiskalas. Även om vi bara bjöd barn från förskolan så valde vi att ha kalaset utomhus. Och helt ärligt, vi har inte ens tillräckligt många stolar för att alla, totalt tio barn, skulle kunna sitta inomhus, så det var kanske lika bra. :)

Det var en strålande vinterdag med ett par minusgrader. Vi lade två timmar på att skotta fram gångar på gräsmattan samt skotta fram altanen, av all snö gjorde vi en stor snöhög som var väldigt poppis att åka i under kalaset. Och det var även populärt att röra sig genom snögångarna. Väl investerade tid att skotta så här i efterhand. :)

Vi började kalaset med att samla alla och körde lekar, därefter fri lek. Sen bjöds det på varm choklad och nypoppade popcorn. Därefter fika och tårta och fri lek igen. Sen hade vi förberett en skattjakt för att barnen skulle få röra på sig och hålla värmen uppe, samt hitta godispåsarna. Läs mer detaljer längre ner.

Vi avslutade med dansstopp – återigen för att hålla värmen uppe. Sen när några hade börjat gå hem, insåg vi att vi inte öppnat presenterna (oops, minus i föräldraprotokollet) så det fick vi såklart göra då. Men å andra sidan är det väl skönt när inte presenterna hamnar i fokus på kalaset. :)

Jag kan verkligen rekommendera att köra utomhuskalas ur minimalistisk synvinkel. Nu är det ju vinter så vi har inte altanmöbler ute, utan barnen fick sitta på picknickfiltar. Men vi behövde inte duka fint, hade engångsmuggar till varm choklad och popcorn, samt engångstallrikar till fikat (men vanliga bestick). Servetter behövdes inte. Det behövde inte städas innan och knappt något efteråt. Det var ju inte anledningen till utomhuskalaset, men så här i efterhand var det en minimalistisk bieffekt! :)

Men hur håller man ett kalas minimalistiskt? Och vad kan man tänka på vid utomhuskalas? Jag har fått en del frågor via Instagram som får sina svar nedan.

Presenter. Vid alla kompiskalas har vi skrivit på inbjudan att vi gärna samlar pengar till en gemensam present från alla. Jag har inte hört något negativt från någon och flera vänner och grannar har tagit efter konceptet. I år fick vår dotter en enhörnings-käpphäst samt ett större lego-”cafe” som jag köpt begagnat (men var oöppnat). En del barn hade en teckning eller pärlplatta med som present. Är barnet van att få många små presenter kan det vara bra att prata innan om detta inför kalaset.

Skattjakt. Skattjakten var en påhittad historia om en prinsessa, enhörning och magisk kristall, barnen fick olika uppdrag som de tillsammans skulle lösa för att samla nycklar som ledde dem till godisskatten som en fe hade tagit. Här fick vi föräldrar jobba; den ena gjorde en utmaning med alla barnen medan den andra föräldern förberedde nästa utmaning i en annan del av trädgården. Det var gåtor, pussel, kluriga räknegrejer, leta gömda guldmynt, känna-låda, skattkarta mm). Fram och tillbaka mellan oss tills skatten med godispåsarna tillslut var hittad.

Lekar. Födelsedagsbarnet hade önskat ”Kim:s lek” där man lägger fram ca 10 blandade pryttlar, barnen får blunda medan man tar bort en sak och sen ska de gissa vad som är borta. Vi hade även dansstopp för att hålla värmen uppe. Och så skattjakten då som vi gjorde över hela trädgården för att barnen skulle få röra på sig.

Har man utomhuskalas på vintern är det ett måste att försöka hålla barnen varma, blir de kalla är det tråkigt. Vi hade förberett med extravantar så det fanns att låna om någons vantar blev kalla/blöta. Hade det inte varit så mycket snö hade en hinderbana kunnat byggas upp i trädgården, nu räckte det bra med snöhögen och gångarna.

Kalastillbehör. Har vi inte alla diverse rester från kalas liggandes som inte använts upp? Som med mycket annat – prioritera. Vad tycker just dina barn förknippas med ”kalas”. Hos oss är det helt klart ballonger, både vanliga men också sifferballong nu när de är lite äldre. För någon annan är det kanske konfetti, serpentiner eller specialtårta. Vimplar brukar vi också ha men jag gör dem själv genom att skriva ut från nätet och tejpa upp på snöre. Vissa vimplar har använts flera kalas.

Det som blivit över från tidigare kalas då? Om du inte tror de kommer användas vid kommande kalas, så välj en dag i närtid och duka för fest. Barnen tycker säkert det är jättekul! :)

Gäster. Ju äldre barn desto mer vill de bestämma vilka som får komma. Vi har varierat mellan 4-8 gäster (+ våra 2 barn). Det viktiga är att det inte blir något enstaka barn i förskolegruppen/åldersgruppen/grannskapet kvar som inte är bjudet. Sen trycker jag man får acceptera att alla har olika förutsättningar att hålla stora/små kalas utifrån ekonomi, årstid, hus, preferenser, vänner etc.

Har du några ytterligare tips på temat minimalism och barnkalas? Eller har du något tips kring att ordna utomhuskalas att dela med dig av?

Jag föddes inte som minimalist

Det är lätt att tro att bara för att någon har lätt för att prylbanta, har en liten garderob och endast lever med det hen behöver, så har personen alltid haft det lätt att anamma en minimalistisk livsstil. Så behöver det absolut inte vara.

Jag var inte någon minimalist som barn. Jag växte upp i ett stort hus med många leksaker och många skrymslen att ställa undan och spara prylar och kläder på. Jag samlade på allt från suddgummin, kulor och manicklar till klistermärken, hockeybilder och aluminiumburks öppnare (grejen man drar i för att öppna en burk läsk).

Min familj köpte visserligen mycket second hand och ärvde både leksaker och kläder från äldre kusiner. Men jag minns inte att vi direkt rensade ut något eller på andra sätt levde särskilt minimalistiskt. Jag skulle säga att jag varken föddes som minimalist eller uppfostrades med ett minimalistiskt tänk. Däremot har jag alltid gillat struktur och ordning, samt i vuxen ålder varit nyfiken på hur man kan optimera livet och vad vi mår bra av såväl fysiskt som psykiskt.

Varför skriver jag det här? Jo, för att några av er läsare kanske känner att det här med minimalism ibland inte kommer naturligt för er. Utan att det kräver nya tankesätt, ”arbete” med sitt inre och sina prioriteringar, samt energi för att angripa och lösa utmaningar i livet på andra sätt än tidigare. Då kan det vara skönt att veta att:

  • Jag uppfostrades inte med ett minimalistiskt mindset.
  • Att leva minimalistiskt och hållbart kom inte helt naturligt för mig i början.
  • Och det var initialt inte enkelt för mig att släppa taget om vissa ägodelar.

Minimalister är inte per automatik människor med superkrafter som inte påverkas av reklam, samhällets normer och andra marknadskrafter. Däremot har många minimalister lärt känna sig själva bra, är medvetna om sina prioriteringar, samt har kartlagt akilleshälar och konsumtionsmönster. Och utifrån detta skaffat sig verktyg och tankesätt som hjälper en att leva minimalistiskt.

Men också upptäckt alla fördelar som en minimalistisk livsstil kommer med och väljer därför den vägen i varje valsituation. Nu och sedan flera år tillbaka känns det som ett helt självklart och enkelt val för mig.

Hur har det varit för dig, är du född och uppfostrad till minimalist eller har du upplevt det enkelt att anamma en mer minimalistisk livsstil som vuxen?

Nedan är ett citat som kan vara bra att ha med sig när man strävar mot en minimalistisk livsstil och följer eller läser om andra som gör detsamma:

”Jämför aldrig din början med någon annans mitt”.
Jon Acuff