Etikettarkiv: barn

Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

Vad ska vi spara efter barnen? Den ständiga frågan man som förälder ställer sig allt eftersom barnen växer. Särskilt när man landat i att det inte blir fler barn och man inser att vissa leksaker inte längre används utan har växts ifrån och de därför behöver gå en annan väg tillmötes. Men vilken väg ska man välja?

Det är bra att ha i åtanke att det kortsiktiga enklaste alternativt i princip alltid är att behålla. Det är betydligt jobbigare att fatta ett slutgiltigt beslut att släppa taget, vilket dessutom oftast innebär ytterligare aktiviteter, som att på lämpligt sätt sälja, skänka eller återvinna sakerna. Att det är så enkelt att spara är en av anledningarna till att det ackumuleras allt för mycket onödiga leksaker och andra prylar i många bostäder.

Vår åsikt är att undvika långtidsförvaring av barnsaker. Visst finns det en liten charm i att se barn och barnbarn leka med något man själv lekte med som barn. Men om vi lyfter blicken och tittar på det holistiskt istället för känslomässigt, så är det ohållbart att alla vi föräldrar ska spara och förvara lådvis med leksaker och barnkläder på vindar, i källare och förråd i sisådär 30 år. Bara för att vi kanske, eventuellt, kommer få barnbarn någon gång i framtiden, och som då kanske kommer tycka om att leka med just dessa saker, och kanske kan ha klädesplaggen vi längtansfullt sparat. Istället för att låta sakerna komma till användning medan de är fräscha och aktuella.

Tänk vad mycket alla dessa barnkläder, leksaker och andra barnsaker skulle kunna bli lekta med och användas av flera andra barn under dessa 30 år. Och sen köpa likartade begagnade den dag det finns faktiska barn/barnbarn att köpa till? För det är enbart du och möjligtvis dina föräldrar, inte barnen, som bryr sig om att det var precis den skallran, bodyn, dockan eller tågbanan du lekte med som barn.

Hur många är vi inte som fått ärva plastiga dockor, Barbies eller My Little Ponys, som vi ändå inte vill att våra barn leker med. Liksom omoderna bebisplagg där stretchen försvunnit efter 30 år i en låda på en fuktig vind?

Själva ärvde vi flera lådor med bebiskläder som inte alls kändes fräscha efter 35 års väntan på att få användas, dessutom hade det visst skett en del produktutveckling på bebisplagg fronten sedan början av 80-talet. Likaså avstod vi gärna gamla ärvda plastiga leksaker som både luktade skumt och kändes klibbiga, eftersom vi föredrar så giftfria leksaker som möjligt. Visst är det kul att barnen leker med samma tågbana som vi gjorde som barn, men i ärlighetens namn, både de och vi hade haft lika roligt med en låda blandad tågbana vi köpt second hand.

Att långtidsförvara mängder med barnsaker är inte miljömässigt försvarbart. Vårt tips är att våga släppa taget om barnens kläder och leksaker. Självklart är det okej att spara snuttefilten, första bebisplagget eller favoritbarnboken. Men stoppa dig någonstans där och låt det inte växa från en till både två och tre lådor med barnsaker. Att spara barnsaker i väntan på syskon inom familjen är självklart en annan sak, det vi skrivit ovan är när man landat i att det med största sannolikhet inte blir fler barn. Enklast att släppa taget om just barnsaker tycker jag brukar vara om de kan skänkas till en släkting eller vän med yngre barn än en själv. Att de får fortsätta leva vidare och generera värde inom bekantskapskretsen.

Vad tycker du, är det hållbart att vi alla sparar massa barnkläder och leksaker i väntan på eventuella framtida barnbarn?


Känslosam rensning bland barnkläderna

Jag har återigen börjat rensa bland barnkläderna. Det är en känslosam process. En process där det tredje barnets kläder och saker rensas ut. Det där tredje barnet som med största sannolikhet aldrig kommer att komma.

Rensningen har pågått i perioder, den senaste i samband med flytten till hus i höstas. Nu är det favoriterna bland barnkläder som är kvar i storlekarna upp till två år. Det känns så definitivt att släppa taget om dessa. Som att man sätter ner foten kring beslutet att det inte blir fler barn. För hade man trott att sannolikheten var högre för att det skulle bli ett barn till, än det motsatta, då hade ju de där fina plaggen i varje storlek fått vara kvar i väntan på ett syskon.

Men nu rensas det här hemma och jag tror det är ”slutrensningen” av bebiskläder och de minsta barnkläderna. Då jag inför flytten sorterade allt i olika påsar och märkte upp med storlek, är det ordning och reda. Så jag betar mig egentligen bara igenom påse för påse, storlek för storlek. Och fattar slutligt beslut om var och ett av plaggen genom att lägga i fyra högar, på bilden nedan syns inte alla plagg, men många av dem:

Uppifrån till vänster:
Sälja. Finare klänningar som jag ska prova att lämna till en second hand-butik i närområdet att sälja på kommission.
Skänka. Skänker till tre olika ”ändamål”, mer om det nedan.
Spara. Tre stycken bodys sparas som minne.
Slänga. Eller snarare återvinna, vilket vi gör med väldigt fläckiga och trasiga barnkläder.

Högen med spara blev som synes bara tre bodys, samtliga ärvda av barnens kusiner. En som båda barnen åkt hem i från BB, och så en varsin som vi föräldrar kände lite extra för. Kanske rensas de också ut tillslut men just nu fick de vara kvar.

Största högen blir helt klart skänka. Många plagg kommer skänkas till en välgörenhets-organisation i kommunen, och några pojkkläder i större storlek till en grannpojke. Övriga plagg skänker jag till en blivande mamma. Och just det var helt avgörande i min rensning och underlättade enormt att jag hittade en konkret person som uppskattade och ville ha kläderna. För vi har ingen nära vän eller släkting som väntar barn har behov av bebiskläder.

Den här personen träffade jag för ett par veckor sedan när vi sålde en spjälsäng genom en lokal FB-sida. Hon bor i ett närliggande område och skulle få sitt andra barn som var en sladdis. När jag satt där på golvet bland högar av barnkläder med tårar rinnande längs kinderna, kom jag att tänka på henne och skickade iväg ett meddelande där jag frågade om hon behövde något annat än spjälsängen, som exempelvis barnkläder för första två åren.

Och det ville hon jättegärna ha. I princip allt utom klänningarna då de väntar en pojke. Plötsligt kändes det otroligt mycket lättare att rensa. Så ett tips om du också har svårt att rensa bland barnkläderna är att hitta en specifik person som har behov av dem. För mig spelade det ingen roll att det var en person jag inte direkt känner.

I min rensningsprocess funderade jag kring om det här med att rensa bebis- och barnkläder är känsligare för tjejer än killar. Herr Minimalist känner inte alls samma starka känslor kring det som jag. Samtidigt som han inte haft samma längtan efter ett tredje barn heller, utan sedan andra barnet kom varit nöjd med det. Nu övar jag mig också i att vara nöjd med det. Och att rensa bland bebiskläderna och gör oss av med dem är en del av den processen och övningen.

Hur känner du inför rensning av bebis- och barnkläder?
Tror du också det är känsligare för en mamma än en pappa eller är det andra saker som spelar in?

Det fick barnen i julklapp

Förra året fick våra barn inga julklappar av oss föräldrar. Helt enkelt för att vi inte tyckte de hade behov av något. Och de fick fortfarande julklappar av mor- och farföräldrar vilket vi tyckte räckte.

Nu är de snart 4 år respektive 2,5 år och vi upplevde att det fanns ett större behov av saker, liksom fler önskemål från barnens sida (framför allt storasysters).

Bland annat bor vi nära bostadsområdets pulkabacken och då har vi märkt att en pulka på två barn varit för lite i den här åldern. En snowracer/bob stod högt upp på storasysters önskelista.

Generellt hade vi fokus på utomhusaktivitet bland årets julklappar. Så detta fick barnen av oss föräldrar i år:

  • Snowracer/bob
  • Skridskor till båda barnen (second hand-köpta på loppis i höstas)
  • Hjälm till Storasyster
  • Stjärtlappar till båda barnen

Vi vill gärna att barnen ska vara utomhus och röra på sig, liksom få testa på olika sporter. Vi uppmuntrar gärna detta genom att ge den typen av saker i julklapp.

Utöver detta fick de av sina kusiner och mor- och farföräldrar; loppsfyndade böcker, ärvd utklädningsdräkt och Plus Plus. Även det sistnämnda var något som storasyster pratat mycket om och önskat sig då de har det på förskolan. Och vi själva har en försmak för ”open ended toys” vilket Plus Plus faller in under. Och hittills har det varit väldigt poppis hos båda barnen, liksom hos oss vuxna. ;)

På julaftons morgon fick barnen också en varsin pysseltidning med klistermärken att sysselsätta sig med. Jag är själv uppväxt med att få en tidning som tomten lämnat vid sängen på morgonen och vill gärna fortsätta den traditionen till våra barn. ;)

Alla julklappar som gick att slå in i presentpåsar i tyg valde vi att göra det med. Du ser dem på bilden högst upp i blogginlägget tillsammans med vår rumsgran. Påsarna kommer från Sytt på Nytt och det finns även ändå mer juliga varianter. När man som vi firar jul i två omgångar, har flera av tygpåsarna redan hunnit användas två gånger. Och de kommer fram igen i januari när storasyster fyller år. Nu är presentpapper/inslagspapper ett minne blott. ;) 

Årets julklapp var ju det återvunna plagget, och bland barnens julklappar var det 50% som var second hand (köpt eller ärvt). Det går åt rätt håll! :)

Vi föräldrar gav inte varandra några julklappar. Men i Fru Minimalists släkt spelades julklappsspelet där julklappen ska bestå av förbrukningsvaror för 100-150 kr.

Vilken av julklapparna blev mest uppskattad hos er? Hade ni några begagnade julklappar under granen?

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Vara ute i skogen med barn

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Vi får en hel del frågor kring att vi spenderar mycket tid i skogen med våra barn, något som vi främst visar upp på Instagram där vi är mer personliga och visar mer av vår vardag. Frågor kring vad man kan göra, hålla till, vad man ska tänka på mm.

Vi vill att våra barn ska bry sig om naturen som vuxna, och sannolikheten för det ökar ju alltså då om vi spenderar tid där med dem som barn. Vi upplever själva skogen som en harmonisk och lugn plats att vistas på, vilket känns skönt och viktigt utifrån all stress och allt brus som finns i ens närhet idag och som är svårt att helt komma ifrån i vardagen.

”Rikast är den vars nöjen kostar minst”

Ett citat från Henry David Thoreau som passar bra när det gäller att uppskatta skogen. Men för att bli lite mer konkreta när det gäller att vara i skogen med små barn kommer här några tips (våra barn är 2 år respektive 3,5 år nu):

  • Resan är målet. Det spelar ingen roll hur många hundrameter eller km ni går, om ni inte hann dit du tänkt eller kom fram till den perfekta rastplatsen. Det viktigaste är att ta det i barnens takt och att se resan som målet. Sen kan man såklart locka dem framåt på diverse sätt så man slipper spendera hela skogsturen på grusvägen intill skogen bara för att det råkar finnas vattenpölar, stenar eller blåbär att plocka. ;)
  • God matsäck. En av höjdpunkterna är ändå att sätta sig i en skogsglänta, rulla ut liggunderlaget och plocka fram matsäcken. Vi brukar ha matmuffins eller smörgåsar med pålägg, frukt och ibland russin för att hålla humöret uppe. Men här funkar vad som helst, kalla pannkakor, smoothie, klämmis, pastasallad, grönsaksstavar etc. Vi har alltid te i vår to-go-mugg till oss vuxna, vatten och/eller varm choklad till barnen beroende på årstid.

I övrigt tycker vi inte det är så många ”måsten” att tänka på. Det behövs inga speciella skor eller kläder för att gå på vanliga skogsstigar, utan klä er efter väder. Men här är några andra tips som kan göra utflykten ändå roligare och trevligare:

  • Bärsele. Är barnen små kan det vara en bra back up att ha bärsele eller lära dem åka på en vuxens axlar. Bärsele på ryggen fungerar fortfarande med lillebror men gränsfall med storasyster. Sjal, bärstol eller en stark famn fungerar såklart också. ;)
  • Skattsamlare. Ta med en turkisk yoghurt-burk eller annan lämplig hink med lock för att lägga ”skatter” ni hittar i skogen som kottar, fina stenar, löv, blommor etc. Klipp ett hål i burkens lock så kan ni lägga ner skatterna i hålet men de åker inte ur om hinken ramlar. Eller ta med en creme fraiche-burk att studera en myra eller gråsugga i en stund, som naturligtvis släpps tillbaka i naturen.

  • Skogsmemory. Om du har ett gammalt memory-spel som du kan tänka dig att ”offra” kan du göra hål och sätta i snöre i det ena kortet i paret. Häng upp korten på grenar i skogen, barnen får kortet utan snöre och letar sedan efter rätt bild för att hitta ett par. Det här kan såklart göras hemma i trädgården också. :)
  • Sittunderlag. Eller liggunderlag (eller en picknickfilt) är väldigt skönt för att slippa sitta på marken. Det är värt att släpa på när det är dags för höjdpunkten – matsäckspaus. Det finns små hopvikbara sittunderlag som tar liten plats om man vill packa minimalistiskt. ;) Vi kör vanligt liggunderlag då vi äger det sedan våra fjällvandringar.

Vill man komma ut med familjen i skogen regelbundet kan jag varmt rekommendera att gå med i Friluftsfrämjandet som har SkogsknoppSkogsknytte och Skogsmulle (beroende på barnens ålder mm). Det tycker vi har varit bra för att komma ut regelbundet året runt även när vädret inte är strålande eller energin på topp. Samt för att träffa andra familjer som gillar att vara ute i naturen.

Vad är ditt bästa tips vid skogsturer med små barn?

Låt leksakerna åka på semester

Känner du att du ständigt försöker rensa bland barnens leksaker utan vidare framgång? Att barnrummet är överbelamrat med leksaker? Eller att barnet leker med något i två minuter innan hen går vidare till nästa för det finns oändliga alternativ av olika leksaker där hemma? Då kan knepet vara att låta barnens leksaker åka på semester, eller rotera leksaker inom eller utanför hemmet. Läs vidare så berättar jag mer! :)

Att fråga barnen vilka leksaker som ska få åka på semester kan nämligen vara enklare än att få barnen att fatta slutgiltigt beslut om att göra sig av med leksaker för all framtid. Lite som att många vuxna hellre lägger sakerna i en tremånaderslåda eller kanske-låda innan slutligt beslut.

Vi har exempelvis valt att inte ha vår tågbana i trä i lägenheten då den är skrymmande fysiskt. Istället har vi den i källaren och plockar upp någon vecka i månaden. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat åker den ner på semester i förrådet igen. Samma sak med vissa böcker, men där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. ;)

Vi har även låtit vissa saker semestra permanent hos exempelvis mormor och morfar. Kanske har du en sommarstuga eller annan plats där barnen vistas frekvent, dit vissa av leksakerna kan semestra permanent. Då minskar du åtminstone leksaksberget där hemma och får enklare städning i barnrummen, eller andra rum där ni förvarar leksakerna. När vår låda med duplo började svämma över valde vi att ta en påse med duplo till barnens mormor och morfar där det är (var ;) ) mer sparsamt med leksaker.

Men det kan såklart också vara en hel låda med blandade leksaker som för tillfället inte är så intressanta, som läggs undan. Eller hälften av alla pussel eller något annat man har många likartade uppsättningar av. Om de ställs undan glöms leksaker tillfälligt bort av barnen efter en tid, och när de kommer fram upplevs de som nya igen.

Visar det sig att barnen inte alls saknat det som tagits bort kan du enkelt skänka bort det. De får då helt enkelt åka på permanent semester till en välgörenhetsorganisation och förhoppningsvis lekas mer med av något annat barn. Sälja är förstås också ett alternativ vid dyrare leksaker.

Man kan också bara rotera leksaker inom bostadens fyra väggar. Att en låda med leksaker, tågbanan eller legot som brukar vara på övervåningen, placeras inne hos lillebror eller byter plats till något annat rum där barnen brukar vistas. Så tror jag vi kommer göra när vi flyttar till hus då vi planerar att ha en liten leksakshörna i vardagsrummet på nedre plan och ett lekrum i ett av barnrummen på övre plan (det andra barnrummet blir sovrum för båda barnen). Då upplever barnen variation utan att det behöver införskaffas nya leksaker.

En fördel med färre leksaker är att det ofta blir lättare att skapa en plats för varje sak, men också för barnen att veta var varje sak hör hemma. Och med lättstädad förvaring blir tröskeln lägre att städa undan leksakerna. För såväl barn som vuxna.

Har dina barn några leksaker som kan få åka på en kortare eller längre semester?