Etikettarkiv: begagnat

5 plagg jag bara köper second hand

Det tog ett par år innan jag var övertygad om att second hand var för mig. Jag såg mig länge som en person som gärna donerade kläder (och prylar) som jag rensade ut, till second hand. Men jag var betydligt sämre på att köpa begagnade kläder till mig själv. Till barnen har jag aldrig haft problem att hitta kläder second hand, men så är ju noggrannheten med passform sällan densamma för en 1 – 5 åring som till en 35-åring.

Generellt är vi svenskar bra på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. Vi svenskar skänker ca 3,8 kilo textil till second hand medan vi enbart köper ca 0,8 kilo. Så var det även för mig. Tills för tre år sedan när jag började ge den en ärlig chans. Nu kan jag konstatera att det finns vissa klädesplagg som jag nog aldrig kommer köpa nya igen. Helt enkelt för att det finns så pass bra alternativ på begagnatmarknaden till ett bättre pris och till betydligt mindre miljöpåverkan. Och jag har sällan akuta klädbehov kring dessa plagg, utan kan vänta en månad eller två tills jag hittar rätt.

Så här kommer de 5 plagg jag inte längre köper sprillans nya utan enbart begagnat:

  • Skjortor. Jag använder ofta skjortor till vardags på jobbet. Vid varje tillfälle jag haft behov av en ny lång- eller kortärmad skjorta har det inte tagit många veckor innan jag kunnat fynda en lämplig second hand.
  • Jeans. Tidigare ägde jag ett par jeans och köpte nya när de gamla gick sönder. De senaste jeansen köpte jag på Tradera för 200 kr, de sitter som en smäck och jag insåg då att det är där jag kommer köpa ”nya” jeans framöver.
  • Klänningar. Genom att veta vilken typ av skärning, färg och mönster jag föredrar, blir det så mycket enklare att fynda klänningar second hand. Om jag är kräsen kring modell gällande skjortor och jeans, så är jag lite mer flexibel när det gäller klänningar.
  • Koftor. Vissa klassiska märken och modeller på koftor är regelbundet ute på second hand-marknaden. Ibland har jag provat en modell i butik, för att sedan kunna köpa den billigare via Tradera eller liknande.
  • Toppar. Diverse löst sittande sommartoppar kan jag gladeligen köpa second hand. Här är jag i likhet med klänningar väldigt flexibel gällande märken och modell. Undviker dock materialet polyester om jag kan då jag tycker det känns instängt.

I bilden nedan ser du några av second hand-köpen i min capsule wardrobe. Ett par jeans, en topp, en kofta en handfull skjortor och två klänningar.

Två faktorer som varit avgörande för att jag ska våga köpa mer second hand är:

  • Att jag lärt känna min ”stil” på kläder. Den har förändrats sedan åren innan barn, men nu vet jag vilka färger, mönster och typ av kläder jag trivs i och känner mig välklädd i.
  • Att jag identifierat ett par märken på skjortor, jeans och koftor som jag vet att jag trivs i, vad märkets kvalitet går för och exakt vilken storlek som sitter bra på mig.

Eftersom stor del av second hand-shoppingen sker online numera och inte möjliggör att du provar kläderna innan köp, är de två punkterna ovan viktiga för att minimera felköp.

För att ta reda på din ”stil” och vilka kläder du trivs bäst i, skriver vi i vår bok Prylbanta om att göra en garderobsanalys när du ändå rensar garderoben. Det behöver inte vara komplicerat utan innebär helt enkelt bara att du funderar över vilka material, färger, märken och passform du trivs i och använder. Liksom om de plagg du inte använder har någon gemensam nämnare. Att få klarhet i vilken kjollängd, jeansmodell, halsringning, mönster och färger du trivs bäst i underlättar såväl utrensning som framtida (second hand-)shopping.

Visst har det hänt att något plagg inte motsvarat förväntningarna vid köp, att det fanns någon fläck som inte syntes på bilderna eller att klänningen inte satt lika bra som förväntat. Men när jag väl lärt känna min stil och vilken storlek jag har i vissa märken, så har 9/10 plagg jag köpt second hand passat perfekt till ett minimum av nypriset.

Har du några plagg som du så gott som alltid köper second hand?
Eller är du där jag var för några år sedan och har svårare för att köpa kläder second hand jämfört med att skänka plagg dit? ;)

5 tips vid försäljning second hand

En Sifo-undersökning som släpptes i somras visar att svensken i snitt har 38 oanvända saker hemma. Slår man ihop värdet av dessa landar summan på i genomsnitt ca 18 000 kronor. Är ni flera personer i hemmet kan antalet saker och summan bli ändå större.

Om du också tillhör personerna som har pengar som ”dräller” omkring där hemma i form av prylar som inte används, så är detta inlägg perfekt för dig! Nedan får du nämligen 5 tips när det gäller försäljning av saker second hand:

  1. Rätt tidpunkt. Bäst är att sälja saker inför eller under rätt säsong. Det är få som har bevakning på ”slalomskidor” under sommarsemestern jämfört med under december månad. Många barnsaker är såklart oberoende av säsong, men ytterkläder och aktivitets-prylar säljs bäst om du tajmar dem med sin säsong. Men förutom säsong är det bra att exempelvis Tradera-annonser avslutas på kvällen när folk har tid att buda, eller att prylar läggs upp på Blocket när du kan vara hemma och ta emot köpare.
  2. Bild och text. Att ta bra bilder så att man som köpare ser vad man köper samt skicket på den, är också avgörande för att bygga trovärdighet och skapa intresse. Det finns alltid ett orosmoment vid second hand-köp över nätet, att det du ska köpa inte kommer motsvara förväntningarna. Minska den oron genom tydliga bilder och informativa texter.
  3. Välj forum. Sälja via Tradera, Blocket, gratisappar, FB-sidor eller fysiska second hand-butiker? Det är delvis en smaksak vad man gillar. Via Tradera kan du med bra bilder och informativa texter i princip slippa all kontakt med köparen. Jag tycker olika forum passar för olika saker; Traderas auktion när jag har svårt att bedöma ett lämpligt pris och saken är lätt att skicka. Lokala köp/sälj-sidor på FB för mer skrymmande saker och saker som någon i närområdet borde vilja ha. Och Blocket om jag inte får napp via lokala FB-sidan. De flesta barnkläder lämnar jag till en second hand-butik ett par km bort som säljer på kommission.
  4. Prissättning. Via Blocket eller någon googling bort så har du koll på vad andra säljer motsvarande kläder eller prylar för. Lägg dig strax under om du vill bli av med det snabbt, eller i nivå med övriga. Kanske inser du att värdet är så lågt att det inte är värt all administration som det ändå är med att sälja saker second hand. Då kan du såklart skänka sakerna vidare till välgörenhet.
  5. Ärlighet varar längst. Var ärlig i din beskrivning. Hur är skicket? Är den stor eller liten i storlek, namnad, sliten i muddarna? Jag tror alla som köper regelbundet via second hand-kanaler någon gång har köpt något som inte motsvarade förväntningarna eller beskrivningen. Se till att det inte händer för någon som köper något av dig! :)

En vanlig fråga jag får då och då är vad man ska göra om man sagt att man ska komma och köpa något, och kommer dit och prylen av någon anledning inte alls känns rätt. Många känner sig bundna att köpa för att man sagt muntligt ja via telefon, chat eller mejl. Jag har flera exempel på när detta hänt mig och handlar du mycket via Blocket och liknande kommer det säkerligen hända även dig. Det är ju annat att se något på riktigt än enbart via foton.

För oss har det hänt vid tänkt köp av tv-bänk, barnsäng och vardagsrumsbord. Då har vi helt enkelt artigt men ärligt sagt att ”den kommer inte passa som vi tänkt oss där hemma”, eller att den inte motsvarade förväntningarna vi hade och det vi såg framför oss. Någon gång har vi sagt att vi behöver fundera och gå iväg och prata ihop oss. Och så får man tillsammans samla mod, gå tillbaka och tänka att man förmodligen inte kommer träffa säljaren igen. :)

Vilket är ditt bästa tips vid försäljning eller köp second hand?

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Sponsrat inlägg: Är du Hygglo?

Tänk om du på ett enkelt sätt hade möjlighet att hyra det du tillfälligt behöver samt mot ersättning låna ut det du äger men bara använder då och då, och därmed samtidigt göra miljön en rejäl tjänst samt förenkla din och många andra medmänniskors vardag. Det låter nästan lite för bra för att vara sant, men det är numera inte bara möjligt utan även tryggt och enkelt via en tjänst som heter Hygglo.

Hygglo bygger på filosofin att saker ska användas istället för att ligga hemma och samla damm. Tjänsten påminner på många sätt om företaget Bundling som vi skrivit om tidigare som gör det möjligt att tillfälligt hyra leksaker, men med skillnaden att med Hygglo är det privatpersoner som har möjligheten att hyra ut nästan vad som helst till varandra.

Vi som starka anhängare av delningsekonomin tycker givetvis att tjänster som Hygglo är fantastiskt både ur miljömässig, ekonomisk och minimalistisk synvinkel och tipsar gärna om denna. Många prylar för sällan-aktiviteter som idag förvaras i allas hem och förråd skulle kunna cirkulera omkring hos olika ägare som i dagsläget inte hunnit köpa på sig motsvarande prylar.

Men för vilka prylar lämpar sig Hygglo i praktiken?

  • Trädgård och verktyg. Ta exempelvis en gräsklippare, högtryckstvätt, släpkärra eller häcksax, det skulle räcka att en person i ett större bostadsområde ägde dessa prylar, så kan resterande hyra och på så vis betala för visst slitage, förvaring och underhåll. Likaså borrmaskin och andra verktyg som behövs vid renovering och reparationer i hemmet.
  • Sport och fritid. Särskilt lämpligt för säsongsbetonade hobbys som inte görs i ens absoluta närhet, exempelvis surfingbräda, slalomskidor, längdskidor, skridskor och dykutrustning. Men det kan också vara en engångsgrej, att du liksom Herr Minimalist blivit nyfiken på att testa en hoverboard/airboard. Eller att du liksom Fru Minimalist vill testa en löparvagn för att se om barnen och en själv gillar konceptet.
  • Resa och semester. När du ska ut och resa och behöver en takbox, extra stor resväska eller kanske en cykelhållare. Eller för att testa något du inte vet om du och/eller familjen kommer fortsätta med över tid, och du slipper investera i utrustning i onödan. Exempelvis hyra fjällvandringsryggsäck för att testa att vandra i fjällen.
  • Besök och besöka. När du får tillfälligt besök eller själv ska besöka någon på annan ort. Exempelvis mor- och farföräldrarna som får besök av småbarnsfamiljen och behöver bilbarnsstol, barnvagn eller spjälsäng. Eller du får besök av övernattande vänner och behöver två extrasängar.
  • Fest och tillställningar. Vem har inte önskat att det var lätt och billigt att få tag på grymma högtalare, en stor grill och ett partytält till studentkalaset eller 30-årsfesten? Nu kan du ha lösningen i din telefon.

I en än så länge hypotetisk och utopisk framtid där alla människor använder sig av Hygglo och liknande tjänster behöver färre antal prylar produceras. Dessa skulle vara av bättre kvalitet och användas betydligt frekventare av ett större antal människor med enormt positiva följder för miljön. Och tänk vad mycket förvaringsutrymme och pengar alla skulle spara. :)

Vad skulle du kunna tänka dig att hyra respektive hyra ut genom en tjänst som Hygglo?

Detta inlägg är ett samarbete med Hygglo.

3 tips och råd inför jul

Adventsfikor, julstädning, luciafirande, julfester, julpynta, julavslutning, klä granen och griljera skinkan, kalendern blir lätt fullsmockad veckorna innan jul. Att då dessutom behöva ge sig ut bland tusentals andra stressade människor för att hitta den där perfekta julklappen till var och en i familjen, kan göra att julen inte alls känns lika välkommen. Dessutom är det ju allmänt känt att baksmällan kommer i januari med årets fattigaste månad.

Måste det verkligen vara så? Med mindre än två månader kvar tills ovannämnda aktiviteter drar igång har vi sammanställt några tips för att råda bot på hetsen genom att planera och ta action redan nu under hösten.

  • Fixa julklappspengarna. Gör en ordentlig höstrensning i hemmet, både vad gäller kläder och prylar, och sälj av dessa med hjälp av tjänsten Sellpy. På så vis får du in pengar utan att behöva lägga ner tid eller jobb själv. När du väl kommit igång med rensningen i hemmet brukar det ge mer energi än det tar, win-win! :) Första steget är att gå in på Sellpy och beställa påsar att fylla, medan du väntar på att de ska komma börjar du rensningen. Bilden nedan visar ett par saker som vi lämnade i vår senaste Sellpy-påse och på bilden till inlägget ser du den välfyllda påse som nyligen lämnade vårt hem. Hinner inte sakerna säljas innan jul blir det kanske en välkommen och bra start på det nya året istället. :)

Några av sakerna vi rensat ut och tagit hjälp av Sellpy att bli av med i höst.

Några av sakerna vi rensat ut och tagit hjälp av Sellpy att bli av med i höst.

  • Köp begagnade julklappar. Bara för att något säljs på andrahandsmarknaden behöver det inte vara slitet eller ens använt. Att leta julkappar på Tradera och Blocket kan verkligen löna sig ekonomisk. Barn bryr sig knappast om ifall någon annan lagt pusslet innan dem eller att kläderna inte kommer direkt från affären. På Sellpy Market kan du köpa saker second hand online till fast pris, vilket gör att du vet vilket pris du betalar och kan få varan snabbare än när du behöver vänta till datumet för en auktions avslut.
  • Skippa julklappar. Gör som vi och skippa de traditionella julkapparna. Som vi berättat i inlägget ”Dags att köpa julklappar” kör vi numera julklappsspel inom båda våra familjer. Det kräver visserligen inköp av två julklappar av förbrukningskaraktär för ca 100 kr styck, men inte mer än så. Har ni inte testat detta koncept tidigare år är det bra att ta upp ämnet till diskussion och planera inom familjen redan nu, och inte i mitten av december när några familjemedlemmar redan köpt julklappar. Barnen i familjerna får fortfarande julklappar.

Vad är ditt bästa tips för att slippa julstressen? Och har du köpt eller fått en begagnad julklapp någon gång? :)

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?