Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.
Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.
Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.
46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.
Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.
Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.
Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)
Tack och lov så har jag ingen sådan telefon! Den jag har är en samsung från en bensinstation, 4 år gammal och som kostade 119 kr. En liknande ligger på vänt om/när den jag har ger upp. Ska jag ha internet får jag allt springa igång datorn hemmavid. Tacksam.
Ps! Idag tar jag familjen med på utflykt per buss då jag sålde bilen i förra veckan. Befriande.
TACK för en bra blogg och glad helg!
Låter sunt på flera sätt. Om än ovant för en som vant sig vid smartphonens alla vardagliga användningsområden. ;)
Ja, det har jag. Blir särskilt irriterad när det sker under måltider. De senaste gångerna jag har varit med en vän som jag sällan träffar har telefonen varit viktigare än att umgås med mig i några få timmar.
Tråkigt att höra, hoppas hon läser vår blogg, känner igen sig och får sig en tankeställare nu. ;)
Ja detta har jag verkligen varit med om, min partner gör det ofta. Telefonen i princip alltid där. Känner mig oviktig. Som en del av inredningen liksom? Känns väldigt sorgligt nu när jag läst här och tänker efter hur det är. Ska visa filmen för sambon sen! Tror inte att han tänker på vad det gör med våran relation faktiskt, eller jag vet att det är omedvetet. Har gett kommentarer tidigare ”sluta hålla på med telefonen” osv, men har inte direkt skett någon förändring ännu. Hoppas på att denna filmen kan hjälpa.. för tror inte det här är hållbart i längden?
Vad tråkigt att höra Lovisa! Hoppas din sambo får sig en tankeställare och att ni kan diskutera saken när han sett filmen. Det är ju lätt hänt att säga att det är överdrivet och inte vara medveten om sina egna handlingar och hur det uppfattas av andra. Jag tror, i likhet med det undersökningen visade, att det är negativt för relationen, särskilt om det är en grej som stör den ena personen.
Absolut. Det värsta är måltider, speciellt om man är ute och firar något speciellt. Extra intressant är fenomenet om man först kommenterar på familjen vid ett annat bord som sitter och spelar spel och verkar helt omedvetna om var de är eller vilka de är där med… för att sedan se vännerna ta upp sina telefoner. Jag hoppas att jag inte utsätter andra för samma sak, men jag tror att de flesta inte är medvetna om vad de gör eller vad det kan få för konsekvenser. ”Ska bara” och ”Hur farligt kan det vara”…
Jag testar att inte ha några skärmar i köket eller sovrummet just nu och det fungerar bra. Telefonen kan gott bo i hallen mest hela tiden, precis som den fasta telefonen brukade göra när man hade sådana :)
Vi brukar också låta bli skärmar när vi äter samt har det aldrig i sovrummet, tycker det är en jättebra början åtminstone!
Nu är Ipaden borta. Varit utan Iphone i snart 1 vecka. Saknar den inte. Skulle hämta ut den nya smartphonen på posten var det tänkt men har varit väldigt tvekande. Tvekar inte längre.
Intressant att du inte saknar din Iphone. Har du haft något annat istället? Alltså någon annan telefon, det är ju lite svårt att bli nå någon i dagens samhälle annars. Fast telefoni är ju inte så hett om man säger så. ;)
Den enklaste av Nokiatelefoner. Det går att ringa och sms:a. Saknar i och för sig en kamera. Läste för något halvår sedan att det är en pågående fundraising för en liten, enkel mobil. Men varför vänta och spendera över en tusenlapp mer, när man kan hitta en Nokia på Elgiganten idag för 249 kr?
Emanuel! Då är vi två :)
Spännande input. Jag har så lätt för att fastna i skärmar, är därför jag varken har TV eller dator eller Ipad hemma. Jag bor bara en minut från biblioteket så det gör inte så mycket. Men en smartphone har jag och ja, jag fastnar i struntsaker. Så har börjat göra vad jag kallar ”En mamma”. Min mamma lämnar alltid sin telefon hemma när hon ska gå ut så hon är svår att nå och nu har jag börjat göra detsamma. Händer att vi ringer om varandra men känns bra att det inte är en del av min arm längre.
Låter väldigt klokt och insiktsfullt av dig. Först steget till en förändring är ju medvetenhet, och det tycks du ha och tagit beslut utifrån. :)