Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Rensa synliga områden först

När du inte vet var du ska rensa och prylbanta – välj ett synligt område i hemmet. Detta skapar fördelar som ofta ger momentum till att vilja fortsätta göra framsteg i ditt prylbantande.

Men vi tar det från början, vad är ens ett synligt område? Det är precis som det låter, någon del i ditt hem där du enkelt kan se att det är stökigt. Som exempelvis plana ytor i hemmet som köksbänk, bord, fönsterbleck liksom ovanpå byrå och skänk. Även golvytor, bokhyllor, nattduksbord och andra öppna förvaringsmöbler.

Fördelen med att rensa en plats där du enkelt och ofta kan se hur luftigt, prydligt och/eller ordningsamt det blev, är att du blir påmind om förbättringen och skillnaden mot innan. Du ser och upplever den regelbundet när du rör dig i hemmet, vilket kan skapa motivation till att fortsätta på samma spår inom flera områden.

När du rensar exempelvis en strumplåda eller skrivbordslåda, så är det enbart när du öppnar strumplådan eller skrivbordslådan som du påminns om att du rensat. Det gör att den positiva effekten av att ha rensat inte blir lika tydlig eller frekvent.

Nästa gång du inte vet var du ska börja prylbanta – se dig omkring i hemmet och välj ett synligt område där du ofta får njuta av framstegen.

Så gå en runda i hemmet, hittar du något synligt område att rensa härnäst? Kanske redan i helgen. :)

Här prylbantar vi i sommar

Jag fick en fråga på Instagram om vi hade något specifikt område där vi kommer prylbanta i sommar. Och ja, som vanligt har vi det. Livet förändras, barnen växer och behoven ändras. Så det finns alltid behov av att prylbanta någonstans :) och ofta har vi mer energi eller tid till det under semestern.

Så var kommer vi att rensa hos oss en regnig sommardag?

Förrådet. Här tänkte vi ha principen att vi tar ut saker från hyllor, plockar ut det som förvaras här, och sen går igenom. Reflekterar kring behov, när användes det sist osv, för att se vad som får flytta tillbaka in i förrådet.

Barnkläder. Det ständigt pågående projektet när man har växande barn. Mot slutet av sommaren kommer barnens garderober att få sig en rensning. I takt med att barnen blir äldre märker jag att de har större egen vilja kring val av kläder och vissa plagg som jag tycker är fina, vill de ändå inte använda, då är det ingen idé att de ligger och tar upp plats i garderoben.

Skor. Barnen har växt ur skor och vi vuxna har slitit ut skor. Detta är ett typiskt bra litet projekt när man får en kväll över och som ändå ska göras. Samma sak här, vi börjar med att ta ut alla skor från utrymmet, men också från andra utrymmen där skor förvaras. I vårt fall från en växa-låda och säsongslåda för skor i förrådet. När man tar fram alla i en viss kategori, får man bra överblick på mängd och kan samtidigt prova igenom och fatta beslut.

Det är lätt att tro att man kommer hinna rensa så otroligt mycket på semestern. Men ibland behöver man vara realistiskt i sina ambitioner och kika i sin semesterplanering. För egen del så är vi bortresta till och från under hela semestern. Det är i slutändan inte så många lediga dagar hemmavid och om de är soliga vill jag inte lägga dem på att rensa om jag inte måste. Någon timme en kväll kanske, men inte ta mig an större rensningsprojekt.

Ett konkret tips är att bryta ner områden i mindre delar. Det behöver inte vara garderoben som ska rensas i en omgång, dela upp i mindre områden som byxor, överdelar eller underkläder. Då blir tröskeln lägre och tidsinsatsen mindre per tillfälle. Och du får en tillfredsställande känsla av att ta dig i mål och bli klar med ett område. Likaså i förrådet eller på vinden, det kanske räcker med en hylla eller en låda som rensas per tillfälle.

Var har du siktet inställt på att rensa i sommar? :)

Utvärdering 1 månad 10 plagg

Under april månad valde jag ut och använde endast 10 plagg från min garderob. Jag såg detta som en rolig utmaning och ville se hur det kändes att minimera garderoben rejält. Resterande plagg i garderoben hängde jag tillfälligt undan.

Hur gick det då? Rent praktiskt var det inte något problem utifrån utbudet i garderoben. Hemmamyskläder och träningskläder var undantaget, likaså underkläder och ytterkläder. Utmaningen gällde vardagskläder och helgkläder (exkl hemmamysplagg).

Och faktum är att jag tyckte det var så otroligt skönt. En enkelhet att slippa vela och välja bland fler än dessa tio plagg, och i praktiken ändå färre val utifrån väder och dagsplaner.

Kom alla plagg till användning? Ja, de gjorde faktiskt det. De som användes minst var en piké och det berodde mycket på att april månad blev kyligare än väntat.

Det som kvarstår är känslan av enkelhet i att ha färre val. Fördelarna var så mycket större än eventuella nackdelar, att jag fortsatt med experimentet även nu i maj. Men då bytte jag ut flera plagg. Hur den garderoben ser ut, ser du i den högra av bilderna ovan.

Även denna gång tre nederdelar; ett par jeans, en kjol och ett par shorts (optimistiskt kanske ;) ). Övriga sju plagg olika överdelar. Denna gång fick jag anpassa garderoben lite extra då vi ska åka iväg en helg, jag har fler krävande möten på jobbet, och after works inbokad mm.

Åtta av tio plagg i maj månads garderob är dessutom second hand-köp (inte köpta nu alltså, utan tidigare second hand-köp).

Vågar du testa? Eller har du testat något liknande koncept? :)

Vad har vi i vår krislåda?

Inte ens minimalister kan klara sig särskilt länge utan vatten, mat och värme. Därför har vi numera en krislåda eller prepperlåda med mat så att vi klarar oss åtminstone några dagar. Rekommendationen är en veckas beredskap med mat, vatten, värme och kommunikation.

I grunden är vi mer minimalister än vi är survivalister. Vi har den mentala inställningen att mat, pengar och andra resurser kommer finnas att tillgå även om en kris skulle inträffa, samt att människor skulle hjälpas åt. Istället för som survivalistens inställning som bygger mer på rädsla och brist på förtroende, och att mat, pengar och andra resurser inte kommer finnas tillgängligt. Men även om vi är mer optimistiska än den pessimistiska survivalisten, så är vi inte så naiva att vi inte är förberedda alls.

I matväg har vi stoppat sådant vi ändå äter i krislådan, och i mångt och mycket matvaror som är typiska för oss att ha med när vi åker till fjällen (det vill säga enkla matvaror som håller länge och kan fraktas utan kyl). Exempelvis detta:

Konserver: Färdiga linser, krossade tomater, pastasås, bönor, makrill i tomatsås, tonfisk.
Torrvaror: Pasta, knäckebröd, havregryn.
Snacks: Te, nötter, jordnötssmör.
Vätska: Havremjölk, bubbelvatten, flaskor med kranvatten (påfyllt).

Jag tycker det är viktigt att bara köpa mat man äter av även i tider utan kris. Då blir det enklare att skapa en rotation och äta upp det du köpt hem. Förhoppningsvis kommer du ju inte behöva använda krismaten, och då är det skönt att inte behöva äta 20 burkar fiskbullar eller bullens pilsnerkorv en hel semester. :) Eller slänga gammal mat.

Andra saker som finns i vårt hem och kan vara bra i en nödsituation är nedanstående, men detta förvarar vi inte i krislådan och inget av det är köpt specifikt för krislådan:
– Stormkök/Trangiakök
– Stearinljus/värmeljus
– Tändstickor
– Batterier
– Toalettpapper
– Ficklampor
– Första hjälpen-kit
– Handsprit
– Ved
– Kontanter

I vårt hus har vi en kamin så vi kan i viss mån hålla värmen i huset, men det är mer en myskamin än tänkt för att värma upp huset. Vi har inte någon vevradio (inte än i alla fall) och vi har inte heller några vattenreningstabletter. Det borde vi kanske överväga. Jag har även tänkt förbereda en lista med viktiga telefonnummer, den skulle ju då kunna ligga i krislådan med mat.

Måste man ha en speciell låda med extra bunkrad mat, kan man inte bara ha lite extra i skafferiet? Självklart går det precis lika bra! Det är bara det att vi själva inte är så bra på att alltid ha ett välfyllt skafferi. Plötsligt är sista förpackningen havregryn öppnad, havremjölken har druckits upp och makrill i tomatsås är slut osv. Skulle katastrofen inträffa då så är vi barskrapade på enkel mat och dryck. Men generellt sett har vi ju ett skafferi med samma saker som i krislådan, och mer därtill.

Så för vår del är det klokt att ha back-up i en specifik krislåda. Genom att ha sådan mat vi ändå äter vid exempelvis semesterresor, får vi enkelt rotation på maten och kan packa ner den vid inför resan och samtidigt ersätta med ny dito i krislådan. Och i samma veva byter vi kranvattnet i flaskorna. Så ser vår rotations-rutin ut.

Kom ihåg att prepping även handlar om att vara förberedd och ha kunskap. Hur gör man upp eld och lagar mat utomhus, vad gör jag utan internet och vad händer med huset om elen slutar fungera? Läs gärna mer om hemberedskap här hos MSB.

Var har du att tipsa om att ha i en krislåda/prepperlåda? Och har du någon rutin för att inte maten ska bli gammal?

Minimalistisk prepping

I samband med kriget i Ukraina och de hot som även finns mot Sverige, har prepping blivit än mer aktuellt igen. För vad gör du om extremväder gör att du inte kan gå ut, it-attacker slår ut all kommunikation eller militära konflikter blir verklighet?

Jag skulle säga att vi själva har ändrat synsätt kring det här de senaste åren. Från att tidigare haft en mer naiv syn i linje med ett inlägg vi skrev 2015: ”Minimalister och survivalister” (ni får tänka på att blogginlägget är över sju år gammalt och vi därmed var sju år yngre :) ). Här är två korta avsnitt från det inlägget (som är läsvärt!).

Minimalister köper och äger precis vad de behöver och använder regelbundet. Tanken är att minimera tiden det tar att fysiskt och mentalt hantera prylar, eliminera onödiga mentala fokus för att kunna leva i nuet, fokusera på det som gör dem lyckliga samt typiskt spara pengar till upplevelser och ekonomisk frihet.

Survivalister köper och äger saker de eventuellt skulle kunna ha användning av i framtiden då allt går åt skogen, antingen på mikro eller makronivå. Mentalt fokus ligger hela tiden på att förutse och förbereda inför katastrofen med dyra ekonomiska investeringar med personlig lycka och frihet som insats.

Minimalisterna – Minimalister och survivalister

En händelse som fick oss att förändra vårt tankesätt kring just det här, var när vi semestrade på Gotland 2018. En morgon vaknade vi upp utan el, vatten och internet i sommarstugan vi hyrde. Vattenpumpen till brunnen gick på el så vi hade inget vatten i varken kranar eller kunde använda toaletter. Hela ön hade drabbats av ett stort strömavbrott och var utan mobiltäckning. Då kände vi hur snabbt man blir isolerad och hur svårt det var att få information om vad som hänt osv. En hel dag var vi utan ström och rinnande vatten.

Detta var samma år som vi senare tidig höst flyttade till hus och därmed längre från stort köpcentrum, olika kommunikationer, sjukvård osv. Och den där händelsen på Gotland fick oss att inse att när man bor mer ”själv” så gäller det att vara lite mer förberedd och att vi borde ha reserver i form av mat och vatten.

Sen flyttade vi och bytte liv och det där rann lite ur sanden, även om vi tänkt tanken att vi borde ha en liten krislåda med mat. Fram tills nu 2022 när det blev aktuellt igen. Så nu har vi skapat oss en krislåda/prepperlåda. Helt enkelt för att vara bättre förberedda på följderna om en kris kommer. Och för att kunna ordna med mat, vatten, värme om samhället inte fungerar som vanligt.

Prepping handlar i vår mening inte om att köpa massa onödiga prylar eller mat du aldrig annars äter. Det handlar mest om att vara förberedd och ha kunskap. Hur gör man upp eld och lagar mat utomhus, vad gör jag utan internet och vad händer med huset om elen slutar fungera? Utan el fungerar inte leveransen av matvaror till affären, och inte heller bankomater, mobiltelefoner, bensinpumpar (?), vatten, värme eller kyl och frys. Efter bara några dagar har vi en samhällskris.

I nästa inlägg kommer jag beskriva vad vi har i vår krislåda och hur vi tänker kring den och andra nödvändiga saker vid en större samhälls-kris.

Känner du att du skulle klara dig några dagar utan rinnande vatten, el och mobiltäckning? Vad tror du skulle vara jobbigast? :)

När hyra är smidigare än att äga

I betalt samarbete med Hygglo.

Ofta framstår äga som det smidigaste alternativet när det gäller prylar, enkelheten i att ha saken nära till hands, kunna använda det när man vill och ha rätt förväntan på funktioner. Men då har man inte tänkt på alla nackdelar det finns med att äga; att det kostar i inköp, kräver förvaring, ska tas om hand och underhållas samt att det är ett bättre val för miljön att istället hyra och dela med andra.

För att hyra ska vara ett lockande alternativ, behöver det vara enkelt och smidigt. Detta är något jag upplever att tjänsten Hygglo verkligen har lyckats med. Hos Hygglo kan du hyra saker tryggt och säkert av privatpersoner.

Nedan kan du läsa om tre exempel på prylar vi hyrt genom Hygglo senaste året:

Giraffslip / väggslip. När vi skulle måla om i barnens sovrum behövde vi slipa ner tapetkanter samt de många överspacklade hålen i väggarna. Vi har av erfarenhet insett att slipa stora områden för hand med sandpapper är otroligt slitigt. En ytterligare fördel med en giraffslip är att den är kopplad till en industridammsugare.

Markvibrator. Vid ett markarbete behövde vi jämna till makadam och hyrde då en markvibrator via Hygglo. Typiskt en sådan pryl man inte vill äga och förvara. :) Vi kommer behöva hyra den igen i vår när vi ska bygga en mur och behöver skapa en stabil grund. Och det gör vi gärna, istället för att köpa, äga och förvara.

Lasermätare / krysslaser. När vi skulle bygga ihop en liten poolstomme, behövde vi mäta att den blev helt rak och insåg att ett vattenpass inte fungerade utan vi behövde en lasermätare. Vi sökte på Hygglo och döm om vår förvåning när vi hittade två dito för uthyrning i vårt eget bostadsområde.

Många tänker att det är krångligt att hyra, men både giraffslipen och markvibratorn fick vi hemlevererade till dörren av de som hyrde ut. Samt en trevlig pratstund. Och lasermätaren hämtade vi på en lunchpromenad i kvarteret, otroligt smidigt! Det behöver verkligen inte vara krångligt eller jobbigt att hyra och agera hållbart.

I takt med att barnen blivit större och fått längre skidutrustning är takbox en pryl vi funderat på att hyra vid de få skidresor där vi har med många skidor (både längd och alpint) till fjälls.

Drömmen är att Hygglo ska vara lika naturligt när behov av sällananvändnings-prylar uppstår, som att man scannar av Blocket innan man köper exempelvis en cykel eller möbel.

Har du testat Hygglo? Och finns det något som du spontant tänker att du skulle kunna hyra istället för att köpa och äga?

Bästa ekologiska och giftfria deodoranten

I samarbete med c/o Gerd.

När jag började läsa på och ge min in i djungeln kring ekologisk hudvård, konstaterade jag att en av de första produkterna jag ville byta ut mot en ekologisk variant var min deodorant. Detta då deodorant är en produkt som absorberas av huden. Den tas alltså upp av kroppen jämfört med exempelvis schampo, tvål och balsam som du sköljer av på ett annat sätt.

Genom åren har jag testat en rad olika ekologiska deodoranter, vissa mer naturliga än andra, allt från naturlig saltdeo till deodoranter baserade på bikarbonat, men ingen av dessa levde upp till min förväntningar, vilka inte var allt för högt satta:

  • Dölja/minimera dålig lukt.
  • Inte ge fläckar på kläderna.

Så mycket mer krävde jag inte, men jag är en person som lätt blir varm och jag svettas nog lite mer än gemene kvinna. Vilket majoriteten av de ekologiska deodoranter jag testat inte kunnat hantera. Men för två år sedan fick jag tips om deodorant från c/o Gerd fri från aluminiumklorid, alkohol och parabener. Och hittills är detta den enda deodoranten som uppfyllt mina krav dag ut och dag in, utan att göra min besviken.

Den har en doft som fungerar för både män och kvinnor (unisex) vilket jag tycker är coolt. Bästa beskrivningen är nog att den doftar skog och mossa. :) Den finns även som neutral utan doft vilket också funkar. För deodoranten sköter verkligen sitt jobb och kan klara en svettig lämning på förskola, en intensiv dag på kontoret och ett tungt träningspass på det. Den kostar lite mer än en kemikeliestinn deodorant på mataffären, men jag föredrar ändå en ekologisk deodorant producerad av ett svenskt bolag, alla dagar i veckan. Dessutom känns det bättre i magen att stötta ett svenskt företag med fokus på ekologiska produkter, baserade på råvaror från naturen.

I samarbete med c/o Gerd får du just nu 25 % rabatt på hela c/o Gerd:s sortiment av ekologiska produkter om du anger koden: minimalisterna. Dessutom hittar du just nu deodoranten som kampanj hos c/o Gerd, och med koden minimalisterna får du ytterligare rabatt på det redan nedsatta priset. Koden fyller du i under fliken ”Presentkort” när du kommer till kassan och den är giltig på hela c/o Gerds sortiment till och med 31 oktober 2019.

Har du testat c/o Gerds deodorant och vad tyckte du i så fall? Eller har du någon annan favoritprodukt från c/o Gerd som du kan tipsa om?

Detta är ett samarbete med c/o Gerd, men orden och åsikterna om produkten är mina egna. Jag har själv använt deodoranten i två år vilket du kunnat läsa om på bloggen, bland annat här.