Etikettarkiv: kemikalier

Bästa ekologiska och giftfria deodoranten

I samarbete med c/o Gerd.

När jag började läsa på och ge min in i djungeln kring ekologisk hudvård, konstaterade jag att en av de första produkterna jag ville byta ut mot en ekologisk variant var min deodorant. Detta då deodorant är en produkt som absorberas av huden. Den tas alltså upp av kroppen jämfört med exempelvis schampo, tvål och balsam som du sköljer av på ett annat sätt.

Genom åren har jag testat en rad olika ekologiska deodoranter, vissa mer naturliga än andra, allt från naturlig saltdeo till deodoranter baserade på bikarbonat, men ingen av dessa levde upp till min förväntningar, vilka inte var allt för högt satta:

  • Dölja/minimera dålig lukt.
  • Inte ge fläckar på kläderna.

Så mycket mer krävde jag inte, men jag är en person som lätt blir varm och jag svettas nog lite mer än gemene kvinna. Vilket majoriteten av de ekologiska deodoranter jag testat inte kunnat hantera. Men för två år sedan fick jag tips om deodorant från c/o Gerd fri från aluminiumklorid, alkohol och parabener. Och hittills är detta den enda deodoranten som uppfyllt mina krav dag ut och dag in, utan att göra min besviken.

Den har en doft som fungerar för både män och kvinnor (unisex) vilket jag tycker är coolt. Bästa beskrivningen är nog att den doftar skog och mossa. :) Den finns även som neutral utan doft vilket också funkar. För deodoranten sköter verkligen sitt jobb och kan klara en svettig lämning på förskola, en intensiv dag på kontoret och ett tungt träningspass på det. Den kostar lite mer än en kemikeliestinn deodorant på mataffären, men jag föredrar ändå en ekologisk deodorant producerad av ett svenskt bolag, alla dagar i veckan. Dessutom känns det bättre i magen att stötta ett svenskt företag med fokus på ekologiska produkter, baserade på råvaror från naturen.

I samarbete med c/o Gerd får du just nu 25 % rabatt på hela c/o Gerd:s sortiment av ekologiska produkter om du anger koden: minimalisterna. Dessutom hittar du just nu deodoranten som kampanj hos c/o Gerd, och med koden minimalisterna får du ytterligare rabatt på det redan nedsatta priset. Koden fyller du i under fliken ”Presentkort” när du kommer till kassan och den är giltig på hela c/o Gerds sortiment till och med 31 oktober 2019.

Har du testat c/o Gerds deodorant och vad tyckte du i så fall? Eller har du någon annan favoritprodukt från c/o Gerd som du kan tipsa om?

Detta är ett samarbete med c/o Gerd, men orden och åsikterna om produkten är mina egna. Jag har själv använt deodoranten i två år vilket du kunnat läsa om på bloggen, bland annat här.

Rensa badrumsskåpet steg för steg

Ett område jag hade för avsikt att rensa under sommaren var badrumsskåpen. Och denna sommar bjöd ju faktiskt på ett par utmärkta rensningsdagar (läs regndagar :) ). Så en av dessa tog jag ut det som förvaras i våra två badrum. Jag rensade först mina och barnens hår-prylar, och därefter mina övriga produkter i badrummet. Jag funderade över vad som fortfarande behövs och används regelbundet, och sen stoppades det som faktiskt nyttjas regelbundet tillbaka i det rengjorda skåpet.

Resultatet blev ett luftigare och ytterligare minimerat badrumsskåp. För ett par saker hade smugit sig in senaste året som inte används; någon gratisprodukt, något felköp, någon produkt jag köpt för att testa i hopp om att hitta en ny eko-favorit, och några saker barnen inte längre behöver. Ett par produkter identifierade jag som innehöll småslattar som jag gjorde slut på i inom kort och sedan kunde rensa ut.

Om du också är sugen på att rensa i badrummet kommer här ett par tips hur du kan tänka och gå tillväga steg för steg:

  • Fundera över om du ska rensa allt i badrummet eller avgränsa till dusch/bad-saker, hudvårdsprodukter, smink, hårtillbehör eller kanske allt övrigt som förvaras där. Beroende på hur mycket det handlar om kan projektet kännas enklare att genomföra om det avgränsas.
  • Ta fram samtliga inom den kategori du valt oavsett var det förvaras nu, kanske något ligger i träningsväskan eller handväskan? Lägg ut allt på lämpligt ställe i badrummet. Jag lade ut en handduk på golvet, men golvet eller handfatet går lika bra.
  • Gör rent hyllor och skåp när du ändå plockat ut allt.
  • Rensa enligt de fyra S:en det vill säga, lägg sakerna i fyra högar: Slänga (återvinna), Skänka, Sälja (parfymer?) och Spara. Fundera vad som faktiskt används regelbundet? Kolla om någon produkt blivit gammal och därför behöver användas upp asap eller bör rensas ut?
  • Organisera om och ställ tillbaka det du väljer att spara i det nu rena skåpet/lådan. Det som används dagligen ska såklart vara lättillgängligt att både se och ta fram. Övriga saker och extrauppsättningar av produkter kan förvaras på annan plats i badrummet.
  • Slutligen gör en plan för hur sakerna som rensats ut ska lämna hemmet. Exempelvis filade jag fötterna samma kväll så att en fotvårdskräm kunde användas upp. Liksom sortera sakerna som skulle till återvinningen där vi förvarar sådant.

Den sista punkten är lätt att glömma eller ignorera och så blir produkterna kvar i hemmet och börjar på något mystiskt vis leta sig tillbaka till lådor och skåp. Men för att slutföra prylbantar-processen är den viktig att komma ihåg. Och för exempelvis trasiga småprylar som kan slängas i brännbara sopor är den superenkel, medan elektronik och skrymmande prylar i vissa fall kan ta lång tid från utrensning till att de faktiskt lämnar hemmet.

Använder du allt som förvaras i ditt badrum, eller behöver det minimeras och rensas? :) I så fall hoppas jag texter och bilder ovan kan vara till prylbantar-inspiration!

Barnens leksaker

Jag har fått många frågor om barnens leksaker, så här kommer ett inlägg där du får inspiration kring just det, liksom två tips kring förvaring av leksakerna. Barnen är nu 3 år respektive 4,5 år.

Vi fokuserar hellre på ett fåtal bra leksaker som både håller fysiskt och som barnen kan leka med under lång tid. Vilket allt eftersom åren går blir en allt större utmaning har vi märkt. :) Men det har varit en generell regel i kombination med att vi aktivt tagit ett beslut att vi inte behöver äga allt som ”alla andra barn” har. Lite samma två grundregler som vi har för oss vuxna; långsiktiga och kvalitativa köp men inte äga ”allt” och utgå från behov, snarare än bara kutym.

Många av barnens leksaker är ärvda eller second hand-köpta. Några av barnens favoritleksaker inomhus är förutom böcker vi lånar och läser är:

  • Duplo. Majoriteten är ärvt men lite har även kompletterats som presenter genom åren. Inom något år byts detta ut mot vanligt lego/smålego. Då flyttar nog duplot hem till barnens mormor och morfar istället.
  • Fordon. Lillebror leker väldigt mycket med olika fordon och har med åren fått ett par sådana, både små och stora, och såväl nya som second hand-köpta eller vid leksaksbyten. De flesta i trä, till golvets nackdel. ;)
  • Leksakskök. Briokök köpt på Blocket, medan själva maten barnen leker med i köket är en salig blandning mellan nyköpt, virkat i gåva och second hand-köp.
  • Pyssel. Vi har ett skåp i köket med diverse pyssel; pennor, kritor, pysselböcker, ritpapper, pärlplattor och pärlor. Då jag själv inte är så pysslig av mig tycker jag att detta räcker långt att ha hemma.
  • Tågbana. Till största del ärvd och några delar har kompletterats second hand och vid leksaksbytardagar. Roligast är såklart att bygga. :)

Om barnen önskar uteleksaker som även innebär aktivitet så är tröskel för oss att konsumera något lägre, jämfört med inomhusleksaker. Jag vill gärna att de ska vara aktiva och vara utomhus, samt få öva på olika sporter under leksamma former. Än så länge har vi ingen studsmatta och inte heller så mycket ”småleksaker”/spel ute, men utomhus har vi:

  • Cykel (köpt begagnad)
  • Sparkcyklar (ärvd + köpt begagnad)
  • Balanscykel (ärvd)
  • Bobycar (köpt på second hand-affär)
  • Innebandymål och klubbor (nyköp)
  • Fotbollsmål och bollar (nyköp)

Och så har jag två avslutande tips när det gäller leksakerna i hemmet:

  • Lättstädad förvaring. Skapa lättstädad förvaring som barnen själva kommer åt och låt alla saker ha en egen plats. Vi har all leksaksförvaring i en höjd som barnen lätt kommer åt vilket gör att de själva kan ta fram och lägga städa undan saker. För oss innebär det två låga bokhyllor, där vi satt lådor längst ner för ett lugnare intryck, se bild nedan. I lådorna ligger pussel, i förvaringskorgar småbilar respektive leksaksmat och i två större förvaringspåsar ligger duplo och tågbanan.
  • Användandet i fokus. Förvara leksakerna där de mestadels används. Pyssla och måla gör vi oftast i köket så vi har vigt ett köksskåp till pärlor, papper, pennor, pysselböcker etc. Våra barn är än så länge små och vill helst leka i närheten av där vi är vilket gjort att halva vardagsrummet nere som gränsar mot köket blivit lekrum, se bild nedan. I barnens sovrum har vi ett fåtal leksaker, böcker och utklädningskläder, vilket är den typen av lek som brukar äga rum där.

Vad tänker du om ovanstående resonemang kring leksaker, och vilka ute- och inneleksaker är mest populärt hemma hos er? :)

Vill du läsa mer om det här med leksaker och få tips kring barnens leksaker och rensning kring desamma, så finns massor av tips i dessa inlägg:
Ordning och reda bland barnens leksaker
Låt leksakerna åka på semester
Flytten – Prylbanta barnens saker
Julrensning med barnen
Minimalistiskt barnkalas
Den ohållbara långtidsförvaringen av barnsaker

No poo round two

För några år sedan testade jag no poo eller snarare balsammetoden. Den går ut på att man inte tvättar håret med schampo utan enbart med utvalda balsam. På så vis undviker du sulfater som torkar ut håret och kan ge problem med mjäll och kliande hårbotten.

För mig började no poo som en av mina många månadsutmaningar som jag testade på den tiden och skrev om på bloggen (en månad utan schampo, en månad utan tv, en månad utan Facebook mm). Jag gillade konceptet med no poo och höll fast vid det under något år om jag minns rätt. Sen tyckte jag inte håret mådde bra (vilket även kan berott på gavidhormoner).

I somras fick jag nys om att tvätta håret med aleppotvål och började läsa på mer genom Kemikalieklok som ger mycket tips kring hur man kan göra för att använda färre kemikalier i hemmet (och på förskolor mm). Och att tvätta håret med en aleppotvål var något jag fastnade för och bestämde mig för att ge en ärlig chans under ett par månader.

Den aleppotvål som jag använder med 24% lagerbärsolja.

Vid hårtvätt med aleppotvål, som har ett högt pH-värde ska pH-balansen i håret återställas med en ”sursköljning” eller liknande. Jag gör min surskölj av vatten blandat med äppelcidervinäger som jag häller i en tom balsamflaska (ca 2 dl vatten och 2 msk äppelcidervinäger). Jag har hört rykten om att vissa tycker håret kan lukta lite surt efter surskölj med just äppelcidervinäger om det regnar ute så håret blir fuktigt igen, men jag har inte alls upplevt något sådant.

Om jag tycker håret är finare? Nu har jag hållit på ca 2 månader och de senaste veckorna har jag börjat märka en positiv skillnad. Jag hade tidigare problem med torr hårbotten och jag upplever den mindre torr nu. Håret behöver tvättas ca var 5e dag och jag skulle gärna se att det räckte med att det tvättades en gång i veckan och bara sköljdes med vatten 1-2 gånger.

Det här var tänkt som en kort uppdatering och intro till mitt hårexperiment. Något jag skulle vilja ha är bättre förvaring av tvålen eftersom den lämnar tvålrester där jag ställer den. Likaså behöver jag en större flaska för balsamet, får se om jag hittar någon lämplig i skafferiet. Jag tänkte ge experimentet tre månader innan jag eventuellt byter tillbaka till att tvätta med vanligt schampo, men just nu är chansen större att jag köper en ny aleppotvål när nuvarande tar slut.

Har du testat aleppotvål, surskölk eller någon annan variant av no poo?

Två ekologiska deodoranter

På Instagram har jag under hösten visat bild två ekologiska deodoranter som jag testat. Jag använder numera ekologiska produkter på det mesta i badrummet, men någonstans där jag inte hittat en fungerande produkt är just deodoranter. Tills nu.

Jag blir lätt varm och jag kan bli väldigt varm, så jag behöver en riktigt bra deo och har inte tyckt att någon av de ekologiska och mer naturliga varianterna hållit måttet. Efter att ha läst gott om Maria Åkerbergs saltdeo kände jag mig tvungen att testa den, kunde det var sant att en så pass naturlig deo verkligen fungerar? Den innehåller alltså enbart salt och vatten (!). Då jag använder flera andra hudvårdsprodukter från Maria Åkerberg var steget att testa deras deo lätt att ta.

När jag visade upp den på Instagram i slutet av sommaren fick jag samtidigt tips om en deodorant från C/O Gerd som andra som också letat länge efter fungerande ekologiska deo tyckte fungerade. Du ser båda deodoranterna nedan.

Saltdeon använde jag varje dag under två veckor ungefär. Själva deon doftar inget alls. Jag använde den som Saraseviga rekommenderar; dvs jag tvättar mig under armarna med tvål och vatten, sköljer deo-stiftet under kallt vatten och rollar i ena armhålan. Sen sköljer jag stiftet igen och upprepar i andra armhålan. Jag avslutar med att skölja stiftet en sista gång under kallt vatten och ställer sen undan det för att torka. Jag sätter inte på det medföljande locket för att stiftet ska kunna torka ordentligt.

Efter två veckor gav jag upp och gick tillbaka till min vanliga ”giftiga” deo på arbetsdagar. Tyvärr. Jag fortsatte med saltdeon på helgerna när tempot och svettfaktorn ofta är lägre. ;)  För mig fungerande tyvärr inte saltdeon från Maria Åkerberg. Kanske måste jag stå ut längre än två veckor för att kroppen ska vänja sig (?). Det positiva för den som kan använda den är att den tycks vara väldigt dryg. Och som sagt helt naturlig och kemikaliefri.

Detta nederlag fick mig att istället köpa deodoranten från C/O Gerd som jag fick tips om i samband med att jag visade upp saltdeon på Instagram. Deon från C/O Gerd är unisex och har en neutral och örtig doft som passar både män och kvinnor. Jag som gillar naturen skulle beskriva doften som friskt, skog och mossa. :) Det tog någon vecka att vänja sig men nu tycker jag det luktar gott och fräscht. Om jag blev besviken över att inte saldeon fungerade som jag hoppats, så blev jag istället positivt överraskad vad bra den här deon funkade för mig.

Bästa naturliga och ekologiska deon? För mig funkar den utmärkt.

Trots vinterns ibland svettiga lämningar och hämtningar på förskolan, kontorsjobb och träningspass så har den hållit måttet. Den funkar från morgon till kväll 99% av dagarna. Jag är riktigt nöjd och det känns roligt att äntligen, efter flera års letande, ha hittat en ekologisk deo jag kan använda och känna mig trygg med. Den här kommer jag fortsätta köpa framöver och känner inget behov av att ha någon annan mer kemikaliestinn deo igen.

Jag fick höra att C/O Gerds deo var väldigt odryg, men det upplever jag inte. Jag har använt den varje dag i snart två månader och har ca 2/3 kvar. Det kan nog jämföras med mina tidigare kemikaliedeodoranter, som ju dock varit billigare i inköp. Men jag lägger hellre några kronor extra på en kemikaliefri deo som ett mindre svenskt bolag tagit fram, än på en kemikaliestinn deo som ett globalt bolag producerat.

Vi måste komma ihåg att vi kan ”rösta” med plånboken i både stora och små frågor, varje dag. Det vi väljer att stötta växer och det vi väljer att inte stötta minskar.

Har du testat någon av deodoranterna som nämns i inlägget eller någon annan bra ekologisk deo?

Detta är inget sponsrat inlägg utan jag skriver bara om min upplevelse av två produkter jag själv valt ut att testa och använda.

Ordning och reda bland leksakerna

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

  • Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
  • Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

  • Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
  • Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

  • Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
  • Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?